Motivering (skydd): HERRHAGSKYRKAN, uppförd 1972, har en enhetlig exteriör med massivt murverk av brunrött tegel. Byggnaden har en stark horisontal arkitektonisk verkan med platt tak. Fasadernas murverk bryts upp av smala lodräta fönster och krönen trappas av på olika nivåer, vilket ger en stark vertikal effekt. Byggnadens formgivning är lågmäld till sin karaktär. Den arkitektoniska bearbetningen av kyrkan är konsekvent genomförd i hela byggnaden och materialvalet är tidstypiskt.
Kyrkorummet har en stilren karaktär med ursprungliga inventarier såsom altarbord, predikstol, orgel, dopfunt, psalmboksförvaring, textilier och armaturer. Inventarierna är medvetet utformade i samma moderna och sparsmakade stil som kyrkorummet som helhet. Kyrkan har en formmässigt avsiktlig ljusgestaltning med ljusinfall från en atriumgård, högsmala ljusinsläpp i kyrkorummets södra långvägg mm.
Kyrkoanläggningen är representativ för 1970-talets småkyrkobyggande med sin flexibilitet i möbleringen av kyrkorummet, integrerad församlingsdel med lokaler för skilda församlingsfunktioner och placeringen i stadsdelen Herrhagens centrumdel.
Herrhagskyrkan är inte skyddad enligt kulturminneslagen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrkoanläggningen är ett välbevarat exempel på 1970-talets kyrkobyggande med integrerad församlingsdel - kyrkorummet har i såväl helhet som detaljer arkitektoniskt medvetna karaktärsdrag som bör beaktas - tillkommande inredning och utsmyckning bör underordna sig kyrkorummets arkitektoniska enkelhet
Inventeringsår (2005)
Kyrkoanläggningen utgörs av en rektangulär byggnadskropp med en kringbyggd gård, ett atrium. Kyrkorummet med anslutande sal är markerad i byggnadens exteriör genom att den är något högre än församlingsdelen. Mot Herrhagsgatan ligger kyrkans klockstapel av betongpelare indragen i kyrkans östfasad. Marken under klockstapeln har klätts med kullersten. Kyrkans exteriör domineras av väggarnas brunröda fasadtegel.
Fasaderna är ett spel mellan öppet och slutet, mellan massiva murar och fönsterband. Särskilt tydligt blir det vid byggnadens fasad mot söder, som också utgör långvägg i kyrkorummet. Murverket bryts upp av smala lodräta fönster och krönen trappas av på olika nivåer, vilket ger en stark vertikal effekt. Samtidigt har byggnaden som helhet en stark horisontal arkitektonisk verkan med sitt platta papptak där takfallen har dolts genom att fasadpartierna förhöjts något. Byggnadens formgivning är lågmäld och kubisk till sin karaktär.
Ingång till kyrkan sker från gångstråket mellan Herrhagsgatan och det närliggande butikstorget. De två entréerna utgörs av bruna aluminiumpartier. Även kyrkans fönster består av brun aluminium. Vid vissa fönster har även över- och underliggande partier klätts in med aluminium för att förstora fönsterpartierna och bryta upp murverket. Kyrkorummets fönster mot söder har knottrigt, frostat glas. Kyrkans murkrön har plåtbeklätts liksom entrépartiernas övre del. Den plastmålade plåten har idag en beige (förmodligen solblekt) kulör.
Ett latinskt kors pryder murkrönet vid koret, som är kyrkans högsta punkt. Kyrkklockan bär inskriptionen "Ära vare Gud i höjden".
Innergården har en markbeläggning av betongplattor respektive traditionell gatsten. Tre pollare uppbyggda i betong, glasbetong och huggen natursten ger ljusinsläpp till det underliggande samlingsrummet i källarvåningen. Kring en av pollarna finns en mindre fontän.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i väster. Koret har samma golvnivå som det övriga kyrkorummet. Kyrkans interiör domineras av väggarnas brunröda fasadtegel. Rummet har en medveten arkitektonisk ljusgestaltning med ljusinsläpp genom de vertikala fönsterbanden och glasmosaikfönstret i södra fasaden samt innergårdens glaspartier. Altarbordet, predikstolen, orgeln, dopfunten, psalmboksförvaringen är alla medvetet utformade i samma moderna och sparsmakade stil. Samtliga inventarier har gjorts flyttbara för att öka kyrkorummets flexibilitet. Kyrkorummets gestaltning och materialval är tidstypiskt för 1970-talets småkyrkobyggande.
Det brunröda fasadteglet som byggnaden är klädd med exteriört återkommer även i interiören. I kyrkorummet, salen och foajén är det dominerande väggmaterialet. Teglet är murat i löparförband med ½-stens förskjutning. I kyrkorummet är det endast ett mindre avsnitt vid sidoskeppet som avviker. Här har de bärande betongpelarna målats i grått. Innertaket i kyrkorummet är klätt med vitlaserad, spontad panel. Golven i kyrkorummet, salen och foajén är belagda med sintrade, brunröda plattor. Samtliga innerdörrar i kyrkan är klädda med betsad furufaner och har karaktäristiska parallella och vertikala skåror.
Kyrkobyggnaden består av en församlingsdel med omfattande lokaler för församlingsverksamhet av olika slag och en del med kyrkorum och anslutande församlingssal. I kyrkorummet är takhöjden betydligt högre än i församlingsdelen. Kyrkorummet kan på ett enkelt sätt utvidgas genom att vikväggen, i klarlackad fura, mot församlingssalen dras åt sidan. Totalt rymmer lokalen ca 175 personer. Kyrkorummet har en karaktäristisk takkonstruktion som höjer sig stegvis från bakre väggen mot koret. Takkonstruktionen har en inbyggd belysning i form av lysrör. Taken i salen respektive kyrkorummet har olika lutning. Motfallstaket möts vid vikväggen. För att rummen skall kunna nyttjas var för sig har de separata ingångar från foajén.
Kyrkorummet är möblerat med kopplade STOLAR i bokträ, klädda med grått tyg. Kyrkan har lösa stolar som vanligtvis placeras så att en mittgång bildas. Till kyrkorummets karaktärsskapande inventarier hör även armaturerna. Korets armaturer i mässing är av samma typ som lampetterna utmed kyrkorummets södra vägg. I koret hänger de fyra mässingsarmaturerna direkt ned från taket. Längre ner i kyrkorummet finns en annan typ av lampor med glaskupor som sannolikt är designad av Hans-Agne Jakobsson AB i Markaryd. Denna armatur finns inte med på fotona från invigningen av kyrkan utan har tillkommit något senare. Den modernistiskt utformade belysningen har senare kompletterats med ljuskronor för levande ljus, i nystil. I sidoskeppets tak är ett flertal vita tubspottlights placerade.
KORET är ingen arkitektoniskt avgränsad del utan hänger ihop med kyrkorummet som helhet. Genom att koret placerats i väster bryts den traditionellt liturgiskt viktiga öst-västliga riktningen, med kor och altare i öster. Norr om korpartiet finns ett mindre sidoskepp för kör och orgel med fönster mot en kringbyggd gård, ett mindre atrium. Innergården ger ett vackert ljus till bl a kyrkorummet i anläggningens sydöstra del. De vertikala fönsterbanden vid kyrkorummets södra långvägg bidrar till ytterligare ljusinsläpp, liksom det högt upp i koret placerade glasmosaikfönstret med motivet Andens duva.
Kyrkans ALTARBORD, PREDIKSTOL, DOPFUNT och PSALMBOKHYLLA är alla utformade i samma medvetet moderna stil i grålaserad fura. Samtliga inventarier är flyttbara. ALTARBORDET är centralt placerat i det västvända koret. Altarets textilier består av altardukar och ett altarbrun. Altarbrun är utförd av textilkonstnärinnan Ethel Halvarsson liksom vävnaden på väggen bakom altarbordet (6X1½ m) och kormattan. På altarbordet finns ett altarkrucifix i form av en korsfäst Kristusgestalt, två ljusstakar och en blomvas i mässing. Vävnaden på korväggen har motivet de fyrhanda sädesåkrarna (Jesu liknelse om såningsmannen som gick ut för att så). Kormattan i rölakan med växtmotiv harmonierar i färgsättningen med korvepan.
PREDIKSTOLEN är placerad i korets södra del. Predikstolen har en fyrkantig korg som på senare tid har försätts med två svarta ljushållare och en mindre ikon. Tidigare pryddes den av ett enkelt predikstolskläde. DOPFUNTEN är placerad i korets norra del, intill sidoskeppet. Här finns även den röranslutning som möjliggör vatten till dopfuntens fontän. Fontänskålen är av hamrad koppar medan cuppan är utförd i hamrad mässing. Det är tänkbart att dopfunten delar lite av sitt speciella formspråk med kyrkans klocktorn. I koret finns även en AMBO med textilprydnad. Ambon är utförd i klarlackad fura och har sannolikt införskaffats till kyrkan tillsammans med textilprydnaden 1977. Kyrkans knäfallsbänkar och knäfallspallar är utförda i grålaserat trä och är idag klädda med grönt velourtyg.
I det mindre sidoskeppet vid innergården är ORGELN placerad sedan 1975. Den är tillverkad av A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg. Instrumentet är helmekaniskt och är en tvåmanualig orgel på sju stämmor och pedal. Orgelns fasad mot kyrkorummet har målats i vit och grågrön kulör medan ytorna vid spelbordet och de fristående piporna är lackad fura.
I koret och vid kyrkorummets östra vägg finns enkelt utformade psalmnummertavlor med smal träram och grått linnetyg. Till kyrkorummets inventarier hör även ett stort votivskepp som är placerat utmed kyrkorummets södra vägg. Vid dörren mot foajén finns en ljusbärare i smide med tillhörande bössa.
SAKRISTIAN har flyttats från sin ursprungliga plats i anslutning till kyrkorummet och atriumgården till ett rum bredvid klocktornet, vid kyrkans östra fasad. Omdisponeringen gjordes på 1990-talet för att prästen skulle få tillgång till ett större arbetsrum. Dörröppningen mot kyrkorummet sattes igen och i dörrpartiet har församlingspedagog Kristina Maclean gjort en väggmålning föreställande Jesus Kristus. I kyrkans sakristia finns ett mindre altarbord med väggfast krucifix, på golvet två ryamattor och skåp för textilförvaring.
Kyrkans FÖRSAMLINGSDEL innehåller kapprum, foajé, cafeteria, kök, utrymmen för barn- och ungdomsverksamhet, kontor och personalutrymmen. KAPPRUMMET är möblerat med gedigna ställningar för avhängning av ytterkläder. Foajéns möblering och utsmyckning är varierad. Det kanske mest märkbara är ett akvarium. I källarvåningen ryms kyrkans UNGDOMSLOKALER med kapprum, motionshall, grupprum, dusch, bastu, kontor, förråd mm. Rummet under innergården, 1974 kallat för myshörna, har speciellt utformade väggar av betong. Till lokalen sker ljusinsläpp genom ljusbrunnarna/pollarna på gården. Taken i kapprummen i entréplan och i källaren är gipsklädda och försedda med tidstypiska 1970-tals armaturer.
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Kor - Väster, Portal, Torn, Torn - Öster
År 1972 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Inger Berggrén
År 1972-1975 Fast inredning - orgel
År 1972 Fast inredning - glasmålning
Glasmosaikfönster av Erik Johansson efter ritning av Oscar Jonsson.
Konstnär: Oscar Jonsson
År 1972-1975 Specifika inventarier - altartavla
Kyrkan får en dominerande korvepa efter ritning av Ethel Halvarsson, vävd av Anne-Marie Fredholm.
Konstnär: Ethel Halvarsson
År 1972 Fast inredning - altare
Arkitekt: Inger Berggrén
År 1972 Invigning
Kyrkan invigs den 19 november.
År 2019 Tagen ur bruk
Avsakraliseringsgudstjänst hölls den 9 juni 2019.
Värmlands Museums topografiska arkiv, Herrhagskyrkan. / ATA Stockholm, Herrhagskyrkan. / Karlstads arkitekturprogram, Herrhagen (databas), Stadsplaneringsförvaltningen, Karlstad kommun 2004.
.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Backman Broomé E, red; Nedslag i Värmländsk arkitektur 1945-2001, Ditt Värmland, Länsstyrelsen i Värmlands län 2001. / L Illerstad, Nya svenska kyrkor 1, 1990. / Den nya Herrhagskyrkan i Karlstad, Karlstad stifts bok 1973-74. / Våra kyrkor, Klarkullens Förlag AB, Västervik 1990. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Berggrén,Inger:Arkitekt"; "Feldt,Janne:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin