Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Ödeby kyrka ligger på en ö i sjön Väringen. Kyrkan är belägen på en åsbildning, omgiven av odlad mark med skogsbevuxna omgivningar. Strax söder om kyrkan ligger ruinen efter Kägleholms slott.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Ödeby kyrka ligger precis vid landsvägen med tornets västra entré direkt mot vägen. Kyrkogården sträcker sig söder, öster och norr om kyrkan. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur som främst i öster bildar en hög terassmur. I öster och delvis i söder avgränsas kyrkogården även av en planterad häck. Delar av en äldre trädkrans finns utanför inhägnaden.
Det finns två entréer, en i söder och en i väster. Från grinden i söder leder en gång belagd med kalkstensplattor upp mot kyrkans södra port. Därifrån leder kalkstensgången österut, runt kyrkan, fram till grinden i väster. Gångsystemet är mycket sparsamt. I övrigt är kyrkogården bevuxen med gräs.
De flesta gravvårdar är placerade på kyrkogårdens södra sida med en blandning av äldre och yngre gravstenar. På norra sidan finns en stor häll med järnringar samt en stående sten från 1700-talets andra del.
KYRKAN - Ödeby kyrka består av ett medeltida torn med indraget murliv i väster, rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster och sakristia i norr. De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta fönsteromfattningar. Kyrkan har rundbågiga fönsteröppningar med ytterbågar och spröjs av järn indelade med blyspröjs i mindre rutor med till viss del gammalt glas. Den framskjutande portalen i söder samt tornets västra port har omfattningar och minnestavla av sandsten. Kyrkans tak och tornets huv med lanternin är klädda med kopparplåt. Taket har nedtill en något utsvängd profil.
Troligtvis uppfördes här under 1100-talet eller tidigt 1200-tal en stenkyrka med smalare kor. Något senare tillfogades ett torn i väster, som är av den i Närke vanliga typen med uppåt avtrappat murliv. Under senmedeltiden utvidgades koret och troligtvis tillfogades en sakristia. Kyrkan var då mörkröd med vitmålade fogar, enligt bevarade färgspår på tornet.
Det närbelägna Käglehoms slott kom i rikskansler Magnus Gabriel De la Gardies ägo år 1674. På initiativ och bekostnad av De La Gardie byggdes hela kyrkan om 1679-80, endast det medeltida tornet behölls. Kyrkan fick långhus med tresidigt avslutat korparti i öster och ny sakristia i norr, portaler i barockstil med dekor i sandsten och spåntäckta tak. Predikstol, altarring, bänkinredning samt ost-altare tillkom samtliga i början av 1680-talet och finns fortfarande kvar i kyrkan. Kyrkan har en ovanligt stor samling konst, till största del från 1600-talet, de flesta är gåvor av De la Gardie.
Under 1700- och 1800- talet skedde vissa förändringar så som ändring av takmaterial från spån till plåt. Tornet försågs med ny huv och portarna kopparslogs. 1856-57 avfärgades kyrkan i gul kulör. Invändigt byggdes orgelläktaren om och en ny orgel installerades.
1956-58 genomgick kyrkan en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Robert Lundberg. Bland annat putsades fasaderna och avfärgades vita, yttertaket täcktes med kopparplåt. Fönstren renoverades och kompletterades med gammalt glas. Invändigt rengjordes väggar och valv. Den ursprungliga färgsättningen återställdes och togs fram på kyrkans inventarier och bänkinredning. Predikstolen flyttades till sin ursprungliga plats.
Vid mitten av 1990-talet installerades nytt värmesystem och fönstren renoverades. 2005 restaurerades orgeln från 1856.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans nuvarande planform och utseende är resultat av den genomgripande ombyggnad som genomfördes 1679-80 på initiativ och bekostnad av rikskanslern, tillika Kägleholms ägare, Magnus Gabriel De la Gardie. Exteriör och interiör är mycket välbevarade sedan 1600-talet och utgör ett värdefullt exempel på stormaktstidens sparsmakade barock. Kyrkans praktfulla inventarier samt slutna bänkinredning är till stor del från byggnadstiden. Altarskåpet är dock ett flandriskt arbete av hög kvalitet från ca 1500, med vissa kompletteringar från 1679-80.
Kyrkans medeltida torn behölls vid omdaningen på 1600-talet. Tornets form, med uppåt avtrappat murliv, är representativt för Närke och visar på kyrkans medeltida ursprung.
Kyrkan med sin inredning erinrar idag om den tid då Kägleholms slott var en praktfull barockanläggning ägt av en av stormaktstidens mest framträdande personer, Magnus Gabriel De la Gardie.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans mycket välbevarade exteriör och interiör i sparsmakad barockstil med stor del av sin inredning från omdaningen 1679-80 i behåll.
- Det välbevarade flanderska altarskåpet från 1500-talet.
- Bänkinredningen som i huvudsak är samtida med kyrkan är den äldsta och en av de bäst bevarade slutna bänkinredningarna i Örebro län.
- Altarringen från 1680 är en av de äldsta i Örebro län.
- Ost-altaret från 1683 är det enda bevarade i Örebro län.
- Orgeln från 1856 byggd av den i länet kände orgelbyggaren E.A. Setterqvist, Hallsberg, är en av de äldsta från denna firma och bevarad i ursprungligt skick. Dessutom är orgeln en av de värdefullaste i landet från denna tid.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2005)
Ödeby kyrka består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster och sakristia i norr från 1679-80 samt ett medeltida torn med indraget murliv i väster.
TAK: Långhuset täcks av ett valmat sadeltak med en något utsvängd profil nedtill och sakristian av ett valmat tak. Tornet har en svängd tornhuv med sluten lanternin krönt med ett kors. Även korets tak kröns av ett kors. Samtliga tak är täckta med kopparplåt. Takets häng- och stuprännor är av koppar.
FASAD: De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta fönsteromfattningar. Sockeln är ej markerad utan fasadens puts går ner till marken. Den framskjutande portalen i söder samt tornets västra port har omfattningar och minnestavla av sandsten. Kyrkan har profilerad takfot av trä.Huvudentrén i söder består av en kopparklädd pardörr med rakt överstycke. Porten är fösedd med ett konstlås skänkt 1681 av Magnus Gabriel De la Gardie. Porten i väster är rundbågig, även den klädd med kopparplåt.
FÖNSTER: Långhuset har rundbågiga fönsteröppningar med ytterbågar och spröjs av järn indelade med blyspröjs i mindre rutor med gammalt glas. Bågarna av järn är målade i svart kulör. Ovan entrén i söder finns ett ovalt fönster med båge av järn, även det indelat med blyspröjs i mindre rutor. Invändigt finns en motsvarande oval nisch ovan sakristiedörren.
Sakristian har något lägre rundbågiga fönster med bågar och spröjs av järn, indelade med blyspröjs i mindre rutor med slätt klarglas. Bågarna är målade i svart kulör. På utsidan är fönstren försedda med svartmålat ringgaller.
Samtliga fönsterbleck är av koppar.
LÅNGHUS - rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster. Långhuset har kalkstensgolv av varierande ålder, gången mot sakristian och södra entrén är lagt i mönster med grå och brun sten. Tegelgolvet under bänkkvarteren är i samma nivå som kalkstensgolvet. Närmast koret en gravhäll av sten och en av järn. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Mot sakristian finns en stickbågig enkeldörr av järn, klädd med panel i fiskbensmönster mot kyrkorummet. Mot södra portalen finns en stickbågig pardörr av trä med målad spegel i brunt, svart och brunrött. Samtliga fönsternischer är stickbågiga med rundbågiga fönster. Bågarna är av järn, indelade i mindre blyspröjsade rutor med gammalt glas. Bågarna är målade i en grå kulör. Kyrkorummet täcks av två ribblösa kryssvalv.
KOR -Koret markeras genom ett något förhöjt golv av kalksten, golvet är lagt i mönster med grå och brun sten. Golvet innanför altarringen är förhöjt och täcks med heltäckningsmatta. Väggar och fönster lika långhus. Koret täcks av ett femdelat svickelvalv.Under koret finns en murad gravkammare belägen. Till denna leder en trappa från mittmången dä en kalkstenshäll med järnringar i hörnen markerar nedgången.. Gravkammaren tillhör den friherrliga ätten Åkerhielm af Margrethelund.
VAPENHUS - Vapenhusets golv består av hyvlad kalksten. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Porten är en pardörr med fyllningar med rakt överstycke, målad i brun kulör. Taket är ett ribblöst kryssvalv med nedsänkt rundel i mitten.
SAKRISTIA - Sakristians golv är lagt med kalkstensplattor i brunt och grått. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Fönstren är rundbågiga med båge och spröjs av järn, målade i grå kulör. Rummet täcks av ett kryssvalv utan ribbor. Stickbågig plåtbeslagen port.
FAST INREDNING
ALTARE - Ett enkelt altare av trä målat i grå kulör. Bakom ser det ut att finnas ett murat altare eller fundament för altarskåpet med skiva av kalksten.
OSTALTARE- Altare av trä från 1683 är placerat på vapenhusets södra vägg.
BÄNKINREDNING - En sluten fast bänkinredning i fyra kvarter som sträcker sig fram till koret och bak till väggen i väster. Gavlar och dörrar är försedda med fyllningar. Bänkinredningen är målade i en rödbrunt, brunt och svart. Bänkarna som i huvudsak är samtida med kyrka är den äldsta och en av de bäst bevarade bänkinredningarna i Örebro län.
PREDIKSTOL -Hantverksmässigt skickligt tillverkad predikstol med skulpturer av de fyra evangelisterna på korgen och allegoriska figurer på ljudtaket. Nedtill på korgen ätterna De la Gardies och Pfalz-Zweibrückens vapen samt årtalet 1681. Med undantag för skulpturerna, som är ytbehandlade med en blandning av guld och silver, är predikstolen, ljudtaket och trappbarriären målade i en rödbrun färg med svarta lister. Skulpturerna är delvis gjorda av Georg Baselaque, en av De la Gardies många hantverkare. En inskrift på predikstolen har även knutit den arkivaliskt kände tyske konstsnickaren Fredrik Siptus namn till den fasta inredningen från tiden omkring 1680.
ORGEL - Orgeln är byggd 1856 av E. A. Setterqvist, Hallsberg. Det är en av de äldst bevarade i ursprungligt skick från denna firma. Fasaden är utförd efter en ritning av C. G. Blom-Carlsson, arkitekt vid Överintendentsämbetet. Ritningen var ursprungligen gjord 1825 för Jonstorps kyrka i Skåne.
LÄKTARE - Läktaren är samtida med kyrkan men ombyggdes 1855. Den vilar på fyra pelare. Barriären är rak med fyllningar och sniderier. Pelarna och barriären är marmorerad i blågrönt med förgyllda listverk och sniderier. Trappuppgångens mynning på läktaren inhägnas av ett räcke med balustrar från 1680, som ej varit övermålade.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARSKÅP - Medeltida altarskåp från Flandern ca 1500.
ALTARRING - Fyrkantig öppen altarring med balusterdockor från 1680. Det är en av länets äldsta. Den är målad i brunröd kulör med svarta lister. Knäfallet är stoppat och klätt med blått tyg.
DOPFUNT - Dopbord av trä med svarvat skaft.
NUMMERTAVLA - rektangulär ram av trä med guldmålad ram.
Fasadkulör (2005): Vit
Byggnadsdel (2005): Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1100-1199 Nybyggnad
År 1475-1525 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp från Flandern
År 1639 Underhåll - Omputsning, exteriör
Kyrkan rappas
År 1679 Specifika inventarier - kyrkklocka
Tre klockor gjuts
Klockgjutare: Johan Meyer
År 1680 Fast inredning - predikstol
Predikstol med skulpturer. En inskrift på predikstolen har knutit den arkivaliskt kände tyske konstsnickaren Fredrik Siptus namn till den fasta inredningen från tiden omkring 1680. Skulpterad av bl.a. Georg Baselaque, en av De la Gardies många hantverkare
Konstnär - Bildhuggare: Fredrik Siptus
Konstnär - Bildhuggare: George Baselaque
År 1680 Fast inredning - altarring
Fyrkantig altarring, en av länets äldsta.
År 1680 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen är i huvudsak samtida med kyrkan.
År 1683 Fast inredning - altare
Kyrkan får ett s.k. Ost-altare i vapenhuset. (ursprunglig plats)
År 1716 Underhåll - Omputsning, exteriör
Underhållsarbeten av kyrkans fasader.
År 1769 Underhåll - Omputsning, exteriör
Underhållsarbeten på kyrkans fasader
År 1771 Underhåll - takomläggning
Taket täcks med svartmålad järnplåt, tidigare spåntak.
År 1778 Teknisk installation - värme
Sakristian försågs med en öppen spis
År 1815 Underhåll - Omputsning, exteriör
Underhållsarbeten på kyrkans fasader
År 1815 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades
År 1855-1856 Fast inredning - orgel
Kyrkan får ny orgel
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1855-1856 Fast inredning - läktare
Befintlig orgelläktare ombyggdes, framflyttades och sänktes
År 1856-1857 Underhåll - Omputsning, exteriör
RenoveringUnderhållsarbeten av kyrkans fasader då putsen avfärgades gul.
År 1880 Teknisk installation - värme
Långhuset försågs med kamin (Gurneysk ugn)
År 1956-1958 Underhåll - exteriör
Yttermurarna lagades, putsades och avfärgades vita.
Arkitekt: Robert Lundholm
År 1956-1958 Underhåll
Åkerhielmska gravkammaren rustades upp.
Arkitekt: Robert Lundholm
År 1956-1958 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades till ursprunglig plats. En inskrift på predikstolen har knutit den arkivaliskt kände tyske konst-snickaren Fredrik Siptus namn till den fasta inredningen från tiden omkring 1680.
Arkitekt: Robert Lundholm
År 1956-1958 Konservatorsarbeten
Dekorationsmålning påträffades men återställdes ej. Konservatorsarbeten, ursprunglig bemålning, rödbrun mahognyimitation, togs fram på kyrkans inventarier, och bänkinredning. Konservatorsarbeten på läktarbarriär.
Konservator: Helge Christensson
År 1956-1958 Underhåll - port
Portalernas sandstensomfattningar rengjordes.
Arkitekt: Robert Lundholm
År 1956-1958 Underhåll - fönster
Ytterfönstren renoverades och kompletterades med gammalt glas.
Arkitekt: Robert Lundholm
År 1956-1958 Teknisk installation - värme
Elinstallationer för golvvärme
Arkitekt: Robert Lundholm
År 1956-1958 Teknisk installation - el
El-installationer för belysning
Arkitekt: Robert Lundholm
År 1956-1958 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades
År 1957 Underhåll - takomläggning
Taket täcks med kopparplåt, tidigare svartmålat plåttak. Förgyllning av spiror på torn och över koret.
År 1988 Underhåll - trappa
Yttertrappan vid västra entrén skadad av frostsprängning. Vilplanet byttes ut.
År 1995 Underhåll - fönster
Renovering av fönster
År 1995 Teknisk installation - värme
Tillstånd för byte av värmeanläggning
År 2004 Teknisk installation - brandskydd
Installation av brandlarm
År 2005 Fast inredning - orgel
Restaurering av Setterqvist orgeln. Den är nu spelbar igen.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin