Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Kyrkan är belägen på en rullstensås i det annars flacka – och av 1880-talets sjösänkningar präglade - jordbrukslandskap. Direkt norr om kyrkogården ligger 1600-tals säteriet Sörby med omgivande landskapspark. I miljön kring kyrkan finns f d skola och klockarbostad.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad naturstenmur. Innanför muren löper en trädkrans. Kyrkogården är gräsbevuxen med asfalterade gångar. Norr om kyrkan finns äldre gravvårdar resta över medlemmar av ägarfamiljerna till Sörby bevarade. Kyrkan består av ett mycket långsmalt långhus med rundad sakristia i öster och smalt torn i väster. Kyrkan uppfördes ursprungligen med rektangulärt långhus, smalare kor i öster och torn i väster men har under 1600- och 1800-talet förlängts åt öster. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gult med släta vitmålade listverk och portaler. Tornet har en spåntäckt pyramidformig huv och långhusets sadeltak är täckt med glaserade takpannor. samtliga av kyrkans fönster är rundbågiga.
Det långsmala kyrkorummet är täckt med ett ljusblått spegelvalv med gråmarmorerad skugglist. Längs norra och södra långhusmuren finns slutna bänkkvarter tillkomna 1953 efter äldre förebilder. Predikstolen och altaruppsatsen i blandstil tillkom under 1800-talets senare hälft. På var sida om altaruppsatsen finns dörrar till den bakomliggande sakristian.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Den muromgärdade kyrkogården med sin trädkrans har tillsammans med det i norr belägna Sörby säteri och dess landskapspark en mycket grön och lummig parkkaraktär.
Kyrkans medeltida ursprung är tydligt avläsbar i det bevarade tornet med spånklädd pyramidformig huv samt i långhusets ringa bredd. Kyrkan har i övrigt en välbevarad nyklassicistisk exteriör härrörande från ombyggnaden 1817.
Det ovanligt långsmala kyrkorummet med nyklassicistisk prägel bär spår av olika restaureringar under 1800- och 1900-talet. Långhuset domineras av den slutna bänkinredningen från 1953 med senare färgsättning i rött och grönt. Korets inredning från det sena 1800-talet är välbevarad och en av länets få bevarade från denna tid.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkans medeltida murverk, det vill säga det romanska tornet samt långhusets västra del, utgör ett omistligt historiskt dokument.
- I kyrkans exteriör är två epoker i dess historia tydliga: medeltiden genom det smala tornet och långhusets bredd, och den nyklassicistiska perioden genom det i öster förlängda långhuset med rundad sakristia i öster, de stora rundbågiga fönstren samt fasadernas putsbehandling.
- Korets sammanhållna inredningen från 1800-talets senare hälft är ovanlig.
- Den slutna bänkinredningen har en sammanhållande verkan på det mycket långsmala kyrkorummet.
- De äldre gravvårdarna av kalksten på kyrkans norra sida, resta över ägarna till Sörby säteri, bland dem Nils Gabriel Djurclou, initiativtagare och ledare av den stora Hjälmaresänkningen.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Kyrkogården omgärdas av en kallmurad naturstensmur med murade och putsade grindstolpar i öster och söder. Grindstolparna har svarta plåthuvar och järngrindar. Innanför muren löper delar av en äldre trädkrans som delvis har kompletterats med yngre träd. I kyrkogårdens sydvästra hörn finns ett bårhus, ett murat hus med gula slätputsade fasader och ett skiffertäckt tälttak. Kyrkogården har flera gånger utvidgats, bl a i väster där delar av den äldre muren finns kvar samt senast i nordväst med den nya minneslunden. Kyrkogården är gräsbevuxen med asfalterade gångar. Norr om kyrkan finns flera äldre gravvårdar resta över ägarna till Sörby säteri bevarade, bland dem Nils Gabriel Djurclou, initiativtagare och ledare av den stora Hjälmaresänkningen.
Inventeringstillfället 2003
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin