Motivering (skydd): Kyrkobyggnaden
Kyrkan har i hög grad, såväl exteriört som interiört, bibehållit sin medeltida prägel. Kyrkans murverk med bl a norra sidans översta skift som är lagda i opus spicatum, tornets ljudöppningar och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex den järnbeslagna dörren som är placerad i vapenhuset, sakristians dörr och sakramentsskåpet utgör värdefulla historiska dokument som härstammar från de olika byggnadsperioderna under medeltiden och utgör viktiga kunskapskällor om medeltida byggnadsteknik. Det kraftiga tornet har bevarade rumsbildningar och kan ha fungerat som ett försvars- eller evakueringstorn. Det kan även finnas en anknytning till Folkungaätten. Kyrkorummet, som har tillkommit i flera etapper under medeltiden, har en senmedeltida prägel med sina rikt bemålade kryssvalv. De medeltida kalkmålningarna ger även en intressant inblick i länets medeltida målningstradition. Till kyrkans ålderdomliga prägel hör även de spånklädda taken och tornspiran med sin speciella form.
Gravtumban med sin rika skulptering med spår av bemålning är ett ovanligt påkostat inslag i en landskyrka. Den och en hel del andra inventarier visar på närheten till Ulfåsa slott. Altartavla, orgel och predikstol är förnämliga arbeten och har stora regionala värden då de är tillverkade under 1800-talets början av länsanknutna konstnärer, byggmästare och hantverkare. Kyrkans medeltida prägel har starkt påverkats av den för byggmästare Nyström karakteristiska nyklassicismen vid den omfattande restaureringen 1828. Värt att notera är även orgelläktarens olika utbyggnadsfaser, äldre bänkinredning med återanvända 1600-talsdörrar, färgsättningen från Erik Fants renovering samt orgelns kvarvarande trampmaskin.
Sammanfattning
Kyrkobyggnaden är ett mycket välbevarat byggnadsverk från medeltiden och det medeltida murverket med bl a norra sidans översta skift som är lagda i opus spicatum, tornets ljudöppningar och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex den järnbeslagna dörren som är placerad i vapenhuset, sakristians dörr och sakramentsskåpet utgör värdefulla historiska dokument.
De medeltida kalkmålningarna, som representerar tre skilda tidsperioder, har ett mycket stort konsthistoriskt värde.
Kyrkans historia är intimt förknippad med Ulfåsa slott bl a genom det Bielkeska eller Sparreska gravkoret. Gravtumban är tillverkad av Hans Fleming, som var en av de främsta skulptörerna i Sverige vid denna tid. Det är dessutom mycket ovanligt med kvarvarande bemålning på stenskulptur.
Kyrkans fasta inredning, så som Pehr Hörbergs altartavla och Pehr Schörlins orgel uppvisar stora konst- och musikhistoriska värden.
Abraham Nyström var vid tiden för den omfattande restaureringen 1828 en av Östergötlands mer framträdande byggmästare. Hans tillägg i kyrkorummet har ett kulturhistoriskt värde ur ett regionalt perspektiv.
Orgelläktaren med sina pelare visar tydliga spår på förändring, som kan bidra till förståelsen av byggnadshistorien.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Gravkor - Söder, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2007)
Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor, sakristia och gravkor på långhusets norra respektive södra sida samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av kalksten med vita spritputsade fasader med slätputsade fönsteromfattningar m m. Ett besiktningsprotokoll från 1961-11-02 skrivet av Christian Laine På Riksantikvarieämbetet uppges att spritputsen härrör från 1800-talets början och att under spritputsen framskymtar en svagt rödfärgad slamning, förmodligen härrörande från 1600-talet och under det de ursprungliga kvadermurarna, som är kraftigt fogstrukna med i bruket ristade fogar. På södra sidan finns en markering i putsen efter sydportalen. På kyrkans långsidefasader finns en skråkantad kalkstenssockel. Samtliga yttertak utgörs av spånklädda sadeltak. Tornet kröns av en konkav spåntäckt huv. Tornet har dubbla ljudöppningar med kolonnetter i romansk stil. De stora stickbågiga träfönstren är kopplade, gråmålade med korspost sannolikt från 1970-talet. Högt placerat på norra sidan finns ett äldre rundbågigt fönster. Även på korets östra sida finns ett äldre spetsbågigt fönster. Solbänkarna är täckta av kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster. Den tillkom i samband med en ombyggnad 1828 och är rundbågig med rusticerad omfattning med överliggande lunettefönster samt dörrblad klädda med diagonalställd profilerad panel. Till ingången leder en äldre kalkstenstrappa. På gravkorets västra sida en ingång med dörrblad klätt med stående profilerad panel, överliggare av röd kalksten samt lunettefönster. På sakristians västra sida finns spår i sockeln som kan antyda en igensatt dörröppning. På sakristians norra sida finns en ingång med ett dörrblad klätt med stående svartmålad panel.
Långhusets mittgång är täckt av en grön textilmatta ovanpå ett cementgolv. Väggarna är vitputsade och kyrkorummet täcks av kryssvalv med enkla ribbmålningar. Fönstren har en innerbåge skruvad på ytterbågen. Till vapenhuset i väster finns en pardörr med gröna marmorerade fyllningar, sannolikt tillkommen och målad vid Eriks Fants renovering 1925. Den öppna bänkinredningen är indelad i två kvarter med raka gavlar marmorerade i grönt. Även den tillkom 1924-25. Bänkarna ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. I bänkkvarteren finns ett obehandlat brädgolv. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från sakristian. Den är tillverkad 1828 av byggmästare Abraham Nyström med en enkelt utformad korg målad grå med sparsam förgyllning
Orgelläktaren i väster bärs upp av pelare med olika utformning, vilket antyder att läktaren är utvidgad och förändrad vid flera tillfällen. Barriären är rak med spegelindelning och smala förgyllda lister. Läktaren nås via tornets första våning, där en äldre kalkstenstrappa med åtta steg leder ner till läktaren. Läktargolvet täcks av en textilmatta med ett äldre brädgolv under. Ytterväggarna har utdragna fogar med rits och på den norra sida finns även opus spicatum murning. Bevarade äldre läktarbänkar. Orgeln är byggd av orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Linköping. Verket har ändrats och renoverats vid ett flertal tillfällen. Fasaden är målad i ljusgrått med sparsam förgyllning. Under syns ett blågrönt färgskikt.
Korets golv är beläget två steg högre än långhusets golv. Det är täckt av äldre kalkstenshällar och gravhällar. Väster om ingången till sakristian syns i golvet spår efter en kamin. Den smala dörröppningen till sakristian är rundbågig med dörrblad av nitade järnplåtar. I dörrnischen finns två rektangulära nischer. Öster om dörren och över norra sidans korbänkar finns ett sakramentsskåp med smidesgaller och insidan klädd med bemålade brädor. Målningarna har en höggotisk karaktär och kan eventuellt utgöra rester från ett målat trätak som fanns i kyrkan före valvslagningen. Väggarna är vitputsade och valven är försedda med kalkmålningar som illustrerar dygder och laster. Altaret är av trä med äldre bemålning i svart och brunt, eventuellt målat av August Malmström. Altaruppsatsen är tillverkad 1803 och altartavlan är målad av Pehr Hörberg och framställer Nattvardens instiftande. Ljuskronan i bildens centrum har utskurna hål så att det bakomliggande fönstret ger ett indirekt ljus och illusion av brinnande ljus. Altarringen är gråmålad med en enkel utformning och ansluter mot väggen i öster. Dess höjd och placering i förhållande till altartavlan tyder på den ursprungligen komponerats som en enhet. Det finns även uppgifter om att den skulle tillkommit i samband med Abraham Nyströms ombyggnad 1828. Kyrkans dopfunt är nytillverkade under 1900-talet av kalksten. Det finns en äldre fot bevarad som tillhört en medeltida dopfunt. Den är av rödgrå kalksten och tillhör övergångstidens dopfuntar från 1200-talets mitt. Kyrkan har två par nummertavlor. De större har påkostade förgyllda rektangulära skulpterade ramar. De mindre kröns av kronor.
Gravkoret är beläget på koret södra sida och avskiljs mot koret med smidesgaller. Golvet täcks av ett kalkstensgolv tillkommet vid iordningställandet av gravkoret. Väggarna är vitputsade och taket täcks av tunnvalv. I väster finns en ingång med en mörkbetsad furudörr, troligen tillkommen på 1960-70-talen. Centralt i gravkoret står den stora påkostade gravtumban, som uppfördes över Hogenschildt Bielke och hans hustru Anna Sparre av Hans Flemming. Tumban är smyckad med Bielkes och Sparre vapen samt skulpturer framställande åtta dygder. Det finns spår av bemålning på tumban.
Sakristan är belägen på korets norra sida. Dörren mellan kor och sakristia består av nitade järnplåtar. Golvet består av äldre breda brädor och en gravhäll. Väggarna är vitputsade och rummet täcks av ett kryssvalv med dekorativa avslutningar i form av människoansikten. På södra sidan finns en dörr till predikstolen med plankstomme och äldre smide samt en dörr med liknande utformning till ett inbyggt skåp. På norra sidan finns en direktutgång med ett dörrblad med brunsvart målad plankstomme och äldre smidesbeslag. I öster finns en fönsteröppning.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med råhuggna stenplattor med mycket grova fogar. Väggarna är vitputsade liksom tunnvalvet. I valvet syns spår efter repen till klockorna. På den östra väggen finns den ursprungliga rundbågiga öppningen mot långhuset, som sannolikt igenmurades 1828. Dörren till långhuset är förskjuten mot söder. På södra sidan finns en rundbågig obehandlad furudörr till tornet samt en raksluten obehandlad trädörr till el-central. I väster har ett vindfång skapats genom att nya innerdörrar 1972 placerades i murens innerkant. Mot den södra väggen står en äldre järnbeslagen dörr, som sannolikt suttit i sydportalen.
Tornets övre våningar nås via en trätrappa av obehandlade brädor i vapenhusets södra mur. Tornets andra våning är indelad i två tunnvälvda rum, varav det norra benämns S:t Birgittas kammare. Det södra rummet har obehandlat brädgolv, vitputsade väggar och tunnvalv. I öster finns en äldre dörr till orgelläktaren med dörrblad klätt med profilerad panel i fiskbensmönster målad i en gröntonig marmorering. I norr finns en dörr med nitade järnplåtar som leder in till den norra kammaren. Golvet består av breda obehandlade brädor och väggarna och tunnvalvet är vitputsade. Kammaren är sparsamt inredd med altare och bänkar längs med långsidorna. I den västra muren finns ett litet blyspröjsat fönster. Nästa våningsplan har ett golv av breda obehandlade brädor, väggarna har spår efter ritsningar och ändrat bjälklag. I öster finns en plåtlucka till långhusvinden. Däröver finns klockvåningen. Kyrkan har två klockor, storklockan är gjuten1673 av Johan Meyer i Stockholm och lillklockan 1752 av Magnus Hultman i Norrköping.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår 2016
Ekebyborna kyrka är belägen på ett höjdparti i ett för övrigt flackt öppet odlingslandskap söder om sjön Boren. Kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Den uppfördes av tuktad kalksten sannolikt omkring 1100-talets mitt och under slutet av 1100-talet uppfördes tornet i väster. Tornet har i bottenvåningen ett tunnvalv med torntrappan i murens södra del. Tornets andra våning är indelat i två rum med tunnvalv, varav det norra kallas för S:t Birgittas bönekammare. Muren på det ursprungliga långhusets västgavel har spår efter kvaderritsningar. Tornet har dubbla ljudöppningar med kolonnetter i romansk stil. Under 1300-talet utvidgades långhuset åt öster med ett stort kor och sakristian tillbyggdes på den norra sidan. Omkring 1400-talets mitt ersattes det tidigare plana trätaket av kryssvalv. Under senmedeltiden inträffade ytterligare en större ombyggnad då korets östra vägg nedrevs och förlängdes med ett smalare kor. Kyrkan har kalkmålningar som tillkommit vid tre olika tillfällen mellan 1430-talet och 1520-talet. Målningarna i det höggotiska koret har släktskap med framställningar av den s k Risingemästaren, men anses utförda av en elev till denne. De senare målningarna tillskrivs en elev till mäster Amund.
I slutet av 1500-talet lät riksrådet Hogenskildt Bielke, ägare till Ulfåsa slott, uppföra ett gravkor på långhusets södra sida. Gravkoret och den stora gravtumban uppfördes av byggmästaren Hans Fleming, som var arkitekt för Vadstena slott. Gravkoret försågs med kryssvalv och fick exteriört formen av en enkel sakristiutbyggnad med sadeltak. Gravtumban är rikt skulpterad och har spår efter bemålning. Bielke begravdes dock aldrig här utan i Riddarholmskyrkan. Efter en förödande brand 1671 uppfördes 1687 ett nytt tak på långhuset och tornspira av byggmästaren Mathias Schröder från Gripenberg.
Ekebyborna kyrka 1946.
I början av 1800-talet tillkom två för kyrkorummet mycket betydelsefulla tillägg. Den stämningsskapande altartavlan, föreställande Nattvardens instiftande, är målad av Pehr Hörberg 1804. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Per Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Två år senare tillkom orgeln, tillverkad av Per Schiörlin i Linköping. Orgelbyggare Per Schiörlin (1736-1815) var lärljunge till Linköpings stifts förste orgelbyggare Jonas Wistenius.
Den mest genomgripande förändringen av kyrkan utfördes 1828 av byggmästaren Abraham Nyström. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse. Nyström eftersträvade det rena nyklassicistiska kyrkorummet och de medeltida kalkmålningarna överkalkades och kyrkan fick delvis ny inredningen i tidens anda. Han lär själv ha utfört ritningarna till predikstolen. I det Bielkeska eller Sparreska gravkoret revs kryssvalven och ersattes av ett tunnvalv och gravtumban monterades ner för att lämna plats åt en bänkinredning. Exteriört lät han riva det sannolikt medeltida vapenhuset på kyrkans södra sida och tog upp en västportal på tornet. I anslutning till att Hörbergs altartavla placerades i kyrkorummet eller eventuellt i samband med Nyströms renovering har även det dekormålade träaltaret och altarringen tillkommit.
Under 1900-talet har kyrkan restaurerats vid flera tillfällen, bl a under ledning av arkitekt Erik Fant. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta Klosterkyrka 1915-17 och kompanjon med den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom senare att utföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. Renoveringen av Ekebyborna kyrka innebar bl a en delvis ny bänkinredning, gravkoret återställdes och gravtumban återfick sin plats. Värt att notera är även att foten till en medeltida dopfunt av kalksten nyligen påträffades nedgrävd på kyrkogården. Den är av rödgrå kalksten och tillhör övergångstidens dopfuntar från 1200-talets mitt.
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.
1150-1199 Nybyggnad kyrka av sten, återstår långhusets västra del. (GL)
1150-1199 Nybyggnad torn av sten. (GL)
1150-1224 Fast inredning trädörr med järnsmide, ursprungligen placerad i sydportalen, nu i vapenhuset. (BR, GL, K)
1250-1350 Arkitekturbunden utsmyckning målningar sannolikt på ett trätak, kvarvarande bemålade brädor utgör väggar i ett sakramentsskåp intill sakristidörren. (GL)
1300-1350 Ändring ombyggnad, kyrkan förlängdes åt öster. (GL)
1300-1350 Nybyggnad sakristia av sten på korets norra sida. (GL)
1430-talet Ändring ombyggnad, valvslagning. (GL)
1430-1450 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålningar i det höggotiska koret. (GL)
1500 ca Ändring ombyggnad, kor. (GL)
1500-1520 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar i det nya koret, sannolikt utförda av en elev till mäster Amund. Överkalkades 1828 och togs delvis fram igen 1948-49. (GL)
1600 ca Nybyggnad gravkor och gravtumba, riksrådet Hogenskildt Bielke, d.1605 och hans hustru Anna Sparre d.1595 på Ulfåsa, byggmästare Hans Fleming.
Gravkoret förändrades 1828 och gravtumban återställdes 1925. Eventuellt höjdes korpartiet i samband med gravkorbygget. (GL, ML, ÖLM)
1671 Brand - kyrkans tak, tornhuv, klockstapel m.m. förstördes. (BR)
1673 Specifika inventarier storklockan gjuten av Johan Meyer, Stockholm. (GL)
1687 Ändring ombyggnad, exteriör. Ny tornspira och nytt tak efter branden uppfördes av byggmästare Mathias Schröder från Gripenberg. (GL)
1700-1799 Ändring ombyggnad, fönstren förstorades vid flera tillfällen. (BR)
1752 Specifika inventarier lillklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping. (GL)
1790 Fast inredning altare av trä. (GL)
1804 Specifika inventarier altartavla utförd av Pehr Hörberg, skänkt av greve Carl Edward Gyldenstolpe på Ulfåsa. (GL)
1806 Specifika inventarier - altartavlans ram, tillverkad av Anders Malmström, Tjällmo, far till konstnären August Malmström. (BR, GL)
1806 Fast inredning orgel tillverkad av Per Schiörlin, Linköping, senare förändrad 1828, 1839,1889, 1918 och 1952. (GL, ÖLM, AU)
1828 Ändring ombyggnad, exteriör. Det sannolikt medeltida vapenhuset på långhusets södra sida revs och en ny ingång togs upp i tornet i väster. De sannolikt spetsbågiga fönsteröppningarna ersattes av rundbågiga, troligen även omputsning av fasaden med tjock spritputs. Byggmästare Abraham Nyström, Kristberg. (ÖLM)
1828 Ändring ombyggnad, interiör, nya bänkar, minskning av läktaren samt ny bröstning, kalkmålningarna bortskrapades och överkalkades, en del togs åter fram 1948-49. Sparreska gravkorets valv revs och ersattes med tunnvalv av gips. Gravtumban monterades ner, återuppsattes 1924. Byggmästare Abraham Nyström, Kristberg. (BR, GL, ÖLM)
1828 Fast inredning, ny predikstol tillverkad av byggmästare Abraham Nyström. (GL) 1828 Fast inredning orgeln renoverades av J Haurelius, varvid orgelverket flyttades bakåt i samband med en minskning av läktaren. Bälgverket flyttades från läktarens södra sida till tornrummet. (AU)
1839 Fast inredning orgeln reparerades av Carl Hanner, Linköping. (AU)
1847 Kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren besökte kyrkan. (GL)
1850-1899 Fast inredning orgeln från 1806 förändrades genom att en del stämmor togs bort, renoverades 1952. (Östgöten 28/4 1952)
1850-1925 Teknisk installation kamin öster om predikstolen. (ÖLM)
1889 Fast inredning orgeln reparerades av A P Kullbom, Linköping. (AU)
1918 Fast inredning orgeln ombyggdes av C A Lund, Linköping. (AU)
1924-1925 Ändring restaurering, interiör. Ny bänkinredning, gravtumban, som monteras ner 1828, återställdes i gravkoret. Sannolikt nytt eller omgjort dörrparti till vapenhuset. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ÖLM, ML)
1940 Teknisk installation elektrisk uppvärmnings och belysningsanläggning sannolikt bänkvärmare. (ÖLM)
1948-1949 Ändring restaurering, interiör. Interiören målades om, det som återstod av kalkmålningarna togs fram. Bänkarna bättringsmålades. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (BR, ÖLM)
1952 Fast inredning orgeln från 1806 renoverades av Th Forbenius & Co, Lyngby, Danmark, varvid den ursprungliga dispositionen återställdes. Den gamla trampanläggningen finns kvar. Tidigare renoverad 1828, 1839, 1889 och 1918. (GL, ÖLM, AU)
1959 Ändring ombyggnad, interiör, nytt golv av råhuggen kalksten (i vapenhuset?) eventuellt lagt på ett äldre kalkstensgolv samt nya utvändiga trappstenar. (ÖLM)
1963 Ändring restaurering Bielkeska / Sparreska gravkoret iordningställdes. (GL)
1964 Ändring restaurering, exteriör, hel eller delvis omputsning av fasaden samt avfärgning. (BR, ÖLM)
1972 Ändring ombyggnad, exteriör. Befintlig taktäckning av falsad slätplåt ersattes av spån, med undantag av tornet som redan tidigare var spåntäckt. Sannolikt nya hängrännor och stuprör. (ÖLM)
1979 Ändring ombyggnad, interiör, nya innerdörrar i vapenhuset samt ny dörr till tornuppgången, sannolikt delvis nya fönsterbågar med isolerglas. (ÖLM)
1980 Teknisk installation el-radiatorer i vapenhuset. ÖLM
1986 Vård/underhåll, exteriör, putslagning, avfärgning, ommålning av fönster, dörrar m.m., omfogning av sockelstenar samt omtjärning av spåntak. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ÖLM)
1987 Fast inredning förslag till renovering av orgeln. (ÖLM)
2003-2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
AU Unnerbäck, Axel R., Orgelinventarium. Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige, Stockholm 1988.
BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
GL Lindqvist, Gunnar, Ekebyborna kyrka, Linköpings Stifts kyrkor, 2003
ML - Liljegren, Mårten, Stormaktstidens gravkor, Stockholm 1947.
ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
KÄLLOR
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
Liljegren, Mårten, Stormaktstidens gravkor, Stockholm 1947.
Lindqvist, Gunnar, Ekebyborna kyrka, Linköpings Stifts kyrkor, 2003
Nyström, Georg, Herrgårdarnas byggmästare och deras släktled under trehundra år. Värnamo 2002.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-M, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947
Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Kristberg
Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 8c Ulvåsa
Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i 2003, kompletterad 2007. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samarbete med Linköpings Stift 2003.
År 1150-1224 Fast inredning - port
Trädörr med järnsmide, ursprungligen placerad i sydportalen, nu i vapenhuset.
se historik
År 1250-1350 Arkitekturbunden utsmyckning
Målningar sannolikt på ett trätak, kvarvarande bemålade brädor utgör väggar i ett sakramentsskåp intill sakristiedörren.
se historik
År 1430-1450 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i det höggotiska koret.
se historik
År 1500-1520 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i det "nya koret2, sannolikt utförda av en elev till mäster Amund. överkalkades 1828 och togs delvis fram igen 1948-49.
se historik
År 1673 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuten av Johan Meyer, Stockholm.
se historik
År 1752 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping.
se historik
Klockgjutare: Magnus Hultman
År 1790 Fast inredning - altare
Altare av trä.
se historik
År 1804 Specifika inventarier - altartavla
Altartvla av Pher Hörberg, skänkt av greve Carl Edward Gyldenstolpe på Ulfåsa.
se historik
År 1806 Fast inredning - orgel
Orgel tillvarkad av Per Shiörlin, Linköping.
se historik
År 1806 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlans ram tillverkad av Anders Malmström, far till konstnären August Malmström.
se historik
År 1828 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades av J Haurelius, varvid orgelverket flyttades bakåt i samband med en minskning av läktaren. Bälgverket flyttades från läktarens södra sida till tornrummet.
se historik
År 1828 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol tillverkad av byggmästare Abraham Nyström.
se historik
År 1839 Fast inredning - orgel
Orgeln reparerades av Carl Hanner, Linköping.
se historik
År 1850-1899 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1806 förändrades genom att en del stämmor togs bort. Renoverades 1952.
se historik
År 1850-1925 Teknisk installation - värme
Kamin öster om predikstolen.
se historik
År 1889 Fast inredning - orgel
Orgeln reparerades av A P Kullbom, Linköping.
se historik
År 1918 Fast inredning - orgel
Orgeln ombyggdes av C A Lund, Linköping.
se historik
År 1940 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmnings och belysningsanläggning sannolikt bänkvärme.
se historik
År 1952 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1806 renoverades av Th Frobenius & Co, Lyngby, Danmark, varvid den ursprungliga dispositionen återställdes. Den gamla trampanläggningen finns kvar. Tidigare renoverad 1828, 1829, 1889 och 1918.
se historik
År 1980 Teknisk installation - värme
Elradiatorer i vapenhuset.
se historik
År 1986 Underhåll - exteriör
Putslagning, avfärgning, ommålning av fönster, dörrar mm, omfogning av sockelstenar samt omtjärning av spåntak. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping.
se historik
EKEBYBORNA KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Ekebyborna församling Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län.
Ekebyborna kyrka. Cnattingius, B: Ekebyborna kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 2:a uppl. 1987.. ISBN: ?
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin