Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Brevens kyrka är uppför som brukskyrka i Brevens bruk, där kyrkan med sitt utseende och färgsättning ansluter till övrig bruksbebyggelse. Kyrkan ligger i utkanten av bruksmiljön, i sydost, alldeles invid vägen mellan Brevens bruk och Högsjö. Kopplingen till bruket och dess järnframställning är tydlig i kyrkans utformning genom de många detaljerna i gjutjärn.
De flesta byggnaderna i Brevens bruk är uppförda under 1800-talet och har en enhetlig utformning. Flertalet byggnader kopplade till bruket ligger längs den väg som löper genom samhället och som får funktionen av en bruksgata. Järntillverkningen med gjutning som specialitet upphörde 1987.
Området är av riksintresse för kulturmiljövården med motiveringen: ”Bruksmiljö med herrgård, bostadsbebyggelse och hyttanläggning med masugn, rostugn och kolhus. Öppet odlingslandskap med till bruket hörande arrendegårdar. Anläggningen grundlades 1676.”
KYRKOANLÄGGNINGEN – Framför kyrkan breder en grusplan ut sig vilken övergår i en gång runt kyrkan. Kyrkan omges vidare av gräsmatta och en trädkrans i söder, öster samt väster.
Vid kyrkan ligger en kyrkogård. En äldre del ligger norr om kyrkan, på andra sidan landsvägen mot Högsjö. En yngre del är belägen öster om kyrkan och på samma sida om landsvägen som denna.
Den äldsta delen omgärdas av en häck med en pargrind i söder. Grinden är av järn, svartmålad och i nygotisk stil. Grindstolparna är av trä, rusticerade och svartmålade med en överliggare av gjutjärn. Innanför häcken löper en äldre trädkrans. Från grinden leder en allé till ett äldre bårhus i klassicistisk stil, beläget i kyrkogårdens norra del.
Den yngre kyrkogården i öster är anlagd i två etapper med den äldre delen närmast kyrkan och den nyare delen längst österut, som även ligger något högre än den äldre delen. Kyrkogården omgärdas av en häck och har en pargrind av trä i väster. Den äldre delen omgärdas av en trädkrans och den nyare delen har en rad av träd utmed norra sidan.
På kyrkogården finns många äldre gravvårdar av gjutjärn och/eller med gjutjärnsstaket. De vittnar om såväl brukssamhällets sociala struktur som själva järnhanteringen. På den äldsta kyrkogården, den norra, finns på var sida om ingången gravar över medlemmar av familjen Anckarsvärd, inramade av gjutjärnsstaket och utformade i nygotisk stil. J. A. Anckarsvärd gav bruket under 1830-40-talet den prägel som miljön i stora drag behållit sedan dess.
KYRKAN – Brevens kyrka är en välbevarad brukskyrka uppförd i återhållen klassicistisk stil 1840-42. Kyrkan har rektangulär plan och halvrund korabsid. Kyrkan är orienterad i nordsydlig riktning med kor i söder och torn i norr.
På 1890-talet får kyrkan troligtvis en ny bänkinredning med öppna bänkar med gjutjärnsgavlar.
Under 1930-talets senare hälft byts yttertakets pappbeklädnad mot svartmålad plåt.
På 1950-talet genomförs en större invändig renovering. Kyrkan får en sluten bänkinredning och inventarier som altarring, predikstol, läktarbarriär och sakristiskärm målas om.
Under åren 1977-78 sker en invändig renovering. En läktarunderbyggnad med utrymme för sakristia, förråd och wc byggs. Delar av inredningen återfår sin ursprungliga färgsättning. Väggmålningarna konserveras.
År 1992 renoveras orgelverket och det upptäcks att orgeln har tre stämmor av 1600-1700-talstyp.
År 2001sker en utvändig renovering av kyrkan. Kyrkan putsas om, fönstersnickerier och taket målas om. Invändigt målas taket, fönsterbågar samt bänkskärmar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Brevens kyrka ingår i en industrimiljö bestående av ett välbevarat järnbruk med 1800-tals bebyggelse i reglerat bebyggelsemönster av riksintresse för kulturmiljövården.
Kyrkobyggnaden vittnar på ett tydligt sätt om det järnbruk vilket den är ett resultat av genom gjutna arkitekturelement och inredningsdetaljer.
Kyrkan är uppförd i klassicistisk stil. Den är med undantag för takmaterial, bänkinredning och läktarunderbyggnad i det närmaste intakt sedan tillkomsten.
Utmärkande i exteriören är tornets balustrad och platta tak samt långhusets fasaduppdelning med tätt placerade fönster och mellanliggande pilastrar.
Kyrkans interiör präglas av de många rundbågiga fönstren samt väggarnas marmorerade kvadermålning. Ovanlig är altarpredikstolen med från början bakomliggande sakristia.
Den äldre begravningsplatsen norr om kyrkan är med sina gjutna gravkors och järnstaket ett tydligt uttryck för såväl brukssamhällets sociala struktur som själva järnhanteringen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med sin miljö kan på grund av sin sällsynt sammanhållna 1800-tals karaktär räknas till ett nationellt omistligt kulturarv och är så ömtålig att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara.
- Altarpredikstolen är en av få i Örebro län
- Orgeln har en intressant historia med återanvända äldre delar.
- Gjutjärnsgravarna vittnar om såväl brukets järnframställning som om de personer som där varit verksamma.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat korutsprång, Kor - Söder, Torn - Indraget, Torn - Norr
Inventeringsår (2008)
Brevens kyrka är en välbevarad brukskyrka uppförd i klassicistisk stil. Den är orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan har rektangulär plan, smalare absidformat kor i söder och torn i norr.
Tak – Långhuset täcks av ett flackt sadeltak med svartmålad skivtäckt plåt. Även den rundade korabsiden är plåttäckt. Tornet har ett platt tak med ett räcke av svartmålat gjutjärn.
Fasad – Fasaderna är spritputsade med slätputsade knutar, gesimser, fönsternischer och dörromfattning. De spritputsade delarna av fasaden är avfärgade i gult och de släta partierna i vitt. Hela byggnaden har en spritputsad sockel, avfärgad i ljust beigegrå, med ett slätt band upp mot fasaden. På långhusets fasader finns mellan varje fönsteröppning en pilaster med slätt skaft samt med kapitäl och bas i gjutjärn. Kapitälen är dekorerade med en äggstavslist. Skaften är vita och kapitäl samt bas målade i ljust grått. Långhuset och koret har en kraftig takfotslist.
Fönster – Långhusets fönster är rundbågiga, består av fyra lufter indelade med spröjs i mindre rutor. Bågar och spröjs av gjutjärn och målade i en ljust grå kulör. Glaset består av äldre glas blandat med antikglas. Fönstren har mindre solbänkar av gjutjärn. Fönsternischerna, som har en rundad avslutning mot fasaden, är slätputsade och avfärgade i vitt. På var sida om tornet, finns på långhusets norra gavel, två igensatta fönster som nu är utformade som vitmålade nischer.
Tornet – Tornet, som är delvis indraget i långhuset, är liksom långhuset spritputsat, avfärgat i gult, och med ett slätputsat listverk i form av gesimser och knutar. Tornet har en plåtavtäckt horisontell list som delar av tornet i höjd med långhusets taknock. Tornet har ett rektangulärt, liggande fönster ovanför entrén, som är indelat med spröjs i mindre rutor. Tornet har ljudöppningar i samtliga väderstreck, vilka är klädda med plåt och målade i svart. Ovanför ljudluckorna finns rundbågeformade fönster. Där ovanför är i varje väderstreck en urtavla målad i svart med förgyllda siffror och visare. På södra fasaden utgörs urtavlan av ett runt småspröjsat fönster målat i en ljust grå kulör. Samtliga fönsterbågar är av gjutjärn och målade i en ljust grå kulör.
Entré – Entrén till kyrkan sker genom tornet i norr. Porten markeras i fasaden genom ett utskjutande gavelparti som bärs upp av två fristående kolonner vars kapitäl pryds av en äggstavslist. Kolonnerna är målade i vitt och placerade på en ljust gråmålad sockel. Porten består av en dubbeldörr som i fasaden inramas av ett slätputsat parti. Såväl gavelparti, kolonner som port är gjutna av järn vid bruket. Till porten leder en trappa av huggen sten, svagt stickbågeformad i framkanten. En liten smidd ledstång finns fäst i ena kolonnen.
LÅNGHUS – Kyrkan har ett rektangulärt långhus med smalare absidformat kor i söder samt läktare med läktarunderbyggnad i norr, innehållande bland annat sakristia. Golvet består av ett trägolv betsat i brungrönt. Väggarna är putsade och har en marmorerad kvadermålning. Upp till fönstren är den mörkt grågrön och ovanför ljust grå och beige. Fönsternischer och –omfattningar har en marmorering lika bröstningsmålningen. Längst ner mot golvet finns en gråmålad installationssockel. Taket är välvt med stickbågeform, klätt med väv och målat i en svagt blå kulör. Mellan vägg och tak finns en profilerad skugglist, marmorerad lika väggarna. Under skugglisten finns ytterligare en målad list, marmorerad i gult och svart.
Dörren till vapenhuset, i tornet, består av en pardörr av trä med vardera två fyllningar i den nedre halvan på dörrbladen och med blyinfattat färgat glas i den övre delen. Dörren är ekådringsmålad.
Det finns tre fönster i öster och tre fönster i väster. De är rundbågiga och har en innerbåge av trä och en ytterbåge av gjutjärn. Fönsterbågarna är indelade med spröjs av trä och är målade i en ljust grå kulör. Några av fönsterglasen är färgade och några av glasen är antikglas.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – I norr finns under läktaren, som har ett utskjutande mittparti, en läktarunderbyggnad som vid sidorna går i liv med läktarbarriären men i mitten, mot vapenhuset, är indragen. Läktarunderbyggnadens väggar, mot kyrkorummet, har målats för att likna långhusets väggar. Läktarunderbyggnaden inrymmer sakristia och toalett. De ockragula dörrarna till sakristia samt toalett är orienterade mot mittgången och består av spegeldörrar, av trä, med tre fyllningar.
KOR – Koret är något smalare än långhuset och absidformat. Golv och väggar är lika långhusets. Även taket är lika långhuset men har en rundad form. Koret har två fönster, ett på var sida om den altarpredikstol som dominerar koret. Fönstren är lika långhusets men har blyinfattat färgat glas.
VAPENHUS – Golvet är belagt med kalkstensplattor. Väggarna är putsade och försedda med en stänkmålning. Den östra väggen består till större delen av en väggfast skåpinredning. Taket är plant, klätt med väv och målat i vitt. Ytterporten är placerad i en stickbågig nisch och består av en pardörr i gjutjärn där vardera dörrblad har tre fyllningar. Dörren är ekådringsmålad. Från vapenhuset leder en trappa upp till läktaren.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen i nordvästra delen av läktarunderbyggnaden. Golvet är lika långhusets. Väggarna är klädda med väv och målade i gult och vitt. Taket är plant, klätt med väv och vitmålat. Fönstret är lika långhusets men saknar det rundbågiga överstycket. Dörren mot långhuset är en enkeldörr i trä med tre fyllningar.
FÖRRÅDSUTRYMME MM – I nordöstra delen av läktarunderbyggnaden finns ett förrådsutrymme och toalett som pendang till sakristian.
FAST INREDNING
ALTARE – Se ALTARPREDIKSTOL nedan.
BÄNKINREDNING- Den slutna bänkinredningen tillkom omkring år 1950 och ritades av arkitekt K. Martin Westerberg. Sittbänkarna från de befintliga öppna bänkarna med gjutjärnsgavlar från 1890-talet återanvändes möjligen i den nya bänkinredningen. Bänkskärmarna är dekorerade med ett räfflat parti och dörrarna är släta. Bänkskärmar och dörrar är målade i en grågrön kulör. Säte och rygg är släta och målade i en blekgul kulör.
ALTARPREDIKSTOL- Centralt i koret finns en altarpredikstol. Den är en av få altarpredikstolar i Örebro län. Den är sammanbyggd med ett rundat avbalkat utrymme, som tidigare inrymde sakristian men som nu innehåller ett förråd. Avbalkningen är ansluten mot korväggen och avslutas vid de omgivande fönsternischerna. Avbalkningens skiljevägg är försedd med stående rektanguläre fyllningar. De två yttersta utgörs dock av dörrar, där den vänstra döljer en trappa som leder upp till predikstolen och den högra leder in till förrådsutrymmet. Avbalkningen avslutas upptill med ett lågt räcke av trä med kryssformade spjälor. Skiljeväggen samt räcket ovanför är målade i en grön kulör medan fyllningarna är marmorerade i ljust grå nyanser.
Predikstolen är inbyggd på ovansidan av avbalkningen och dess släta framsida, som är integrerad i räcket, utgör bakgrund till altartavlan.
Altaret är placerat framför skiljeväggen på korgolvet. Det är av trä och målat i ockragult med ockragul marmoreringsmålning.
ORGEL – Orgeln är tillverkad 1836 av Johan Samuel Strand i Vingåker för Högsjö brukskapell och flyttade 1853 till Brevens bruk. Sedan 1956 finns ett nytt orgelverk med åtta stämmor av Åkerman & Lund. Två av stämmorna, som är kvar från den gamla orgeln, är daterade till 1600-talet. Orgeln har en öppen fasad målad i en grön kulör med detaljer i guld.
LÄKTARE – Orgelläktaren är placerad i långhusets norra del och nås via en trappa från vapenhuset. Den bärs upp av två smala pelare, i gjutjärn, med rikt dekorerad konsoler. Pelare och konsol är målade i grönt, konsolen har en rödmålad detalj. Under varje pelare finns en kvadratisk kalkstenshäll. Läktarbarriären har ett kraftigt utskjutande mittparti med mjukt rundade kanter. Barriären har liggande rektangulära fyllningar, som är ljust cremefärgade med förgylld dekor och ockragula ramar. Under speglarna löper en profilerad list marmorerad i gult och svart. Barriären har ett ljust gråmålat skyddsräcke av järn.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Oljemålning placerad på altarpredikstolens släta framsida, föreställande en lidande Jesus.
ALTARRING – Öppen altarring med svarvade ockragulmarmorerade balusterdockor. Överliggare i trä målad i en blågrön kulör. Stoppat knäfall klätt med ljusblått tyg.
DOPFUNT – Dopfunten är tillverkad av Olle Norberg på 1940-talet. Den är sexkantig, i furu och dekorerad med bronsreliefer som berättar om sin samtid.
NUMMERTAVLA – Nummertavlorna, placerade på väggen på var sida om koret, är rektangulära och försedda med en enkel förgylld ram.
Fasadkulör (2008): Gul, Vit
Byggnadsdel (2008): Torn - Norr
År 1840-1842 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakrista och torn
Byggherre: J A Anckarsvärd
År 1853 Fast inredning - orgel
Första orgeln, tillverkad 1836 för Högsjö brukskapell.
Orgelbyggare: Johan Samuel Strand
År 1935-1939 Underhåll - interiör
Invändigt Ådringsmålningen togs bort.
Innertaket av bräder är pappklätt. Oklart vad som skedde med innertaket
År 1935-1939 Underhåll - takomläggning
Yttertakets pappbeklädnad byttes mot svartmålad galvaniserad plåt.
År 1946 Teknisk installation - el
Installation av el samt komplettering med ny armatur.
År 1950-1959 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning där sitsarna möjligen behölls från de tidigare bänkarna, nya stapelbara stolar.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1950-1959 Fast inredning - altarring
Altarringen sätts igen med träskivor bakom dockor, knäfallet stoppas om och kläs om.
År 1950-1959 Underhåll - interiör
Altarring, altarbord, predikstol, läktarbarriär och sakristiskärm målas om.
Renoveringsarbeten på gjutjärnsportar.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1956 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk med 8 stämmor bakom befintlig fasad.
År 1977-1978 Underhåll - målningsarbete, interiör
Delar av inredningen som orgel och orgelläktare återfick en äldre färgsättning.
Konservator: Alf Hedman
Arkitekt: Jerk Alton
År 1977-1978 Fast inredning - altarring
Altaringens inklädnad av träfiberskivor togs bort.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1977-1978 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkbänkarna längs med ytterväggarna i kyrkans södra del togs bort och ersattes med lösa stolar.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1992 Fast inredning - orgel
Renovering av orgelverk. Vid inventering konstaterades att orgeln hade tre stämmor från den gamla orgeln av 1600- och 1700-tals typ.
År 2001 Underhåll - exteriör
Sockel och fasad lagades och avfärgades. Taket målades om. Fönstren målades om utvändigt.
År 2001 Underhåll - målningsarbete, interiör
Innertaket målades om. Bänkinredningens gavlar målades om. Fönstersnickerierna målades om invändigt.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin