Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Gällersta kyrka ligger på en markant moränhöjd i södra delen av socknen, nära gränsen till Ekeby socken, i ett jordbrukslandskap som åt öster består av flacka sankmarker, torrlagda i samband med Hjälmarsänkningen vid 1800-talets slut. Väster om kyrkan finns ett timrat sockenmagasin och församlingshemmet, Klockargården, ett ombyggt ålderdomshem. Runt kyrkan finns bostadshus med ekonomibyggnader. Kyrkomiljön ligger invid en äldre landsväg som är kantad av en allé.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en spritputsad stödmur med överliggare av kalksten. I öster är muren till viss del kallmurad. Innanför stödmuren finns stora delar av en äldre trädkrans kvar. Ingångar till kyrkogården finns i väster och söder, den västra är placerat mitt för kyrkans ingång med en pargrind av svart smide och grindstolpar av granit. Från entrén leder en trappa upp mot kyrkplan. Den södra entrén ligger i axel med kyrkans södra entré, den saknar grindar men har sina grindstolpar av granit kvar. Kyrkogården, som sluttar i väster och söder, är huvudsakligen bevuxen med gräs med ett enkelt gångsystem av både grus och asfalt, enstaka buskplanteringar finns. Spridda äldre gravvårdar finns på kyrkogården. Öster om kyrkan, på sluttningen nedanför den östra stödmuren, är kyrkogården utvidgad med en terrasserad muromgärdad del.
KYRKAN - Gällersta kyrka har ett rektangulär långhus, korsarm i söder, sakristia i norr samt västtorn. På tornets sydsida finns ett vidbyggt gravkor.
Under 1100-tal eller tidigt 1200-tal uppfördes Gällersta kyrka med rektangulärt långhus och smalare kor i öster. Snart därefter tillfogades ett torn i väster av den i Närke karakteristiska typen med uppåt avtrappat murliv och kolonettförsedda ljudöppningar.
Någon gång under senmedeltiden uppfördes en tunnvälvd sakristia i nord ost. Valv slogs i kyrkan och troligtvis ombyggdes samtidigt koret till långhusets fulla bredd. Vid slutet av 1500-talet fick kyrkan en ny predikstol, skänkt av kyrkoherde Andreas Birgeri.
Vid slutet av 1600-talet fick tornet en ny hög tornspira, karakteristisk för tiden.
Vid mitten av 1700- talet var kyrkan i stort behov av en renovering. Troligtvis hade församlingen vuxit så pass att den gamla kyrkan inte lägre räckte till vilket bidrog till att man tillfogade en korsarm på kyrkans södra sida. Utvändigt täcktes kyrkan av ett mansardtak. Invändigt revs valven och ersattes med ett putsat trätunnvalv med en kraftig skugglist. Läktare uppfördes både i den nya korsarmen och i långhusets västra del. I samband med renoveringen fick kyrkan nya blyspröjsade fönster, eventuellt endast på långhusets norra sida.
På tornets sydsida tillbyggdes ett litet gravkor år 1784.
1879 fick kyrkan sin första orgel som placeras på läktaren i väster.
1891 genomfördes en invändig renovering i tidens anda då bland annat bänkinredningen från 1700-talet byttes ut till öppna bänkar.
1895-1903 lades taket om i tre omgångar och man bytte då takmaterial från spån till skiffer.
1934 genomfördes en inre renovering; innertak och väggar kalkfärgades och en värmeanläggning installerades.
1958-1959 utfördes en restaurering under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg. Man ville återskapa kyrkans äldre interiör, en för denna tid typisk åtgärd. Kyrkan fick bland annat på nytt en sluten bänkinredning med traditionell färgsättning och predikstolens originalfärger togs fram.
1973 genomfördes yttre renoveringsarbeten. Fasaderna putslagades och avfärgades, skiffertaket sågs över och tornprydnaden förgylldes.
1987-1988 gjordes en mer omfattande renovering under ledning av arkitekt J. Helgestrand. Putsarbeten utfördes både ut- och invändigt. Tornets skiffertak lades om. Invändigt uppfördes en läktarunderbyggand under södra läktaren och sakristian renoverades.
1996 lades skiffertaket om på långhus, korsarm och sakristia.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Gällersta kyrka är en av Närkes många medeltida kyrkor, som byggdes om och förändrades kraftigt under 1700-talets senare del i nyklassicistisk stil. I Gällersta behölls det medeltida långhuset och det för Närke karakteristiska romanska tornet med sitt uppåt avsmalnande murliv medan kyrkobyggnaden förstorades genom att byggas till med en korsarm åt söder. Utvändigt erhöll kyrkan ett för denna tid kännetecknande mansardtak med valmade gavelspetsar, stickbågiga fönster och ny puts. Invändigt revs de medeltida valven och ersattes av tidstypiska tunnvalv.
Kyrkan präglas i sin exteriör således dels av medeltidens byggnadsskick, dels av den nyklassicistiska stilen. Men även två andra epoker har gjort tydliga avtryck utvändigt; 1600-talet med den höga smala tornspiran och tiden kring 1900 med det mönsterlagda skiffertaket.
I interiören förenas också olika epoker; medeltiden genom det smala långhuset och 1700-talet genom de höga tunnvalven och de profilerade skugglisterna. 1700-talskaraktären förstärktes vid den renovering, som genomfördes 1958-59, då bland annat en sluten bänkinredning återskapades. Interiören ger idag uttryck för 1950-talets restaureringsideologi.
Predikstolen från 1593 är en av de äldsta i Örebro län. Tillsammans med dopfunten från 1600-talets mitt vittnar de om ytterligare tidsskikt i kyrkans historia.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida långhuset samt det för Närke karakteristiska romanska tornet med uppåt avsmalnande murliv och bevarade tudelade ljudöppningar är kvar från den medeltida kyrkan.
- Den höga smala tornspiran från slutet av 1600-talet är karakteristisk för tornspiror från denna tid.
- De blyspröjsade fönstren och delar av kyrkans puts, som härrör från kyrkans om- och tillbyggnad 1760.
- Det mönsterlagda skiffertaket är karakteristiskt för de takomläggningar, som skedde i Örebro län vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
- Predikstolen från 1593 är en av de äldsta i Örebro län.
- Dopfunten i barockstil från mitten av 1600-talet med ursprungligt lock av trä har en ovanlig utformning när det gäller dopfuntar i Örebro län.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Söder, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2008)
Gällersta kyrka har ett rektangulär långhus, korsarm i söder, sakristia i norr samt västtorn. På tornets sydsida finns ett vidbyggt gravkor.
Tak: Långhuset täcks av ett mansardtak med valmad spets över koret, även korsarmen i söder har mansardtak med valmad spets. Tornet har en hög tornspira av 1600-talstyp, krönt av ett kulkors. Sakristian täcks av ett sadeltak och det tillbyggda gravkoret i söder täcks av ett tälttak, krönt med en urna av gjutjärn. Samtliga tak är täckta med mönsterlagt skiffer och är försedda med hängrännor och stuprör av svartmålad plåt.
Fasad: De av sten murade ytterväggarna är spritputsade med släta hörn, fönsternischer och omfattningar. Det tillbyggda gravkoret har slätputsade fasader med en profilerad taklist. Tornet är ett av Närkes karakteristiska medeltida torn med uppåt avtrappat murliv, förmodligen uppfört av kalksten med puts lika långhus. De tudelade ljudöppningarna i tornets översta våning bärs upp av dekorerade mittkolonetter med något olika utseende i de fyra öppningarna. På samtliga fasader finns nära takfoten två runda öppningar.
Kyrkans sockel varierar i utseende, till viss del är den endast markerad i putsen, bitvis utgörs den av oputsad natursten, bitvis av putsad natursten. Det medeltida tornet har en hög bar sockel av tuktad kalksten som är kraftigt utkragad i två nivåer. Sockeln markeras mot putsen av en gördelgesims. Gravkorets sockel består av två skift med något utspringande tuktad och murad kalksten/sandsten.
Fönster: Långhusets norra sida samt den södra korsarmen har stickbågiga fönsternischer samt stickbågiga fönster i fyra luft med bågar av trä, varje luft är indelad med blyspröjs till mindre glasrutor. Fönstren på långhusets och korets södra sida har även de stickbågiga fönsternischer, fönster i fyra luft med bågar av trä men här med raka överstycken. Dessa fönster har också varje luft indelad med blyspröjs till mindre rutor men här är rutorna mindre än i fönstren med stickbågig överdel. Samtliga fönster är försedda med stormjärn och bågarna är målade i en mörkt grön kulör. På korsarmens södra gavel, i höjd med läktaren, finns ett runt fönster i fyra luft med båge och spröjs av trä, målat lika övriga fönster. Ovan porten i väster finns ett mindre rundbågigt fönster i en luft med båge och spröjs av trä målat lika öviga fönster.
Sakristian har ett fönster i norra fasaden med stickbågig fönsternisch, fönster i två luft med raka överstycken och båge och spröjs av trä målat lika långhusets fönster.
Dörrar: Huvudingången i tornets västra fasad, som är indragen i murlivet, består av en pardörr av trä med kasettformade fyllningar. Täcklisten vid dörrbladens möte är längst upp dekorerad med ett kapitäl. Dörren är målad i mörkt grön kulör lika fönstren. Den södra entrén, i korsarmens gavel, är en stickbågig pardörr av trä med på varje dörrblad snedställd panel som tillsammans bildar ett fiskbensmönster. Nederdelen är klädd med en skyddande plåt, dörren är målad lika den i väster. Gravkoret har en enkeldörr av trä med panel som i mitten bildar en romb, dörren är tjärad.
LÅNGHUS – Kyrkorummet täcks av ett vitputsat trätunnvalv med en kraftig skugglist. Väggarna är putsade och vitkalkade. Golvet täcks av äldre gravhällar samt äldre och senare tillkomna kalkstensplattor, delvis hyvlade. Under de slutna bänkkvarteren ligger trägolv. Innerdörren mot vapenhuset består av en gröngrå målad pardörr av trä med blyspröjsat glas i övre delen. Samtliga fönsternischer är stickbågiga. Fönsterbågarna är av trä och är indelade i fyra luft.
KORSARM- Korsarmen i söder har tak, golv och fönster lika långhusets norra sida. Högt upp på den södra gaveln sitter ett runt fönster med båge och spröjs av trä indelat i fyra luft med hamrat glas i innerbågen. Väggarna är lika långhuset med undantag från södra väggen under läktaren som är klädd med stående panel. Innerdörren mot södra portens vindfång består av en grönmålad pardörr i trä med glas i den övre fyllningen.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – I utrymmet under den södra läktaren finns wc, förråd mm.
KOR – Koret utgör kyrkorummets östra del och markeras genom ett något förhöjt golv belagt med kalkstensplattor, delvis hyvlade. Väggar och tak är putsade och avfärgade lika långhuset. I den östra väggen finns en grund nisch där altare och altaruppsats är placerad. I korets södra vägg finns ett fönster med fönsterbåge av trä med rakt överstycke och svagt rökfärgat hamrat glas. Porten till sakristian är belägen i korets norra mur. Dörren är av trä och har fiskbensmönster mot koret.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kalkstensplattor, lagda i mönster. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Längs södra väggen leder en trätrappa upp till tornets första våning. Taket täcks av ett plant trätak målat i ljusbrun kulör. Huvudporten mot väster är en stickbågig, pardörr av trä med kassettfyllningar.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen norr om koret och nås direkt från detta. Väggarna och det tunnvälvda taket är putsade och avfärgade i vitt. Golvet består av trä. Sakristian har ett fönster i norra muren med rakt överstycke samt fönsterbåge och spröjs av trä. Fönstret är indelat i två luft med sex rutor i varje. Innanför fönstret sitter ett järngaller samt järnklädda träluckor. Porten mot sakristian är järnklädd på insidan. Sakristian har lös skåpinredning.
FAST INREDNING
ALTARE – Murat putsat altare avfärgat i vitt med altarskiva av grå kalksten.
BÄNKINREDNING – Sluten bänkinredning i fyra kvarter, två i långhuset och två i södra korsarmen. Bänkskärmarna och dörrarna har stående fyllningar marmorerade i blått på grå botten, ramen är målad i gulbrun kulör, i övrigt är utsidan målad i en gråblå kulör och överliggaren är laserade i blåsvart kulör. Insidan är laserad i brunt. Bänkinredningen tillkom vid renoveringen 1958-59 och är tillverkades av Klaessons Möbelfabrik i Fjugesta.
PREDIKSTOL – Predikstol med korg och ljudtak. Korgen är femsidig med karnissvängt underrede. Korgens barriär har kolonnomgivna sidor med Kristus och evangelisterna skulpterade direkt ur speglarnas trävirke. Under det platta ljudtaket finns på väggen ett målat draperi i blått och guld. Predikstolen skänktes till kyrkan 1593 av församlingens dåvarande kyrkoherde Andreas Birgeri och tillverkades av den tyskfödde konstsmidaren Hans Kantenitz. Predikstolen är en av de äldsta i Örebro län.
ORGEL – Orgeln är placerad på södra läktaren. Kyrkan fick sin första orgel år 1879 tillverkad av E.A. Setterqvist & Son, Örebro. Den byggdes om av samma firma 1940 och utökads till 15 stämmor 1970. Orgeln har kvar sin ursprungliga fasad från 1879. Fasaden är öppen med rundat uppskjutande mittparti, dekorerat med en lyra krönt av en stjärna samt akantusblad på sidorna. De lägre raka sidostyckena kröns av urnor och akantusblad. Fasaden är målad i grönt och guld.
VÄSTRA LÄKTAREN – Läktaren i väster vilar på två kvadratiska pelare marmorerade i grönblå kulör. Läktarbarriären är rak med stående rektangulära fyllningar med mellanliggande pilastrar. Fyllningarna är marmorerade i en blågrön kulör med ramar i guld. Fasaden är i övrigt målad i samma blågröna kulör samt svampad i en mörkare grön kulör. Det övre listverket, mot överliggaren, är målad i guld. Barriären är förhöjd med ett skyddsräcke av järn. Västra läktaren uppfördes 1760.
SÖDRA LÄKTAREN – Södra läktaren vilar på lika pelare som den västra läktaren. Även barriären är lika med undantag från fyllningarna, som är mer kvadratiska. Södra läktaren uppfördes 1760. Orgeln flyttades hit vid renoveringen 1958-59 och fick då en ny läktarbarriär, tillverkad av Klaessons Möbelfabrik i Fjugesta.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan utgörs av en oljemålning, en mindre replik av David Klöcker Ehrenstrahls tavla Korsfästelsen i Stockholms Storkyrka från år 1695, troligen utförd i Ehrenstrahls ateljé. Tavlan är krönt med treenighetssymbol och strålar. Mellan tavlan och altaret finns ett understycke av trä med ett målat bibelspråk på mitten. Altartavlan sattes upp i kyrkan 1820 då den köptes från Dylta brukskapell. Tavlan skänktes till kyrkan av rusthållaren Olof Andersson i Ökna.
ALTARRING – Rund öppen altarring med balusterdockor marmorerade i ljust grått och blått med detaljer i guld. Knäfallet är stoppat och klätt med beige tyg. Överliggare av trä är laserad i en blågrön kulör, även den med detaljer i guld.
DOPFUNT – Dopfunt av kalksten i barockstil från 1600-talets mitt med åttkantigt skaft med vulst på mitten. Åttkantig grund cuppa med bevarat marmorerat trälock med svarvad knopp.
NUMMERTAVLA - Rektangulär nummertavla av trä krönt av utskurna akantusblad, även hörnen är dekorerade med utskurna akantusblad. Ramen är målad i en blågrön kulör och varje sida är dekorerad med en målad kungakrona.
Nummertavlan är moterad på en senare tillkommen hög fyrkantig fot av trä, dekorerad med kannelyrer. Foten är målad i blågrönt och guld lika ramen.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Gravkor, Kor - Fullbrett, Korsarm, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1100-1225 Nybyggnad
Kyrka uppfördes med långhus och västtorn.
År 1400-1549 Valvslagning
Valv slogs i kyrkan
År 1595 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol. Skänkt av kyrkoherde Andreas Birgeri
Hantverkare - Smed: Hans Kantenitz
År 1650 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av kalksten. Barockfunt med åttkantigt cylinderformat skaft med vulst mitt på. Cuppan har ett ovanligt ursprungligt lock av trä.
År 1760 Fast inredning - läktare
Läktare uppfördes i den nya korsarmen samt i långhusets västra del.
År 1820 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla, som tidigare tillhört brukskapellet vid Dylta svavelbruk.
Troligtvis utförd i Ehrenstrahls ateljé.
Skänktes till kyrkan av rusthållaren Olof Andersson i Ökna.
År 1879-1891 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel placerades på västra läktaren.
År 1891 Fast inredning - bänkinredning
Renovering i tidens anda, den slutna bänkinredningen från 1700- talet byttes till öppna bänkar.
År 1895-1903 Underhåll - takomläggning
Ändring av takmaterial från spån till skiffer. Taket lades om i tre omgångar 1895, 1899,1903.
År 1911 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggmålningar gjordes vid taklisten och kring altartavlan.
År 1934 Underhåll - interiör
Innertak och väggar kalkfärgades.
År 1940 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om.
År 1958-1959 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Den äldre interiören återställdes. Ny sluten bänkinredning. Ny läktarbarriär i söder. Originalfärgen på predikstolen togs fram. Orgeln flyttades till den södra läktaren.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1972 Fast inredning - orgel
Orgeln utökades till 15 stämmor.
År 1973 Underhåll - exteriör
Putsarbeten exteriört, lagningar av putsen samt avfärgning. Förgyllning av tornprydnader, översyn av skiffertak, delvis nya plåtdetaljer mm.
Antikvarie: Jerk Alton
År 1987-1988 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Putsarbeten exteriört. Rengörning och omkalkning. Omläggning av tornets skiffertak.
Läktarunderbyggnad under södra läktaren med utrymme för toalett och förråd. Altarringen renoverades. Sakristian renoverades.
Antikvarie: Jan Helgstrand
År 1996 Underhåll - takomläggning
Skiffertaken lades om (utom tornet).
År 2000-2002 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Förslag: renovering av samtliga fönster, hel omblyning av spröjsarna, utbyte av sentida glas mot grönt munblåst s.k. Waldglas, ommålning av beslag, stormjärn samt karm och bågar ar trä. Byte av rötskadade partier. (Utfört men slutrapport saknas.)
År 2003 Underhåll - Omputsning, exteriör
Högtryckstvätt, nedbilning av bomputs, upplagning, avfärgning i bruten vit kulör. Äldre puts innehållande tegelkross påträffades på långhus och korsarm, troligtvis från ombyggnaden 1760.
Entreprenör: Lars Hansson
Entreprenör: Roland Hansson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin