Motivering (skydd): Kungsängens kyrka bevarar i sin helhet medeltida murverk. Den tidigaste romanska kyrkan byggdes om och förlängdes till salkyrka, välvdes och tillfogades sakristia och vapenhus under medeltid enligt ett mönster typiskt för flera samtida uppländska kyrkor. Kungsängens kyrka byggdes dock till med ovanligt långt kor.
Kyrkans yttre har idag det utseende den fick efter förändringar utförda under 1700-talet. Vid en restaurering under 1920-talet togs senare förändringar bort och kyrkans återställdes till sitt 1700-talsutseende med spåntäckt tak.
Kyrkorummet har tillkommit i fler etapper under medeltiden och präglas av inredning från flera olika tidsepoker. Till kyrkan äldsta inventarier hör två medeltida dopfuntar samt ett triumfkrucifix. Predikstolen är ett barockarbete och vittnar tillsammans med Körnings gravtumba om stormaktstidens kyrka. Altare och altaruppsatsen hör till det större förändringsskedet i kyrkans historia under det sena 1700-talet. Orgelfasaden och läktarbarriären har en tidstypisk empirutformning från det tidiga 1800-talet. Till 1900-talets förändring hör den slutna bänkinredningen.
Miljön i direkt anslutning till kyrkan omfattande kyrkan, muromgärdad kyrkogård med växtlighet samt flertalet intressanta gravvårdar bildar en väl sammanhållen kulturmiljö av äldre karaktär. Miljön utanför kyrkogårdsmuren har genom utvidgningar av kyrkogården och fler byggnader tillkomna under andra hälften av 1900-talet skapat en stor modern anläggning utanför kyrkogårdsmuren. Columbariet har en arkitektur typiskt för sin tid och bildar tillsammans med lillkyrkan en väl sammanhållen enhet.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den nuvarande kyrkogårdens utsträckning har tillkommit genom fler utvidgningar. Den äldsta kyrkogården hade sin största utbredning söder om kyrkan. Delar av den södra muren härstammar från en ny mur som uppfördes kring kyrkan år 1778. De övriga murarna är uppförda i samband med en utvidgning av kyrkogården åt öst och väst år 1882. Muren åt öst togs bort vid samma utvidgning och ersattes av en låg terassmur. Kyrkogården avgränsas nu åt öst av ett lågt, enkelt smidesstaket. Den tidigare östgränsen för kyrkogårdsmuren markeras ännu av de gamla träden vid kyrkans östra gavel. Den kallmurade kyrkogårdsmuren har ingångar dels i väst utan grindstolpar dels i söder. Den södra ingången omges av stenpelare av granit skänkta av Björnstjerna på Stäket år 1847.
Kyrkogården inom kyrkogårdsmuren har gräsade kvarter och grusade gångar. Längst med insidan av muren löper en trädkrans som utgörs av större lindar. De äldsta och största vårdarna är placerade framförallt på kyrkogårdens östra del där fler kvarter omfattas av gravvårdar över släktmedlemmar med anknytning till de större gårdarna i trakten. Kyrkogården omfattas av flertalet grusade gravplatser med stenramar. Under 1960-talet utvidgades kyrkogården väster om kyrkogårdsmuren fram till columbariet. En ytterligare utvidgning ägde rum under 1980-talet då kyrkogården vidgas ytterligare åt väster och norr. Norr om kyrkogårdsmuren inrättades en minneslund och en urnlund. I anslutning till minneslunden utfördes en damm och konstgjorda vattendrag. Inom anläggningen har även en muslimsk begravningsplats inrättats.
Klockstapeln är uppförd år 1640 ligger på en mindre höjd ett par hundra meter väster om kyrkan. Stapeln stod ursprungligen något åt söder och flyttades under 1950-talet till nuvarande plats. Stapeln är ursprungligen uppförd som en öppen klockbock. Om detta vittnar bärstolparnas spånbeklädnad. Den har senare byggts in och panelats med rödfärgad locklistpanel. Ljudluckorna är svarttjärade och taket täcks av en spånhuv. Intill stapeln har kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar från kyrkogården har ställts upp.
Bårhus. En äldre rödfärgad byggnad ligger i liv kyrkogårdsmurens västra sträckning. I byggnaden anordnades under 1980-talet ett bisättningsrum. Byggnaden är klädd med röd locklistpanel med vita knutbrädor och vindskivor. Luckor och portar är färgade svarta. Sadeltaket täcks av tvåkupigt tegel.
Columbariet är uppfört år 1962 väster om kyrkan och är uppfört av vita slätputsade murar. Ingången är försedd med en smidesport genombruten av geometriska mönster. Muren bryts upp av ett par höga, smala ljusinsläpp. Invändigt har murarna insatta gravplattor och marken är försedd med betongplattor lagda kring en gräsyta. I gräsytan har höga tuijor planterats i en rad. I columbariet placerades år 1986 en gravvård av trä från 1800-talet. Vården av trä är sannolikt den äldsta i sitt slag bevarat i länet.
Kapellbyggnad ”Lillkyrka”. Kapellbyggnaden är uppförd år 1972 efter ritningar av arkitekterna Hans Matell och Anders Nordström. Kapellbyggnaden ligger i anslutning till columbariet och binds samman med detta genom en vit spritputsad mur. Lillkyrkan var ursprungligen avsedd att användas som begravningskapell men används främst till mindre gudtjänster och som samtalsrum. Kapellet har vita spritputsade fasader med grå betongsockel och svarta ståldörrar. Byggnaden har en lanterninöverbyggnad med plant tak täckt av svart plåt.
I anslutning till kapellet uppfördes under 1980-talet två förråd som under 1990-talet inreddes till personalutrymmen. Byggnaden har likt kapellet vita spritputsade fasader och plant plåttäckt tak.
Inventeringsår 2002
Kungsängens kyrka består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. På en mindre höjd några hundra meter väster om kyrkan står en klockstapel, troligen uppförd 1640. På grund av ökat innevånarantal i Kungsängen byggdes 1972 en kapellbyggnad som annex till kyrkan, efter ritningar av arkitekterna Hans Matell och Anders Nordström. Byggnaden uppfördes i anslutning till columbariet som tillkom tio år tidigare. Av den äldsta romanska kyrkan från 1200-talets första hälft återstår långhusets västra del. Omkring 1300 förlängdes långhuset åt öster till salkyrka, och omkring hundra år senare uppfördes sakristian med kryssvalv. Under 1400-talets senare hälft tillkom vapenhuset med kryssvalv, även långhus och kor välvdes med kryssvalv. De putsade murarna består av natursten, med tegel i gavlar, omfattningar och valv. Samtliga yttertak utgörs av sadeltak. Ingång till kyrkorummet sker från väster samt via vapenhuset. Under 1600- och 1700-talet utfördes reparations- och ombyggnadsarbeten. 1776 tillkom fönstrens nuvarande form, vapenhuset ändrades till materialbod, sydportalen murades igen och ny ingång togs upp i väster. 1881-82 genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekten Oskar Eriksson. Samtliga gavlar murades upp med trappgavelavsatser, bågfriser tillkom och en ett litet torn restes på västra gaveln. Kyrkans nuvarande utseende tillkom vid professor Martin Olssons restaurering 1920-22, då 1880-talets tillskott togs bort och kyrkan återställdes i överensstämmelse med äldre avbildningar. Även interiören restaurerades. En del av dessa arbeten, bl.a. slutna bänkar ock konservering av predikstol och altaruppsats, utfördes först 1945 och 1948. 1951-52 inreddes vapenhuset till bisättningsrum, men ändrades efter annexets tillkomst i början av 1970-talet till samtalsrum.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996
Inventeringsår 2016
Kungsängen kyrka är uppförd under 1200-talet med ett kort rektangulärt långhus av gråsten och ett samlare kor. I dagens kyrka ingår den ursprungliga romanska kyrkans murverk i de två västligaste travéerna som bevarar en romansk fönsteröppning.
Vid 1200-talets slut eller 1300-talets början revs den romanska kyrkans kor och kyrkan förlängdes till en salkyrka med ett ovanligt långt korparti. I samband med ombyggnaden byggdes den södra portalen om i gotisk form.
Sakristia tillfogades vid 1300-talets slut eller 1400-talets början och försågs med kryssvalv. Under 1400-talets senare hälft kom vapenhuset till och välvdes samtidigt som långhus och kor med kryssvalv. Därefter har inga tillbyggnader skett.
En större ombyggnad år 1776 har gett kyrkan sitt nuvarande utseende. Fönsterna fick nu sin nuvarande form och i båda gavlarna utfördes rundfönster. En ny ingång togs upp i västgaveln och försågs med en omfattning av sandsten.
Under 1880-talet genomfördes en stilrestaurering i nygotisk anda. Vid en restaurering år 1920 avlägsnades 1880-talets förändringar varvid kyrkans exteriör återställdes till sitt 1700-talsutseende.
År 1640 Nybyggnad
Nybyggnad - En öppen klockstapel uppförs.
År 1659 Ändring
Kyrkogårdsmur med kalkbruk och spånad huv omtalas.
År 1684 Ändring - Inhägnad, mur
Uppmurning av kyrkogårdsmuren.
År 1693 Nybyggnad
Nybyggnad - Stiglucka uppförs.
År 1700 Nybyggnad
Nybyggnad - Bårhus uppförs.
År 1701 Ändring - Inhägnad, mur
Kyrkogårdsmuren putsas och vitfärgas samt murens tak spånas om.
År 1750 Ändring
Klockstapelns tak lagas och ”knappen och flaggan” förtentes.
År 1763 Ändring - Begravningsplats
Gång kring kyrkogårdsmuren tas upp samt kyrkogården uppsnyggas.
År 1776 Nybyggnad
Nybyggnad - Ny stiglucka uppförs mitt emot kyrkans västra ingång.
År 1778 Ändring - Inhägnad, mur
Ny kyrkogårdsmur utan täckning uppförs något högre än den gamla.
År 1807 Plantering
Träd planteras
År 1814 Plantering
Träd planteras.
År 1826 Ändring
I stället för stigluckor uppförs två ingångar försedda med stolpar av putsat tegel med tak av plåt krönta av svarvade klot.
År 1830 Ändring
Renovering av klockstapeln.
År 1847 Ändring
Nya stenpelare till kyrkogårdsmurens södra ingång sätts upp. Skänks av friherre Carl Björnstjerna på Stäket.
År 1858 Ändring
Järngrindar anskaffas till stenpelare i kyrkogårdsmurens ingång.
År 1859 Ändring
Renovering av klockstapeln.
År 1872 Plantering
Träd planteras.
År 1882 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgas åt öst och väst. Ny kyrkogårdsmur uppförs till större delen.
År 1920 Ändring
Renovering av klockstapeln.
År 1950-1959 Flyttning
Klockstapeln flyttas.
År 1962 Nybyggnad
Nybyggnad - Columbarium uppförs.
År 1965 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgas mellan kyrkan och columbariet.
År 1972 Nybyggnad
Nybyggnad - Kapellbyggnad efter ritningar av arkitekterna Hans Matell och Anders Nordström uppförs som annex till kyrkan i anslutning till columbariet.
År 1980-1989 Rivning
”Klockargården” rivs. Ny församlingsbyggnad uppförs på platsen.
År 1980-1989 Nybyggnad
Nybyggnad - Två förråd uppförs.
År 1986 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården i väster och norr.
Minneslund inrättas.
Konservering och placering av gravvård av trä från 1952 i columbariet.
Ekonomibyggnad för kyrkogårdsförvalning uppförs.
Bisättningsrum anordnas i äldre byggnad vid kyrkogårdsmuren.
Vård- och underhållsplan Kungsängen kyrka Stockholms län.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin