Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Ekeby socken består till större delen av odlad slättbygd med inslag av plana skogsmarker. Kyrkplatsen är belägen invid en korsväg på en mindre moränhöjd i slättlandskapet sydost om Örebro. I miljön kring kyrkan finns flera av de byggnader, som hör ett sockencentrum till; prästgård med äldre flygelbyggnad, arrendatorsboställe, arkivbyggnad för kyrkliga handlingar, f.d. skola, nu församlingshem samt en ny skola, som också är bygdegård.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Ekeby kyrka med kyrkogård omgärdas av en murad stenmur av natursten, täckt med en snedställd kalkstensöverliggare. Innanför muren löper en äldre trädkrans och från den södra entrén leder en äldre allé upp till kyrkans södra port. Utvidgningen mot norr omgärdas i väster och i norr även den av en stenmur lika den runt den äldre delen, samt i norr och i öster av en häck.
Det finns tre entréer till den äldre delen av kyrkogården, en i söder med murad och vitslammad stiglucka från 1960-talet, en i väster med dubbla grindstolpar i två höjder murade av kalksten med kalkstensöverliggare med en pargrind av svart smide samt en i öster med stolpar av granit, rundade i övre delen. Till utvidgningen i norr finns en entré i väster med murade grindstolpar, krönta med kalkstensöverliggare som bildar ett sadeltak, samt en pargrind av svart smide. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem med asfalterade gångar, i övrigt är kyrkogården gräsbevuxen.
På utvidgningen, nordost om kyrkan, finns ett gravkapell från 1959 ritat av K. Martin Westerberg. Kapellet har ljusa slätputsade fasader och täcks av ett brant sadeltak lagt med rött tegel. I västra fasaden finns en pardörr målad i mörkbrun kulör.
KYRKAN - Ekeby kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster med bakomliggande tresidig sakristia under eget tak samt torn i väster. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gul kulör med släta hörn- och fönsteromfattningar, ructiserad portal i söder avfärgade i en bruten vit kulör. Tornets västra fasad är slätputsad i bottenvåningen och dekorerad med pilastrar, även den i bruten vit kulör. Långhuset täcks av ett valmat mansardtak och sakristian av ett valmat sadeltak, båda klädda med svartmålad plåt. Den svängda tornhuven är täckt med svart plåt och kröns av en öppen lanternin i koppar som i sin tur kröns av en förgylld kula med kors och tupp.
Troligtvis uppfördes under 1100-talet eller tidigt 1200-tal en liten stenkyrka utan torn med rektangulärt långhus och rakt avslutat kor. Under senmedeltiden tillfogades förmodligen en sakristia. Möjligen kan det ha funnits en äldre träkyrka, vilket fyndet av en del av en s.k. Eskilstunakista talar för.
1769-74 uppfördes den nuvarande kyrkobyggnaden, varvid vissa delar av de östra och södra väggarna bibehölls i de nya murarna. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil med putsade fasader, svängd tornhuv med lanternin, brutet tak samt rusticerade portalomfattningar.
1793 tillkom altaruppsats med altartavla föreställande Jesus välsignar barnen, utförd av målaren Pehr Hörberg.
1904 utfördes en inre renovering under ledning av stadsarkitekten M. Dahlander. Kyrkorummet dekormålades i jugendstil och erhöll tänkespråk på väggarna. Nya bänkar och korbänkar, ny läktarbarriär med balusterdockor och mittparit med fyllningar. Nya väggar under läktare samt nytt golv och nya dörrar. Ny färgsättning i grönt och lila. Nya varmugnar.
1939 renoverades åter kyrkan, denna gång under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg. Inredningen gavs ny färgsättning och dekorationsmålningarna togs bort. Korbänkarna togs bort och armaturen i form av stjärnor tillkom. Kyrkan elektrifierades.
1959 uppfördes ett gravkapell nordost om kyrkan.
1964-65 renoverades kyrkan av arkitekt Jerk Alton. Predikstolen och altaruppsatsen återfick sin ursprungliga färgsättning medan altarringen målas om. Bänkar i bakre delen av långhuset togs bort och en läktarunderbyggnad med bl. a wc och brudkammare tillkom. Läktarbarriären byggdes om, balusterdockorna togs bort och ersattes med hela fyllningar. Kyrkans kristallkronor ersattes av ny armatur i mässing.
1966 en tidigare riven stiglucka återuppfördes i södra muren.
1973 renoverades kyrkan utvändigt med bl. a putsarbeten, målning av snickerier och omläggning av plåttaket. Kyrkan avfärgades i gult med vita listverk, tidigare helt vit.
1987 var det åter dags för en utvändig renovering då stora delar av putsen knackades ner. Den nya putsen avfärgades åter igen i gult med vita listverk. Fönstren renoverades och nya hängrännor och stuprör monterades.
1994 utfördes en invändig renovering, även denna gång under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Man avfärgade väggar och tak. Under bänkarna lades nytt golv av kalksten och återflyttade vissa äldre gravstenar till kyrkorummets golv. Korgolvet minskades till tidigare storlek och gavs en ramp för rörelsehindrade på södra sidan. Ny altarring, nytt löst altare, ny fot till dopfunten. Armaturen från 1960-talet togs bort och ersattes med ny, även nya malmkronor tillkom. Ombyggnad av rum under läktaren, ny läktartrappa samt marmorering av pelare. Ommålning av bänkinredning samt andra snickerier. Renovering och ommålning av orgeln. Sakristian fick en ny inredning samt en ny direktingång i norr. Konservatorsarbeten utfördes på altartavla, altaruppsats, predikstol samt dopfuntslock.
2002 gavs koret ett nytt fristående altare samt nytt knäfall, ritade av arkitekt Jerk Alton, Kumla.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Ekeby kyrka med kyrkogård, prästgård, arkivbyggnad för kyrkliga handlingar, arrendatorsbostad och f d skola, nu församlingshem, utgör ett samlat sockencentrum.
Kyrkans sedan byggnadstidens föga förändrade exteriör är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
Interiören har kvar mycket av den nyklassicistiska prägeln, trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning och färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med kyrkogård och omgivande bebyggelse utgör ett samlat sockencentrum.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
- Kyrkans öppna bänkinredning från 1904-05 är en av få bevarade från denna tid i länet.
- Kyrkans ovanligt många gravhällar från 1600- och 1700-talet.
- Del av s.k. Eskilstunakista, som visar på kyrkans långa kontinuitet på platsen.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Ekeby kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster och bakomliggande tresidig sakristia under eget tak samt torn i väster.
Tak: Långhuset täcks av ett valmat mansardtak och sakristian av ett valmat sadeltak, båda klädda med svartmålad plåt. Den svängda tornhuven är täckt med svart plåt och kröns av en öppen lanternin i koppar som i sin tur kröns av en förgylld kula med kors och tupp. Tornhuven har en urtavla åt varje väderstreck. Långhus och sakristia har hängrännor och stuprör målade i vit kulör och tornet i svart kulör.
Fasad: Kyrkans ytterväggar är murade av sten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i en gul kulör med släta hörn- och fönsteromfattningar samt rusticerad portal i söder, avfärgade i en bruten vit kulör. Tornets västra fasad är slätputsad i bottenvåningen och dekorerad med pilastrar, även den i bruten vit kulör. Sockeln är slätputsad och avfärgad i grått.
Fönster: Långhuset har stickbågiga fönster med bågar av trä indelade i fyra lufter med fönsterbeslag av 1700-talstyp. Lufterna är indelade med blyspröjs i mindre rutor med till stor del gammalt munblåst glas. På västra fasaden i höjd med läktaren finns på var sida av tornet ett runt fönster med båge och spröjs av trä. Direkt ovanför den västra portalen finns ett litet, svagt stickbågigt, fönster i en luft med båge och spröjs av trä. Sakristian har två fönster, ett i öster och ett i söder. Det östra är i två lufter med båge och spröjs av trä, det södra är i en luft med blyspröjs i mindre rutor med antikglas. Mitt på tornets västra fasad finns ett runt fönster med båge och spröjs av trä. Samtliga fönstersnickerier är målade i en grå kulör.
Solbänkarna är av sedimentär bergart och täckta med en svartmålad plåt.
Dörrar: Huvudentrén i väster består av en stickbågig pardörr av trä klädd med profilerad panel som bildar två romber i varje dörrblad. Kyrkans södra entré har även den en stickbågig pardörr av trä klädd med panel som bildar ett fiskbensmönster. Sakristians direktingång, belägen på norra sidan, har en senare tillkommen enkeldörr av trä med fiskbensmönster och en skyddande kopparplåt i nedre delen. Samtliga dörrar är målade i svart.
Ekeby kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, lägre sakristia öster samt torn i väster.
LÅNGHUS – Kyrkorummet täcks av ett putsat spegelvalv med indelande spegellister avfärgat i vit kulör. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt med en målad sockel i grått. Mot taket finns en kraftig takgesims, även den målad i grått. Långhusets golv är lagt med kalksten. Under bänkkvarteren är det släta rödbruna kalkstensplattor, i gångarna och i övrigt grå äldre kalkstensplattor med grov yta, släta grå kalkstensplattor samt gravhällar.
Ekeby kyrka har ovanligt många gravstenar från 1600- och 1700-talen främst i koret och långhusets bakre del men de ligger inte längre kvar på sina ursprungliga platser.
Fönstren är stickbågiga med innerbåge och spröjs av trä målad i en ljust grå kulör. I östra väggen, i höjd med läktarvåningen, finns två runda fönster med båge och spröjs av trä målade lika långhusets fönster. Mot vapenhuset finns den äldre pardörren av trä kvar med stående brädor mot långhuset och rombmönster mot vapenhuset. Ytterligare en pardörr av trä sitter mot vapenhuset med stående panel i övre delen och liggande panel i nedre delen, dörren är målad i en gul kulör. Vid entrén i söder finns ett vindfång med en pardörr av trä målad i en gul kulör med tre fyllningar i varje dörrblad. Ovanför dörren finns ett ljusinsläpp. Ljusinsläppets foder och indelande listverk samt dörrfoder är marmorerade i grönt på bruten vit botten.
Kyrkorummet har ovanligt många armaturer av olika ålder; malmkronor i mittgången, lampor över bänkkvarteren, vägglampetter samt hängande armaturer i fönstren.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – Läktarunderbyggnad med wc, pentry, brudkammare samt förråd.
KOR – Rakt avslutat kor i öster. På var sida om altaret finns två dörrar, varav den södra är en blinddörr, den högra leder in till bakomliggande sakristia i öster. Koret markeras genom ett något förhöjt golv av kalksten, främst har golvet kvar sina äldre kalkstenplattor samt gravhällar av kalksten men även partier med senare tillkommen hyvlad kalksten finns. Vid korets södra sida finns en senare tillkommen ramp av kalksten för rörelsehindrade. Väggarna är putsade och av färgade lika långhus. Även fönster och tak är lika långhus. Dörrarna på var sida om altaret är enkeldörrar av trä med profilerad panel som i mitten bildar en romb. Dörrarna är målade i en blågrön kulör och romben mitt på dörrbladet är marmorerad i guldocker, blått och creme.
VAPENHUS – Vapenhuset i tornets bottenvåning täcks av ett plant handhyvlat trätak målat i engelskt rött. Golvet är lagt med slät rödbrun kalksten. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. På vapenhusets norra vägg finns två gravhällar av kalksten uppsatta. Samt på östra väggen norr om ingångsdörren till långhuset en del av en gravsten till en s.k. Eskilstunakista. Vid den västra porten finns ett vindfång med en pardörr av trä med spröjsat glas i övre delen, dörren är målad i en gul kulör. Vindfånget har ett kraftigt krön marmorerat i grönt. Den västra porten är en stickbågig, inåtgående pardörr av stående brädor.
SAKRISTIA – Den tresidiga sakristian ligger öster om koret. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt men väggen mot koret har en fast skåpinredning. Golvet är lagt med släta rödbruna kalkstensplattor. I öster finns ett fönster i två luft med båge och spröjs av trä målat i ljusgrå kulör. På insidan av fönstret sitter ett gråmålat ringgaller samt plåtbeklädda fönsterluckor, mot utsidan målade lika gallret och på insidan av trä målade i svart. I sakristisans sydvästra del finns ett litet utrymme med en piscina, ett handfat och ett litet podium. I sakristians norra vägg finns en direktutgång.
FAST INREDNING
ALTARE – Murat altare avfärgat i vitt med en troligtvis medeltida altarskiva av kalksten.
FRISTÅENDE ALTARE – Fristående altare av trä målat i en grön kulör med marmorerad skiva i grönt och gult, altaret har detaljer i guldfärg. Altaret tillkom 1994, ritat av Jerk Alton, Kumla.
BÄNKINREDNING – Öppen bänkinredning från renoveringen 1904. Bänkarna är strålaserade och är målade i en brungul kulör. Ryggarna har en stående panel samt listverk och gavlarna har en utskuren dekor med målade detaljer i en grön kulör.
PREDIKSTOL – Predikstol med ljudtak i vitt och guld dekorerad med trons symboler. Predikstolen tillkom 1831 och är tillverkad av byggmästaren Johan Holmberg, Linköping.
ORGEL – Nuvarande orgelverk i 12 stämmor insattes 1916 av E.A. Setterqvist & Son, Örebro. Orgelfasaden är från en tidigare orgel som byggdes 1846 av P.Z. Strand men fullbordades av hans gesäller J. Blomqvist och A.V. Lindgren. 1948 genomfördes en omdisposition av orgeln. Orgelfasaden är lika predikstolen målad i en bruten vit kulör och guld. Fasaden är bland annat dekorerad med pilastrar och på krönet en lagerkrans med korslagda horn.
LÄKTARE – Läktaren bärs upp av grönmarmorerade, kvadratiska pelare med grå bas och gula detaljer på kapitälen. Barriären är rak och målad i en beige kulör med grönmarmorerade fyllningar. I centrum, ovanför mittgången, finns en rund fyllning, övriga är kvadratiska. Barriärens listverk samt överliggare är målade i grått.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavla föreställande Jesus välsignar barnen är utförd av målaren Pehr Hörberg 1793.
ALTARUPPSATS – Altaruppsats i nyklassicistisk stil med ovannämnd altartavla flankerad av två kannelerade pilastrar med joniska kapitäl. Pilastrarna står på två marmorerade baser. Överstycket på altaruppsatsen består av en tempelgavel med en triangel omgiven av solstrålar i mitten samt, under den, en fris målad i trompe l´oeil.
DOPFUNT – Dopfunten av kalksten består av en tidigmedeltida cuppa med tapphål, skaftet är yngre och huggen i diamantslipning samt av en nytillverkad fot. Dopfunten täcks av ett grönmarmorerat svarvat lock från 1700-talet.
NUMMERTAVLA – Oval nummertavla med en tunn guldram. Ramen kröns av en triangel med en sol i, triangeln omges av solstrålar. På var sida av ramen sitter en ljusarm. Nummertavlan är från 1700-talet.
GRAVHÄLLAR – Kyrkan har ovanligt många gravstenar från 1600- och 1700- talen. 18 av dem finns på olika platser i kyrkan medan ytterligare stenar av enklare art eller sönderslagna sådana finns under golvet. Gravstenarna ligger inte längre kvar i ursprungliga lägen, möjligen med ett undantag. Flera av dem år rikt skulpterade och mycket välgjorda.
Särskilt anmärkningsvärda är en häll över en häradsdomare från 1600-talet där han bär glasögon och en gravhäll över en kvinna, även den från 1600-talet.
ESKILSTUNAKISTA – Del av en gavelhäll som påträffades i sekundärt läge i golvet vid en inre renovering 1994. Den är på båda sidor ornerad med ett s.k. ringkors på liknande sätt som runstenar och den torde ha ingått i ett påkostat gravmonument av en typ, som efter fyndorten brukar benämnas Eskilstunakistan. Dessa brukar dateras till slutet av 1000-talet eller början av 1100-talet.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
År 1100-1250 Nybyggnad
Liten stenkyrka utan torn.
År 1526 Specifika inventarier - kyrkklocka
En av kyrkans klockor är från denna tid.
År 1769-1774 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Ombyggt långhus. Kor, sakristia och torn nybyggda.
År 1769-1774 Nybyggnad
Nybyggnad av kyrkan, vissa delar av östra och södra väggarna bibehölls i de nya väggarna. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil, karakteristisk för sin tid med putsade fasader, svängd tornhuv med lanternin, brutet tak, rusticerade portalomfattningar och sakristia i öster.
År 1793 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla föreställande Jesus välsignar barnen.
Sänkt av generalmajor G A Coyet, Nynäs säteri
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1831 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol, skänkt av C Rundberg
Byggmästare: Johan Holmberg
År 1845 Fast inredning - orgel
Ny orgel och orgelfasad.
Orgelbyggare: Anders Vilhelm Lindgren
Orgelbyggare: J.M. Blomqvist
Orgelbyggare: Pehr Zacharias Strand
År 1904 Underhåll - målningsarbete, interiör
Äldre väggmålningar över sakristiedörrarna togs förmodligen bort.
Kyrkorummet dekormålades i jugendstil och erhöll tänkespråk på väggarn.
Ny färgsättning i grönt och lila.
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1904 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar och korbänkar.
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1904 Fast inredning - läktare
Ny läktarbarriär med balusterdockor och mittparti med fyllningar.
Nya väggar under läktaren, nya dörrar till läktaren,
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1904 Underhåll - golv
Nytt golv
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1904 Teknisk installation - värme
Nya varmugnar
År 1904 Underhåll - port
Nya dörrar vid ingångarna.
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1915-1916 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om och fick 10 stämmor.
År 1939 Underhåll - målningsarbete, interiör
Dekorationsmålningarna på väggarna togs bort. Bänkar samt övrig inredning målades om.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1939 Fast inredning - bänkinredning
Korbänkar togs bort.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1939 Teknisk installation - el
Ny armatur i form av blyinfattade stjärnor uppsatta i fönstren.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1939 Teknisk installation - värme
Nya värmeugnar.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1964-1965 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt försågs med ny sockel/fot.
Arkitekt: Jerk Alton
Konservator: Olle Hellström
År 1964-1965 Teknisk installation - el
Kristallkronor togs bort. Nya lampor och lampetter.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1964-1965 Teknisk installation - värme
Nytt vattenburet värmesystem.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1964-1965 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar i bakre delen av kyrkan togs bort. Bänkarna kompletterades så att ryggarna blev slutna.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1964-1965 Underhåll - målningsarbete, interiör
Predikstol och altaruppsats fick tillbaka sin ursprungliga färgsättning.
Altarringen målades om.
Väggar målades om.
Tog fram den ursprungliga färgen på sakristians dörrar.
Arkitekt: Jerk Alton
Konservator: Olle Hellström
År 1968 Fast inredning - orgel
”Uppfräschning” av orgelfasad. Ny korogel.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1973 Underhåll - Omputsning, exteriör
Utvändig renovering. Putslagning och avfärgning, nu gul tidigare vit.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1973 Underhåll - takomläggning
Nytt plåttak. Tornprydnader (tupp, kors och kula) förgylldes.
Förgyllare Grevillius, Örebro
Hantverkare: - Grevillius
Arkitekt: Jerk Alton
År 1973 Underhåll - målningsarbete, interiör
Målning av snickerier.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1987 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering. Stora delar av kyrkans puts knackades ner, ny puts och avfärgning. Fönstren renoverades. Diverse stål- och träytor målades. Nya hängrännor och stuprör.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Specifika inventarier - dopfunt
Ny fot till dopfunt
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Underhåll - interiör
Invändig renovering.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Underhåll - Omputsning, interiör
Kalkning av väggar och tak.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring i sakristian. Textilförvaring även på läktaren.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Teknisk installation - el
Förbättrad belysning, 1960-talsarmaturen togs bort, ersattes med nya, båda av J. Alton. Även flera nya malmkronor tillkom.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Teknisk installation
Ny högtalarutrustning och manöverbord.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Teknisk installation - värme
Nytt vattenburet värmesystem.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Fast inredning - orgel
Renovering och ommålning av orgel.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Fast inredning - bänkinredning
En bänk på var sida borttogs framtill.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Fast inredning - altare
Nytt löst altare
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Fast inredning - altarring
Ny altarring med på äldre foton synliga 1700-talets altarringen som förlaga.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av bänkar samt andra snickerier.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten på altartavla, altaruppsats. Konservators arbeten på predikstol och dopfuntslock (1700-tal).
År 2002 Fast inredning - altare
Nytt altare
Arkitekt: Jerk Alton
År 2007 Underhåll - takomläggning
Ommålning av kyrkans plåttak.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin