Motivering (skydd): t Lukas kyrka är byggd 1977 som stadsdelskyrka i Kallhäll och blev församlingskyrka när Kallhälls församling bildades 1992. Anläggningen innehåller kyrkligt centrum med kyrka, församlingssal och församlingsgård. De olika verksamheterna avspeglar sig i exteriören som urskiljbara byggnadsdelar, men utförda med samma gula fasadtegel. Arkitekten har använt sig av bågen som motiv vid utformningen av kyrksal och klockstapel.
Kyrkorummet präglas av den konstnärliga utsmyckningen, särskilt de två höga fönstrens glasmosaiker, vilka liksom i gotikens kyrkor ger rummet en känsla av mystik. Altartavlan, med motivet Agnus Dei är utförd i fårskinsmosaik av målarinnan Britta Reich-Eriksson, som även gjort glasmosaikerna och träkolonnernas bladverk av murgröna. Krucifixet på altaret, med motivet Korsgestalt, är utfört i brons av bildhuggaren Liss Eriksson. Kyrkorummets möblering, med fristående altarbord, mobilt knäfall och kvarter med stolar, är representativ för tidens liturgiska krav. Armaturen, med tolv ljuspunkter i en krans över altaret, är symbol för de tolv apostlarna. Övriga armaturer är utförda av förgylld plåt med motiv från växtriket.
Kyrkans inredning, konstnärliga utsmyckning och inventarier är från kyrkans byggnadstid. Till inventarier äldre än kyrkan hör ett altarkläde i grönt från 1950-talet av Elsa Kraft och ett altarbrun av Gunnar Haking från 1964 samt nattvardssilver från 1967 av Lars Fleming. Inventarierna kommer från S:t Lukassalen i Kallhäll.
Att särskilt tänka på vid förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • kyrkans läge i stadsbilden och kyrkotomtens planering och vegetation
• material och färgsättning i anläggningens exteriör
• material, ytbehandling och färgsättning i anläggningens interiör
• kyrkorummets konstnärliga utsmyckning och inredning, tillkommen i ett sammanhang
Inventeringsår (2005)
Fasaderna är av gult fasadtegel med infärgade gula fogar. De är utförda som skalmur i löpförband med halvstens förskjutning. Anläggningen har platta tak med plåtavtäckning. De olika byggnadsdelarna har olika takhöjd med kyrkan som högsta byggnad. Kyrkporten ligger i en lägre del som består av en öppen loggia. Kyrkans väggar är uppbrutna av två höga fönster i öster och väster samt ett högt placerat, runt fönster i norr. Motivet med segmentbågen återkommer både i kyrkobyggnaden och i klocktornet. Samlingssalen har fönsterband mot takterrassen i väster och församlingsgården har rektangulära fönster med snickerier målade i gult.
I anläggningens bottenvåning ligger kyrka, samlingssal och lokaler för samkväm samt kök. Kyrkans ungdomsverksamhet och förskola är förlagd till souterrängvåningen. De olika delarna nås från samtliga entréer. Entrén genom kyrkans gröna pardörrar leder till vapenhuset och via den invändiga kyrkbacken vidare in till kyrkorummet. Samtliga golv är täckta med Höganäsklinker, väggarna är delvis målade, delvis klädda med gult tegel och i taken sitter akustikplattor.
Kyrkorummet är i det närmaste kvadratiskt till formen och har plats för 125 besökare. Väggarna är täckta med gult tegel, delvis håltegel för akustiken, upp till en höjd av tre meter. Däröver är väggarna putsade och avfärgade i brutet vitt. Samtliga dörrar är i furu som laserats i mörkgrön färg. Socklarna är laserade i ljusbrun färg. Det sluttande taket är täckt med ljust laserad träpanel. Takets bjälklag bärs i väster upp av två höga träkolonner på vilka vilar en limträbalk. Kolonnerna är vitlaserade och därefter dekorerade med vinrankor målade av Britta Reich-Ericsson.
Kyrkorummet präglas av två höga glasmosaiker från golv till tak av konstnärinnan Britta Reich-Eriksson och utförda av N P Ringströms glasmästeri i Stockholm. Korfönstret föreställer Livets träd som bär andens frukter, markerade som nio röda punkter. Dopfunten är placerad intill korfönstret. Skissen till glasmosaiken i kyrkans västra del är tillkommen samtidigt, men brist på pengar gjorde att den utfördes och sattes på plats i kyrkan först 2000. Motivet Vinterträdet återges med dämpade färger i gult och grått. Över ingången sitter ett runt fönster med glasmosaik som föreställer ett oxhuvud, symbolen för evangelisten Lukas.
Kyrkorummet är möblerat med stolar grupperade i två kvarter med mittgång. Stolen i ek är formgiven av K O Westberg och tillverkad av Fritzsons stolar. Altare, knäfall, predikstol och dopfunt är ritade av arkitekten Jern Alton och utförda i trä som laserats i blått respektive grått med guldinläggningar. Konstruktionen med runda stöd återkommer och altarets stöd har skurna förgyllda kors. I stället för antependium pryds altaret av stukor (fasciae), två breda band av tyg som läggs över altaret så att de hänger ner på altarets framsida och markerar kyrkans evangelie- och epistelsidor. På altaret står ett krucifix, Korsgestalt, skapat av bildhuggaren Liss Eriksson och gjutet i brons.
Bakom det fristående altaret hänger en altartavla av fårskinnsmosaik utförd av konstnärinnan Britta Reich-Eriksson. Motivet, Agnus Dei, betyder Guds lamm och syftar på Jesu Kristi ställföreträdande offerdöd på korset - som ett offerlamm. Även knäfallet har klädsel av fårskinn. Ljusringen över altaret har tolv glödlampor som symboliserar apostlarna. Takkronor och vägglampetter är utförda av bladförgylld plåt i växtliknande former. Lampetterna fungerar för både glöd- och stearinljus. Kormattan i rölakan med mönster i blått är ett senare tillskott vävd vid Propersona väveri i Stockholm 1994. I korets sydöstra, runda hörn står dubbla rader med korstolar. Orgeln är placerad vid södra långväggen i nivå med kyrkans golv. Den är byggd 1981 av Walter Thür Orgelbyggen i Torshälla och har 15 stämmor.
Sakristian, norr om kyrkorummet, består av ett kvadratiskt rum med furugolv, väggar målade i varmvit färg och tak med akustikplattor målade i vitt. Inredning som hör till rummet är från byggnadstiden. På sydväggen sitter en piscina. Vid östra väggen står ett altarbord med skiva av kalksten och underrede av trä laserat i blått liksom knäfallet som är klätt med fårskinn. Övrig inredning är skrivbord med vägghylla och tre skinnklädda karmstolar ritade av möbelarkitekt Karl-Erik Ekselius samt matta utförd av Britta och Gunnar Haking. Förvaring i standardgarderober rymmer bl a hängande textilier samt värdeskåp.
I direkt anslutning till kyrkorummet ligger församlingssalen med plats för 90 personer. Väggen mot kyrkorummet består av furudörrar målade i mörkgrön lasyr. Vid behov kan de öppnas och förstora kyrkorummet. Västra väggen är försedd med fönster som vetter mot den upphöjda terrassen. Samlingssalens golv är lagt med furulamell, väggarna målade i varmvit färg och taket med synliga limträbalkar är målat i vitt. Armaturen, som består av den s k Ahlsénlampan i form av stora klot klädda med tunt vitt tyg och gardinerna är från byggnadstiden. Möbleringen med bord och stolar är från 2004.
Entrén direkt till den invändiga kyrkbacken är den som vanligtvis används både av kyrkobesökare och av besökare till församlingsgården. Materialen är liksom övriga entréutrymmen av Höganäsklinker, målade väggar och gråvita akustikplattor i tak. Kyrkbacken är möblerad med en sittgrupp placerad framför den öppna spisen. Gruppen består av ett runt bord i björk och fyra karmstolar ritade av möbelarkitekt Bruno Mattson. På långsidan döljer en hissbar lucka i trä en cafédisk från köket. I direkt anslutning ligger kapprum med material lika kyrkbacken och mot detta gränsar vardagsrum, ytterligare ett rum samt toaletter och mot norr ligger arbetsrum och expedition.
Övriga inventarier
Ett fåtal inventarier är äldre än kyrkan. Dit hör ett altarkläde i grönt från 1950-talet av konstnären Elsa Kraft, ett altarbrun med motiv ur Lukasevangeliet från 1964 utfört av Britta och Gunnar Haking samt nattvardskalk och patén i silver från 1967 utförda av silversmeden Lars Fleming. Övriga inventarier är från kyrkans byggnadstid eller senare.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2005): Gul
Byggnadsdel (2005): Kor - Öster, Vapenhus
Inventeringsår 2016
S:t Lukas kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Kallhäll åren 1976–77. Den 9 oktober 1977 invigdes kyrkan av biskop Ingmar Ström. Sitt namn har kyrkan fått efter evangelisten Lukas, vars symbol, oxen, syns på ett av mosaikfönstren. Kyrka och församlingsgård är samlat i en byggnad ritad av arkitekterna Jerk Alton (1937–) och Gunnar Algulin (1944–). För den konstnärliga utsmyckningen svarar bildhuggaren Liss Eriksson (1919–2000) och målarinnan Britta Reich-Eriksson (1918–). Möbleringsplan är utförd av inredningsarkitekt Ralph Alton (1909–2001) och för planering av kyrktomten svarar landskapsarkitekterna Kurt och Trudi Gustafsson.
Arkitekten Jerk Altons intresse för kyrkorummets gestaltning började under 1960-talet vid Sigtunastiftelsen med Olof Hartmans konstnärsseminarium kring gudstjänsten och liturgins gestaltning. Restaureringen av Mariakyrkan i Sigtuna 1971–72, tillsammans med dåvarande kyrkoherden Gunnar Weman, blev ett pionjärarbete i en förnyad syn på liturgins form och uttryck omsatt i kyrkorummets gestaltning.
S:t Lukas är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.
Kallhälls församling bildades 1992 genom delning av Järfälla i fyra församlingar, var och en med egen kyrka. Därmed blev S:t Lukas församlingskyrka. Bakom tillkomsten av kyrkan ligger många år av enskilda medlemmars entusiasm. 1953 bildades en lokalavdelning av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård och 1964 kunde S:t Lukassalen i Kallhälls centrum invigas. Från denna överfördes flera föremål till den nybyggda S:t Lukas kyrka. För planering av ny kyrka svarade Stiftelsen för kyrklig verksamhet i Kallhäll i samarbete med Järfälla församling, som förvärvade mark av kommunen och uppdrog åt Alton arkitekter AB i Kumla att rita ett kyrkligt centrum i Kallhäll. Som underlag för arbetet tog församlingen fram ett verksamhetsprogram. Arkitektens intentioner var ”att med utgångspunkt från funktion och användning, ge byggnaden en sådan gestalt att dess speciella ändamål uttrycks i dess arkitektur d v s i fasader, gruppering, kyrkorummets utformning samt de olika rummens placering och karaktär”.
År 1975-1977 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
1975-01-10, Utkast till program för kyrka och församlingsgård presenteras av Alton
arkitekt Jerk Alton. Det omfattar vapenhus, kyrkorum, sakristia, Arkitektkontor, församlingsrum, central hall, vardagsrum, studierum, kök, hobbyrum, egen entré till rum för barntimmar, lekrum och ungdomsrum samt uteplats i det gröna.
1975-02-24 Förslag till kyrka och församlingsgård i Kallhäll presenteras i ritningar, signerade arkitekt Jerk Alton.
1975-05-21 Nytt förslag till beskrivning och ritning till kyrka och församlingsgård i Kallhäll presenteras av Jerk Alton och Gunnar Algulin. Förslaget skiljer sig från tidigare särskilt vad gäller kyrksalens motiv
med två höga glasmålningar och deras placering samt bågen som motiv i kyrksal och klockstapel.
1975-07-02 Projektet presenteras för Järfällaborna vid en debatt ordnad av Järfälla Byggnadskommittén. Önskemål att dopfunten på traditionellt sätt Nyheter ska placeras framme i koret. Även körens plats bör flyttas fram.
1975-08-22 Kallhälls kyrka och församlingshem presenteras i PM nr 2, Alton signerad arkitekt Gunnar Algulin. Arkitektkontor
1977-08-01 Slutliga ritningar till fasader, bottenplan och souterrängvåning presenteras av arkitekt Jerk Alton.
1976–77 Kyrka och församlingsgård byggs.
1977 Kyrkan invigs.
År 2005 Teknisk installation - värme
Kyrkans värme- och ventilationssystem byggs nytt. Radiatorer installeras.
i kyrkorummet och öppning för ventilation tas upp i västväggen.
Ventilationskanaler byggs in i församlingssalens tak.
Akustikplattor i tak byts i utrymmen utanför kyrk- och församlingssal.
Ventilationsgaller byggs in i tegelfasaden under kyrkans västfönster.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Nilsson, Gunilla. (2008). S:t Lukas kyrka. S:t Lukas kyrka, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin