Motivering (skydd): Kulturhistorisk karakteristik och bedömning
Götlunda kyrka från 1744 är med sin korsplan och sina brutna takfall typisk för dåtidens kyrkobyggande. Den koppar- och spåntäckta lanterninen, de ornerade järnfönstren med blyinfattat glas och södra portalens ingångsdörrar är bevarade ursprungsdetaljer av stor betydelse för byggnadens karaktär. Bland senare yttre förändringar märks främst 1800-talets övergång från spån- till plåttak och 1897 års utbyggnad för sakristia. Vidare skänker fasadernas enhetligt vita färg från 1958-59 ett annat uttryck än 1740-talets ljust röda färg väggfält och grå omfattningar. Ytterligare två markanta tillägg är södra och västra sidans portiker, från 1897, men de är mer i samklang med byggnadens ursprungliga stildräkt.
Kyrkorummet präglas mest av Agi Lindegrens omgestaltning i nybarock 1897. Sedan dess består golven, bänkinredningen, altaruppsats och nästan all färgsättning. Lindegrens bruk av barockens former och färger skedde visserligen med tanke på tiden för kyrkans tillkomst, men resulterade i en interiör som förefaller kunglig snarare än kyrklig. Den har till dags dato bevarats nästan ograverad och är idag stiftets kanske bäst bevarade exempel på restaureringskonsten runt sekelskiftet 1900.
På kyrkogårdens två södra gravkvarter har gravarna, från 1900-talets första decennier, fått behålla sina ursprungliga stenramar och grusade ytor som regelbundet krattas. Att detta äldre gravskick bevarats i så stor skala är ovanligt.
Kyrkbyns bebyggelse från 1700- och 1800-talen bildar med sina välhållna drag en av länets mer välbevarade miljöer i sitt slag. Av särskilt intresse är platsens två generationer prästgårdsbyggnader, vilka ligger på samma tomt.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Bevarade ursprungliga exteriördetaljer är av stort bevarandevärde, såsom fönstren, södra portalens ingångsdörr och den spåntäckta lanterninen.
• På kyrkvinden finns en yta bevarad ursprunglig ljusröd puts från 1740-talet. Utifrån denna kan en mer ursprunglig färgsättning återskapas vid framtida fasadrenovering. • Kyrkorummets fasta inredning och målningar blev nygjorda, eller blev helt inordnade den av Agi Lindegren genomförda omgestaltningen 1896-97. Idag är interiören stiftets kanske bäst bevarade exempel på restaureringskonsten åren runt 1900 och därför angelägen att bevara. • För värdering av kyrkogårdens kulturhistoriska värden hänvisas till kyrkogårdsinventeringen 2001-2002, genomförd av f d antikvarien Eiwor Sandberg
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Götlunda kyrka härstammar väsentligen från en stor om - och tillbyggnad 1744, men i västra delen finns medeltida murverk kvar. Byggnaden är korsformig, bestående av korsarmar i norr och söder, rakt slutet kor i öster, samt torn med vapenhus i väster. Under korets östra del finns en välvd gravkammare för släkten Danckwardt – Lillieström, som till stor del bekostade 1744 års kyrkobygge. Sakristia tillkom 1897 i vinkeln mellan koret och norra korsarmen.
Tornet är upp till ljudgluggarna byggt av stora, delvis kluvna gråstensblock. Likartat murverk, fast uppblandat med kalk- och sandsten, återfinns i kyrkans murar upp till fönstrens underkant. Tornets översta del består av gråsten uppblandat med tegel, långhusets övre murar och sakristian helt av tegel. Långhusets brutna, valmade tak täcks sedan 1986 av kopparplåt, tornets lanternin av äldre kopparplåt och längst upp av spån.
Sockeln är låg och överdragen med en tunn grå KC-slamning, frånsett sakristians högre, oputsade sockel av tuktad granit. Fasaderna har sedan 1959 en slätputs av KC-bruk, struken med vit cementfärg. Överst löper en putsprofilerad gesims. I de stora, rundbågiga fönstren sitter bågar av smitt järn, med rosettornament och små, blyinfattade rutor. Ingångarna i väster genom tornet och i söder genom korsarmen har rusticerade omfattningar från 1897, med brutna gavlar och överstycken av tegel och puts. Västportalens helfranska pardörr med mässingstrycke är från samma tid, medan södra portalen har kvar 1740-talets spegeldörrar.
Kyrkorummet täcks av tunnvalv som bildar ett stort kryssvalv i mittkvadranten mellan korsarmar och långhus. Valvanfangen markeras med en enkelt profilerad gesims. Såväl valv som väggar har slätt rivna ytor, rikt dekorerade med artisten Edvard Berghs freskomålningar i nybarock, frånsett de nedersta väggytorna som är målade med oljefärg. Målningarna utgör en del av den gestaltning interiören fick vid en förnyelse 1896-97, ledd av arkitekt Agi Lindegren. Då lades även de nuvarande golven, i mittgången bestående av kalkstensplattor, lagda i mönster med inramande fris, samt i bänkkvarteren fernissade bräder. Bänkraderna är öppna, med snidade gavlar som ådrats för att efterlikna cederträ.
Ådrad är även predikstolen, vars korg har utbuktande mitt- och sidopartier, prydd av snidade, förgyllda rokokoornament. Ljudtaket följer korgens form och kröns upptill av lammet med korsfanan vilande på boken med de sju inseglen. Predikstolen tillverkades 1764 av bildhuggare Rudén i Stockholm, men dess nuvarande målning gjordes 1897.
Långhusets västra del upptas av en läktare på fyra kannelerade pelare av trä. Läktaren ombyggdes 1897 då den i likhet med bänkinredningen målades i cederträimitation, med förgyllda detaljer. Läktarens mittparti utbyggdes 1948, i samma stil som den befintliga barriären. Läktarorgelns fasad i nybarock byggdes av E A Setterquist 1890.
I det upphöjda koret består golvet av diagonalt lagda svarta och vita marmorplattor. Altaruppsatsen av trä och gips är ännu ett verk från 1897, gestaltad med perspektivistiskt ställda kolonner och krönt av änglar svävande på moln. Altaruppsatsens ytor är marmorerade i ljust brun och rödaktig ton, de ornamentala och figurala detaljerna vita. Altartavlan som föreställer Nattvarden målades av Lars Bolander 1773, blev 1897 överförd från den tidigare altaruppsatsen. Samtidigt tillkom altarringen, med räcke av svarvade kolonner, ådrade i cederimiterande nyans. Altaret är från senare hälften av 1700-talet, rödmarmorerat och på framsidan prytt med en förgylld festong.
Träsniderier från en tidigare altaruppsats smyckar numera södra ingångens påkostade vindfång. Pardörrarna i detsamma är från 1897, i tidstypiskt utförande med ”ångsågsprofiler”, mässingshandtag och balansgångjärn. På ömse sidor om dessa sitter lagens tavlor, utförda av Adrien Masreliez 1773.
En ådrad järndörr leder från koret in till sakristian, utbyggd 1897, belägen tre steg lägre. Rummet har plant, putsat tak, med hålkäl i övergången mot de likaledes putsade väggarna. Golvet består av breda, oljade bräder. I västra muren finns en rundbågig nisch med ett andaktsaltare. En trappa i östra delen leder ner till ett tidigare pannrum, där bergvärmepumpar numera är placerade.
Fasadkulör: Vit
Byggnadsdel: Gravkor, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia, Torn - Väster, Vapenhus
Inventeringsår (2016)
I långhuset påträffades inga medeltida virkesdelar vid inventeringen. I tornet, några trappor upp, finns två bjälkar inmurade i västra och östra väggen. De bildar upplag till tornets kraftigare murverk uppåt. Den östra är brandskadad. Blixtnedslag omnämns 1766 och 1844. I den västra sitter en spik som kan dateras till omkring 1400-tal (Helje, M. 2015. Medeltida byggnadsspik).
Inventeringsår 2016
Enligt traditionen skall platsens första kyrka ha uppförts omkring 1090, efter befallning av jarlen Eric Gothus. Skriftliga urkunder för denna händelse saknas dock. Säkrare är uppgiften att Lungers socken vid Hjälmaren i söder inkorporerades med Götlunda år 1449. Då krävdes en utvidgning av sockenkyrkan, alternativt nybyggnad. Långhuset fick ungefär samma bredd och längd som dagens (minus korsarmar). Mot norr blev sakristia utbyggd. Västtorn fanns, fast lägre än det nuvarande. På tornets södra sida har en liten gotisk/spetsbågig fönsteröppning lokaliserats, vilken förmodligen ger en god bild av hur de ursprungliga kyrkfönstren såg ut. Kyrkorummet var i början antagligen täckt med ett trätak. I koret fanns ett altarskåp med helgonbilder. Valv slogs över kyrkorummet omkring 1490.
Vid visitation 1691 klagade församlingen över att kyrkan var för liten och mörk. Länge förbereddes en utbyggnad, men kontraktet som tecknades 1743 med murmästare Jan Fredrik Stein innebar istället att en helt ny kyrka skulle byggas. Pådrivande var säkert den förmögna släkten Danckwardt – Lillieström på Frötuna, som till största delen bekostade bygget.
Församlingens medeltida kyrka revs 1743 och i september samma år lades grunden till en ny. Året som följde murades långhusets väggar, medan tornets i högre grad byggde på befintliga medeltida murverk. Förutom gråsten och tegel användes kalksten och sandsten vid murningen. För att vinna utrymme byggdes korsarmar ut mot norr och söder. Fasaderna slätputsades och avfärgades i ljust röd nyans, samt ljusgrå hörn och omfattningar. Fönstren som insattes är de alltjämt befintliga av järn. Taket fick brutet fall och var ursprungligen täckt med spån som kokats i vitriolvatten. Över kyrkorummet slogs tunnvalv med trästomme. I gångarna lades kalkstensgolv, i bänkkvarteren tegel, i koret gravhällar och ett schackrutigt stengolv. Den ursprungliga, slutna bänkinredningen var färdig till tre fjärdedelar den 14/12 1743, då en ceremoni hölls och församlingsborna avtackades för årets uppnådda insatser.
Åren 1745-47 tillkom en klockvåning i tornet, dit klockorna flyttades från en tidigare klockstapel. Kyrkorummet fick läktare på alla sidor om korsmitten, även i öster bakom altaret där en orgel senare kom på plats. Under den östra läktaren fanns den ursprungliga sakristian inrymd. Vid kyrkans invigning den 30/8 1747 var förmodligen mycket av inredningen hämtad från den medeltida kyrkan. Under 1700-talets senare hälft tillkom successivt altaruppsats, predikstol och orgelverk, vilka bättre svarade mot det nya, avsevärt större kyrkorummet.
På 1840-talet krävdes den första större upprustningen, delvis framtvingad av ett blixtnedslag. Långhusets övre takfall belades med plåt (istället för tidigare spån) kyrkorummet vitlimmades och golven blev delvis nylagda.
En betydligt mer genomgripande omgestaltning och modernisering följde 1896-97, efter handlingar upprättade av arkitekt Agi Lindegren. Största yttre förändringen var att en helt ny sakristia blev utbyggd i hörnet mellan norra korsarmen och koret. Norra portalen sattes igen, medan de södra och västra blev ombyggda och fick sina nuvarande, skulpterade omfattningar i nybarock. Fasaderna spritputsades och avfärgades i en gulvit ton. Yttertaket täcktes i sin helhet med falsad, svartmålad plåt.
Strängnäs domkapitel kritiserade Agi Lindegrens föreslagna dekorationer för att vara ”i jesuitstil”. I ett genmäle hävdade han att de var ”hämtade från med kyrkans uppbyggnad samtida förebilder”.
För att få mer ljus och rymd i kyrkorummet revs södra, östra och norra läktarna. Alla golv lades om med de stenplattor som finns idag.
Valv och väggar som dittills varit till största delen vitlimmade fick en heltäckande dekormålning: kvadermönstrade väggar, gröna bårder över fönsteröppningarna och fältindelade dekorer på valvbågarna.
Nya, öppna bänkrader byggdes, ådrade i cederimitation med förgyllda detaljer. Likadant målades predikstolen och en nybyggd barriär på västra läktaren, som gjorts om till orgelläktare istället för den rivna läktaren i öster. En värmeugn installerades i norra korsarmen, där tidigare varit ingång.
Genom att en ny sakristia byggts kunde den som funnits förut tas bort och koret förstoras i motsvarande grad. En djupare altarprydnad, med perspektivistiskt ställda kolonner, gjordes av bildhuggare Nyberg i Stockholm. Även altarringen var ny, medan det gamla altaret och altartavlan inordnades i den nya kompositionen. Agi Lindegren uppgav själv att altaruppsatsen han ritat var en förminskad och förenklad efterbildning av Stockholms slottskapells altaruppsats.
Vid nästa förnyelse 1949-50, tog ansvarige arkitekten Bernhard Schill i huvudsak fasta på den gestaltning kyrkorummet fått 50 år tidigare. Valvets och väggarnas nedsotade målningar rengjordes och retuscherades, altaruppsatsen ommålades i likadana nyanser som förut. Norra korsarmens värmeugn, främsta orsak till nedsmutsningen, togs bort och istället gjordes där en liten dopplats. Läktaren utbyggdes med ett mittparti och barriären kompletterades med nya delar i likadant utförande som förut. Under sakristian grävdes en källare där en oljepanna installerades, så att kyrkan fick vattenburen centralvärme.
Inför en stor yttre renovering 1958-59 förordade dåvarande landsantikvarien i Örebro, Bertil Waldén, en återgång till slätputsade fasader avfärgade i ljusröd ton. Församlingen godtog slätputs, men valde att låta avfärga i bruten vit nyans. Fasadrenoveringen innebar nedknackning av nästan allt befintligt bruk från 1744 och senare, så att murverken för en tid var frilagda och dokumenterades. Vid nyputsningen användes ett styvt KC-bruk.
Vid en omläggning 1986 blev yttertakets 100-150 år gamla järnplåtar var uttjänta och ersattes med koppar. Kyrkans elsystem förnyades 1998, samtidigt som en del inre rengöring och målning skedde. Sedan 2003 värms kyrkan med bergvärme.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Protokoll från inventering den 27 september 1830, i anledning av Kunglig majestäts nådiga förordning angående forntida minnesmärkens bevarande och fredande, av den 17 april 1828
• Handlingar angående inre renoveringen 1949-50
• Handlingar angående yttre renoveringen 1958-59
Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
• Fotografier från fasadrenoveringen 1958, tagna av Bertil Waldén
• Fotografier och rapport om upprustningen 1998
• Fotografier och rapport om bergvärmeinstallationen
• Kyrkogårdsinventering 2001-2002, genomförd av pensionerade antikvarien Eiwor Sandberg, på uppdrag av Arboga kyrkliga samfällighet
Litteratur
Edlund, Lennart: Götlunda kyrkomiljö – i gränslandet mellan Närke och Västmanland/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län – Västmanlands läns museum 1998, s 35-40/
Sárkány, Tamás: Lillkyrka och Götlunda kyrkor - Glanshammars härad, Närke band I:5/Volym 141 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium/ Stockholm: Almqvist &
Silén, Hans Fredrik: Götlunda kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997 Wiksell Sveriges kyrkor Närke; 141. 1:5 1971
Wikberg, Joel: Götlunda från forntid till nutid – Utgiven av Götlunda hembygdsförening med anslag från Götlunda kommun 1950
Övriga tryckta källor
• Artikel om inre renoveringen 1949-50, införd i Örebro dagblad (ÖD) 1950-08-21 • Artikel om takets omläggning 1986, införd i Bärgslagsbladet 1986-08-08
År 1400-1529 Nybyggnad
Långhus och torn
År 1490-1499 Valvslagning
Valv slogs över kyrkorummet.
Källa: Sárkány, s 766
År 1661 Specifika inventarier - dopfunt
En 103 cm hög och smal dopfunt skulpterad av kalksten blev insatt, skänkt av kyrkoherde Samuel Hallman och hans hustru Brita Olofsdotter. Deras bomärken ingraverades på cuppans undersida. Runt cuppan finns en inskrift enligt vilken Hallman invigde funten 1661. Dopfatet är ett tyskt mässingsarbete från 1600-talets förra hälft.
Källa: Sárkány, s 775
År 1720 Fast inredning - orgel
I inventering 1720 finns första uppgiften om att kyrkan hade orgel ”1 st söndrigt posityf hitskenkt av sal. Hr Generalen och guvernören Lillieström med randigt kläde på” ´
Källa: Sárkány, s 774
År 1740 Specifika inventarier - altarskåp
Församlingen beslöt att avlägsna kyrkans medeltida altarskåp. I protokollet skrevs ”Altartavlan får wäl borttagas dels thereföre at hon giort nog mörkt i koret dels ock therföre at hon en afguda zirat warit, thy Thores, Odens och Frickas bilder äro uti henne satta” (sannolikt missuppfattade helgonbilder)
källa: Sárkány, s 772
År 1743 Ritning godkänd / bygglov
Den 10/9 1743 upprättade församlingen kontrakt med murmästare Jan Fredrik Stein om uppförande av en ny kyrka, delvis på den medeltida kyrkans murar. Grundläggningen skedde i september 1743.
Källa:
Sárkány, s 766
Wikberg, s 62
År 1744-1747 Invigning
Invigning Klockorna flyttades från klockstapeln upp till nybyggd klockvåning i tornet. Klockstapeln revs kort tid senare. Kyrkorummet inreddes i sin helhet.
Invigning av den helt färdigställda kyrkan förrättades den 30/8 1747 av kontraktsprost Gustav Hedman i Glanshammar.
Källor.
ATA: Protokoll 27/9 1830
Sárkány, s 756, 760, 767
År 1744 Nybyggnad
Under mars-november 1744 pågick bygget av en ny församlingskyrka. Dess långhus fick ungefär samma yttermått som den medeltida kyrkan (medeltida murverk finns kvar i tornet). Till detta fogades korsarmar, sakristia bakom koret, samt ett högre västtorn än förut. Långhusets murar utfördes nedtill av gråsten, kalksten och sandsten, längre upp av tegel. På fasaderna slogs slätputs, möjligen grovt slagen, avfärgad i ljust röd nyans, samt ljusgrå hörn och omfattningar.
Taket fick brutet fall och täcktes med spån kokade i vitriolvatten.
I gångarna lades kalksten, i bänkkvarteren tegel och i koret gravhällar och ett schackrutigt stengolv. Över kyrkorummet slogs putsade tunnvalv av trä, vilka i mittkvadranten bildade kryssvalv.
Läktare byggdes i korsarmarna, över långhusets västra del och bakom altaret.
Bänkinredningen blev färdig till tre fjärdedelar. Vid kort ceremoni den 14/12 avtackades församlingen för årets uppnådda insatser.
(Byggnadskostnaderna uppgick till 31 718: 15 ½ daler kopparmynt, varav Johan Danckwardt - Lillieström bidrog med 14 972: 9 hans anförvanter med 4 355: 15, socknens skattebönder med 2 506: 6, frälsebönderna 1 643: 6 ½ , kyrkan av egna medel med 8 241: 12.)
Slottsbyggmästare Petter Gerdes (troligen)
Murmästare Jan Fredrik Stein
Källa: Sárkány, s 766-767
Wikberg, s 62-63
VLM: Foton Waldén 1958
Hantverkare - Murare: J F Stein
Byggmästare: Peter Gerdes
År 1748 Specifika inventarier - tornur
Ett tornur installerades
Urmakare Johan Berglin, Västerås
Källa: Sárkány, s 760
År 1757 Fast inredning - bänkinredning
Bänkkvarteren målades i vitt
Källa: Sárkány, s 773
År 1764 Fast inredning - predikstol
Predikstol färdigställdes. På väggen bakom gjordes en draperimålning.
Bildhuggare Rudén, Stockholm
Källa: ATA: Protokoll 27/9 1830
År 1773 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla föreställande nattvarden målades och fick inramning av ett snidat, rikt förgyllt ramverk.
Hovmålare Lars Bolander, bildhuggare Adrian Masreliez
Källa: Sárkány, s 768-772
Konstnär - Bildhuggare: Adrien Masreliez
Konstnär - Dekormålare: Lars Bolander
År 1782 Fast inredning - orgel
10-stämmigt orgelverk färdigställdes, placerat på östra läktaren, bakom altaret
Orgelbyggare Per Schiörlin
Bildhuggare Nils Hamberg
Källa. ATA: Protokoll 27/9 1830
Konstnär - Bildhuggare: Nils Hamberg
Orgelbyggare: Per Schiörlin
År 1795 Underhåll - exteriör
Yttertaket rödfärgades och ströks med olja
Källa: Sárkány, s 767
År 1844-1846 Underhåll - stomme
Den 9/7 1844 slog blixten ned i kyrkans torn, vilket framtvingade en större reparation av takets bärande delar och täckning. Långhusets övre takfall belades med plåt (istället för tidigare spån)
Takstolarna reparerades.
Lanterninens kopparbeklädnad lagades
Innerväggarna vitlimmades.
Bänkkvarteren målades med oljefärg
Predikstolen ommålades i vitt och förgylldes
Murare Bergholm, Berga i Medåker
Källor:
Sárkány, s 773
Wikberg, s 75
År 1874 Specifika inventarier - tornur
Tornuret från 1748 borttogs och försåldes
Källa:
Sárkány, s 760
År 1876 Fast inredning - bänkinredning
Bänkkvarterens dörrar borttogs
Källa: Sárkány, s 773
År 1890 Fast inredning - orgel
Orgelverk skänktes till kyrkan av hemmansägare Lars Erik Ersson och hans maka.
År 1896-1897 Nybyggnad - Sakristia
Nybyggnad - Sakristia - Vid stor förnyelse år blev sakristia utbyggd i hörnet mellan norra korsarmen och koret.
Portalerna ombyggdes och fick då sina nuvarande, skulpterade omfattningar
Fasaderna spritputsades och avfärgades i gulvit ton, omfattningarna slätputsades
Predikstolen ådrades i cederimitation
Öppna bänkrader tillkom (istället för de slutna bänkkvarteren) vilka målades i imitation av ceder med rika förgyllningar. I koret lades golv av svart och vit marmor
Korsarmarnas läktare och östra läktaren nedtogs.
Orgeln flyttades till västra läktaren, målades i blågrön ton, samt förgylldes i gustaviansk stil
Läktarens fick ny barriär, som ådrades.
Altarprydnad i nybarock kom på plats, med perspektivistiskt ställda kolonner och rik skulptural utsmyckning – altartavlan från 1773 överfördes till den nya altarprydnaden.
Vid södra ingången byggdes ett vindfång som pryddes med sniderier från den tidigare altarprydnaden. Norra ingången igenmurades.
För uppvärmning installerades två värmeugnar.
Kyrkan återinvigdes den 11 april 1897
Arkitekt Agi Lindegren
Dekorationsmålare Edvard Bergh
Bildhuggare Nyberg
Källor:
Sárkány, s 757, 767-773
Wikberg, s 100-101
Arkitekt: Agi Lindegren
Konstnär - Bildhuggare: Bildhuggare Nyberg
Konstnär - Dekormålare: Edward Bergh
År 1949-1950 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Valvets och väggarnas nedsotade målningar rengjordes med vetedeg, limfärgsretuschering
Altaruppsatsen ommålades i likadana nyanser som förut. Skadade delar av förgyllningen gjordes om.
Läktaren utbyggdes med ett mittparti
Innanför den igenmurade norra ingången iordningställdes en liten dopplats.
Centralvärme infördes i kyrkan. I källaren under sakristian installerades en oljeeldad panna
Arkitekt Bernhard Schill
Konservator Sven Dalén
Källor:
ATA: rapport 15/9-1951
A T 1949-05-23
Ö D 1950-08-21
Sárkány, s 763
Arkitekt: Bernhard Schill
Konservator: Sven Dalén
År 1951 Specifika inventarier - tornur
Nytt tornur anskaffades
Källa:
Sárkány, s 760
År 1958 Äldre kulturhistorisk inventering
Inför fasadrenovering förordade dåvarande landsantikvarien i Örebro, Bertil Waldén, ett mer ursprungligt utseende: helt slätputsade fasader, väggfälten i ljusröd nyans och omfattningarna vita. Församlingen accepterade slätputs, men ville behålla den befintliga, gulvita nyansen. Kungliga Byggnadsstyrelsens tillstånd härtill 1958-05-29
Källa:
ATA: 330-2467-1996, PM 1998
År 1958-1959 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ändring - ombyggnad, exteriör - Såväl 1897 års spritputs som kvarsittande 1700-talsputs knackades ner, så att murverken frilades. Nyputsning skedde med KC-bruk och avfärgning med helt vit cementfärg (aktivan)
På sockeln slogs spritputs som KC-ströks mörkgrå
Byggnadsfirman H Ståhl, Norrköping
Byggmästare Hilding Lund, Arboga
Källa: ATA: Arbets - beskrivning 23/5 1956
Byggmästare: Hilding Lund
År 1986 Ändring - ombyggnad, yttertak
Ändring - ombyggnad, yttertak - Långhusets tak blev omlagt sensommaren 1986 och täcktes då med 0, 7 mm kopparplåt, med tvärfalsar halvt- i -halvt. Över den gamla underlagspanelen lades först träfiberplattor och tjärpapp.
AB Byggnadsvård Edvard Ruin
Erikssons plåtslageri
Källor:
ATA: dnr 1432/86, anbudshandling 1986-04-28
Bbl 1986-08-08
År 1998 Underhåll - Omputsning, exteriör
All sockelputs borttogs, frånsett de understa, grovt slagna skikten. Ny slamning slogs på – för att förbättra grundens ventilation gjordes ventiler.
Tornets fasader lagades med KC-bruk och ströks med gråvit KC-färg, i nyansen NCS S 1000-N
Alla fönstren renoverades, fick nya blyspröjsverk. Trasiga rutor ersattes med munblåst franskt glas.
Vapenhusets och förrummet till orgelläktaren målades med ljusgul silikatfärg
Läktargolvets brädgolv slipades och oljades
I sakristian tillkom ny elcentral
Sakristians tak och väggar målades med plastfärg.
I kyrkorummet drogs nya elledningar, för att dölja/skydda dessa uppsattes fotlister med likadan profil som på bänkkvarteren.
Dagvattenledningen runt kyrkan förnyades
L J byggteam, Arboga
AB Arboga måleri
EL: adABACUM, Örebro
Källor:
VLM: Rapport 1998-11-20, dnr 98: 69-316
VLM:s arkiv.
ATA.
Edlund, Lennart. (1998). Götlunda kyrkomiljö – i gränslandet mellan Närke och Västmanland. Götlunda kyrkomiljö – i gränslandet mellan Närke och Västmanland/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län – Västmanlands läns museum 1998, s 35-40/. ISBN: .
Sárkány, Tamás. Lillkyrka och Götlunda kyrkor - Glanshammars härad. Lillkyrka och Götlunda kyrkor - Glanshammars härad, Närke band I:5/Volym 141 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium/ Stockholm: Almqvist & Silén
. ISBN: 1
Hans Fredrik. Götlunda kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997. Götlunda kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997
. ISBN: 1997
, (1971). Sveriges kyrkor Närke. Sveriges kyrkor Närke; 141. 1:5 1971. ISBN: .
Wikberg, Joel. (1950). Götlunda från forntid till nutid . Götlunda från forntid till nutid – Utgiven av Götlunda hembygdsförening med anslag från Götlunda kommun 1950. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin