Motivering (skydd): Kyrkobyggnaden
Krokeks kyrka är exteriört sett en mycket god representant för de kyrkor som uppfördes i nygotisk stil under senare delen av 1800-talet. Dess yttre karaktäriseras av de röda tegelfasaderna med dekor och omfattningar i gult tegel, strävpelare, spetsbågiga gjutjärnsfönster, ett brant plåtklätt sadeltak och tornavslutningen med spetsiga gavlar och hög spetsig tornspira. Interiörens utformning tillhör däremot Kurt von Schmalensees ombyggnad 1957 som innebar en total omgestaltning av kyrkans inre och omfattade alla ytskikt och all inredning. Formspråk och materialval såsom tegel, marmor, mässing och omålat trä är typiskt för den modernistiska arkitekturen. Värt att uppmärksamma är en dopfunt och en kyrkbänk som sannolikt har tillhört kyrkans originalinredning. Till kyrkans få konstnärliga utsmyckningar hör konstnären Jan Brazdas glasmålningar i kor och vapenhus. Kyrkorummet är i det närmaste oförändrat sedan 1950-talet och utgör ett välbevarat exempel på arkitekt Kurt von Schmalensees helhetsgestaltningar av kyrkorum.
Sammanfattning
Exteriören som karaktäriseras av en konsekvent och väl genomförd nygotik, utgörs av röda tegelfasader med en tidstypisk tegelornamentik i gult tegel, spetsbågiga gjutjärnsfönster, en spetsbågig västportal, ett brant plåtklätt sadeltak samt en tornavslutning med spetsiga gavlar och en hög, spetsig spira.
Interiören präglas helt och hållet av 1950-talets nygestaltning i modernistisk stil som är mycket tidstypisk i sina avskalade former, materialval och en konstnärlig utsmyckning som är koncentrerad till korfönstrens glasmosaiker.
Inventeringsår (2006)
Exteriör beskrivning
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med femsidigt, lägre och smalare korparti och sakristia åt norr invid koret samt ett torn i väster som senare har tillbyggts med sidobyggnader åt norr och söder. Fasaderna består av den oputsade röda tegelstommen och de är rikt dekorerade med gult tegel i långhusets taklist, korets spetsbågsfris, fönstrens och dörrarnas omfattningar samt mönsterlagda band och rundlar. Sockeln är av släthuggen granit. Utmed långhusets och korets fasader finns plåtavtäckta strävpelare av rött tegel som enbart har en
estetisk funktion. Långhuset täcks av ett högt och brant sadeltak, korets och sakristians tak är valmade och tornet avslutas av en hög och spetsig spira med spetsiga tegelgavlar. Samtliga takfall är täckta med svartmålad plåt med jämna falsar. Fönstren är spetsbågiga och trekopplade med ett högre mittfönster. De flersprångiga omfattningarna är av gult tegel och solbänkarna är täckta av svartmålad plåt. Bågar och spröjsning är av brunmålat gjutjärn vilket gäller även korfönstren. Dessa är spetsbågiga och parställda med ett ovanliggande litet runt fönster. Sakristian har stickbågiga, smala fönster med bruna träbågar. Tornets sidobyggnader har smala spetsbågiga fönster med bågar av svarteloxerad aluminium. Tornets första våning har mot norr och söder runda fönster med rosettspröjsning av brunt gjutjärn. Mot väster vetter tre höga och smala spetsbågiga fönster med bågar av gjutjärn. Tornets stickbågiga ljudluckor är parställda med dubbla luckor av liggande panel målade i en brunröd ton. Huvudingången är förlagd till tornet i väster och markeras av en spetsbågig portal med en rund mosaik i gavelfältet. Dörren är en stickbågig dubbeldörr klädd med kopparplåt och omges av en flersprångig omfattning i gult tegel. En trappa av granit samt en handikappramp leder upp till dörren. På den södra sidobyggnadens fasad finns en minnestavla med inskriften Under konung OSCAR II:s regering blef KROKEKS kyrka färdigbyggd år 1896. Sakristian har en separat ingång som vetter mot väster, och består av en raksluten kopparplåtsklädd enkeldörr. På östra sidan av sakristian finns en raksluten kopparplåtsklädd enkeldörr som leder till ett källarutrymme. Även på korets södra sida finns en källarnedgång som är inklädd med kopparplåt.
Interiör beskrivning
Långhuset är orienterat i öst-västlig riktning. Golvet är belagt med kolmårds- och ekebergsmarmor, förutom i bänkkvarteren där det ligger parkettgolv. Taket är ett tredingstak som har synliga gråmålade takstolar med förgylld dekor, sedan 1957 beklätt med vita träfiberplattor som liknar breda brädor. Väggarna är klädda med rött fasadtegel som tillkom 1957, samt indelade av grå pilastrar. Kantställda tegelstenar bildar en dekorativ list mellan vägg och tak, och utskjutande tegelstenar bildar kors på murarna. De trekopplade fönstrens sidofönster har murats igen från insidan så att endast mittfönstret återstår. De är försedda med metallbågar med blyspröjsat antikglas, med spröjsning lika ytterbågens spröjs. Solbänkarna är klädda med ekebergsmarmor. Samtliga innerdörrar består av omålat trä med en gråmålad ram och tillkom sannolikt 1957. Dörren mot vapenhuset i väster är en rak dubbeldörr med grå
omfattning och överstycke. Även bänkarna tillkom 1957 och är indelade i två kvarter med sidogångar. Bänkarna är öppna och av omålad furu med sits och rygg klädd med grön textil. Predikstolen är placerad i norr i nivå med koret och står på ett fundament av ekebergsmarmor. Den har en polygonal form och består av fernissat trä sparsamt dekorerad med smala förgyllda ribbor. I det främre södra hörnet står en dopfunt av kolmårdsmarmor som troligen är ursprunglig. Ytterligare en dopfunt står placerad i det sydvästra hörnet och är tillverkad av ekebergsmarmor 1957 och ritad av von Schmalensee. I väster finns orgelläktaren som är gjuten av betong och saknar stödjande pelare. Den tillkom 1957 och har en femsidig form med en slät och odekorerad träbarriär som har en svag lutning utåt. Golvet är täckt med en textilmatta och på var sida om orgeln finns lösa stolar. Orgeln, som är byggd 1957 av Kemper & Son i Lybeck, har en fasad klädd med slät och odekorerad träfaner.
Koret är smalare och har en femsidig form. Det avdelas av en flersprångig, tegelklädd spetsbåge och ligger tre steg högre än långhuset. Golvet är belagt med kolmårdsmarmor och väggarna är vitputsade, likaså det välvda taket. De tre korfönstren är dekorerade med glasmosaik av konstnären Jan Brazda, sidofönstren från 1957 och mittfönstret från 1984. I norr finns en ingång till sakristian. Intill dörren finns en piscina tillverkad 1957 av kolmårdsmarmor. Altaret är ritat av Schmalensee 1957 och utgörs av ett stort bord med skiva och stöd av kolmårdsmarmor stående på ett lågt fundament av tegelsten. En bänk med träådring och höga gavlar som kan tillhöra originalinredningen står fritt placerad.
Sakristian nås via koret. Den nyinreddes i samband med restaureringen 1957. Taket är plant och klätt med vitmålade träskivor som är indelade i rutor av grå lister. Väggarna är ljust gråmålade och golvet är belagt med ett parkettgolv. Mot öster vetter tre fönster med grå bågar och på den västra sidan finns en väggfast grålaserad skåpinredning. Dörren från koret är en raksluten enkeldörr med foder av omålat trä med gråmålad inramning. Det finns en likadan dörr mot norr som vetter mot en hall med wc samt en utgång.
Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och har vid en ombyggnad 1984 blivit försett med sidobyggnader i två våningar mot norr och söder. Det södra rummet innehåller kapprum och wc, och det norra rummet ett väntrum med pentry. Golven är belagda med kolmårdsmarmor, väggarna är vitputsade förutom sidobyggnadernas ytterväggar som består av vitslammat tegel. Taket är plant och täckt med omålade träskivor indelade av smala lister. Sidorummen har ospröjsade innanfönster av svarteloxerad aluminium, förutom ett fönster mot norr som är försett med en glasmålning av konstnären Jan Brazda från 1961 föreställande kung Fredriks kyrka. I väster och öster finns en raksluten dubbeldörr av omålat trä och grå ram. I väster finns ett vindfång till ytterdörren vars insida är klädd med kopparplåt.
Tornet nås via en trappa i norra delen av vapenhuset. Den första våningen består dels av ett separat trapplopp och dels av en hall som leder till läktaren samt till två förrådsutrymmen i norr och söder. Golvet är täckt av en textilmatta och väggar och tak är klädda med grå fiberplattor. En trappa leder upp till klockvåningen som har två klockor gjutna av N P Linderbergs AB i Sundsvall 1896. Här finns också en ingång till långhusvinden där ljuskronor som sannolikt tillhör originalinredningen förvaras. Ovan klockvåningen reser sig tornspiran.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2010
Kyrkobyggnaden
Den äldsta kända kyrkan i Krokeks socken utgjordes av Vårfruklostrets kapell som tillhörde franciskanorden och finns omnämnt 1440. Det låg vid den norra landskapsgränsen vid infarten mot Östergötland, och en av klostrets främsta uppgifter var att härbärgera de vägfarande. Klostret indrogs vid reformationen, men ett träkapell fick 1545 ersätta den medeltida kyrkan. Kapellet revs redan 1594 då den sk Gunillakyrkan tillkom, uppförd genom drottning Gunillas försorg. Ett kopparstick från Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna från 1600-talets senare del visar en åttkantig timmerkyrka som kröntes av en spira. Under 1700-talet förföll kyrkan och med hjälp av en rikskollekt beslöt sig församlingen för att bygga en kyrka i sten på samma plats. Ritningarna uppgjordes av biskop Andreas Rhyzelius och byggmästare Erland Lind från Norrköping ansvarade för bygget som stod klart 1747. Som byggnadsmaterial användes sten från klostermurarna. Den har kommit att kallas kung Fredriks kyrka, och bestod av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia i norr och ett torn med spetsig spira över västra ingången. Av ett inventarium från 1789 framgår att kyrkan hade många värdefulla inventarier såsom en predikstol från 1769 och en altartavla från 1806 av Pehr Hörberg. Kyrkan brann 1889 och murrester markerar kyrkplatsen.
Det tog lång tid innan man kunde enas om utformning samt lämplig plats för den nya kyrkan. Platsen som valdes ligger sex km söder om den gamla kyrkplatsen. Ritningar av både arkitekten Filip Liljeqvist och hovarkitekten E W Langlet underkändes innan man 1894 bestämde sig för arkitekt Fritz Eckerts ritningar. Eckert (1852-1920) var anställd vid Överintendentsämbetet och har bl a utfört ritningar till ett tiotal kyrkor under 1880- och 1890-talen. Som byggmästare anlitades F A Påhlman i Linköping, och 1896 invigdes den nya kyrkan. Den uppfördes i nygotisk stil med ett rektangulärt långhus, femsidigt kor i öster, sakristia i norr samt torn med spetsig spira i väster. Den är försedd med rik tegelornamentik, spetsbågiga fönsteröppningar samt yttre strävpelare som enbart har estetisk funktion. Kyrkorummet var försett med ett tredingstak med brun pärlspont och väggarna var vitputsade. Bilder och beskrivningar av det ursprungliga kyrkorummet saknas tyvärr. En bevarad bänk antyder att bänkinredningen var öppen med höga gavlar, och det finns även en dopfunt i kolmårdsmarmor som förmodligen tillhör originalinredningen. Kyrkorummet förändrades totalt 1957 då Kurt von Schmalensee, stadsarkitekt i Norrköping, fick i uppdrag att utföra en invändig restaurering. Alla ytskikt förändrades och inredningen byttes ut. Riksantikvarieämbetet ställde sig tveksamt till det genomgripande förslaget, men valde ändå att inte motsätta sig det. Takpanelen täcktes med träfiberplattor, väggarna bekläddes med rött tegel och golven belades med marmor från Kolmården och Ekeberg samt parkettgolv i bänkkvarteren. Långhusets trekopplade fönster murades igen förutom mittfönstren, och även korets mittfönster sattes igen och dess sidofönster försågs med glasmosaik av konstnären Jan Brazda. En ny öppen bänkinredning tillkom, likaså ett altare i kolmårdsmarmor, en predikstol och en dopfunt i ekebergsmarmor. En ny orgelläktare i betong byggdes och en orgel inköptes från orgelfirman Kemper & Son i Lybeck. År 1984 lät man bygga till sidobyggnader på ömse sidor om tornet för att skapa plats för kapprum och besöksrum. I samband härmed valde man att åter ta upp korets mittfönster som också försågs med en glasmosaik av Jan Brazda.
KÄLLOR
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
Cnattingius, Bengt, Krokeks kyrka, 3:e upplagan med tillägg av B Westlund, 1990. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Östra Stenby
Ekonomisk karta, 1980, blad 9G 0g Kolmården
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.
1421-1440 Nybyggnad Vårfrukloster med kyrka, troligen tillhörande franciskanerorden. (Br, BC)
1545 Nybyggnad ett kapell av trä uppfört av fogden Philip Mårtensson. Rivet i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. (BC, Br)
1594 Nybyggnad åttkantig timmerkyrka krönt med spira uppfördes genom drottning Gunilla Bielkes försorg, även kallad Gunillakyrkan. Riven i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. (BC, Br)
1747 Nybyggnad kyrkan i sin helhet. Rektangulärt långhus, rakslutet korparti och sakristia åt norr invid koret. Över västra ingången uppfördes ett torn med spetsig spira. Kallas också Kung Fredriks kyrka. Brann ned 1889. Ritningar av biskop Andreas Rhyzelius, byggmästare Erland Lind. (BC, Br)
1889 Brand helt förstörd. (BC, Br)
1895-1896 Nybyggnad kyrkan i sin helhet, rektangulärt långhus med femsidigt, lägre och smalare kor, sakristia på korets norra sida och ett torn i väster. Stomme och fasad av tegel. Kyrkan placerades sex km söder om den gamla kyrkan. Arkitekt Fritz Eckert, byggmästare F A Påhlman i Linköping. (Br)
1896 Specifika inventarier kyrkklockor gjutna av N P Linderbergs AB i Sundsvall. (Br, BC)
1957 Ändring restaurering, interiör, takstolar, stolpar och bjälkar utbytta, takets brunbetsade pärlspont täcktes med ljusmålade träfiberplattor och väggarna bekläddes invändigt med mörkrött fasadtegel. Nya golv av ekebergs- och kolmårdsmarmor, i bänkkvarteren parkettgolv. De trekopplade fönstren i långhuset murades igen från insidan och endast mittfönstret återstod, korets mittfönster sattes igen. Innanfönstren försedda med blyinfattat antikglas. Konstnären Jan Brazda komponerade glasmålningarna i korets sidofönster. Valvbågen mot koret försågs med en profilerad båge av tegel. Nytt altare i kolmårdsmarmor tillverkat av Marmorbruket ritat av von Schmalensee. Ny predikstol, altarrundel, öppen bänkinredning. Ny läktare av betong, sänktes två meter. Kyrkportarna kopparplåtbeklädda. Ny inredning i vapenhus och sakristia. Ny armatur. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (Br, BC, ÖLM, Östergötlands Dagblad 1957-12-16)
1957 Fast inredning ny orgel byggd av Kemper & Son i Lybeck. (Östergötlands Dagblad 1957-12-16)
1961 Fast inredning glasmålning i vapenhuset av Jan Brazda. (Östergötlands Dagblad 1961)
1965 Arkitekturbunden utsmyckning marmormosaik ovanför kyrkoporten i väster. Gåva av Marmorbrukets chef Sigurd Johansson. (K)
1984 Ändring restaurering, tornet försågs med sidobyggnader genom att vapenhuset försågs med sidobyggnader i vilka väntrum och toaletter inreddes. Korets igenmurade mittfönster togs åter upp och försågs med en glasmålning av ett gult kors av konstnären Jan Brazda. Altaret flyttades fram en halv meter. Sjöwall arkitektbyrå AB. (Br, BC, ÖLM)
2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
BC - Cnattingius, Bengt, Krokeks kyrka, 3:e upplagan med tillägg av B Westlund, 1990. BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
K Kyrkan.
ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december 2006. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Linköpings Stift och Länsstyrelsen i Östergötland.
År 1545 Nybyggnad
Ett kapell i trä uppfört av fogden Philip Mårtensson, rivet i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats.
se historik
År 1594 Nybyggnad
En åttkantig timmerkyrka krönt med spira uppfördes genom drottning Gunilla Bielkes försorg, även kallad "Gunillakyrkan". Riven i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats.
se historik
År 1747 Nybyggnad
Kyrkan i sin helhet. Rektangulärt långhus, rakslutet korparti och sakristia åt norr invid koret. Över västra ingången uppfördes ett torn med spetsig spira. Kallas också "Kung Fredriks kyrka". Brann ned 1889. Ritningar av biskop Andreas Rhyzelius, byggmästare Erland Lind.
se historik
År 1895-1896 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Fritz Eckert
År 1896 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockor gjutna av N P Linderbergs AB i Sundsvall.
se historik
År 1957 Fast inredning - orgel
Ny orgel, byggd av Kemper & son i Lübeck.
se historik
År 1961 Fast inredning - glasmålning
Glsmålning i vapenhuset av Jan Brazda.
se historik
År 1965 Arkitekturbunden utsmyckning
Marmormosaik ovanför kyrkporten i väster. Gåva av Marmorbrukets chef Sigurd Johansson.
se historik
KROKEKS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Krokeks församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Cnattingius, B: Krokeks kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 3:e uppl. (med tillägg av B Westlund). 1990..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin