Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Täby kyrka är belägen i bymiljö med omgivande odlingslandskap och bevarad stenvalvsbro från 1883. Kyrkan ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården som utgörs av kyrkmiljön. Mittemot kyrkan ligger Täbygården, som utgörs av den tidigare skolan.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Täby kyrka med kyrkogård omgärdas delvis av en kallmurad stenmur som även fungerar som stödmur, i öster av en granhäck. Innanför muren löper en äldre trädkrans av ädellövträd. Utvidgningen mot söder omgärdas av en fogad stenmur och av en häck.
Det finns fyra entréer till kyrkogården, en i nordväst med murad och putsad stiglucka från 1760-talet, en i väster med grindstolpar murade i sten med kalkstensöverliggare. Till utvidgningen i söder finns en trappa och en svängd asfalterad gång. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem lagt med grus, i övrigt är kyrkogården gräsbevuxen.
I murens sydvästra hörn är ett bisättningsrum uppfört.
KYRKAN- Kyrkan har i dag ett västtorn från sent 1700-tal, medeltida långhus samt sakristia på norra sidan uppförd 1666-67. De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta omfattningar. Kyrkan har stickbågiga fönsteröppningar med ytterbåge, tvärpost och mittbåge av trä, indelade med blyspröjs i mindre rutor. I sakristians östra vägg finns en inmurad runsten.
Täby kyrka är en av Närkes många ursprungligen medeltida kyrkor som ursprungligen uppfördes med rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och ett västtorn med avtrappat murliv. Koret breddades troligtvis under senmedeltiden till en salkyrka och den fick också ett vapenhus av trä i söder.
På 1600-talet försågs kyrkorummet med en predikstol och sakristian uppfördes på norra sidan.
Under 1700-talet genomgick kyrkan flera förändringar. Invändigt försågs kyrkan med en ny sluten bänkinredning med två fyllningar i varje dörr. Predikstolen bemålades med målningar i allmogestil i mitten av 1700-talet och hade då stått omålad fram till dess. Sakristians väggar försågs med draperingsmåleri någon gång under 1700-talet.
Stigluckan i norra kyrkogårdsmuren uppfördes på 1760-talet. Vid 1700-talets slut var kyrkan i så dåligt skick att man beslutade att riva det medeltida tornet och uppföra ett nytt som stod färdigt 1791.
1887 genomfördes en invändig renovering enligt den tidens stilideal med bland annat ny öppen bänkinredning. Inredningen omålades och interiören försågs med dekormåleri.
1926 målades interiören om och ett fönster i korets östra mur sattes igen.
Vid mitten av 1900-talet genomfördes en ny renovering under ledning av arkitekt Lars Arborelius. Kyrkorummet täcktes bland annat med ett tunnvälvt tak. Man gjorde ny sluten bänkinredning och tog fram predikstolens och orgelläktarens originalbemålning. Altarskulpturer från 1400-talet återfördes till kyrkan från Örebro läns museum och placerades i ett nytt altarskåp.
1979 skedde invändiga åtgärder med avfärgning av väggar samt ändring av altare, knäfall och korgolv.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Kyrkan är belägen i bymiljö med omgivande odlingslandskap och bevarad stenvalvsbro. Miljön är av riksintresse för kulturmiljövården.
Täby kyrka med medeltida ursprung men med senare tillkommet torn har en välbevarad nyklassicistisk exteriör med rusticerad portal och flackt pyramidformat torntak. I norra kyrkogårdsmuren finns en stiglucka från 1760-talet.
Kyrkorummet präglas av den renovering som genomfördes 1953 då en äldre interiör delvis återskapades. Samtidigt återfördes åtta medeltida skulpturer vilka placerades i ett nytt altarskåp av omålat trä.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
-kyrkans exteriör är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
- Kyrkans interiör är välbevarad sedan 1950-talets renovering och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum.
- Predikstolen i renässansstil med målningar från mitten av 1700-talet, där trappbalustradens landskapsmålning med slott och kyrkor är ovanlig.
- Den medeltida runsten utan språklig innerbörd, som är sekundärt inmurad utvändigt i sakristians östra mur.
- Stigluckan från 1760-talet är en av få bevarade i Närke.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Täby kyrka består av rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i norr och torn i väster.
Tak: Långhus och sakristia täcks av sadeltak och tornet av ett flackt pyramidtak. Samtliga tak är lagda med skiffer. Häng- och stuprör är av koppar.
Fasad: De murade väggarna är spritputsade med släta fönsteromfattningar, hörn samt rusticerad portal i väst med stickbågig öppning. Fasaden är avfärgad i vit kulör. Sockeln är slät och avfärgad i grå kulör. I sakristians östra vägg finns en runsten inmurad i fasadens nedre del. I tornet, ovanför västentrén, finns årtalet 1791 i svart smide.
Fönster: Långhuset har stickbågiga fönster av trä i fyra luft med mittpost och tvärpost. Varje luft är indelad med blyspröjs till mindre glasrutor. I korets östra vägg finns ett fönster som ej är synligt i interiören. Även det fönstret är stickbågigt med båge och spröjs av trä med blyinfattat delvis färgat glas. Sakristian har ett stickbågigt fönster med svartmålad båge av järn indelat i mindre, blyinfattat glas. Mitt på tornets västra fasad finns ett runt fönster. Samtliga solbänkar är av kalksten.
Dörrar: Kyrkans huvudentré i väster är en pardörr av trä med rakt överstycke. Pardörren är klädd med panel som tillsammans bildar ett rombmönster. Ovanför finns ett stickbågigt ljusinsläpp i två luft med båge av trä med mindre, blyinfattat glas. Trappan är rundad och av kalksten.
LÅNGHUS – Det rektangulära kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv vilket är svampmålat i blått. Väggarna är putsade och avfärgade i vit kulör. I norra och södra väggen finns ristningar i putsen som markerar tidigare fönsteröppningar och långhusets tidigare längd. Norra och södra väggen har vardera två stickbågiga fönsteröppningar med bågar målade i ljusgrå kulör. Långhusets fönsterbågar i trä är indelade i fyra luft. I ytterbågen är lufterna indelade blyspröjs med mindre, svagt färgade glas. Golvet är täckt av hyvlade kalkstensplattor i mittgången och lackat trägolv under och framför bänkkvarteren. Innerdörren som skiljer vapenhus från långhus består av en pardörr i trä med tre fyllningar i varje dörrblad målade i rött och grönt.
KOR – Koret utgör långhusets östra del och markeras genom ett något förhöjt golv belagt med hyvlade kalkstensplattor. Tak och väggar är lika långhus. I den södra muren finns en stickbågig fönsternisch med fönster lika de i långhuset. Sakristians ingång är belägen i korets norra mur.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och är täckt av ett plant trätak i grågrön kulör med snedställd taklist målad i kimröksgrå kulör. Väggarna är putsade och avfärgade i ljust gul kulör, i södra och norra muren finns förvaringsutrymmen. Vid södra väggen leder trappan upp till tornet och orgelläktaren. Golvet är belagt med obehandlade kalkstensplattor. Porten är en inåtgående pardörr av trä med stående bräder på insidan. Ovanför dörrbladen finns ett stickbågigt överljusfönster med båge av trä med blyspröjs och mindre, färgade glas.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen norr om koret och nås direkt från detta Rummet täcks av ett ljusgrått målat trätak med målad ram och snedställd taklist. Väggarna är putsade med en draperingsmålning i rosa nedtill. Golvet täcks av tegel. Porten mot koret består av en rundbågig järndörr från 1666. I östra muren finns en stickbågig fönsteröppning med innerbågar av trä och ytterbåge av järn, mellan bågarna finns ett järngaller. På insidan sitter järnklädda luckor av trä.
FAST INREDNING
ALTARE – Ett murat altare, putsat med tre avsmalnande kalkstenspelare mot kyrkorummet. Skiva av kalksten.
BÄNKINREDNING – En sluten hög bänkinredning som i södra kvarteret går bak till västra väggen. I norra kvarteret finns det plats för bokbord och klädhängare. Dörrarna är försedda med rektangulärt stående fyllningar. Bänkinredningen är målad i rött och grönt.
PREDIKSTOL – Predikstolen är troligtvis utförd på 1680-talet av samme mästare, som gjort predikstolen i Ekers kyrka. Den stod omålad fram mot 1700-talets mitt. Predikstolskorgen har fyra sidor med två fyllningar på varje sida. På fyllningarna finns målningar i allmogestil av de fyra evangelisterna och på de mindre fyllningarna ovanför en ängel i varje. Trappbarriärens fyllning har en ovanlig målning med landskap med slott och kyrkor. Ryggstycket har en strålsol och det allseende ögat mot en blåmarmorerad bakgrund. Femsidigt ljudtak med genombruten dekor längst kanten, på ljudtakets undersida hänger en utsnidad duva.
ORGEL – Orgeln byggdes 1900 av E.A. Setterqvist & Son, Örebro. Den om- och tillbyggdes av samma firma 1953 och ombyggdes ytterligare 1975 till 12 stämmor av Gunnar Carlsson, Borlänge. Orgelfasaden är öppen med synliga pipor. Mittsektionen är rundad och högre än sidosektionerna. Sidosektionerna har raka överstycken och kröns av urnor. Fasaden är målad i vitt och guld.
LÄKTARE – Läktaren bärs upp av fyrkantiga pelare av trä. Läktarbarriären är rak med tätt stående rektangulära fyllningar samt förhöjd med ett skyddsräcke av trä. Fyllningarna är marmorerade i brutet vitt, blått och grått med förgyllda ramar. I övrigt är barriären målad i grå kulör.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARSKÅP- Åtta altarskulpturer från senare delen av 1400-talet är insatta i ett senare tillverkat altarskåp, triptyk, av furu med en fond av blått tyg. Altarskåpet tillverkades vid renoveringen 1953.
ALTARTAVLA- Altartavlan från 1926 hänger sedan renoveringen 1953 i sakristian. Altartavlan är en kopia av Marten Pepyns ”Simeon i templet” utförd av Anna Schwab.
ALTARRING –Rundad sluten altarring med tätt ståenderektangulära fyllningar. Fyllningarna är marmorerade i blått på bruten vit botten och ramarna är målade i en gul kulör, i övrigt är altarringen målad i grå kulör. Knäfallet är stoppat och klätt med blått tyg. Altarringen är från 1887 och omgjord 1979.
DOPFUNT – Dopfunt av röd granit skulpterad av Erik Sand 1956.
NUMMERTAVLA – Kyrkorummet har två nummertavlor placerade på korets östra vägg, på var sida om altarskåpet. De har enkla rektangulära ramar av furu med avskurna hörn. Tavlorna är klädda med blått tyg lika altarskåpet.
Nummertavlorna tillkom vid renoveringen 1953.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2013
Nationalencyklopedin, Täby: Kyrkan härrör från 1100-talets senare del och förlängdes mot öster senare under medeltiden. Tornet stod färdigt 1791.
1100-tal:
Kyrkan av sten har sitt ursprung från 1100-talets senare del och uppfördes med rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och ett västtorn med avtrappat murliv.
1500-tal:
Koret i öster utvidgades till långhusets fulla bredd.
1600-tal:
1666-67 uppfördes en sakristia vid korets norra sida.
Troligtvis tillverkades predikstolen under 1680-talet.
1700-tal:
1743 fick kyrkan en ny sluten bänkinredning med två fyllningar i varje dörr. Predikstolen bemålades med målningar i allmogestil i mitten av 1700-talet och hade då stått omålad fram till dess. Stigluckan i norra kyrkogårdsmuren uppfördes under 1760-talet.
Vid 1700-talets slut var kyrkan i så dåligt skick att man beslutade att riva det medeltida tornet och uppföra ett nytt som stod färdigt 1791. Sakristians väggar försågs med draperingsmåleri någon gång under 1700-talet.
1800-tal:
1887 genomfördes en invändig renovering enligt den tidens stilideal med bland annat ny öppen bänkinredning, inredningen ommålades och interiören försågs med dekormåleri.
1900-tal:
1926 målades interiören om och ett fönster i korets östra mur sattes igen.
1953 genomfördes en ny renovering under ledning av arkitekt Lars Arborelius. Kyrkorummet täcktes bland annat med ett tunnvälvt tak, ny sluten bänkinredning, man tog fram predikstolens och orgelläktarens originalbemålning. Altarskulpturer från 1400-talet återfördes till kyrkan från Örebro läns museum och placerades i ett nytt altarskåp.
1979 Ändring av altare, knäfall och korgolv, avfärgning av väggar.
1991 målades fönster och portar i guldocker enligt framskrapade färgprover. 2004 omläggning av skiffertaket.
År 1100-1199 Nybyggnad
Kyrkan är uppförd med rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och ett upptill avsmalnande västtorn med samma bredd som långhuset.
År 1680-1689 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol, stod omålad fram mot 1700-talets mitt.
År 1740-1760 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades
År 1743 Fast inredning - predikstol
Ny sluten bänkinredning troligtvis med två fyllningar i dörr.
År 1876 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgelharmonium.
År 1887 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning
År 1887 Fast inredning - altarring
Ny sluten altarring
År 1887 Fast inredning - läktare
Ny orgelläktare
År 1887 Underhåll - målningsarbete, interiör
Inredningen målades om och interiören försågs med dekormåleri.
År 1900 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
År 1920 Underhåll - takomläggning
Byte av takbeläggning från spån till skiffer.
År 1926 Underhåll - målningsarbete, interiör
Draperingsmålning från 1700-talet togs fram.
År 1926 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla.
År 1926 Underhåll - målningsarbete
Ommålning av interiör
År 1953 Underhåll - målningsarbete, interiör
På predikstolen och orgelläktaren avlägsnades senare övermålningar.
Arkitekt: Lars Arborelius
År 1953 Specifika inventarier - altarskåp
Nytt altarskåp.
Arkitekt: Lars Arborelius
År 1953 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning.
Arkitekt: Lars Arborelius
År 1953 Fast inredning - orgel
Orgeln om- och tillbyggs.
År 1956 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av röd granit.
Konstnär - Skulptör: Erik Sand
År 1975 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om.
Orgelbyggare: Gunnar Carlsson
År 1979 Underhåll - målningsarbete, interiör
Avfärgning av väggar.
År 1999 Fast inredning - orgel
Reparation av kyrkorgel
År 1999 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd för rivning av skorsten på sakristian.
År 2001 Underhåll - takomläggning
Yttertaksrenovering, skiffertaksarbeten, vindisolering samt åskskyddsarb.
År 2004 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertaket med tillhörande plåtarbeten, isolering av vind, förgyllning av kyrktuppen.
År 2005 Teknisk installation - brandskydd
Installation av nytt brandlarm
År 2005 Underhåll - fönster
Omläggning av skiffertaket med tillhörande plåtarbeten, isolering av vind, förgyllning av kyrktuppen.
År 2007 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd för fasadrenovering samt lokal inre renovering. Planeras att utföras 2008.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin