Motivering (skydd): Kyrkomiljön – Svennevads kyrka är belägen nedanför en rullstensås i Närkes södra skogsbygder. Uppe på åsen går väg 51 mellan Örebro och Norrköping. Kyrkan ligger något avskild från gårdarna i Svennevads by. Söder om kyrkogården finns ett sentida församlingshem och öster om kyrkan ett f d kyrkstall med bevarade spiltor.
Kyrkoanläggningen – kyrkogården som är gräsbevuxen med ett enkelt grusgångssystem omgärdas av en kallmurad stenmur och innanför denna en trädkrans. Ingång sker i söder där järngrindar med putsade grindstolpar finns. Norr om kyrkan finns en förrådsbyggnad i trä med delvis putsade fasader. Några äldre gravvårdar med bl. a. stenramar och järnstaket är bevarade.
Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil 1782-86 och ersatte då en tidigare tornlös timmerkyrka. Arkitekten bakom kyrkan är okänd men eventuellt har Carl Fredrik Adelcrantz varit involverad i kyrkans utformning. Kyrkobyggnaden består av rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster, torn med huv i väster, sakristia och nybyggda ekonomiutrymmen i norr. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar, pilastrar och listverk samt rusticerade portalomfattningar. Portar finns dels i tornets västra mur samt på långhusets södra sida, tidigare även i norr. De stora fönstren i långhus och kor är rundbågiga med gjutjärnsbågar från Brevens bruk. Långhusets mansardtak med valmad spets är sedan 1867 täckt av skiffer, tidigare spån, och tornhuven med sina fyra urtavlor är klädd med kopparplåt.
Kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv med profilerad taklist. Interiören präglas av den mycket välbevarade ursprungliga inredningen i form av altaruppsats, predikstol, orgelfasad och läktare, allt målat i svart med förgylld dekor. Den omfattande öppna bänkinredningen i fyra kvarter samt altarringen med balusterdockor tillkom vid 1871-72 års restaurering.
1990 tillbyggdes ekonomiutrymmen ritade av arkitekt Jerk Alton framför den på 1880-talet igenmurade norra portalen.
Kulturhistorisk karakteristik och bedömning –
Svennevads kyrka har en välbevarad nyklassicistisk exteriör med undantag av tillbyggnaden på norra sidan av långhuset. Interiören uppvisar ett av landets mest homogena och praktfulla gustavianska kyrkorum med en mycket sällsynt färgsättning i svart och guld. Det stora kyrkorummet präglas av två tidsskikt, dels den bevarade nyklassicistisk inredningen från byggnadstiden och dels de öppna bänkarna och altarringen från 1870-talets restaurering.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med sin ursprungliga inredning och dess ovanliga färgsättning räknas till ett omistligt nationellt kulturarv och är så ömtålig att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Indraget, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Svennevads kyrka har rektangulärt långhus med rundat fullbrett korparti i öster, smalare, indraget torn i väster, sakristia samt tillbyggda ekonomiutrymmen och dyligt i norr.
TAK – Långhuset har ett mansardtak med valmad spets klätt med skiffer. På östra nockspetsen finns ett förgyllt kors. Långhusets takfall är försedda med häng- och stuprännor av målad plåt. Sakristian och tillbyggnaden på norra sidan har valmade sadeltak belagda med målad plåt. Tornets kopparklädda huv är försedd med urtavlor i samtliga väderstreck och kröns av ett förgyllt kulkors med hane.
FASAD – Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade listverk och pilastrar och rusticerade omfattningar. Även sockeln är spritputsad och avfärgad i samma vita kulör som kyrkan i övrigt. På varje långsida finns två slätputsade pilastrar. Längs takfoten på både långhus och torn finns en kraftigt profilerad gesims. Långhusets takgesims fortsätter och övergår till en gördelgesims på den västra fasaden. Fönsternischerna är slätputsade med smal omfattning. Västra och södra portalen har tresprångiga slätputsade stickbågiga nischer med rusticerade portalomfattningar. Ovanför den västra portalen är en kalkstensplatta med förgylld inskription placerad.
FÖNSTER – Långhuset har fyra stora rundbågiga fönsternischer på södra sidan och tre likadana på norra sidan. Ovanför södra respektive f d norra porten finns två mindre rundbågiga fönsternischer. I korets rundade östvägg finns ytterligare två stora rundbågiga fönsternischer samt en centrerad rund fönsternisch. Runda fönsternischer finns även i södra respektive norra muren till de flankerande utrymmena till tornet, samt i tornets andra våningen på tornets västfasad. Sakristian har ett likadant men mindre rundbågigt fönster i norra muren.
Fönsternischerna är slätputsade med en smal omfattning och i nederkant försedda med solbänkar. Bågarna är av gjutjärn och tillverkade vid Brevens bruk. De delas upp med en kraftigare mittspröjs och två likadana tvärspröjs, varje mindre del är sedan uppdelad med tunnare spröjs. I översta delen bildas spetsbågar med en infattad blomma i färgat glas; rött, gult och blått. I tornets klockvåning finns i samtliga fyra väderstreck rundbågiga ljudöppningar med träluckor.
DÖRRAR – Kyrkan har portar i väster och söder, varav den västra är huvudentré. De har tresprångiga slätputsade nischer med rusticerade omfattningar. I väster är porten en inåtgående pardörr av trä med kopparplåt på utsidan. Södra portalen har en utåtgående pardörr i trä med rektangulära och spetsbågiga fyllningar, den nedersta med flätmönster. Porten har nu en gammelrosa kulör.
Svennevads kyrka är en salkyrka med halvrunt kor i öster, sakristia och tillbyggda ekonomiutrymmen i norr samt indraget torn i väster.
LÅNGHUS – Kyrkorummet är mycket stort och täcks av ett putsat tunnvalv. Tunnvalvet skiljs från de vitputsade väggarna genom en skugglist som vilar på två väggpilastrar i koret. Golvet är belagt med kalkstensplattor. I mittgång och sidogångar ligger äldre gravhällar från 1600- och 1700-talet, några är troligtvis överflyttade från den äldre kyrkan. Under bänkkvarteren är det golv av trä. Mitt på långhusets södra mur finns en portal med träport och innerdörrar av trä. Innerdörrarna har rakt överstycke och två fyllningar, målade i grönt. På norra sidan av långhuset finns en likadan pardörr som leder till de tillbyggda ekonomiutrymmena. Mot vapenhuset i tornets bottenvåning i väster leder en stickbågig pardörr med tre fyllningar i varje dörrblad, den nedre fyllningen har flätad dekor. Dörrbladen är målade i grön kulör. I norra muren, strax öster om predikstolen, finns en stickbågig nisch med en järnbeslagen port till sakristian. Södra sidan av långhuset har fyra stora rundbågiga fönster med järnbågar. Norra sidan har tre likadana. Ovanför portarna mot söder och norr finns lägre rundbågiga fönster med likadana bågar. Kyrkans läktare är placerad i västra delen av långhuset. Kyrkorummet har fyra fasta bänkkvarter, ej anslutna mot vägg.
KOR – Kyrkans kor är beläget i östra delen av kyrkorummet och markeras genom ett förhöjt golv av kalksten. Under korgolvet finns gravvalv för familjerna Wennerstedt på Skogaholm och Wester på Haddebo. Väggarna och taket är lika långhusets. På södra respektive norra korväggen finns väggpilaster vilande på kraftiga baser som bär upp skugglisten. Koret har två rundbågiga fönster lika långhus. I koret finns förutom altare med altaruppsats och altarring samt dopfunt en möblering med äldre taburetter och karmstolar.
VAPENHUS – Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och nås utifrån via en stickbågig pardörr av stående träplankor. Golvet är lagt med kalksten, väggarna putsade och liksom det plana trätaket vitmålade. På norra respektive södra sidan av tornet finns utrymmen med bisättningsrum och respektive trappa till tornets övriga våningar. Till dessa utrymmen leder stickbågiga dörrar med fiskbenspanel. Samtliga snickerier är målade i grönt.
SAKRISTIA – Sakristian är placerad på kyrkans norra sida och nås genom en järnbeslagen port i långhusets norra mur. Golvet är av trä, väggar och det plana innertaket med hålkärl mot vägg är putsade och avfärgade i vitt. I norra muren finns ett rundbågigt fönster med järnbåge lika de i långhuset. I södra muren finns en öppning med en trappa till predikstolen. I nordvästra hörnet en öppen eldstad.
TORN – Tornet är placerat i väster och indraget i västra fasaden. I dess bottenvåning är vapenhuset placerat, de övriga fyra våningarna inklusive klockvåningen, utan någon nämnvärd inredning, nås via en trappa i utrymmet placerat söder om tornet.
FAST INREDNING
ALTARE – Väggfast altare från 1786.
BÄNKINREDNING – Fyra bänkkvarter skilda åt av mitt- och tvärgång. Bänkkvarteren är helt fristående och skiljs från ytterväggen av en sidogång. De öppna bänkarna från 1871-72 har en grön färgsättning från 1936. Första och sista bänken i varje kvarter är försedda med bänkskärmar med omväxlande stående och liggande rektangulära fyllningar. Under bänkkvarteren finns ett något förhöjt golv av lackat trä.
PREDIKSTOL – Predikstolen är samtida med kyrkan och är placerad på långhusets norra mur med uppgång från sakristian. Korgen har tre sidor och ansluter direkt mot långhusväggen. Varje sida har en fyllning med förgylld dekor. Nedtill har den kraftig list, på mittfältet försedd med kartusch med donatorns vapen, som avgränsar sidofälten från botten. Ljudtaket med svängd form har tre sidor. Det kröns av ett förgyllt kors och har nedtill en hängande lambreqiunbård. På väggen bakom predikstolen och kring uppgången från sakristian finns en väggplatta med strålknippe. Hela predikstolen är målad i svart med förgyllningar.
ORGEL – Kyrkans första orgel, verk och fasad, byggdes samtidigt med kyrkan av orgelbyggare Pehr Schiörlin i Linköping. Verket hade manualverk och pedal och omfattade troligen 14 stämmor. Fasaden med två större och två mindre tureller, ljudande pipor och förgyllda urnor på krönet ritades även den av Schiörlin. Orgelfasaden liksom bl. a. predikstolen färgsattes i svart och guld.
1892 inköptes ett begagnat verk med 11 stämmor från Uppsala domkyrka byggt av P L Åkerman & Lund i Stockholm. Verket sattes in bakom den ursprungliga fasaden som blev en stum kuliss. 1955 om- och tillbyggdes verket av samma firma och fick 23 stämmor och fasadpiporna återinkopplades. Orgeln har idag mekanisk traktur och pneumatisk registratur.
LÄKTARE – Orgelläktaren i kyrkans västra del tillkom samtidigt med kyrkan. Den vilar på sex kannelerade pelare och har en rak barriär som ansluter mot ytterväggarna. Läktaren är svart med förgylld dekor, på barriären i form av stående räfflor (kannelyrer) och under dessa små rundlar. Läktarens undersida som bildar undertak i västra delen av kyrkorummet är putsad och försedd med en dekorativ putslist.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan är målad av konstnären Pehr Hörberg och uppsattes tillsammans med den omgivande altaruppsatsen år 1793. Tavlan föreställer Kristi gravläggning. I duken är tre hål skurna, om dessa är ursprungliga eller ej är inte känt. En likadan målning av samme konstnär sägs finnas i Rappestads kyrka, Linköpings stift.
ALTARUPPSATS – Altaruppsatsen uppsattes 1793 och kan även den ha Pehr Hörberg som upphovsman. Altartavlan i mitten flankeras av två kannelerade pelare i svart och guld med joniska kapitäl. Kapitälen pryds av förgyllda festonger och kröns av urnor. Pelarna är placerade på postament lika höga som altaret. Över altartavlan ett förgyllt strålknippe med det allseende ögat i mitten.
ALTARRING – Altarringen är halvrund och målad i samma gröna kulör som bänkinredningen. Den har svarvade balusterdockor och rektangulära fält dekorerade med skulpterade och förgyllda kalkar. Knäfallet är stoppat och klätt med beigegrönt tyg. Altarringen tillkom samtidigt som bänkinredningen 1871-72.
MARMORERAT TRÄGOLV -Innanför altarringen finns ett marmorerat trägolv. Målningen föreställer ett illusoriskt, marmorerat ”stengolv” bestående av målade ca 30 x 30 cm stora rutor. Marmoreringen går i en kall, grå färgskala. Troligtvis gjordes marmoreringen i samband med altaruppsatsens uppbyggnad. Golvet är lagt mellan altaruppsatsen och altarringen. Nuvarande ytskikt är sekundära och tillkom förmodligen ca 1930.
DOPFUNT – Dopfunten skänktes till kyrkan av greve G M Armfelt på 1790-talet. Skålen i form av en förgylld urna är placerad på en avhuggen kannelerad och marmoreringsmålad pelare. På ovankanten av pelarens bas löper en lagerkrans. Längre upp kring pelaren löper ett band dekorerat med festoner samt donatorns vapen och den danska elefanterordens kedja.
Kyrkan har även en medeltida dopfunt från 1200-talet.
NUMMERTAVLA – Kyrkan har två olika typer av nummertavlor.
Den äldsta sorten hänger på pilastrarna vid koret. Det är två svarta ovala tavlor med förgyllda ramverk med överstycket dekorerat med skulpterade rosetter.
I långhuset finns två stycken rektangulära svarta tavlor med förgyllda ramar krönta med band, lagerkvist samt sädesax.
BEGRAVNINGSVAPEN – Svennevads kyrka har ett flertal begravningsvapen från främst 1600- och 1700-talen, framförallt över ägaren till Skogaholms bruk, Rosenberg, Wennerstedt och Armfeldt. Några av dessa har överflyttats från den gamla kyrkan.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2013
1700-tal:
Hösten 1782 revs den gamla träkyrkan för att lämna plats för en ny större kyrka. Initiativtagare och ledare för byggandet av en ny kyrka var dåvarande ägaren till Skogaholms herrgård, generalen och friherren Gustaf Philip Wennerstedt. Kyrkans kor var menat att fungera dels som högkor men också som gravkor för familjerna Wennerstedt på Skogaholm och Wester på Haddebo. Ritningarna på kyrkan framställdes av Överintendentämbetet och i akten finns arkitekten Thure Wennbergs namn bevarat men troligtvis fick han hjälp av den dåvarande chefen på Överintendentämbetet arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz.
Byggnadsarbetena påbörjades hösten 1782 under ledning av byggmästare M O Beurling, Örnsnäs. Den 19 augusti 1786 invigdes kyrkan av biskop Benzelius och då fanns bl. a. predikstol och orgel med orgelläktare på plats. Inredningens färgsättning gick i svart och guld på Wennerstedts önskemål.
Altaruppsatsen med tavla uppsattes 1793, fram till dess brukades troligen ett förgyllt kors som altardekoration.
1800-tal:
Under 1800-talets senare del byttes det ursprungliga spåntaket ut mot skiffer från Hällan i Dalsland. Interiören renoverades efter tidens smak och bl. a. ersattes de slutna bänkkvarteren ut mot nya öppna bänkar och altarringen med svarvade balusterdockor tillkommer. Ett tiotal år senare murades den norra ingången igen för att ge plats åt en kamin. Byte av värmesystem sker ytterligare en gång före sekelskiftet 1900.
1900-tal:
Under 1920-talet installerades elektrisk belysning i kyrkan. Övriga arbeten under 1900-talet har karaktär av underhålls- och komfortåtgärder. Utvändiga putsarbeten har genomförts 1940, 1974 och senast 1990. Vid 1990 års arbeten uppfördes nya ekonomiutrymmen och dyligt vid den tidigare igensatta norrportalen. Tillbyggnaden ritades av arkitekt Jerk Alton. Skiffertaket har omlagts år 1986 och 1999.
År 1782-1786 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Orgelbyggare: Pehr Schiörlin
År 1782-1786 Fast inredning - läktare
Ny orgelläktare
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
Byggmästare: M A Beutin
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1782-1786 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1790-1799 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten
År 1793 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen tillkom.
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1820-1822 Underhåll - Omputsning, interiör
Trätunnvalvet putslagades
År 1860 Underhåll - Omputsning, exteriör
Fasaderna omputsas.
År 1867 Underhåll - takomläggning
Spåntaket byttes ut mot skiffer (Hällan i Dalsland).
År 1871-1872 Fast inredning - altarring
Ny altarring
År 1871-1872 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning
År 1882 Teknisk installation - värme
Värmekamin installerades
År 1883 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Fönsterbågarna i trä byttes mot gjutjärnsbågar.
År 1892 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk (tidigare i Uppsala domkyrka)
År 1897 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem med särskild kammare.
År 1925 Underhåll
Tornet reparerades efter åsknedslag.
År 1930 Underhåll - Omputsning, interiör
Tunnvalvet reparerades och interiören putsades.
År 1930 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem med lågtrycksånga.
År 1935 Teknisk installation
Nytt urverk med slagverk i tornet.
År 1936 Underhåll - golv
Golvet i södra kvarteret omläggs p g a röta.
Arkitekt: Knut Nordenskiöld
År 1936 Specifika inventarier - dopfunt
Den medeltida dopfunten åter till kyrkan, ny fot i Gropptorpsmarmor
Antikvarie: Knut Nordenskiöld
År 1936 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen fick sin nuvarande färgsättning.
Arkitekt: Knut Nordenskiöld
År 1940 Underhåll - Omputsning, exteriör
Lagning och avfärgning av fasader.
År 1955 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln om- och tillbyggs, 24 stämmor.
År 1986-1987 Underhåll
Sanering mot strimmig trägnagare.
År 1986-1987 Underhåll - Omputsning, exteriör
Utvändig renovering, putslagning och avfärgning
År 1986-1987 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertak.
År 1990 Underhåll
Förgyllningsarbeten.
År 1990 Underhåll - Omputsning, exteriör
Rengöring av fasaderna och avfärgning med Gotlandskalkfärg.
Västra gaveln och tornet putsades om.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1990 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Portarna målades i en ockragul kulör. (ej färgbeständig är i dag, 2007, gammelrosa).
Arkitekt: Jerk Alton
År 1999 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertak.
År 2000 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol, altaruppsats och epitafier.
År 2004 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd för konservering/restaurering av marmorerat trägolv innanför altarringen.
Beslut 1/11 2004 Länsstyrelsen i Örebro län
År 2007 Underhåll - golv
Renovering av kyrkans kalkstensgolv med gravhällar påbörjas under september 2007.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Adelcrantz,Carl Fredrik:Arkitekt"; "Beutin,M A:Byggmästare"; "Wennberg,Thure:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin