Motivering (skydd): På kyrkogårdens två södra gravkvarter har gravarna, från 1900-talets första decennier, fått behålla sina ursprungliga stenramar och grusade ytor som regelbundet krattas. Att detta äldre gravskick bevarats i så stor skala är ovanligt.
Kyrkbyns bebyggelse från 1700- och 1800-talen bildar med sina välhållna drag en av länets mer välbevarade miljöer i sitt slag. Av särskilt intresse är platsens två generationer prästgårdsbyggnader, vilka ligger på samma tomt.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Bevarade ursprungliga exteriördetaljer är av stort bevarandevärde, såsom fönstren, södra portalens ingångsdörr och den spåntäckta lanterninen.
• På kyrkvinden finns en yta bevarad ursprunglig ljusröd puts från 1740-talet. Utifrån denna kan en mer ursprunglig färgsättning återskapas vid framtida fasadrenovering. • Kyrkorummets fasta inredning och målningar blev nygjorda, eller blev helt inordnade den av Agi Lindegren genomförda omgestaltningen 1896-97. Idag är interiören stiftets kanske bäst bevarade exempel på restaureringskonsten åren runt 1900 och därför angelägen att bevara. • För värdering av kyrkogårdens kulturhistoriska värden hänvisas till kyrkogårdsinventeringen 2001-2002, genomförd av f d antikvarien Eiwor Sandberg
Inventeringsår (1997)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2006)
Kyrkogården är långsträckt i nord-sydlig riktning och omger kyrkan på alla sidor. Större utvidgningar har skett 1747-48, 1864, 1876-80 och 1918-20. Ett ännu nyare område med minneslund, anlagt 1972, finns utanför norra kyrkogårdsmuren. I söder vidtar ett parkområde, med ett tjugotal lönnar, som sträcker sig bort till prästgården.
Kyrkogårdens äldre del inhägnas på tre sidor av en huggen stenmur från 1864, bevuxen med olika sedumarter. Huvudingången i väster och norra ingången utgörs av dubbla spjälgrindar av svartmålat gjutjärn mellan kraftiga grå granitstolpar, krönta med runda stenkulor. Likadana grindar men med enklare stolpar finns i sydost och sydväst.
Grusade gångar förbinder de sammanlagt sju gravkvarteren. Området skuggas av ett femtiotal mäktiga lövträd. Dessutom förekommer många stora buskar och häckar.
Stor särprägel besitter de två kvarteren söder om kyrkan, med tidiga 1900-talsgravar som genomgående har kvar stenramar och krattade grusbäddar. Att detta äldre gravskick bevarats i så stor skala är ovanligt.
Övriga kvarter har genomgått en mer gängse utveckling och blivit till större delen grästäckta sedan mitten av 1900-talet. På östra sidan finns det så kallade allmänna varvet, där de avlidna begravts allteftersom dödsfallen inträffade, från 1700-talet fram till 1973.
I kyrkogårdens sydvästra hörn står ett sockenmagasin, uppfört av gråsten 1760, utvändigt spritputsat och täckt med spånklätt, brutet valmtak. Över ingångsdörren sitter en skulpterad minnesplatta i kalksten. Efter sockenmagasinets upphörande 1857 har byggnaden använts som bår- och redskapsbod. På motsatt sida av kyrkogården finns ett gravkapell, byggt 1930 efter arkitekt Bernhard Schills ritningar.
Inventeringsår (2016)
Endast kyrkans taklag har inventerats. Anläggningsbeskrivning saknas därmed i inventeringen.
Inventeringsår 2002
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2016
Enligt traditionen skall platsens första kyrka ha uppförts omkring 1090, efter befallning av jarlen Eric Gothus. Skriftliga urkunder för denna händelse saknas dock. Säkrare är uppgiften att Lungers socken vid Hjälmaren i söder inkorporerades med Götlunda år 1449. Då krävdes en utvidgning av sockenkyrkan, alternativt nybyggnad. Långhuset fick ungefär samma bredd och längd som dagens (minus korsarmar). Mot norr blev sakristia utbyggd. Västtorn fanns, fast lägre än det nuvarande. På tornets södra sida har en liten gotisk/spetsbågig fönsteröppning lokaliserats, vilken förmodligen ger en god bild av hur de ursprungliga kyrkfönstren såg ut. Kyrkorummet var i början antagligen täckt med ett trätak. I koret fanns ett altarskåp med helgonbilder. Valv slogs över kyrkorummet omkring 1490.
Vid visitation 1691 klagade församlingen över att kyrkan var för liten och mörk. Länge förbereddes en utbyggnad, men kontraktet som tecknades 1743 med murmästare Jan Fredrik Stein innebar istället att en helt ny kyrka skulle byggas. Pådrivande var säkert den förmögna släkten Danckwardt – Lillieström på Frötuna, som till största delen bekostade bygget.
Församlingens medeltida kyrka revs 1743 och i september samma år lades grunden till en ny.
För detaljerad information kring årtal och händelser i anläggningens och den tidiga kyrkans historia se bifogad PDF. För vidare historik kring den senare kyrkan se byggnad, Götlunda kyrka.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Protokoll från inventering den 27 september 1830, i anledning av Kunglig majestäts nådiga förordning angående forntida minnesmärkens bevarande och fredande, av den 17 april 1828 • Handlingar angående inre renoveringen 1949-50
• Handlingar angående yttre renoveringen 1958-59
Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
• Fotografier från fasadrenoveringen 1958, tagna av Bertil Waldén
• Fotografier och rapport om upprustningen 1998
• Fotografier och rapport om bergvärmeinstallationen
• Kyrkogårdsinventering 2001-2002, genomförd av pensionerade antikvarien Eiwor Sandberg, på uppdrag av Arboga kyrkliga samfällighet
Litteratur
Edlund, Lennart: Götlunda kyrkomiljö – i gränslandet mellan Närke och Västmanland/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län – Västmanlands läns museum 1998, s 35-40/
Sárkány, Tamás: Lillkyrka och Götlunda kyrkor - Glanshammars härad, Närke band I:5/Volym 141 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium/ Stockholm: Almqvist &
Silén, Hans Fredrik: Götlunda kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997 Wiksell Sveriges kyrkor Närke; 141. 1:5 1971
Wikberg, Joel: Götlunda från forntid till nutid – Utgiven av Götlunda hembygdsförening med anslag från Götlunda kommun 1950
VLM:s arkiv.
ATA.
Edlund, Lennart. (1998). Götlunda kyrkomiljö – i gränslandet mellan Närke och Västmanland. Götlunda kyrkomiljö – i gränslandet mellan Närke och Västmanland/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län – Västmanlands läns museum 1998, s 35-40/. ISBN: .
Sárkány, Tamás. Lillkyrka och Götlunda kyrkor - Glanshammars härad. Lillkyrka och Götlunda kyrkor - Glanshammars härad, Närke band I:5/Volym 141 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium/ Stockholm: Almqvist & Silén
. ISBN: 1
Hans Fredrik. Götlunda kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997. Götlunda kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997
. ISBN: 1997
, (1971). Sveriges kyrkor Närke. Sveriges kyrkor Närke; 141. 1:5 1971. ISBN: .
Wikberg, Joel. (1950). Götlunda från forntid till nutid . Götlunda från forntid till nutid – Utgiven av Götlunda hembygdsförening med anslag från Götlunda kommun 1950. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin