Motivering (skydd): S: t Lukas kyrka är byggd 1977 som stadsdelskyrka i Kallhäll och blev församlingskyrka när Kallhälls församling bildades 1992. Anläggningen innehåller kyrkligt centrum med kyrka, församlingssal och församlingsgård. De olika verksamheterna avspeglar sig i exteriören som urskiljbara byggnadsdelar men utförda med samma gula fasadtegel. Arkitekten har använt sig av bågen som motiv vid utformningen av kyrksal och klockstapel
Kyrkorummet präglas av den konstnärliga utsmyckningen, särskilt de två höga fönstrens glasmosaiker vilka liksom i gotikens kyrkor ger rummet en känsla av mystik. Altartavlan med motivet "Agnus Dei" är utförd i fårskinsmosaik av målarinnan Britta Reich-Eriksson som även gjort glasmosaikerna och träkolonnernas bladverk av murgröna. Krucifixet på altaret med motivet Korsgestalt är utfört i brons av bildhuggaren Liss Eriksson. Kyrkorummets möblering med fristående altarbord, mobilt knäfall och kvarter med stolar är representativ för tidens liturgiska krav. Armaturen med tolv ljuspunkter i en krans över altaret är symbol för de tolv apostlarna. Övriga armaturer är utförda av förgylld plåt med motiv från växtriket.
Kyrkans inredning, konstnärliga utsmyckning och inventarier är från kyrkans byggnadstid. Till inventarier äldre än kyrkan hör ett altarkläde i grönt från 1950-talet av Elsa Kraft och ett altarbrun av Gunnar Haking från 1964 samt nattvardssilver från 1967 av Lars Fleming. Inventarierna kommer från S: t Lukassalen i Kallhäll.
Att särskilt tänka på vid förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· kyrkans läge i stadsbilden och kyrkotomtens planering och vegetation
· material och färgsättning i anläggningens exteriör
· material, ytbehandling och färgsättning i anläggningens interiör
· kyrkorummets konstnärliga utsmyckning och inredning tillkommen i ett sammanhang.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Kallhälls centrum ligger vid Görväln, cirka 2 mil nordväst om Stockholm i nordvästra delen av Järfälla kommun. Samhället är en ort med industri uppbyggd kring Bolinders verkstäder som 1906 flyttades till mark på Kallhälls gård. Av ett 15-tal trävillor, uppförda för arbetarnas räkning, återstår idag två villor. Bebyggelsen domineras av flerbostadshus från 1950- och 1960-tal och ett kommersiellt centrum med gågata från 1970-tal i anslutning till Kallhälls station.
Kyrkan ligger skild från stadsdelens kommersiella centrum. Samtidigt finns ett visuellt samband genom att kyrka och klocktorn är synliga i stadsbilden både från gångbron vid Kallhälls pendeltågsstation och från gågatan i centrum. Sydväst om kyrktomten går västra stambanan förbi och i väster skymtar Mälaren. Norr om kyrkan ligger flerfamiljshus och i sydöst, mellan kyrktomten och centrum går Kallhällsleden.
Kyrkomiljön
Kyrkotomten gränsar mot vägen, spårområdet, naturmarken och bostadshusen. Kyrkan ligger på en liten höjd. I grässlänten ner mot Kallhällsleden och spårområdet växer höga tallar och olika sorters lövträd. Tillfarten till kyrkan sker från Svarvargränd. I anslutning till kyrkbacken ligger parkeringsplats och ett område med armerat gräs tänkt för utomhusgudstjänster. Längs församlingsgårdens fasad går en gång av gatsten som kantas av klippta häckar. Här finns utrymme för cyklar. Kyrkobyggnaden omges av planteringar med olika häckar och buskar samt träd. På sydsidan ligger en lekplats i anslutning till entrén för kyrkans barnverksamhet. Längs gränsen mot spårområdet finns stängsel och en ridå av oregelbundet planterade lövträd, i övrigt saknas hägnad. Väster om byggnaden har nyligen anlagts en meditationsplats med gräsplan kantad av rhododendron, bänkar och en rund plats i gräsmattan avsedd för perenna växter.
På kyrkbacken, norr om kyrkan, reser sig det fristående, 16 meter höga, klocktornet. Det är byggt i gult fasadtegel som kyrkan och kröns av ett kors i metall. I tornet hänger två klockor gjutna av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Den stora klockan med texten "Guds rike är Eder nära" är stämd i A och väger 500 kilo. Den mindre klockan med texten "Frid vare med Eder" är stämd i C och väger 300 kilo. Mellan klocktornet och kyrkan går en meterhög betongmur som bildar en mindre gård där blommorna läggs efter begravning i kyrkan.
Kyrkoanläggningen
S: t Lukas kyrka ingår i en anläggning med församlingsexpedition, lokaler för församlingsarbete, barn- och ungdomsverksamhet samt tjänsterum för präster, organist, diakonissa och vaktmästare. Verksamheterna är samlade i en byggnad som utifrån är gestaltad i tre urskiljbara enheter med olika höjd och karaktär. I vinkeln mellan församlingssal och församlingsgård ligger en takterrass mot söder som via en utvändig trappa i betong står i förbindelse med kyrkotomten. Kyrkan är orienterad med koret mot öster. Byggnadens stomme består av betong. Kyrkans utsmyckning, inredning och inventarier är från kyrkans byggnadstid.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Kallhälls centrum ligger vid Görväln, cirka 2 mil nordväst om Stockholm i nordvästra delen av Järfälla kommun. Kyrkan ligger skild från stadsdelens kommersiella centrum. Samtidigt finns ett visuellt samband genom att kyrka och klocktorn är synliga i stadsbilden både från gångbron vid Kallhälls pendeltågsstation och från gågatan i centrum. Sydväst om kyrktomten går västra stambanan förbi och i väster skymtar Mälaren. Norr om kyrkan ligger flerfamiljshus och i sydöst, mellan kyrktomten och centrum går Kallhällsleden.
Anläggningen
Kyrkotomten gränsar mot vägen, spårområdet, naturmarken och bostadshusen. Kyrkan ligger på en liten höjd. I grässlänten ner mot Kallhällsleden och spårområdet växer höga tallar och olika sorters lövträd. Tillfarten till kyrkan sker från Svarvargränd. I anslutning till kyrkbacken ligger parkeringsplats och ett område med armerat gräs tänkt för utomhusgudstjänster. Längs församlingsgårdens fasad går en gång av gatsten som kantas av klippta häckar. Här finns utrymme för cyklar.
Kyrkobyggnaden omges av planteringar med olika häckar och buskar samt träd. På sydsidan ligger en lekplats i anslutning till entrén för kyrkans barnverksamhet. Längs gränsen mot spårområdet finns stängsel och en ridå av oregelbundet planterade lövträd, i övrigt saknas hägnad. Väster om byggnaden har nyligen anlagts en meditationsplats med gräsplan kantad av rhododendron, bänkar och en rund plats i gräsmattan avsedd för perenna växter.
På kyrkbacken, norr om kyrkan, reser sig det fristående, 16 meter höga, klocktornet. Det är byggt i gult fasadtegel som kyrkan och kröns av ett kors i metall. I tornet hänger två klockor gjutna av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Den stora klockan med texten "Guds rike är Eder nära" är stämd i A och väger 500 kilo. Den mindre klockan med texten "Frid vare med Eder" är stämd i C och väger 300 kilo. Mellan klocktornet och kyrkan går en meterhög betongmur som bildar en mindre gård där blommorna läggs efter begravning i kyrkan.
Kyrkoanläggningen
S: t Lukas kyrka ingår i en anläggning med församlingsexpedition, lokaler för församlingsarbete, barn- och ungdomsverksamhet samt tjänsterum för präster, organist, diakonissa och vaktmästare. Verksamheterna är samlade i en byggnad som utifrån är gestaltad i tre urskiljbara enheter med olika höjd och karaktär. I vinkeln mellan församlingssal och församlingsgård ligger en takterrass mot söder som via en utvändig trappa i betong står i förbindelse med kyrkotomten. Kyrkan är orienterad med koret mot öster. Byggnadens stomme består av betong. Kyrkans utsmyckning, inredning och inventarier är från kyrkans byggnadstid.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
S: t Lukas kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Kallhäll åren 1976-77. Den 9 oktober 1977 invigdes kyrkan av biskop Ingmar Ström. Sitt namn har kyrkan fått efter evangelisten Lukas vars symbol, oxen, syns på ett av mosaikfönstren. Kyrka och församlingsgård är samlat i en byggnad ritad av arkitekterna Jerk Alton (1937-) och Gunnar Algulin (1944-). För den konstnärliga utsmyckningen svarar bildhuggaren Liss Eriksson (1919-2000) och målarinnan Britta Reich-Eriksson (1918-). Möbleringsplan är utförd av inredningsarkitekt Ralph Alton (1909-2001) och för planering av kyrktomten svarar landskapsarkitekterna Kurt och Trudi Gustafsson.
Arkitekten Jerk Altons intresse för kyrkorummets gestaltning började under 1960-talet vid Sigtunastiftelsen med Olof Hartmans konstnärsseminarium kring gudstjänsten och liturgins gestaltning. Restaureringen av Mariakyrkan i Sigtuna 1971-72, tillsammans med dåvarande kyrkoherden Gunnar Weman, blev ett pionjärarbete i en förnyad syn på liturgins form och uttryck omsatt i kyrkorummets gestaltning.
Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3§ lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6-10 §.
Kallhälls församling bildades 1992 genom delning av Järfälla i fyra församlingar, var och en med egen kyrka. Därmed blev S: t Lukas församlingskyrka. Bakom tillkomsten av kyrkan ligger många år av enskilda medlemmars entusiasm. 1953 bildades en lokalavdelning av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård och 1964 kunde S: t Lukassalen i Kallhälls centrum invigas. Från denna överfördes flera föremål till den nybyggda S:t Lukas kyrkaFör planering av ny kyrka svarade Stiftelsen för kyrklig verksamhet i Kallhäll i samarbete med Järfälla församling som förvärvade mark av kommunen och uppdrog åt Alton arkitekter AB i Kumla att rita ett kyrkligt centrum i Kallhäll. Som underlag för arbetet tog församlingen fram ett verksamhetsprogram. Arkitektens intentioner var "att med utgångspunkt från funktion och användning, ge byggnaden en sådan gestalt att dess speciella ändamål uttrycks i dess arkitektur d v s i fasader, gruppering, kyrkorummets utformning samt de olika rummens placering och karaktär".
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Jerk Alton Arkitektkontor AB arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Arkitekturmuseets arkiv
Muntliga källor:
Algulin Gunnar, arkitekt
Alton Jerk, arkitekt
Gustafsson Kurt, trädgårdsarkitekt
Illerstad, L, Nya svenska kyrkor. Del 1, Svealand, Rapport Raä 1990:2, Tierp 1990 Järfällaboken II, band 1, utgiven av Järfälla kommun, Borås 1986
Järfälla Nyheter, 2 juli 1975
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Stadsdelen Kallhäll utgör en del av Järfälla. Sankt Lukas kyrka (Kallhälls kyrka) invigdes 1977 och ingår i en stor anläggning med församlingslokaler. Ritningarna är utförda av Jerk Alton. Kyrkan utgör en del av byggnadskomplexets södra parti. Man når kyrkan från norr via det s.k. kyrktorget och en förhall. I kyrktorgets nordöstra hörn reser sig det 16 meter höga, fristående klocktornet. Kyrkorummet formar en fyrkant med koret i öster och en vidbyggd sakristia mot kyrktorget. Gudstjänstlokalen kan vid behov sättas i förbindelse och utökas med samlingssalen i väster. Murarna är av gult fasadtegel och står under flacka plåttak. Korets höga, smala hörnfönster och det lilla fönstret ovanför ingången har glasmålningar komponerade av Brita Reich-Eriksson, det sistnämnda med symbolen för Sankt Lukas och för tålamodet, en oxe. Innermurarna är vitputsade. Taket är av panelat trä. Altaret, predikstolen/ambon och dopfunten är komponerade av kyrkans arkitekt och blåmålade med inslag av guld. Sittplatserna utgörs av lösa stolar. Orgeln står utmed södra långväggen.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan med församlingslokaler bildar en långsträckt anläggning i västersluttning med kyrkorummet högt uppbyggt i söder. Klocktorn vid förplatsen i öster. Väggytor med ljusgult fasadtegel. Flacka, plåttäckta takfall. Församlingsdelen, låg, i en våning mot öster och souterrängvåning i sluttningen. Interiören med putsade väggar. Träpanel i tak. Golv av keramiska plattor. De båda rumshöga hörnfönstren har glasmålningar av Britta Reisch-Eriksson som även utfört altarprydnaden av ofärgat fårskinn.
Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990
Inventeringsår 2016
S:t Lukas kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Kallhäll åren 1976–77. Den 9 oktober 1977 invigdes kyrkan av biskop Ingmar Ström. Sitt namn har kyrkan fått efter evangelisten Lukas, vars symbol, oxen, syns på ett av mosaikfönstren. Kyrka och församlingsgård är samlat i en byggnad ritad av arkitekterna Jerk Alton (1937–) och Gunnar Algulin (1944–). För den konstnärliga utsmyckningen svarar bildhuggaren Liss Eriksson (1919–2000) och målarinnan Britta Reich-Eriksson (1918–). Möbleringsplan är utförd av inredningsarkitekt Ralph Alton (1909–2001) och för planering av kyrktomten svarar landskapsarkitekterna Kurt och Trudi Gustafsson.
Arkitekten Jerk Altons intresse för kyrkorummets gestaltning började under 1960-talet vid Sigtunastiftelsen med Olof Hartmans konstnärsseminarium kring gudstjänsten och liturgins gestaltning. Restaureringen av Mariakyrkan i Sigtuna 1971–72, tillsammans med dåvarande kyrkoherden Gunnar Weman, blev ett pionjärarbete i en förnyad syn på liturgins form och uttryck omsatt i kyrkorummets gestaltning.
S:t Lukas är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.
Kallhälls församling bildades 1992 genom delning av Järfälla i fyra församlingar, var och en med egen kyrka. Därmed blev S:t Lukas församlingskyrka. Bakom tillkomsten av kyrkan ligger många år av enskilda medlemmars entusiasm. 1953 bildades en lokalavdelning av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård och 1964 kunde S:t Lukassalen i Kallhälls centrum invigas. Från denna överfördes flera föremål till den nybyggda S:t Lukas kyrka. För planering av ny kyrka svarade Stiftelsen för kyrklig verksamhet i Kallhäll i samarbete med Järfälla församling, som förvärvade mark av kommunen och uppdrog åt Alton arkitekter AB i Kumla att rita ett kyrkligt centrum i Kallhäll. Som underlag för arbetet tog församlingen fram ett verksamhetsprogram. Arkitektens intentioner var ”att med utgångspunkt från funktion och användning, ge byggnaden en sådan gestalt att dess speciella ändamål uttrycks i dess arkitektur d v s i fasader, gruppering, kyrkorummets utformning samt de olika rummens placering och karaktär”.
År 2003 Nyanläggning
Nyanläggning - Meditationsplats anläggs på kyrkotomtens västra del enligt förslag av landskapsarkitekt S O Hagman.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Nilsson, Gunilla. (2008). S:t Lukas kyrka. S:t Lukas kyrka, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin