Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Kyrkan med de två gravkoren och klockstapel ligger innanför en stenmur. Enstaka träd finns på kyrkogården, som är gräsbelagd och har några grusgångar. En stuga för fattiga uppfördes i nordväst 1658 och tjänade som sockenstuga från 1759. Den används som materialbod och ligger mellan en granhäck och ett järnstaket med två putsade grindstolpar.
I söder ansluter f d skola och bostadshus på ett naturligt sätt och bidrar till att stärka hela kyrkomiljön.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården har karaktär av naturtomt med berg i dagen, men är också anlagd med gräsmattor i väster och söder. En solvisare står i söder på en träpelare. En gångväg löper diagonalt från von Rosens gravplats i väster och med riktning mot von Rosens gård Hedenlunda, som skymtar i nordost. I väster finns släkten Falkenbergs gravvårdar innanför ett järnstaket.
KYRKAN – Kyrkan, som sannolikt tillkom i mitten av 1200-talet, bör från början ha bestått av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare kor i öster. Dess nuvarande form har tillkommit genom flera om- och tillbyggnader, varav en betydande påbörjades på 1620-talet av Erik Ryning och hans hustru Maria E. Kurtzel. Då revs den romanska östgaveln och det tresidiga koret uppfördes. 1655 revs en gammal tornmur och kyrkan förlängdes åt väster. Vidare tillkom det Ryningska gravkoret för familjen på Lagmansö, liksom sandstenportalerna till kyrkans båda ingångar. Lagmansö är den mest betydande gården i socknen. Klockstapeln placerad sydväst om kyrkan tillkom 1653-54. Ett andra gravkor uppfördes 1691-1719, öster om det Ryningska, för ägarfamiljen till Hedenlunda herrgård vid Hedenlundasjön. Den gamla sakristian revs 1775 i norr och en korsarm uppfördes för sakristia och läktare.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Söder, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster
Inventeringsår (2006)
ÖVERSIKT - Kyrkan består av ett ovanligt långt och smalt enskeppigt långhus under sadeltak med ett tresidigt kor i öster under avvalmat tak. I norr finns en korsarm under sadeltak, tillbyggd efter 1759. Korsarmen är byggd i två våningar med källare och innehåller sakristia med läktare ovanpå. Kalkstensportalerna i väster och i söder är huggna av Johan Wendelstam. Fasaderna är spritputsade ljust gula med släta omfattningar. På den södra sidan är de två gravkoren framträdande, speciellt det Ryningska. Det är åttkantigt med oputsat, rött tegel och sandstensornament. Koret efterliknar Gustaf II Adolfs gravkor på Riddarholmskyrkan. Båda gravkoren i Vadsbro har karnissvängda takhuvar klädda med kopparplåt och med öppna lanterniner och flöjlar.
TAK – Kyrkans långhus, kor och norra korsarm är täckta med rött, enkupigt tegel på vankantad lockpanel. Vid ändarna av takåsen finns lökformiga knoppar med smidda spiror och flöjlar i form av en bågskytt. Flöjlarna har årtal och initialer för donatorerna Erik Ryning i väster och Maria Elisabet Kurtzel i öster. Takfoten på långhuset är panelad och gråmålad. Gravkoren i söder är täckta av kopparplåt och avslutas också med spiror och flöjlar. Från gravkoret och västerut löper en hängränna som i väster avslutas med ett krönt drakhuvud, som finns med på Peringskiölds teckning från 1686. Denna ränna finns avbildad på antikvarie Peringskiölds teckning 1686. Materialboden i nordväst är täckt med rött enkupigt tegel. Taket är uppbyggt av kroppås och sidoåsar, vilket syns i fasaden.
FASADER – Långhusets fasader är spritputsade i ljust gul kulör med vita släta hörn och fönsteromfattningar. Ankarjärn är synliga i väster. Det Ryningska gravkorets fasader är av oputsat, rött tegel med åsstrukna fogar. Pilastrarna är utkragade. Horisontella sandstensband delar av fasaden. Sirliga omfattningar finns runt fönstren och kartuscher över och under varje fönster. Det Falkenbergska gravkorets fasader är spritputsat som långhuset. Materialboden är spritputsad i gulvit kulör ner till marken. I väster finns en nisch.
FÖNSTER – Fönstren flyttades in från fasaden 1902. De har träkarmar och bågar med segmentbågform. Varje fönster har fyra bågar av trä med smårutor i blyinfattning. Träbågarna är målade i en stark ockragul kulör. Fönstersmygarna är vita och har stickbågig avslutning. Fönsterbänkar av kalksten. I korsarmen är fönstren låga och oregelbundet placerade i två våningar och i nischer.
Fönsterbågar i gravkoren är av järn och smårutorna är blyinfattade. Karmen är av sten. I det Ryningska koret är fönsteromfattningarna huggna av sandsten och rikt ornamenterade. Ett fönster är utformat som ett blindfönster av svartmålat trä. På det Falkenbergska koret längre österut har fönstren enklare inramning av trä, som efterliknar fönstren på det Ryningska koret.
PORTALER – I väster och söder finns praktfulla, skulpturala portaler av sandsten, huggna på 1600-talet och attribuerade av G. Axel-Nilsson till bildhuggaren Johan Wendelstam. Färgrester framkom 1979 vilket tyder på tidigare bemålning. Portalen i väster flankeras av två kolonner som bär upp ett entablement och en bruten fronton. Donatorerna Erik Ryning och fru Maria Elisabeth Kurtzels vapen, initialer och årtalet 1657 framträder i mitten. Yttermått höjd 315 cm, bredd 134 cm. Liten dörr 193 x 93 cm.
Sydportalen är enklare, men är uppbyggd på liknande sätt. Portalens krön bär de Ryning-Kurtzelska vapnen och på vardera sidan symbolerna för Tron och Hoppet med korset respektive ankaret. Portalen inramas av pilastrar med änglar på. Porten har ett stocklås med en skyddande låskåpa av järn.
De båda dörrarna i portalerna är gjorda av trästommar, klädda med smidda järnplåtar, lagda horisontellt på varandra och spikade med järnspik. Järnporten i väster är rikt ornamenterad med runda upphöjningar. Datering finns med smidda årtalssiffror 1657. De var förgyllda 1896. Porten har alltid varit svartbränd/oljad. Dörringen med fästbeslag och eventuellt hela den södra porten har bedömts vara från medeltiden. Yttermått 236 cm x 107 cm.
DÖRRAR – Till sakristians källare och till korsarmsläktaren finns panelade trädörrar som är kraftigt gulmålade. Materialboden har i öster en bruntjärad, fiskbensmönstrad trädörr med överljus. Ovanför den finns en brun trälucka till vinden, liksom på den västra gaveln.
GRAVKOR – Ryningska byggt 1655.
Åttkantig tegelbyggnad indelad med två gesimser i sandsten och markerade hörn med vinkelbrutna pilastrar. Rundbågefönster med omfattningar av kvadersten av gotlandssandsten samt dekorationer som broskornament med kartuscher och änglahuvuden ovan och under fönstren. Koret avslutas med ett karnisformat tak, öppen lanternin med koppartak och flöjel.
Sockelsten putsad. På sockel finns en smidd järnlucka som ventilerar gravkammaren.
GRAVKOR – Falkenbergska byggt 1719 öster om det Ryningskan är en förenklad kopia av det koret, spritputsat med släta hörn. Tak och lanternin som det andra koret. Fönsteromfattningar närmast blyinfattade smårutor är av trä. På sockeln finns smidda järnluckor som ventilerar gravkammaren. En gravhäll ligger på marken i söder. Släkten Falkenberg bodde på gården Lagmansö.
KLOCKSTAPEL - Stapeln är av en så kallad bocktyp med fyra spiror av runda stolpar på syll med murade stenar och brädklädda stockar. Avtäckning med plåt. Stolparna är klädda med näbbspån. En trästege finns. Klockstapeln byggdes 1654 och konstruerades för tre klockor med två spånklädda huvar, vars sadeltak är korsade i rät vinkel. En spira avslutar upptill. Storklockan från 1653 göts av Gert Meijer i Stockholm. Mellanklockan göts 1654. Lillklockan 1876.
LÅNGHUS – Kyrkan har ett ovanligt långt långhus med korsarm i norr. Rummet får sin karaktär genom de olika valvtyperna, utbyggnader och en restaurering gjord 1902 under ledning av Fritz Eckert då bänkinredning, orgelbarriär och skrank mellan kor och långhus tillkom. Tre tidsperioder kan avläsas – tre medeltida valv med valvmålningar från 1460-talet finns i mitten. Enligt ny forskning under 2000-talet är det Albertus Pictor som har utfört dem. Därefter på 1650-talet skedde om- och tillbyggnad österut och västerut då valv slogs i koret och längst västerut ovanför orgeln. Vidare tillkom altaruppsatsen och predikstolen under 1650-talet. Den norra korsarmen tillkom efter 1759. Kyrkan ger ett mörkt intryck med den brunmålade inredningen. Målningarna på kyrkans väggar och tak har beskrivits som en lövsal genom att rankor och växtornamentik är målade runt motivmålningarna.
GOLV – mittgången och övriga gångar är belagda med kalkstensplattor i diagonalt mönster med siodofriser. Plattorna bekostades av Maria Kurtzel 1655. Bänkkvarteren står på upphöjda brädgolv. Framför den södra bänkraden finns en stenlucka med fyra järnringar till nedgång i gravkor.
VÄGG – Ljust grå puts på väggarna. En röd drapering löper längs långhusets väggar och i koret. Målningar på fälten kring sydportalen är äldre än de medeltida valvmålningarna eftersom motiven skärs av, av en valvbåge. Motiv öster om port barnamordet i Betlehem, väster om port Jesus vid 12 års ålder i templet. Motiv nedtill - Jesu dop. Väggarna fick en omfattande ny bemålning vid 1902 års restaurering och framtagning/konservering av överkalkade målningar. Ovanför draperimålningen i långhuset finns 16 bibliska figurer bland annat de tolv apostlarna. Figurerna på den norra väggen står i arkitektoniska ramar medan de på den södra väggen står fritt.
På väggen till vänster om sakristians dörr under korsarmen är inmurat ett gravminne över Johan Anders och Anders Stuart. Till höger om ingången finns en gravsten över Hans och Brita Soop, döda 1618 och 1622, skulpterade och inmurade i väggen. På den östra väggen en sten över Nicolaus Marchelius, kyrkoherde i Vadsbro och Blacksta kyrkor 1652-1688.
Det Ryningska gravkorets väggar har beigegul puts.
Det Falkenbergska gravkorets väggar har grå puts. En böljande drapering finns nertill.
PORT – i väster och söder. Båda portarnas insidor är av trä som täckmålats med brun färg. På den västra är en kraftig beslagning gjord med gångjärn. En låsbom. Den södra porten har ett stocklås som skyddas av en stock. Dörren öppnas i sin helhet, den västra har en utskuren, bågformad liten dörr samt öppningsbara delar runt om. Portarna har välvda vindfång som är vitputsade. Kalkstensplattor på golven.
INNERDÖRRAR – i väster och söder. Dubbla, eklaserade svängdörrar av trä med gröna bårder, svarta, röda detaljer samt sirliga, profilerade spröjsar med glasning i romansk bågform. Rikt utskurna rutor och mönster i bladen. Dörrarna har sannolikt tillkommit 1902.
FÖNSTER – i djupa nischer. Mörkt gråmålade träbågar. En tunn bård är målad på väggen runt nischen. Fönsterbänkar har kondensrännor med plåtkopp för uppsamling.
TAK – Medeltidskyrkan fick tre valv slagna vid mitten av 1400-talet. Valvet i koret och längst i väster över orgeln är från 1650-talet när olika tillbyggnader sker. Gravkoren är också valvslagna. Ingen isolering finns ovanpå valven.
VALVEN
De tre valven i mitten av kyrkan är av medeltida ursprung, slagna på 1450-talet och målade 1462-1463. Målningarna har tillskrivits Albertus Pictor.
Rankor och växtornamentik är målad som dekoration samt figurframställningar. Valven bärs upp av murade konsoler i stället för pelare.
Korvalvet, ett stjärnvalv, slogs och målades 200 år senare 1656 eller 1657. Ribbor och valvkappor är bemålade. De fyra evangelisterna finns avbildade. Valvet längst västerut tillkom 1656. Målade tavlor finns i varje valvkappa. Ett motiv är Kristus i Emmaus och bakom orgeln finns motivet Kristus och Maria Magdalena.
Gravkoren är valvslagna vid respektive byggtid.
Medeltidsvalven i mitten:
Det andra och tredje valvet från öster är stjärnvalv medan det tredje endast har ribbor i diagonalerna. Det andra valvet från öster har motiv av Matteus, Johannes, Lukas, Markus. Det tredje valvet från öster har motiven Nådastolen, Kristi himmelsfärd, Simsons strid med lejonet, den helige andes utgjutande samt groteskerier. Det fjärde valvet från öster har motiv med Sankt Görans strid med draken, Lyckans hjul, Mikaels strid med draken och Jesse rot i den intill.
KOR – Koret ligger tre steg högre än långhusets golv. Golvet av kalkstensplattor har samma utförande som i långhuset. Väggarna är putsade och bemålade.
GRAVKOR – Det Ryningska gravkoret byggdes 1655.
Två dragjärn går tvärs byggnaden i nord-sydlig riktning. Kalkstensgolv med diagonalställda plattor. Väggarna är putsade och har rusticerad, marmorerad bröstning i grågrön färg med tunna bruna lister. Väggarna målades 1902. Fyra fönster med träbågar. Gravkoret täcks av ett stjärnvalv med strålar brutna av blommor, slutsten med det Ryningska vapnet och konsoler i form av stora huggna änglahuvuden med lock i pannan. Allt hugget i gotländsk sandsten. Skulptören Wendelstams hand kan avläsas i barnens hårlockar. I gravkoret finns en gravtumba i sandsten med de Ryningska anvapnen på tumbans sidor. En kolonnkrans med fyra porfyrkolonner på fundament med fyra skulpterade ansikten finns på tre sidor av tumban. Den fjärde sidan ansluter till väggen i öster. De Ryningska och Kurtzelska anvapnen är huggna i sandsten på tumbans sidor. På gravmonumentet står fyra gossebarn med var sin förgänglighetssymbol, såpbubblor, timglas, dödskalle och nedvänd fackla. På den östra väggen vid tumban hänger ett epitafium av marmor och alabaster. Två statyetter som representerar Hoppet och Tron. Erik Rynings huvudbanér och flera anträd finns i gravkoret. I öppningen till det Ryningska koret finns en gallergrind gjord 1902 i järnsmide efterliknande 1600-talssmiden. Ett grönt träskrank har funnits enligt Hallmans text från 1750-talet.
GRAVKOR – Det Falkenbergska gravkoret var färdigbyggt 1719.
Golvet är klätt med kalkstensplattor lagda utan mönster. Väggarna målades 1902 av C W Pettersson med marmorerad kvaderindelad bröstning som i det Ryningska koret. Bröstningens nuvarande draperimålning är från 1933 och har franskant och grå/gulrosa grisaillemålning. En pärlstavslist löper längs draperiet och de runda fönstersmygarna. Fönster från 1902 av trä. Fönsterbänkar av stålglättad cement har kondensrännor med plåtkopp för uppsamling. Nischer för kolombarium byggdes 1933 efter ritningar av G. L. von Dardel.
I gravkoret finns huvudbanér för landshövding Henrik Falkenberg av Trystorp död 1691 och för assessor Caspar Pegauberg död 1698 från Ellmora och Ökna i Vadsbro står vid väggen.
I öppningen till koret finns en gallergrind, gjord 1902 i järnsmide efterliknande 1600-talssmiden.
SAKRISTIA – Sakristian är inredd under korsarmsläktaren i norr. Golvet är något nersänkt i förhållande till långhus. Små kalkstensplattor utan mönsterläggning. Väggarna är putsade med gulvit kulör. Hörnpartierna i nordväst och nordöst är mycket kraftiga och avrundade inåt. Sakristian täcks av ett segmentformat valv. Träfönsterbågar, mörkt grå med skyddsjärn i djup fönsternisch. Textilförvaring hängande i ekskåp.
LÄKTARE – adelsläktaren ovanpå sakristian i korsarmen. 1902 minskades djupet på sidoläktaren så att den nu når fram till bågen som skiljer korsarmen från långhuset. En trätrappa på tegel leder upp till läktaren. Trägolv, putsade väggar, tunnvälvt putsat tak. Enkla träbänkar i brun kulör. Begravningsvapen och anvapen över släkten Stuart hänger på den norra och östra väggen. På den västra väggen hänger släkten Kruses anvapen i dubbla rader. Kruse var släkt med Stuart. Noterat 1826 att läktaren hade eldstad och skjutbart fönster för reglering av värmen., endast för herrskapet.
FAST INREDNING
ALTARE – av tegel
BÄNKINREDNING – 1902 års utförande med medeltidsinspirerat stildrag, som brunlaserade bänkar med stiliserade utskurna krön och blomsterfält på gavlarna, polykromt bemålade. Trearmade ljusstakar finns och kan monteras på bänkryggarna. Bänkkvarteren står traditionellt men också vinkelrätt ställda i längsled från mitten av korsarmen och framåt.
BÄNKINREDNING SIDOLÄKTARE – Bänkarna är utförda utan krön. Endast de främsta liknar långhusets bänkar.
PREDIKSTOL – skänktes av Erik Ryning och har tillkommit i etapper på 1620- och 1650-talen. Den målades först på 1660-talet då även utsmyckning med skulpturer tillkom. Korgens sidor pryds av statyer, Kristus med jordklotet, de fyra evangelisterna runt honom. På ljudtakets hörn står barnfigurer med Jesu pinoredskap. På krönet står den uppståndne Kristus. Stolen har bedömts vara en av de främsta bevarade av sitt slag. Predikstolen sitter på den södra väggen enligt äldre tids sed.
ORGEL – skänkt av Gabriel Falkenberg på Lagmansö 1794. Orgelbyggaren Pehr Schiörlin från Linköping. Sidorna är gullaserade. En mindre orgel står framför originalorgeln.
LÄKTARE – från 1902 i jugendstil gjordes kortare och högre än den gamla. Barriären är låg och har skenbart bärande konsoler. Den är indelad i små välvda fält med samma blomsterdekor som på bänkarnas gavlar. Dekoren avdelas av räfflade pilastrar. Polykromt bemålade fält, laserade ytor. Putsade väggar. Takvalv med måleri från 1650-60-talen. Vid trappan syns ett anfang till valvet tydligt. Spontat brädgolv, eklaserat. Läktarens undersida stöttas av två pelare och har kassettak med grågröna fält och bruna ramar.
SIDOLÄKTARE – Barriär som orgelläktaren stilmässigt. Eldstad och inglasning fanns för herrskapet fram till 1870-talet. I övrigt var sidoläktaren utan uppvärmning. Kassettak som under den stora läktaren. Under läktaren står fyra bänkar.
TRAPPA TILL LÄKTARE – Trätrappa till läktaren i sydväst är eklaserad med gråmålad undersida.
JÄRNSTAKET – som avskiljer långhus från kor är från 1902.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – är inramad av ramverk av kolonner i våningar och skulpturer (attribuerade Marcus hebbel eller C. J. Döteber). Målningen i mitten föreställer Korsfästelsen (inspiration av Rubens Lansstöten), nertill Herdarna tillbedjer Jesusbarnet och upptill Himmelsfärden. Överst en skulptur med den uppståndne Kristus med segerfana. På baksidan är handskrivet Målad 1892 och Kons. C Wilh. Pettersson 19 18/2 03.
ALTARUPPSATS – barockuppsats från 1656 av snidat trä med rik och stark bemålning i grönt, svart, rött och guld, arkitektoniskt uppbyggd med broskornament och figurer. En form från medeltida altarskåp med dörrar finns här i Vadsbro. Ovanför dörrarna har donatorerna låtit skära ut de adliga vapensköldarna. Johan Wendelstam har tillskrivits verket. Altaruppsatsen är ett gott exempel på den nordiska barockens formkänsla och prakt. Donatorerna amiralen Erik Ryning och hans maka Maria Elisabet Kurtzel har också skänkt den stora altaruppsatsen till Alla Helgona kyrka i Nyköping med samma motiv och uppbyggnad.
ALTARRING – halvcirkelformad med balusterdockor, klädd med brunt tyg.
DOPFUNT – har en skål av röd, gotländsk marmor från 1200-taletets mitt. Foten är av enklare grå kalksten. Funten är placerad före koret, framför de norra bänkarna.
KRUCIFIX - Mellan koret och långhuset hänger ett krucifix från tidigt 1400-tal.
NUMMERTAVLA – tre stycken i sekelskiftesutförande 1900. Två tavlor sitter på pelarna till koret. På den södra väggen väster om predikstolen är tavlan höj och sänkbar för att dels synas till läktaren i den norra korsarmen och dels kunna nås för att byta siffror, vilka ligger på ett specialbyggt bord runt bänkgavelns krön.
RELIEF – av alabaster från omkring 1600 placerad vid Falkenbergska gravkorets ingång. Herdarnas tillbedjan är motivet.
OLJEMÅLNING – på duk av okänd mästare på 1700-talet. Motiv Veronicas svetteduk.
MEDELTIDA SKULPTUR – Triumfkrucifix från tidigt 1400-tal.
LJUSREDSKAP - Fyra ljuskronor av malm hänger i mittgången. De är från 15- 1600-talen.
HUVUDBANÉR, ANVAPEN – finns i korsarmarmen över släkterna Tott d 1555 och Stuart d 1699, Hedenlunda och Ökna herrgårdar i Vadsbro socken. Motsvarande minnen finns över släkterna Ryning, Kurtzel och Falkenberg i respektive gravkor.
BEGRAVNINGSTEXTER – ett handskrivet från 1652 och två tryckta från 1628 finns på sakristieväggarna. De kommer att tas ner och förvaras mera skyddat.
Fasadkulör (2006): Gul
Byggnadsdel (2006): Gravkor - Söder, Gravkor - Öster, Kor - Polygonalt, Korsarm, Sakristia - Norr
År 1150-1249 Nybyggnad
Vadsbro kyrka uppfördes. Kyrkan bestod då möjligen av ett långhus och ett smalare, rakt avslutat kor i öster.
År 1225-1274 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkan fick sin nuvarande dopfunt.
År 1400-1463 Valvslagning
Kyrkorummet valvslogs med tre valv.
År 1462-1463 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kyrkans medeltida valv utsmyckades med kalkmålningar.
Konstnär - Dekormålare: . Albertus Pictor
År 1628 Fast inredning - läktare
Kyrkan försågs med en ny läktare i väster. Riksrådet Eric Ryning, Lagmansö (donator)
År 1628 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkan försågs med en ny bänkinredning. Riksrådet Eric Ryning, Lagmansö (donator)
År 1628 Fast inredning - predikstol
Kyrkan försågs med en ny predikstol. Riksrådet Eric Ryning, Lagmansö (donator)
År 1650-1659 Fast inredning - predikstol
Predikstolen försågs med ett ljudtak.
År 1655-1656 Underhåll
Vattenrännor av koppar med vidhängande drake monterades. Maria Elisabeth Kurtzel, Lagmansö (donator)
År 1656 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Korvalvet och det västligaste långhusvalvet försågs med kalkmålningar.
Maria Elisabeth Kurtzel, Lagmansö (donator)
År 1656 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen skänktes till kyrkan. Maria Elisabeth Kurtzel, Lagmansö (donator)
År 1700-1799 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
1656 målades det nya korvalvet. De överkalkades i mitten av 1700-talet och togs fram på nytt 1902.
År 1794 Fast inredning - orgel
Orgel skänks från Lagmansö
Orgelbyggare: Pehr Schiörlin
År 1902 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Korvalvets målningar från 1656 togs fram på nytt.
År 1902 Ändring
Ändring - Korgallret sätts upp.
Arkitekt: Fritz Eckert
Hantverkare - Smed: Hjalmar Samuelsson
År 1902 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkans slutna bänkinredning ersattes med en öppen bänkinredning
Arkitekt: Fritz Eckert
År 1902 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Kyrkan genomgick en omfattande restaurering
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
Arkitekt: Fritz Eckert
Hantverkare - Smed: Hjalmar Samuelsson
År 1902 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Gallergrindarna av smide till de båda gravkoren sattes upp liksom ett lågt korskrank.
Hantverkare - Smed: Hjalmar Samuelsson
År 1902 Underhåll - takomläggning
Stjärnvalvet i Ryningska gravkoret fick ny koppartaktäckning.
Arkitekt: Fritz Eckert
År 1902 Fast inredning - läktare
En orgelläktare uppfördes.
Arkitekt: Fritz Eckert
År 1902 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändigt snickeri brunmålades.
Arkitekt: Fritz Eckert
År 1902 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Koret målades invändigt liksom dekorationerna i valvet i det Falkenbergska.
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
År 1948 Konservatorsarbeten
Västportalen konserverades. Arbetet utfördes utan kontroll av Riksantikvarieämbetet
Konstnär - Skulptör: Axel Waleij
År 1980 Underhåll
Kyrkan restaurerades utvändigt.
År 1991 Konservatorsarbeten
Besiktning av fuktförhållanden i kyrkan utfördes.
Sandstensportaler och orneringar konserverades.
År 1992 Konservatorsarbeten
Reparationer utfördes på Ryningska gravkorets östra väggfält.
Tegelmurverket rengjordes.
Yngre färgskikt borttagna.
Mindre skador och sprickor lagade.
Konservator: Marie Klingspor
År 1995 Underhåll - takomläggning
Yttertaket åtgärdades och markarbeten utfördes.
Yttertakets underlagspanel sanerades från hussvamp.
Taket täcktes med nytt enkupigt taktegel, fabrikat Vittinge.
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Nilsén, Anna. (1986). Program och funktion i senmedeltida kalkmåleri.
Ångström, Inga Lena. (1992). Altartavlor i Sverige under renässans och barock. Studier i deras ikonografi och stil 1527-1686.
Bohrn, Erik. (1944). Vadsbro kyrka, Sörmländska kyrkor 53.
Schnell, Ivar. (1968). Vadsbro kyrka Sörmländska kyrkor 53.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin