Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Längbro kyrka är belägen i Örebros västra utkanter invid den skogsbevuxna Karslundsåsen. Kyrkan kallades i början även Karlslunds kyrka efter den närbelägna herrgården. Söder om kyrkan finns prästgården, som är uppförd samtidigt med kyrkan och i samma stil som denna samt ett anpassat församlingshem från 1978.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Längbro kyrka är belägen i sydöstra delen av den stora kyrkogården som är utvidgad i etapper, till stor del i skogsterräng.
Längbro kyrka är centralt placerad på den äldre delen av kyrkogården. Kyrkan och den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en formklippt granhäck, i söder nyplanterad. Gångarna runt kyrkan och på kyrkogården är asfalterade. På den äldre delen av kyrkogården närmast kyrkan samt på utvidgningen i väster finns flera välbevarade gravplatser av äldre typ med bland annat sandgravar med stenram samt ett mausoleum.
KYRKAN - Längbro kyrka uppfördes 1900-01 efter ritningar av M. Dahlander, stadsarkitekt i Örebro. Kyrkan är uppförd i tegel med blinderingar, sandstensdetaljer och strävor, likaså interiören. Taket är belagt med skiffer och tornspiran med kopparplåt. Kyrkan har en asymmetrisk plan med korsarm i norr och sidoplacerat torn i söder, femsidigt kor i öster. Kyrkan har drag av tegelgotik samt jugendstil.
År 1935 genomfördes omfattande inre förändringar under ledning av arkitekt C. O. Hallström. Interiören tonades ner i funktionalistisk anda och flera omdisponeringar av kyrkans utrymmen genomfördes. Kyrkorummet gavs även ny inredning. Exteriört tillkom vapenhuset i väster.
År 1958 monterades över entrén i den västra gaveln ett fönster med glasmålning föreställande den heliga Cecilia.
År 1969 erhöll kyrkan ett nytt altare i koret med öppet underrede och ny altarring ritat av arkitekten J. Alton.
Åren 1981-82 genomgick interiören en genomgripande renovering under ledning av arkitekt J. Alton. Då försågs läktarna och koret med bysantinskt präglade målningar. Kyrkorummet fick ny färgsättning och delar av tidigare dekorationsmålning rekonstruerades. Nytt altarbord och ny orgel tillkom.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Kyrkan har en välbevarad exteriör i en blandning mellan jugend och tegelgotik med rik förekomst av blinderingar samt delvis mönsterlagt tak av skiffer. Karakteristisk är den asymmetriska planen med sidoställt torn i söder. Som en pendang till kyrkan fungerar prästgården i liknande stil från 1904.
Kyrkorummet domineras av den öppna takstolen med kassettindelat, blåmålat tak. Mycket framträdande är också korabsiden med sin målningsdekor, de bysantinska målningarna på läktarbarriärerna och färgsättningen av kyrkorummet från renoveringen 1981-82. Trots flera förändringsfaser med tillskott av ny inredning och förändring av dispositionen av kyrkans olika utrymmen har kyrkan kvar delar av sin ursprungliga prägel.
På den äldre delen av kyrkogården närmast kyrkan finns många välbevarade äldre gravanläggningar i gruskvarter samt ett mausoleum.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans välbevarade exteriör i en blandning mellan jugend och baltisk tegelgotik är ovanlig för länet.
- Kyrkan är en av få som uppförs i länet under 1900-talets första årtionde.
- De äldre välbevarade gravkvarteren norr om kyrkan har ett högt kultur- och socialhistoriskt värde.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt korutsprång, Korsarm, Kor - Öster, Torn - Söder, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2003)
Längbro kyrka är uppförd i tegel med blinderingar och sandstensdetaljer. Taken är i stort sett belagda med skiffer och tornspiran med kopparplåt. Kyrkan har en asymmetrisk plan med korsarm i norr och sidoplacerat torn i söder med utanpåliggande trapphus samt femsidigt kor i öster. Kyrkan har drag av tegelgotik samt jugendstil.
TAK– Kyrkans branta takfall är täckt av mönsterlagt skiffer med undantag av den ursprungliga sakristian norr om koret, vars tak är täckt av plåt. Tornets skifferklädda sadeltak bär upp en takryttare av kopparplåt krönt av en förgylld tupp.
FASAD – Kyrkans fasader av rött tegel med rundstruken fog är rikt dekorerade med vita blinderingar, mönsterlagt tegel samt strävor. Plåten i mötet mellan väggytor och takfall är dekorativt utformad. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt. Exteriören har drag av baltisk tegelgotik och inhemsk jugendstil.
FÖNSTER – Långhuset har kopplade spetsbågiga fönster med bågar och spröjs av järn, indelade i mindre blyinfattade rutor med klarglas. Fönstren skiljs åt av en kolonn av sandsten med bladkapitäl i jugendstil. Sakristian i tornets bottenvåning har tre mindre spetsbågiga fönster med bågar och spröjs av järn, det mittersta med klarglas och de yttersta med hamrat glas. Koret har spetsbågiga fönster med glasmålningar på fyra sidor av korets fem. Den ursprungliga sakristian i vinkeln mellan koret och den norra korsarmen har två rektangulära fönster, ett i norr och ett i väster med bågar och spröjs av järn. Den norra korsarmen har en högt sittande fönsterrad i bottenvåningen och ett trefönster i läktarvåningen, samtliga spetsbågiga med bågar och spröjs av järn. Ovan dörren in till det norra trapphuset finns ett spetsbågigt ljusinsläpp med båge och spröjs lika övriga fönster. På den västra fasaden ovanför vapenhuset finns en putsad spetsbågig trefönstergrupp, där det mellersta fönstret har en glasmålning och de på sidorna nu är utformade som blinderingar.
PORTAR – Den västra porten är en svagt spetsbågig pardörr av trä med stående panel och svartmålade smidesbeslag i jugendstil. Den södra porten är en spetsbågig pardörr av trä med stående panel, rikt dekorerad med smidesdekor i jugendstil. Det sydöstra trapphuset har en enkeldörr av trä med rakt överstycke, klädd med stående panel och svartmålade smidesbeslag. Till det norra trapphuset, inbyggt i norra korsarmen, finns en lika dörr men något smalare. Samtliga dörrar är målade i en grön kulör.
Längbro kyrka har ett stort öppet kyrkorum med synlig takstol, femsidig korabsid i öster, inbyggd läktare i söder, korsarm med läktare i norr samt läktare med läktarunderbyggnad i väster.
LÅNGHUS – Kyrkorummet har ett högt och brett rektangulärt långhus med smalare och lägre femsidigt avslutat korparti. Rummet täcks av en öppen takstol med profilerade bjälkar och kassettindelat innertak. Takstolens bjälklag vilar på sandstenskolonner. Bjälkarna är målade i mörkgrönt och rött med gulddetaljer medan det kassettindelade taket är målat i grönt och blått. Väggarna är putsade och avfärgade i beige kulör, triumfbågen är dekormålad. Golvet utgörs av ett omålat trägolv. Kyrkorummet är försett med tre spetsbågiga parfönster, två i norra muren och ett i den södra. Fönstren är kopplade och har innerbågar av trä. Innerdörrarna mellan långhus och vapenhuset i väster består av en pardörr av trä med stående panel och två fyllningar i övre delen.
KOR – Det femsidigt avslutade koret är upphöjt med tre trappsteg från långhuset. Golvet är belagt med släta polerade kalkstensplattor. Väggarna och korets stjärnvalv med markerade valvribbor har kalkmålningar med bysantinsk prägel, valvribborna vilar på konsoler av sandsten. I koret finns fyra spetsbågiga fönster med glasmålningar.
LÄKTARE, VÄSTER – Läktaren i väster har ett framskjutande mittparti över mittgången. Läktaren vilar numera på läktarunderbyggnaden. Barriären, som har släta fyllningar med bysantinska målningar, är förhöjd med skyddsräcke.
LÄKTARUNDERBYGGNAD, VÄSTER – Läktarunderbyggnaden i väster har på södra sidan en inredd brudkammare, på den norra sidan finns trappen upp till västra läktaren. Läktarunderbyggnaden rymmer även garderob, wc och förråd. I norra och södra väggen finns spetsbågiga fönster i djupa nischer med bågar av järn indelade i mindre blyinfattade rutor med klarglas.
KORSARM, NORR- Korsarmen på långhusets norra sida med läktare har tak lika långhuset. Barriären, som har släta fyllningar med bysantinska målningar, är förhöjd med skyddsräcke. Utrymmet under läktaren, som ursprungligen var inrett som församlingsrum, täcks av ett sluttande trätak som utgörs av läktarens bjälklag, kassettindelat med lister i en ljusbeige kulör. Läktaren vilar på en sidoställd kolonn med bladkapitäl i sandsten. Väggar och golv är lika långhus. I den norra muren finns sju små spetsbågiga fönster. En dörr i östra väggen leder ut till trapphallen i norr, dörr lika norra sakristian.
LÄKTARE, SÖDER- Läktaren i söder är inbyggd i tornet och har tak lika långhuset. Väggarna är putsade och avfärgade i en beige kulör. Läktaren öppnar sig mot kyrkorummet genom en spetsbågig nisch. Mot den östra och södra väggen finns ett fast bänkskåp. I söder finns ett runt fönster med innerbåge av trä. I väster ett litet rektangulärt fönster med bågar och spröjs lika det runda fönstret. Läktarbarriären, som har släta fyllningar med bysantinska målningar, är förhöjd med skyddsräcke.
FD SAKRISTIA – Den före detta sakristian som är belägen norr om koret nås direkt från detta. Sakristina inredning är till stor del ursprunglig; hög väggpanel av pärlspont med gotiska detaljer, väggfast skrivbord, väggfast bänk och skåp samt kassaskåp. Taket är plant och vitputsat, väggarna över panelen är putsade och avfärgade vita. Sekundärt wc. Golvet är belagt med linoleummatta. Utrymmet har två rektangulära fönster, ett i norr och ett i öster, fönsterbågar och spröjs av järn. Dörren mot koret består av en enkel trädörr med stående panel och fyllningar i övre delen, dörren till trapphallen väster om sakristian är lika den mot koret.
SAKRISTIA – Sakristian i tornets bottenvåning, under den inbyggda södra läktaren, har tidigare varit ett doprum. Taket är plant med synliga bjälkar, dvs läktarens bjälklag. Golvet utgörs av ett betsat trägolv. Väggarna är putsade och avfärgade i beige kulör med fast skåpinredning längs norra väggen. I södra muren finns tre spetsbågiga fönster lika norra korsarmen. Två av fönstrens innanfönster har hamrat glas. Sakristian har två spetsbågiga dörrar, en i öster och en i väster, med stående panel.
Förrummet till sakristian täcks av ett vitputsat stjärnvalv, även väggarna är putsade. I södra väggen finns två spetsbågiga fönster med innerbågar av trä och hamrat glas.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i väster. Golvet är belagt med rött tegel. Väggarna är putsade med lika kulör som långhus. Utrymmet täcks av ett plant tak av ohyvlade brädor målat i en bruten vit kulör med grå lister. Porten är en spetsbågig pardörr av trä med stående panel och gotiserande listverk målad i två gula kulörer.
FAST INREDNING
ALTARE – Stort fristående altare av trä med altarskiva av grå natursten, i övrigt är altaret målat i grönt och guld. Altaret tillkom 1982 och är ritat av arkitekt Jerk Alton, Kumla.
BÄNKINREDNING – Öppen bänkinredning med släta rektangulära gavlar målade i grön kulör, sittbänkarna är målade i en gul kulör. Vid renoveringen 1935 fick bänkarna sin nuvarande utformning, troligt är att sittbänkarna är från kyrkans ursprungliga bänkinredning.
PREDIKSTOL – Predikstolen hade ursprungligen sin plats på norra sidan och fick sin nuvarande utformning vid 1935 års renovering. Korgen har fyra sidor med rektangulära gulmarmorerade fyllningar med grön- och rödmålad ram. Överliggaren är målad i gult medan listverk och underliggare är målade i grönt. Korgen vilar på en knippepelare.
ORGEL – Orgel från 1935 i 32 stämmor, fördelade på två manualer, byggd av orgelfirman E. A Setterqvist & Son, Örebro. Samtliga stämmor från kyrkans första orgel återanvändes.
MÅLNINGAR, LÄKTARBARRIÄRER – Samtliga läktarbarriärer har bysantinskt präglade målningar av konstnär Sven-Bertil Svensson utförda 1982. Målningarna har ett bestämt sammanhang med varandra, en typologisk framställningsform som går tillbaka till medeltiden. I norra hälften av kyrkan skildrar de Nya testamentet med händelser ur Jesu liv medan de i södra hälften avbildar motsvarande profetior i Gamla testamentet.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARKORS – Ett altarkors är placerat mot korväggen. Det är tillverkat i mässing på järnstomme och så konstruerat, att det inte endast återger korset som pinoredskap utan även ger en vision av den öppna graven och segern. Korset är tillverkat 1968 av konstnären Lars Spaak.
DOPFUNT – Dopfunt av kalksten med rund slät cuppa, skaft och fot. Den är tillverkad av Yxhults stenhuggeri och ritad av arkitekt C O Hallström 1935.
NUMMERTAVLA – Rektangulär nummertavla med ram av trä och avfasade hörn, målad i en ljust gul kulör.
GLASMÅLNINGAR – Korfönstren är från 1901 och har motiven Kristi födelse, Korsfästelsen och Himmelsfärden det fjärde fönstret, det södra, har ornamentala motiv. Glasmålningen i den västra gaveln tillkom 1958 och föreställer den heliga Cecilia, orgelns skyddshelgon.
Fasadkulör (2003): Röd, Vit
Byggnadsdel (2003): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Sakristia - Söder
År 1900-1901 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar, torn och två vapenhus
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1935 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol flyttad till södra sidan.
Arkitekt: Carl Otto Hallström
År 1935 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av kalksten.
Arkitekt: Carl Otto Hallström
År 1935 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Arkitekt: Carl Otto Hallström
År 1935 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Arkitekt: Carl Otto Hallström
År 1935 Fast inredning - läktare
Nya läktarbarriärer.
Arkitekt: Carl Otto Hallström
År 1957 Underhåll - interiör
Rengjordes väggar och tak.
År 1958 Fast inredning - glasmålning
Det monteras ett nytt kyrkfönster över entrén på västra gaveln. Motiv den heliga Cecilia, orgelns skyddshelgon.
Konstnär - Dekormålare: - Rappolt
År 1969 Fast inredning - altare
Kyrkan fick nytt altare skiva av kalksten och öppet underrede
Arkitekt: Evald Nordin
Arkitekt: Jerk Alton
År 1973 Underhåll - exteriör
Renovering av tak och fasad.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1981-1982 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna ombyggdes/kompletterades och ommålades.
År 1981-1982 Fast inredning - altare
Nytt altarbord
Arkitekt: Jerk Alton
År 1981-1982 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning i kyrkorummet.
År 1981-1982 Teknisk installation
Ny El och VVS.
År 1981-1982 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Läktarna och koret försåg med bysantinskt präglade målningar. Delar av tidigare dekorationsmålning rekonstruerades.
Konstnär: Sven-Bertil Svensson
År 1981-1982 Fast inredning - orgel
Ny kororgel
Arkitekt: Jerk Alton
År 1990-1999 Fast inredning - altare
Det fristående altaret flyttas från långhusgolvet till koret.
År 1991 Underhåll - port
Ommålning av portar.
År 1996 Teknisk installation - högtalaranläggning
Installation av ny ljudanläggning samt mixerbord
År 1999 Underhåll - interiör
Golvet i långhuset slipas och behandlas med såpa. Bänkarnas målning bättrades.
År 1999 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring på södra läktaren
År 2004 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna, mindre ombyggnad för att passa en tjockare psalmbok.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Dahlander,Magnus:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin