Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
GRAVA KYRKA är uppförd på en medeltida kyrkplats och utgör tillsammans med intilliggande sockenstuga och ekonomibyggnader en samlad kyrkomiljö. Kyrkans exteriör präglas av en välbevarad korsform med avfasade hörn tillkommen på 1760-talet och ett resligt lanerninförsett torn från 1862. Tornet är typiskt för sin byggnadstid. Interiören präglas av rena vita väggar och i nyklassicistisk stil utförd altaruppsats, predikstol och orgelfasad. De förändringar som har gjorts vid renoveringar år 1932 i romantiskt historiserande stil ger också sin karaktär. Renovering år 2000 har medfört en återgång till en mer nyklassicistiskt präglad färgsättning. Läktaren i koret är en av stiftets fåtal bevarade. Korets epitafier är från 1700-talets första hälft, vilket förstärker kyrkorummets historiska dimension.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkans öppna läge i odlingslandskapet
- kyrkans exteriör med sitt nyklassicistiska uttryck och ovanlig planform är helt oförändrad sedan 1862 - kyrkorummets nyklassicistiska huvudkaraktär
- den nyklassicistiska inredningen: altaruppsats, altarring, predikstol, orgelfasad och läktare i nyklassicistisk stil
- interiörens tillägg från 1932 års omgestaltning
- kyrkogårdens grusgångar, grusgravar, gravkor, bårhus, stenmur, smidesgrindar och gravvård över helbrägdargöraren F A Boltzius
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
Kyrkan av sten påbörjades under 1600-talet men fick sin slutliga korsform med västtorn under 1700-talet. Den är vitputsad under valmat sadeltak med skiffertäckning. Västtornet förhöjdes och fick trälanternin och plåtklädd spira 1862. Entré sker i väster genom vapenhus och via korsarmar i norr och söder. Särskild ingång finns även i sakristian, inrymd bakom koret i kyrkans tresidiga avslut mot öster. Fasaderna är spritputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar och dörrportaler. Fönsterbågarna har fått brun färg, dörrar och tornluckor är gröna. Lanterninen är målad vit och grön. Speciellt för kyrkan är de avfasade hörnen, där korsarmarna möts.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet är stort och ljust med förhöjt kor i öster samt läktare i väster, norr, söder och öster. Golvet är av trä, väggarna vitputsade under ett putsat tunnvalv, markerat av en marmorerad och kraftigt profilerad taklist. Koret avskärmas med skrank. Det har en nyklassicistisk altaruppsats med svepeklätt kors från år 1862 bakom en halvcirkelformad altarring. Ett nytt altare tillkom år 2000. Norra och södra korväggen pryds vardera av stor vapensköld i barock stil från 1700-talets första hälft. Bakom altaruppsatsen finns utgång till bakomliggande sakristia, som har en överliggande herrskapsläktare, vilken saknar trappa. Predikstolen är från 1827 och placerad vid det nordöstra hörnet. Den är utförd i nyklassicistisk stil med oktogonal korg och baldakin. På motsvarande vägg i sydöstra hörnet står en stor kororgel. Läktarorgel, även den nyklassicistisk i sitt utförande, finns på västläktaren, som är svagt rundad ut i kyrkorummet. Bänkarna är placerade i kvarter efter korsformen, avkortade så att det bildas gångar efter ytterväggarna. Under läktarna i söder och norr har utrymmen ställs i ordning för toalett, samlingsrum, vårdrum och förråd. Trappor från läktarna leder ned i kyrkorummet efter västväggen. Kyrkans fasta inredning har förnyats i etapper under 1800-talet och vid genomgripande restaureringar år 1932, under ledning av arkitekten Bror Almquist och år 2000 under ledning av arkitekt Jerk Alton.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01, 05
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventering 2003:
Första gången namnet Grava nämns i någon handling är i ett donationsbrev från 1359 då en man vid namn Olof, präst i Grava, omtalas. Av denna uppgift kan man anta att Grava redan i tidig haft en egen kyrka. Denna ska enligt traditionen varit uppförd av trä och legat ett stycke norr om den nuvarande. Man vet inte när kyrka byggdes och sockenkyrkoprotokoll saknas från tiden före år 1635.
1635 fanns en liten kyrka av sten på platsen. En rektangulär kyrka med tresidigt avslutat kor, ca 11 x 7 meter stor. Mellan åren 1635 och 1645 genomgick kyrkan flera utbyggnader, bland annat förlängs kyrkan åt väster och ett torn byggs till. År 1684 tillbyggdes en korsarm åt söder. En norra korsarm beslutades tillfogas år 1753, domkyrkans murmästare Christian Haller anmodas uppgjort ritningen. Korsformen stod färdig år 1770 och murades under ledning av en byggmästare Hohmann.
1827 försågs kyrkan med en ny predikstol i nyklassicistisk stil. 1862 påbyggdes tornet till sin nuvarande höjd. Dels höjdes murverket ca 6 meter och dels påbyggdes lanternin med spira. Konduktör och riddare E von Rothstein utförde ritningen. Ritningen uppvisar en öppen lanternin med räcke, denna kom dock att förses med fönster och bröstningar. Samma år utbyttes altaruppsatsen mot ett tidstypisk nyklassicistisk verk med förgyllt kors samt rund altarring. Läktarna i söder och norr ombyggdes och nya bänkar och psalmnummertavlor tillkom. Från 1696 till 1862 fanns i kyrkans kor en stor altaruppsats i barockstil. Denna altaruppsats återfinns idag i Forshaga kyrka. År 1864 ombyggdes läktaren i väster och en orgel placerades där.
Nästa större renovering och ombyggnad skedde år 1932 under ledning av arkitekt Bror Almquist. Utan tvivel genomgick kyrkan en förnyelse. Koret höjdes, kyrkorrummets trätunnvalv putsades in, ett nytt korskrank uppfördes, kyrkan fick också en ny dopfunt och nya bänkar. Vidare färgsattes kyrkorummet i en dominerande kulör av grön umbra. I samband med denna restaurering utförde professor Helge Kjellin (Värmlands Museum) en grävning under korgolvet, varvid det gamla tresidiga korets murar blottades. De gick i ungefärlig höjd med de nuvarande korfönstren.
1971 byggdes läktarunderbyggnader i den norra och södra korsarmen, och bänkarnas antal minskades. Tak, väggar och bänkar ommålades och läktarbröstningarna samt altaret bättringsmålades. Golvet skurades trävitt och laserades därefter på nytt. Orgeln byggdes om och minskades till sitt yttre omfång och läktaren försågs med gradänger. 1973 omputsades kyrkans fasader och år 1985 inköptes en ny kororgel, som idag dominerar hörnet mellan den östra och södra korsarmen. Denna har fått sin färgsättning av konservator Urban Ullenius. År 1998 restaurerades på nytt fasaderna och skiffertaket lades om.
Den senaste förändringen genomfördes år 2000 då omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten vidtogs i kyrkorummet under ledning av arkitekt Jerk Alton. Renoveringen var till stor del betingad av underhållsbehov och önskan om ett mer flexibelt och funktionellt kyrkorum. Rummet upplevdes som dystert och allt för murrigt. Motiv fanns också att förbättra värmesystemet för att minska energiåtgången. Bänkarna har därmed försetts med elvärme och radiatorer placerats under fönstren. Entréerna i väster, söder och norr har försetts med extra dörrar och vindfång. Södra trappan i vapenhuset har tagits bort för att åstadkomma ett mer användbart och välkomnande rum. Väggarna under korsarmens läktare har flyttats fram en halv meter. De branta gamla trapporna under läktarna har tagits bort och ersatts av fristående trappor från kyrkorummet. Härigenom har under norra läktaren ett vårdrum/förråd, för kyrkans skötsel, samt en textilkammare, för förvaring av kyrkans värdefulla textiler, kunnat inrymmas. Under södra läktaren erhölls ett större rum för kyrkokören vilket även ska kunna användas som mottagningsrum i samband med dop och vigslar. Vissa förvaringsskåp har placerats på korsarmsläktarna, t ex skåp för liggande textilförvaring. Detta har inneburit att antalet sittplatser där reducerats. Kyrkan har handikappsanpassats med speciell toalett och västingången har genom ändringen fått bättre tillgänglighet. Kyrkbänkarna har ombyggts och getts en ny färgsättning. De har även kortats av för att man ska få en passage mellan bänkkvarteren och ytterväggen. För att erhålla ett friare och mer fexibelt korparti har korskranken ombyggts och trappan upp gjorts bredare. De två främre bänkarna har tagits bort och två mindre bänkar har gjorts flyttbara. Ett nytt fristående rektangulärt altarbord har tillverkats. Altarringens knäfall har byggts om och klätts med skinn. Kyrkorummets färgsättning har förnyats. Altaruppsatsen har genom konservator återfått sin tidigare färgsättning. Predikstol, läktarbarriärer, taklist, läktarorgel har även de blivit genomgångna av konservator. Även kyrkans belysning har kompletterats. Kyrkorummet har försetts med pendelarmaturer i mässing över bänkkvarteren, utformade likt stiliserade blommor.
År 1100-1549 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus
År 1688 Fast inredning - läktare
Små läktare i södra och västra korarmen uppförs.
År 1696 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats tillkommer.
Konstnär - Bildhuggare: Bengt Svensson
År 1735-1760 Fast inredning - läktare
Läktare utvidgas.
År 1823-1832 Underhåll
Kyrkan rappas in- och utvändigt.
År 1827 Fast inredning - predikstol
Predikstol tillkommer.
Hantverkare - Snickare: Nils, Aplungsåsen Olsson
År 1832 Underhåll - takomläggning
Spåntakstäckning utbyts med skiffer.
År 1862 Fast inredning - altarring
År 1862 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats med förgyllt kors tillkommer.
Byggmästare: A Hejden
År 1863 Fast inredning - läktare
Läktare i söder och norr ombyggs.
Byggmästare: A Hejden
År 1864 Fast inredning - orgel
Orgel med 14 stämmor installeras.
Orgelbyggare: Per Larsson Åkerman
År 1918 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln ombyggs och utökas med fyra stämmor.
År 1932 Återinvigning
Kyrkan återinvigs den 11 december av biskop J A Eklund.
År 1932 Fast inredning - skrank
Arkitekt: Bror Almqvist
År 1932 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk undersökning under koret av professor och landsantikvarie Helge Kjellin.
Entreprenör: Helge Kjellin
År 1932 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Bror Almqvist
År 1941 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installeras.
År 1971 Fast inredning - läktare
Nytt golv på herrskapsläktaren bakom koret.
År 1972 Fast inredning - orgel
Orgeln ombyggs och orgelläktaren förses med gradänger.
År 1985 Fast inredning - orgel
Kororgel installeras och en körplats anordnas i anslutning till orgeln i södra korsarmen. Färgsätts av konservator Ullenius.
Arkitekt: Lars-Erik Havstad
Konservator: Urban Ullenius
År 1991 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 1991 Fast inredning - läktare
Nytt notskåp placeras på orgelläktaren.
År 1994 Teknisk installation - brandskydd
År 1994 Konservatorsarbeten
Konsevering av epitafier.
Konservator: Urban Ullenius
År 1998 Underhåll - exteriör
Fasadarena putslagas och avfärgas, lanternin, dörrar och fönster målas och dränering genomförs.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1998 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk undersökning i samband med ledningsgrävning runt kyrkan. Arkeolog Hans Olsson, Värmlands Museum.
År 1998 Underhåll - takomläggning
Skiffertaket restaurerades och omlades på råspont.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1999-2000 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarnas antal reduceras. De ombyggs, förkortas och får ny färgsättning.
Arkitekt: Jerk Alton
Hantverkare - Målare: Per Lindström
År 1999-2000 Fast inredning - altare
Nytt altare, flyttbart, tillkommer. Placeras dikt an altaruppsatsens bas.
Arkitekt: Jerk Alton
Hantverkare - Målare: Per Lindström
År 1999-2000 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten vidtas i kyrkorummet. Renovering till stor del betingad av underhållsbehov och önskan om ett mer flexibelt och funktionellt kyrkorum. Rummet upplevdes som dystert och allt för murrigt. Motiv fanns också att förbättra värmesystemet för att minska energiåtgången. Bänkarna förses med elvärme och radiatorer placeras under fönstren. Entréerna i väster, söder och norr förses med extra dörrar och vindfång. Södra trappan i vapenhuset tas bort för att åstadkomma ett mer användbart och välkomnande rum. Väggarna under korsarmens läktare flyttas fram en halv meter. De branta gamla trapporna tas bort och ersätts av fristående trappor från kyrkorummet. Härigenom har under norra läktaren ett vårdrum/förråd, för kyrkans skötsel, samt en textilkammare, för förvaring av kyrkans värdefulla textiler, kunnat inrymmas. Under södra läktaren erhölls ett större rum för kyrkokören vilket även ska kunna användas som mottagningsrum i samband med dop och vigslar. Vissa förvaringsskåp placeras på korsarmsläktarna. Handikappsanpassning med speciell toalett och ombyggd västingång. Korparti och korskranken ombyggs och trappan upp görs bredare. De två främre bänkarna tas bort och två mindre bänkar görs flyttbara. Ett nytt fristående rektangulärt altarbord. Altarringens knäfall byggs om och kläs med skinn. Kyrkorummets färgsättning förnyas. Belysningen kompletteras.
Konservator: Cecilia Skoglund
Arkitekt: Jerk Alton
Hantverkare - Målare: Per Lindström
År 1999-2000 Konservatorsarbeten
Altaruppsatsen återfår sin tidigare färgsättning. Predikstol, läktarbarriärer, taklist, läktarorgel genomgås av konservator.
Konservator: Cecilia Skoglund
År 2003 Teknisk installation - värme
År 2011-2012 Ändring
Ändring - Renoveringen av lanternin och torntak, målning av fönster och portar samt ombyggnad av kortrappan. Markarbeten i form av ramp vid södra porten, armering av gräsytan framför bårhuset samt åtgärder på några av grusgångarna.
År 2012 Teknisk installation
Installation av styr- och reglersystem för värme och luftfuktighet.
År 2013-2014 Underhåll - exteriör
Delvis utbyte av takavvattningssystem samt reparation och målning av takutsprång och vindskiva.
År 2016 Underhåll - omputsning
In- och utvändig putslagning.
År 2017 Konservatorsarbeten
Konservering dopfunt.
Konservator: Cecilia Skoglund
Värmlands Museums topografiska arkiv, Grava kyrka. / ATA Stockholm, Grava kyrka. .
Tham, L med tillägg av E Andersson: Grava kyrka. Värmländska kyrkor. 1989..
ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Grava kyrka, uppmätningar och historik av Erik Andersson. / Grava kyrka, Louise Tham.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin