Motivering (skydd): HERRHAGSKYRKAN, uppförd 1972, har en enhetlig exteriör med massivt murverk av brunrött tegel. Byggnaden har en stark horisontal arkitektonisk verkan med platt tak. Fasadernas murverk bryts upp av smala lodräta fönster och krönen trappas av på olika nivåer, vilket ger en stark vertikal effekt. Byggnadens formgivning är lågmäld till sin karaktär. Den arkitektoniska bearbetningen av kyrkan är konsekvent genomförd i hela byggnaden och materialvalet är tidstypiskt.
Kyrkorummet har en stilren karaktär med ursprungliga inventarier såsom altarbord, predikstol, orgel, dopfunt, psalmboksförvaring, textilier och armaturer. Inventarierna är medvetet utformade i samma moderna och sparsmakade stil som kyrkorummet som helhet. Kyrkan har en formmässigt avsiktlig ljusgestaltning med ljusinfall från en atriumgård, högsmala ljusinsläpp i kyrkorummets södra långvägg mm.
Kyrkoanläggningen är representativ för 1970-talets småkyrkobyggande med sin flexibilitet i möbleringen av kyrkorummet, integrerad församlingsdel med lokaler för skilda församlingsfunktioner och placeringen i stadsdelen Herrhagens centrumdel.
Herrhagskyrkan är inte skyddad enligt kulturminneslagen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrkoanläggningen är ett välbevarat exempel på 1970-talets kyrkobyggande med integrerad församlingsdel - kyrkorummet har i såväl helhet som detaljer arkitektoniskt medvetna karaktärsdrag som bör beaktas - tillkommande inredning och utsmyckning bör underordna sig kyrkorummets arkitektoniska enkelhet
Inventeringsår (2005)
Se kyrkan, byggnad 1A.
Se kyrkan, byggnad 1A.
Antal våningar (2005): Källare
Inventeringsår 2016
1923 vid en gudstjänst i Församlingssalen på Herrhagen föds tanken på en kyrka inom stadsdelen. Arbetskretsar bildades för att driva det planerade kyrkobygget vidare och hitta en finansiering.
Tomtfrågan tvistades. Kyrkan skulle ligga öppet och väl synlig, gärna med en vacker park omkring. Som lämpliga platser utsågs Trekanten vid Stagnellska hemmet eller Vasaparken i närheten av Vattentornet. Dröjsmål med inköp av tomt och stadsplanering bidrog till att en tomt mitt i bebyggelsen i Herrhagsskolan inköptes istället.
Det rektangulära byggnadskomplexet är uppfört 1972. Som VD för Skanark arkitektbyrå signerade Janne Feldt (1929-1997) Herrhagskyrkans ritningar. Många uppdrag på kontoret skedde i projektform där de övriga anställda var viktiga deltagare. Vid Herrhagskyrkans tillblivelse upprättades kyrkobyggnadsritningarna i själva verket av arkitekt Inger Berggrén (1943-). Huvudentreprenör för byggnationen var Skånska Cement.
Kyrkan tillkom som ett led i den så kallade "småkyrkorörelsen" som startade under 1950-60-talen. Bakgrunden till småkyrkorna var de stora stadsförsamlingarna som ofta var för stora att skapa en naturlig gemenskap mellan församlingsborna. I de kyrkor som uppfördes fanns förutom kyrkorummet också olika slag av församlingslokaler. Herrhagskyrkan blev en ovanligt stor småkyrka.
Kyrkan har efter uppförandet endast genomgått smärre renoveringar eller ombyggnader.
Värmlands Museums topografiska arkiv, Herrhagskyrkan. / ATA Stockholm, Herrhagskyrkan. / Karlstads arkitekturprogram, Herrhagen (databas), Stadsplaneringsförvaltningen, Karlstad kommun 2004.
.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Backman Broomé E, red; Nedslag i Värmländsk arkitektur 1945-2001, Ditt Värmland, Länsstyrelsen i Värmlands län 2001. / L Illerstad, Nya svenska kyrkor 1, 1990. / Den nya Herrhagskyrkan i Karlstad, Karlstad stifts bok 1973-74. / Våra kyrkor, Klarkullens Förlag AB, Västervik 1990. .
Nyckelord: Religionsutövning, Församlingshem
Öppna på kartan Fler i kategorin