Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Kyrkan är belägen på en höjdsträckning i nuvarande Sköllersta samhälle. I miljön kring kyrkan finns sockenstuga från 1845, nu församlingshem samt timrat sockenmagasin från 1789. Till kyrkplatsen hör också en sentida prästgård och Sköllersta prästäng, ett naturreservat som erinrar om prästens tidigare roll som jordbrukare.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad mur som till viss del har funktion som stödmur. Norr om den västra entrén inhägnas kyrkogården av en planterad häck. Kyrkogården har tre entréer. I södra kyrkogårdsmuren finns en murad, putsad stiglucka med tak täckt av spån och pargrind av svart smide. Den västra entrén, som är i axel med kyrkans huvudentré, har grindstolpar av granit och en pargrind av svart smide. Entrén i nordväst består av en trappa av granit flankerad av grindstolpar, även de av granit. Trappan har ett räcke av svartmålat järn.
Kyrkogården är huvudsakligen bevuxen med gräs med ett enkelt gångsystem av grus och kalkstensplattor. På kyrkogårdens norra del finns två kvarter med rygghäckar.
På kyrkogården södra del finns en spåntäckt klockstapel med hög spira uppförd 1666-67. Klockstapeln står så att dess grund på södra sidan är i liv med kyrkogårdsmuren.
KYRKAN – 1200- 1300-tal: Kyrkan tillkom under 1200-talets andra hälft och 1300-talets första hälft och är ett representativt exempel på unggotiskt kyrkobyggande. Kyrkan uppfördes med rektangulärt långhus, rakt avslutat kor i öster och sakristia i norr. Förmodligen har den föregåtts av en romanska stenkyrka, kanske också en mindre träkyrka. Kyrkan uppfördes med murar av kalksten och valv av tegel, huggna portaler, två på sydsidan och en i västra gaveln, och små, högt belägna fönster. Fönster och portaler gavs en svag spetsbågig form. Sakristians valv slogs i kalksten.
1592 fick kyrkan sin predikstol bekostad av prosten Henricus Andreae Prytz.
1658 moderniserades predikstolen i barockstil.
1660 brann klockstapeln ner och klockorna förstördes. Under samma årtionde uppfördes en ny klockstapel.
År 1680 fick kyrkan sin första orgel.
Under 1700-talets första hälft förstorades två fönster på norrsidan och ändrades från gotiskt spetsiga till rundbågiga. Även två fönster på sydsidan förstorades.
Under 1700-talets andra hälft byggdes altaret om och korskranket och altarskåpet togs bort.
1773 uppfördes stigluckan i södra kyrkogårdsmuren.
Under 1830-talet fick kyrkan ett nytt altare. Man gjorde fönsterförstoringar och de medeltida glasmålningarna togs ned. Predikstolens bilder förstördes och inskriptionerna målades över i vitt och guld. Kyrkan fick även ny orgel och orgelläktare.
1864 rekonstruerades korets medeltida fönster och de medeltida glasmålningarna återinsattes.
På 1880-talet togs tre smala höga fönster upp på västgaveln.
1956 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Utvändigt knackades putsen ner och fasaderna slammades med färgat bruk. Ett medeltida fönster i sydmuren frilades medan andra markerades i putsen. Fönstren försågs med nya karmar, dubbelkopplade med blyinfattat glas. Man kompletterade korfönstret med moderna glasmålningar. Interiören rengjordes, målningen ovan sakristians dörr frilades. Nytt vindfång vid sydvästra entrén och läktarunderbyggnad tillkom i väster. Ny bänkinredning och altarring. Nytt värmesystem och kalkstensgolv. Arkeologisk undersökning och öppning av gravvalv från 1600-talet under koret. Orgeln byggdes om. Predikstolen återställdes i ursprungligt skick. Ny dopfunt och vävnad vid dopaltare.
Senare åtgärder under 1900-talet har till stor del varit av underhållskaraktär.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Sköllersta kyrka med kyrkogård och tillhörande stiglucka samt klockstapel utgör tillsammans med omgivande bebyggelse ett äldre samlat sockencentrum med lång kontinuitet. Stigluckan och den spåninklädda klockstapeln är ovanliga i sitt slag i Närke.
Sköllersta kyrka är en av Örebro läns största medeltidskyrkor och osedvanligt stor för att vara sockenkyrka. Kyrkan har en välbevarad gotisk exteriör med undantag för långhusets på 1700- och 1800-talet förstorade och omgestaltade fönster. Ovanliga för Närke är de tre medeltida huggna portalerna.
Kyrkorummet har en gotisk prägel och domineras av de tre skeppens vitputsade kryssvalv och kraftiga valvpelare samt korfönstret med några bevarade medeltida glasmålningar kompletterade med glasmålningar från 1950-talet. I kyrkan finns många medeltida inventarier så som skulpturer, ljuskronor och gravstenar. Predikstolen från 1592 är Närkes äldst bevarade. Övrig inredning, bl a bänkinredning, altarring och läktarunderbyggnad, tillkom vid en genomgripande restaurering 1956 och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på restaureringsideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör med sin ovanliga storlek, huggna portaler, glasmålningar och medeltida inventarier till ett omistligt nationellt kulturarv.
- Predikstolen i vasarenässans från 1592 är Närkes äldst bevarade.
- Den spånbeklädda klockstapeln med hög spira är ovanlig i sitt slag i Närke.
- 1700-talets putsade stiglucka i södra kyrkogårdsmuren är en av få bevarade stigluckor i Närke.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2008)
Sköllersta medeltida kyrka har för landskyrkor ovanlig storlek, ca 35x18 meter, och består av treskeppigt långhus och sakristia i nordost. Kyrkan är tillkommen under 1200-talets andra hälft och 1300-talets början och är ett representativt exempel på unggotiskt kyrkobyggande.
Tak: Långhuset täcks av ett brant sadeltak belagt med delvis mönsterlagt spån. Gavelspetsarna kröns av kulkors. Även sakristian har ett brant sadeltak belagt med spån. Hängrännor och stuprör av plåt, hängrännorna är målade i svart kulör och stuprören i bruten vit kulör.
Fasad: De av kalksten murade ytterväggarna har en slammad puts i beige kulör med släta fönsternischer avfärgade i vitt. På västra gaveln ovan tregruppsfönstret finns ett dekorativt kors i putsen. Sockeln är slätputsad och något utkragad, kulör något ljusare än fasaden. Ovanför fönstren i södra fasaden finns medeltida fönster markerade i putsen.
Fönster: Kyrkans långsidor har rundbågiga fönster i sex lufter med bågar av trä, varje luft är indelad med blyspröjs till mindre rutor med färgat glas. Bågarna är målade i en ljust gul kulör. Sakristian har ett stickbågigt fönster i östra fasaden i fyra lufter, i övrigt lika ovannämnda fönster.
Högt upp på södra fasaden finns ett medeltida spetsbågigt fönster framtaget med masverk av natursten. På östra gaveln, tre spetsbågiga fönster rekonstruerade på 1860-talet med masverk och solbänkar av kalksten. På västra gaveln tre smala höga spetsbågiga fönster från 1880-talet med djupa släta nischer.
Portaler: Kyrkan har tre ursprungliga portaler, två i söder och en i väster. De av kalksten huggna portalerna har en svagt spetsbågig form med kopplade kolonnetter, utsmyckade med diamantsnitt. Portalen i sydväst var ursprungligen kyrkans huvudingång och den mindre portalen i sydöst leder direkt till koret och tjänstgjorde då som prästingång. Den sydvästra portalen är högre och bredare än portalen på västgaveln som numera är kyrkans huvudingång.
Dörrar: Huvudingången i västra fasaden består av en rundbågig enkeldörr av fasad ekpanel med dekorativa beslag av järn. Sydvästra entrén har en dörr lika den i väster. Sydöstra entrén har en högre rundbågig dubbeldörr som i övre delen delas av med en horisontell list, i övrigt lika de andra dörrarna.
LÅNGHUS – Kyrkan är en treskeppig hallkyrka med mittskeppet något högre och bredare än sidoskeppen. Långhuset täcks av fem travéer i varje skepp, samtliga har kryssvalv av tegel med markerade valvribbor. Mittskeppet vilar på fem kraftiga knippepelare och sidoskeppen vilar mot ytterväggen på konsoler, även sidoskeppens gördelbågar vilar på konsoler. Valven är murade i tegel och putsade samt avfärgade i vitt liksom väggarna. Långhusets västra vägg mot läktarunderbyggnaden har en stående profilerad panel med laserad yta.
Golvet täcks av äldre och senare tillkomna kalkstenplattor, i mittgången finns flera äldre gravhällar. Under bänkkvarteren är golvet upphöjt och belagt med en plastmatta i grå kulör.
Innerdörren mot läktarunderbyggnaden i väster består av en enkeldörr av omålad ek med 12 fyllningar.
Entrén i sydväst har ett vindfång av panel lika den mot läktarunderbyggnaden. Mot kyrkorummet har vindfånget en dubbeldörr med åtta fyllningar i varje dörrblad. Själva ytterdörren består av en pardörr klädd med fasad panel av ek.
På långhusets norra vägg, nära sakristian, finns en smal ålderdomlig järnbeslagen dörr som är belägen ett stycke ovanför golvnivå. Dörren döljer en i muren befintlig trappa som leder upp till kyrkans vind. I taket till den öppning som finns mellan sakristians och kyrkans vind är en ovanlig romansk stenrelief sekundärt inmurad. Den anses skildra Vällusten, en av de sju dödssynderna.
Fönsternischerna är stickbågiga. Fönsterbågarna är av trä och indelade i sex lufter. Högt upp på södra fasaden finns en djup nisch med ett medeltida spetsbågigt fönster framtaget med masverk av natursten. På västra gaveln finns tre smala höga spetsbågiga fönster. Från kyrkorummet döljs fönstren delvis av orgeln.
KOR - Koret utgör kyrkorummets östra del och markeras genom ett något förhöjt golv belagt med äldre kalkstensplattor och flera äldre gravhällar. Koret täcks av tre travéer lika långhusets, även väggarna är lika långhuset. Uppresta mot väggarna finns tre gravhällar från 1300-talet. I korets östra vägg finns tre rekonstruerade spetsbågiga fönster från 1860-talet med masverk av kalksten, i ett av dem finns fyra unika glasmålningar från 1300-talets första hälft. På korets norra sida finns en djup stenbeslagen nisch med triangulärt formad avslutning upptill. Ovanför denna finns Henricus Andreae Prytz och hans andra hustrus initialer och bomärken målade inom en blomsterkrans med årtalet 1626. Den medeltida prästingången i södra väggen har en spetsbågig innerdörr klädd med fasad panel av ek.
SAKRISTIA – Sakristian, som är belägen norr om koret, har ett senare tillkommet golv av bruna släta kalkstensplattor. Väggarna är tunt putsade så att murverket av kalksten syns igenom. Infällt i västra väggen finns ett skåp av trä med järnbeslagna luckor. Rummet täcks av ett kryssvalv, murat av kalksten, med markerade valvribbor och gördelbågar av kalksten, i övrigt putsat lika väggarna. Valvet bärs upp av en fristående kolonn i varje hörn med rund bas, fyrkantiga kapitäl och skaft av en mörkare sten. Sakristian har ett fönster i östra muren med stickbågigt överstycke samt fönsterbåge av trä. Fönstret är indelat i fyra lufter och målat i en grå kulör. Innanför fönstret finns ett svart, smitt galler samt fönsterluckor av trä, plåtbeslagna på båda sidor, även de målade i svart. Den stickbågiga porten mot sakristian är av trä och plåtbeklädd på båda sidor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – Läktarunderbyggnad i väster med wc och garderob på norra sidan samt trappa till läktaren och källaren på södra sidan.
VINDFÅNG – Vid kyrkans huvudentré i väster finns ett litet vindfång. Golvet är belagt med släta bruna kalkstensplattor. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Utrymmet täcks av ett välvt vitputsat tak. Den rundbågiga huvudporten är på insidan klädd med fasad panel av ek.
FAST INREDNING
ALTARE – Murat putsat altare avfärgat i vitt med altarskiva av kalksten.
BÄNKINREDNING – Långhuset har en sluten bänkinredning i fyra kvarter. De två östra kvarteren har avrundade hörn mot mittgångens slut vid koret i likhet med altarringen. Dörrarna har två fyllningar i ljust grå kulör med mörkare grå ram. Bänkskärmarna har smala rektangulära fyllningar med mörkt grönbrun lasyr, insidan av bänkinredningen har en något ljusare lasyr av samma grönbruna kulör. Bänkinredningen tillkom vid renoveringen 1956 och ersatte en liknande sluten bänkinredning från 1700-talet.
I koret finns på norra och södra sidorna kyrkvärdsbänkar, som är snarlika långhusets bänkinredning. Mot framsidan av bänkskärmarna är fastsatt höga golv ljusstakar av trä.
PREDIKSTOL – Predikstolen med korg, ljudtak, bakstycke och trappa är placerad vid långhusets nordöstra pelare. Korgen är fyrsidig med karnissvängt underrede. Korgen fortsätter mot öster med ett utskjutande parti med två sidor varifrån trappan leder. Varje sida har en fyllning dekorerad med måleri. Sidorna skiljs från varandra av målade pelare. På bakstycket mot pelaren finns målade porträtt av Luther och Melankton, ovanför dessa två små kvadratiska fyllningar dekorerade med en sol och en måne. Predikstolen, som är den äldsta i Närke, är utformad i vasarenässansstil och skänkt av den dåvarande kyrkoherden Henrik Prytz 1592. Den moderniserades i barockstil 1658 och gjordes åter om 1837. Vid renoveringen 1956 återfick den sitt ursprungliga utseende med undantag av att namnen på predikstolens olika donatorer bibehölls.
ORGEL – Orgelfasaden är öppen med högre mittparti, klassicerande med pilastrar och krönt av moln och änglahuvuden. Fasaden är målad i grått, vitt och guld. Orgelfasaden tillkom år 1836 och tillhörde då en orgel av Johan Samuel Strand i Vingåker. Det nuvarande orgelverket tillkom 1924 av E.A. Setterqvist & Son, ombyggt 1956 och 1982.
LÄKTARE – Läktaren i långhusets västra del vilar på valvens kraftiga pelare. Läktarbarriären är rak med framskjutande rakt mittparti över mittgången. Barriären har liggande rektangulära fyllningar i en bruten vit kulör med ramar i guld, i övrigt är den målad i en grå kulör. Mittpartiet har en smal liggande fyllning med texten Lof sjunger herren. Läktaren är samtida med orgeln och tillkom 1836.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARRING – Omålad tresidig altarring av trä med rundade hörn och rektangulärt liggande fyllningar. Överliggaren är av trä och knäfallet är stoppat och klätt med grått tyg.
DOPFUNT – Vid långhusväggens norra sida, i norra sidoskeppet, finns ett dopaltare, en Mariaskulptur och en dopfunt. Dopfunten från 1956 är av grå kalksten med rund cuppa, skaft och bas. Cuppan och skaftet är dekorerade med polerade och huggna ytor. På väggen bakom Mariaskulpturen hänger en konstvävnad från 1957 av Sofia Widén.
I koret finns en tresidig dopfunt i snidat trä med texten ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte”. Dopfunten är tillverkad 1982 av en bygdens son, bildhuggaren Sven Bolinder i Pålsboda.
I långhusets nordvästra hörn står delar av en medeltida dopfunt av sandsten, troligtvis från 1100-talet. Denna dopfunt har troligtvis stått i den kyrka som fanns
för den nuvarande.
MEDELTIDA SKULPTUR - Vid dopaltaret på långhusets norra sida i sidoskeppet finns en medeltida bild i trä av Jungfru Maria med Jesusbarnet. Skulpturen har delar av sin bemålning kvar. Det är ett svensk arbete från omkring 1400.
TRIUMFKRUCIFIX – Mitt i valvbågen mellan kor och långhus hänger ett triumfkrucifix från 1300-talet med den lidande frälsaren.
MEDELTIDA LJUSKRONOR – Kyrkan har tre mycket ovanliga medeltida ljuskronor av järn, en i sakristian och två i koret. Kronorna är från 1300-talet.
GLASMÅLNINGAR – Korets mittfönster har delvis medeltida glasmålningar av gotländsk typ, troligen från 1300-talets första hälft, fyra större och tre mindre glas. I Närke finns för övrigt medeltida glasmålningar i Tångeråsa kyrka, Närke.
Motiv på medeltida glasmålningar: mittfältet överst, Kristi himmelsfärd, därunder Uppståndelsen och nederst Korsfästelsen. Överst på ömse sidor finns baldakintorn.
Dessa glasmålningar kompletterades med glasmålningar av Torsten Norberg 1956-57. Vid samma tillfälle fick det medeltida fönstret i södra långhusväggen glasmålningar av samma konstnär.
GRAVHÄLLAR – I koret finns tre medeltida gravhällar från 1300-talet, nu uppresta mot väggarna i koret.
En av gravhällarna finns mot väggen till sakristian. Den är rest över väpnaren Kanutus Perti. Hällen är dekorerad i mitten med en sköld och en hjälm. Runt stenens kant står det: I Herrens namn amen. Juldagen 1347 avled Kanutus Petri. Leve hans själ i evig tid.
Mot den östra korväggen, på var sida om altaret, finns de andra två, båda resta över kvinnor.
På den högra lyder inskriptionen i mitten: Här ligger Botilda, runt kanten på stenens står det Här ligger Bothild. Om du går här förbi, så stanna, se och gråt. Jag är vad du skall bliva. Vad du är, har jag själv varit. Bed för mig, beder jag.
Stenen på västra sidan har endast en kort inskription: Här ligger Ingeborg.
NUMMERTAVLA – Det finns fyra rektangulära nummertavlor, målade i vitt med ramar av trä målade i grått och guld.
Fasadkulör (2008): Beige
Byggnadsdel (2008): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
År 1250-1350 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan uppfördes
År 1250-1319 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
År 1592 Fast inredning - predikstol
Predikstolen i vasarenässans.
Predikstolen bekostades av prosten Henricus Andreae Prytz.
År 1658 Fast inredning - predikstol
Predikstolen moderniserades i barockstil.
År 1680 Fast inredning - orgel
Orgel med 8 stämmor.
Orgelbyggare: Olof Jonæ Molinberg
År 1755 Fast inredning - altare
Altaret ombyggdes. Korskranket togs bort.
År 1769 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet togs bort.
År 1769 Underhåll - omputsning
In- och utvändig omputsning.
År 1833-1834 Fast inredning - altare
Nytt altare.
År 1836 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Konstnär: - Fahlcrantz
Orgelbyggare: Johan Samuel Strand
År 1837 Fast inredning - predikstol
Predikstolens bilder förstördes och inskriptionerna övermålades med vit färg och förgyllning.
År 1864 Fast inredning - glasmålning
De medeltida glasmålningarna återinsattes
År 1870 Fast inredning - orgel
Orgelreparation
År 1882 Underhåll - takomläggning
Södra sidan av kyrkans tak täcktes med sågad ekspån.
År 1892 Fast inredning - orgel
Orgelreparation
År 1956 Underhåll - Omputsning, exteriör
Spritputsen nedknackades och fasaderna slammades med färgat bruk.
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1956 Fast inredning - glasmålning
Komplettering av moderna glasmålningar i korfönstret samt i det framtagna medeltida sydfönstret.
Arkitekt: Einar Lundberg
Konstnär - Glaskonstnär: Torsten Nordberg
År 1956 Fast inredning - predikstol
Predikstolen återställdes i 1659 års skick.
Konservator: Helge Christensson
År 1956 Underhåll - interiör
Interiören rengjordes, målningen ovan sakristiedörren frilades.
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1956 Fast inredning - altare
Nytt bönealtare i sakristian
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1956 Fast inredning - orgel
Orgeln ombyggd.
År 1956 Ändring
Ändring - Ny vävnad vid dopaltare av Sofia Widén, textilkonstnär
Konstnär: Sofia Widén
År 1956 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning som ersatte en liknande sluten.
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1956 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1956 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk undersökning och öppning av 1600-t gravvalv under koret
År 1956 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1956 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt skrudskåp i sakristian
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1982 Specifika inventarier - dopfunt
Ny snidad dopfunt.
Konstnär - Bildhuggare: Sven Bolinder
År 1982 Underhåll
Renovering av västgavelfönstren.
År 1984 Underhåll - exteriör
Renovering av tak: södra takfallet, sakristians tak samt stigluckans tak lades med ny spån. Ytbehandling av stuprör, takprydnader, fönster och fönsternischer.
År 1984 Teknisk installation - el
Elinstallationer kompletteras
År 1984 Teknisk installation
Åskskydd kompletteras
År 1984 Ändring - tilläggsisolering
Tilläggsisolering av valven.
År 1992-1995 Fast inredning - glasmålning
Konservering av medeltida fönster och installation av skyddsfönster.
Konservator: Gustaf van Treeck
År 1995 Konservatorsarbeten
De tre portalerna samt korfönstret (masverk) konserverades.
År 2003 Teknisk installation - värme
Installation av bergvärme.
År 2008 Konservatorsarbeten
Konservering av tre medeltida ljuskronor.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin