Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkan påbörjades sannolikt 1663 men dess nuvarande exteriör och interiör är emellertid resultat av förändringar under senare århundraden. Dess exteriör präglas av det sena 1800-talets historicerande arkitektursmak. Kyrkorummets rektangulära långhus får en speciell prägel genom sin takkransgesims uppburen av fyrkantiga pelare och det smalare korpartiet i öster. Inredningen och inventarierna uppvisar en stilblandning, här finns föremål från 1700-tal, predikstol och orgel från sent 1800-tal och altartavla från 1950-tal. Altartavlan uppvisar höga konstnärliga kvaliteter och är till motivval typiskt för stiftets liturgiska inriktning vid uppfördandetiden.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkans sedan renovering 1880-81 oförändrade exteriör är ett tydligt exempel på den tidens historicerande stilsmak
- 1950-talets tillskott i altartavla, väggbeklädnad och färgsättning har ett visst kulturhistoriskt intresse bl a som dokument över sin tids restaureringsideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
Den nuvarande träkyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare i interiören rakt avslutat kor, sakristia i det tresidiga avslutet i öster, samt torn i väster. Långhuset täcks av ett valvat sadeltak med rektangulärt huggen glimmerskiffertäckning. Tornet avslutas med en huv beriden av åttkantig lanternin med runda fönster och spira, allt skivtäckt med koppar. Avslut med kula och kors. Ingång från tornet i väster och via förrum till kyrkorummet i nordöstra hörnet. Kyrkans exteriör präglas framför allt av 1880-81 års renovering och ombyggnad. Fasaderna är klädda med vitmålad liggande spontad panel med gråmålade kraftigt markerade knutpilastrar, lisener, dekorerad takfotslist och spröjsade fönster med konsolliknande omfattningar allt i en eklektisk historicerande stil, typisk för tiden. Fönsterbågar och brädinklädda fiskbensmönstrade dörrar är grönmålade. Huvudingången i väster har inåtgående pardörrar som nås via en halvcirkelformad granittrapp med tre steg. Över ingången står årtalet 1881, tornet tillkomst. Entré i nordöstra hörnet har enkeldörr med överljus och betonggjuten trappa med tre steg. Regnvattensystem är av galvaniserad plåt inmålad i bakomliggande kulör. Taknock av plåt.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Salkyrka med västtorn vars bottenplan fungerar som vapenhus. Rektangulärt långhus med kransgesims uppburen av fyrkantiga pelare. Smalare rakt avslutat kor förhöjt ett steg avdelat från kyrkorummet genom rakt enkelt skrank. Sakristia och förrum i öster, nås via två dörrar i koret. Västläktare med orgel och äldre enkla öppna bänkar. Altartavla från 1953 och äldre predikstol på norra korväggen. Trägolv, paneltäckt tredingstak, panelklädda väggar med lisener och rektangulära höga fönster med olikfärgade glas och masverksformad spröjsning. Öppna bänkar, 14 st i vardera kvarter, som ej sluter an mot ytterväggarna. Två runda dragstag i järn. Kyrkan är sned, kalvar mot norr. Vapenhus, tornrum och därefter tre nivåplan i tornet.
LÅNGHUSET har lackat furugolv och väggar med trävit panel och vitgråa lisener. Tredingstak av grålaserade brädor. Smal profilerad vit taklist. Vit golvsockel. Rektangulära fönster med färgat glas i rosa, blått, gult, och grönt samt blyinfattningar. Kransgesims uppburen av fyrkantiga pelare.
KORET är förhöjt ett steg, är smalare än långhuset och avslutas med en rak vägg i öster. Golvet är av lackad trä. På väggarna finns en bröstning i höjd till fönstrens början med mittelbandslist och fyllningar, allt målat i en svagt gul nyans. Rektangulärt ALTARE i trä med fyllningar målad i vitt, grått och guld. Krucifix från 1685. På altaret vilar en ALTARTAVLA från 1953 med motiv "Emmausvandrarna" målad av Olle Hjortzberg. Text under altartavlan: Bliv kvar hos oss ty det lider mot aftonen och dagen nalkas sitt slut. Luk 24:29. Tätbyggd femsidigt bruten ALTARRING som bär upp två PSALMNUMMERTAVLOR med snidad gråmålad ram. Altarringen är målad vitbeige och har överliggare och knäfall i grått skinn. Senklassicistisk PREDIKSTOL med oktogonal korg målad i vitt med marmorering i grått samt guldförgyllda detaljer. DOPFUNT i trä (1959) likt en pidestal, marmorerad och klöverformad. Piano vid predikstolen i norr. Kyrkvärdsbänk i söder. Bord. Basunblåsande ängel, Gabriel, 1700-tal. Dörrar på vardera sida om altaret leder in till sakristian, målade vitbeiga med fyllningar.
BÄNKARNA ombyggdes och fick plywood i ryggen 1953. De är målade gråa och har gavlar med fyllningar i grönt med smal vit list. Lösa gröna textildynor och bänkvärmare. Längst fram vid koret ett skrank med fyllningar i grått med grön omfattning.
Rak VÄSTLÄKTARE med balustrad med fyllningar i klassicistisk stil uppburen av fyrkantspelare. ORGEL från 1881 i senklassicistisk stil målad vit med guld och betsat trä. Bänkar i enkel äldre öppen modell, 5+3 st, på gradänger. Räcke runt orgeln.
SAKRISTIA och HALL med lackat trägolv, ljusgul träpanel på väggar och vitmålat brädtak. I vardera snedställda väggparti en kvadratisk fönsteröppning. I västväggen finns en lucka till förvaringsutrymme under altaret. Textilskåp för hängande förvaring i sakristians nordöstra hörnet. Ytterdörr i norra snedställda väggen, grått dörrblad med överljus.
VAPENHUS med lackat trägolv, vitmålade panelklädda väggar och tak. I söderfasaden ett fönster. Trappa till tornet och läktaren efter norra fasaden, därunder ett inbyggt förrådsrum/elcentral. Ytterdörrarna öppnas inåt, beiga. Dörrar till kyrkorummet öppnas mot vapenhuset, beiga. TORNRUM med vitmålad pärlspontspanel, gammalt trägolv och pärlspontat tak. Dörrar till läktaren med glasöppningar. Här förvaras äldre föremål bl a en orgel från 1881. Efter tornrum finns tre platåer. På väggarna kan man hitta fragment av målade plank, H G Schüffners 1700-tals målning, bl a en tydlig bild på Adam och Eva i lustgården, delar av ett helvetesmotiv, Jermias samt änglar. Här har även målare skrivit när och vem som målat kyrkan. 1881 Hasselquist, 1881 Roslund, 1899 N Falk, 1889 A Johansson, 1914 A Johansson, 1953 Gunnar Larsson, 1978 K Johansson, D Ottosson och G Pettersson. Vindsbjälklaget över kyrkorummet är isolerat.
ÖVRIGT - HANS GEORG SCHÜFFNER föddes i Lidköping och inskrevs som 15-åring vid målarämbetet i Göteborg. 1735 anhöll han om mästarvärdighet. Han bodde sedan först i Lidköping och inspirerades av Läckötraditionen. I slutet av 1730-talet kom han att arbeta med ett flertal kyrkor i Dalsland bl a Fröskogs kyrka. Från mitten av 1700-talet målade han i Värmland. 1750 Stavnäs, 1750 Holmedal, 1753 Glava, 1763 Eskilsäter, 1764 Millesvik, 1767 Ölserud och slutligen 1769 Botilsäter. Troligtvis har han även målat i Kila kyrka.
Fasadkulör (2002): Grå, Vit
Antal våningar (2002): 01, 05
Byggnadsdel (2002): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventering 2002:
Ölseruds nuvarande kyrka härrör från 1660-talet. Kyrkan har emellertid förändrats kraftigt sedan byggnadstiden. Ölseruds sockenbildning har medeltida ursprung, och åtminstone två tidigare kyrkor har funnits.
Ölseruds första kyrka var troligtvis byggd av sten. Från Peder Magni Gyllenius anteckningar från besök den 9 oktober 1642 berättas "i Ölssrudh, vidh huilcken kyrckia ståår en gammal steenkyrckia mäst nedhfallen". Kyrkplatsen var vid den tiden Byn, som ligger ett par kilometer öster om den nuvarande kyrkomiljön. Texten berättar alltså om två kyrkor bredvid varandra, en förfallen av sten och en i bruk uppförd av trä. Enligt traditionen brann trädkyrkan ned efter ett åsknedslag. En ny kyrka uppfördes då med ekonomiskt stöd av staten och amiral Clas Uggla i närheten på herrgården Averstad, i Litsbol.
Den nuvarande kyrkan började byggas 1663. 1668 fortsatte man med korets upptimrande. Kyrkan hade från början inget torn, en sakristia fanns utbyggd i vinkel mot norr från koret. Byggnaden hade från början spåntak och blev spånfodrad 1704. En omfattande reparation påbörjades 1762 och avslutades 1769 med byggandet av vapenhus och läktare. Kyrkorummet fick nu nya takmålningar av Hans Georg Schüffner. Tidigare var kyrkan målad invändigt av Lars Carlsson Märling, på en minnestavla i tornet ges upplysning om hans arbeten 1696. En altartava med bildhuggeriarbeten krönte koret med Kristus på korset, två kvinnofigurer där bredvid samt på sidorna Moses och Aron. En särskild uppgång från sakristian ledde till predikstolen, vilken var svartmålad och försedd med tak. Vidare fanns en basunblåsande ängel. Från år 1714 finns anteckningar om en klockstapel, den var då i dåligt skick och behövde renoveras. Den hade först enbart en klocka (1500-tal), ytterligare en klocka inköptes 1774.
Kyrkan beskrivs i inventerinsprotokoll från 1830: längd 30 alnar, varvid 9 alnar vapenhus ej var medräknat, bredd i koret 12 alnar och 15 alnar nere i kyrkan, höjd 6 ½ alnar till flattaket. Dörr vid västra gaveln. 6 fönster. 16 bänkrader och 3 på läktaren.
Under 1850-talet byttes takbeläggningen av spån ut mot skiffer. 1880-81 genomfördes en omfattande ombyggnad av kyrkan såväl ut- som invändigt, under ledning av byggmästare J Larsson från Varola i Västergötland. Det förut tillbyggda vapenhuset lades till kyrkorummet och ett nytt västtorn, 27 meter högt, uppfördes. Sakristian norr om koret togs bort och en ny sådan inrättades i kyrkan genom att ett skrank med ett enkelt kors uppsattes mot koret. Läktaren utvidgades och fick ett rakt bröste med 13 odekorerade fyllningar. Reparation av väggar, golv och tak. Innertaket med Schüffners målningar togs bort, de återfinns som nyttjade byggplank uppe i tornet. Takets resning höjdes och gavs en tresidig profil. Kyrkan bekläddes invändigt med pärlspont och målades i grått. Nya bänkar av pärlspontade bräder. Femsidigt bruten altarring. Fönstren förändrades och fick innanfönster.
Kyrkan fick sin första orgel 1863. Denna utbyttes mot en ny i samband med ombyggnaden 1881. Sista större förändringen genomfördes 1953 under ledning av arkitekt E Fant. Då bytte man ut skranket mellan koret och sakristian mot hel vägg placerad längre ut i rummet. Installation av elektrisk värme, belysning och elektrisk ringning. I koret uppsattes en nya altartavla, "Emmausvandrarna" målad av Olle Hjortzberg. Väggarna kläddes med slätpanel och kyrkorummet fick en ny färgsättning i vetegult, grönt, beige och grått. Bänkarna byggdes om och en nya altarring tillkom. I sakristian inrymdes ett skåp för mässhakar. 1965 byttes orgeln på nytt ut. 1979 konserverades den ovan nämnda basunblåsande ängeln, Gabriel, och händes upp i södra delen av kortaket.
År 1663-1668 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
Byggherre: Clas Uggla
År 1669 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkan målas interiört.
Konstnär - Dekormålare: Lars Carlsson Märling
År 1685 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats tillkommer.
År 1751 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Kyrkan rödfärgas. Färg inköptes av Hybelejen i Karlstad.
År 1767 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målning av tak och altare.
Konstnär: Hans Georg Schuffner
År 1793 Underhåll - exteriör
Kyrkan repareras, spånas och tjäras.
År 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Kyrkan beskrivs i inv: Längd 30 aln, vapenhus 9 aln, bredd i koret 12 aln, 15 aln i kyrkrummet, höjd 6 1/2. 6 fönster. 16 bänkrader och 3 på läktaren. En dörr vid gaveln. Norr om koret en rymlig sakristia, därifrån en särskild uppgång till predikstolen som till del av svartstruken med tak. På söderväggen inga fönster, där stod orgeln.
År 1861 Fast inredning - orgel
Orgel tillkommer.
År 1933 Underhåll - exteriör
Plåtarbeten, tornet beläggs med koppar och hängrännor monteras. Storm hade skadat korset. Förgyllning.
År 1937 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av fasad. Ljus färgton med fönster, dörrar och luckor i mörkare kulör. Nya dörrar till sakristian.
År 1953 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Renovering och ombyggnad. Borttagande av skrank och ersätta detta med en vägg längre ut i kyrkan. Installation av elektrisk värme, belysning och klockringning. Ny väggklädnad av slätpanel. Ny interiör färgsättning. Nytt textilsskåp och ny altarring. Bänkar byggs om. Ny altartavla av konstnär Olle Hjotzerg.
Arkitekt: Erik Fant
Konstnär: Olle Hjortzberg
År 1966 Fast inredning - orgel
Orgel invigs. Ritning fasad av arkitekt Ragnar Haasum, Mariestad.
Arkitekt: Ragnar Haasum
År 1998 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Reparation av väggar och tak, golv och läktare. Fönstren förändrades och får innanfönster. Sakristian norr om koret tas bort och en ny sådan inrättades i kyrkan genom att ett skrank uppsätts mot koret. Läktaren utvidgas. Innertaket med Schüllströms målningar tas bort och takets resning höjs och ges en tresidig profil. Mellan sakristian och kor uppsätts ett skrank med ett enkelt träkors. Kyrkan bekläs invändigt med pärlspont och målas i grått. Byte av orgel. Nya bänkar av pärlspontade bräder. Femsidigt bruten altarring. Småfönster tas upp vid västra läktaren. Bemålade takplank återanvänds i tornbyggnaden.
År 2005 Underhåll - takomläggning
Utbyte av befintlig kopparplåt på torntak och spiran.
År 2011 Teknisk installation - larm
Installation brand- och inbrottslarm.
År 2013 Underhåll - exteriör
Renovering av tornluckor och port. Rötskador och sprickor åtgärdas.
År 2020 Underhåll - exteriör
Översyn och tvätt av skiffertak
Värmlands Museums topografiska arkiv; Ölseruds kyrka. / ATA Stockholm; Ölseruds kyrka..
Ditt Värmland, kulturmiljöprogram 1990. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin