Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med kyrkstallar, församlingshem, fd skola, klockaregård och ålderdomshem en mycket innehållsrik kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens administrativa centrum. Församlingshemmet är i stort sett intakt sedan uppförandet 1934 och de invändiga väggmålningarna av Yngve Lundström har stora konstnärliga värden och ger en intressant inblick i socknens historia då de avbildar kyrkplatsen på 1870-talet. Församlingshemmet som helhet har även ett personhistoriskt värde genom att det tillkom tack vare en donation av Hjalmar Wicander.
Kyrkogården
Gravkapellet utgör en mycket välbevarad representant för den arkitekturstil som går under beteckningen 20-talsklassicism. Det har, liksom församlingshemmet, även ett personhistoriskt värde genom att det tillkom genom en donation av Hjalmar Wicander. Gravkoret för släkten von Post på Frängsäter utgörs av en mycket välbevarad byggnad från 1700-talets mitt.
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden präglas av tre tidsskikt; medeltidens kyrkomurar, tornet från 1770-talet med sin rokokohuv, men framför allt av den omfattande ombyggnaden 1803-1807 då kyrkan fick sin mycket speciella utformning med korsarmar och kupolen med lanternin över korsmitten. Även interiören har bevarat mycket av den prägel den fick vid omgestaltningen 1803-1807. Arkitekt Olof Tempelmans fantasifulla variationer av de traditionella formerna med bl a korets ståtliga kolonnanordning utgör ett intressant exempel på arkitektens och tidens förkärlek för de antika formerna. Tornhuven med sina urtavlor har fått samma utformning som tornavslutningen på Vreta klosters kyrka. Vidare bör en rad speciella detaljer uppmärksammas, som t ex att delar av en rosafärgad puts finns bevarad på västra gavelmuren och bänkarnas ovanliga utformning som följer korsarmarnas rundning. Socknens adliga familjer har genom frikostiga gåvor, som t ex predikstolen från 1681, altaruppsatsen från 1716 och mässingsdopfunten från 1701, satt sin prägel på kyrkan. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men stora delar av det medeltida murverket finns bevarat i långhuset. Även sakristians nedre delar är sannolikt från medeltiden och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Värt att notera är även att plåttaket till vissa delar kan utgöras av originalplåt från 1803-1807.
Sammanfattning
" Kyrkan präglas i hög grad av ombyggnaden 1803-1807 efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. Den visar på en av hans fantasifulla nyklassicistiska utformningar med korsarmarna och kupolen med lanterninen över korsmitten. Även interiören med korets kolonnportik och korsarmarnas halvrunda insidor är ett ovanligt inslag i länets kyrkor.
" Kyrkans historia är intimt förknippad med adelsläkterna på socknens större gårdar, som t ex Frängsäter och Tisenhult. De har genom frikostiga gåvor, som te x predikstolen från 1600-talet, altaruppsatsen och mässingsdopfunten från 1700-talet samt begravningsvapen satt sin prägel på kyrkan.
" Det medeltida murverket utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik.
" Konsul Hjalmar Wicanders donationer till hemsocknen som resulterat i bl a renovering av kyrkan, gravkapellet och församlingshemmet. De två senare byggnaderna är dessutom ovanligt välbevarade och har stora konst- och personhistoriska värden.
" Kyrkomiljön representerar det förindustriella Sveriges sockencentrum med bl a skola, kyrkstallar, församlingshem och klockaregård.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Korutsprång, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Skedevi kyrka har en ovanlig planform med rektangulärt långhus med korsarmar i öster, vilka är tresidiga i exteriören och rundade i interiören samt ett segmentformat kor. Vidare finns en sakristia i två våningar, som är placerad mellan norra korsarmen och långhuset, samt ett torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten med spritputsade fasader med slätputsade omfattningar mm. Fasaderna är avfärgade i vitt. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Taket, som utgörs av ett sadeltak som är valmat över korsarmarna, är belagt med svartmålad falsad plåt med jämna falsar. Delar av taket har bevarad originalplåt. Även ståndrännor och stuprör är av svartmålad plåt. Över korsmitten finns en fönsterinklädd lanternin. Tornet har en karnissformad huv, urtavlor samt åttkantig vitmålad och plåtinklädd lanternin. Ljudöppningarna är stickbågiga med plåtklädda luckor. Till tornets tredje våning finns i söder och norr smala rektangulära muröppningar. Kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga och symmetriskt placerade. Fönstren är kopplade och tillkom vid renoveringen 1958 med yttre brunmålade bågar med antikglas i blyspröjs. Den mittersta fönsteröppningen på södra och norra korsarmen är igenmurad. På korets östra mur finns ett igenmurat runt fönster. Sakristian har två fönster i norr, varav det övre ligger i liv med fasaden och det undre placerat i en djup nisch. Fönsterblecken är av kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster. Västingången är försedd med brunmålade dubbla dörrar med enkelt utförda rektangulära fyllningar och lister samt ett överljusfönster, sannolikt från 1800-talets mitt. Portens omfattning är rusticerad och avslutas uppåt av en plåtklädd list med ett där ovanför placerat oxöga. En ingång finns även centralt placerad på södra långsidan. Den utgörs av brunmålade pardörrar med dekorativt utformade speglar som är räfflade nedtill, som eventuellt kan vara från 1803-1807. Portalen är enkelt uppbyggd med ett överliggande lunettfönster. En ingång finns även på sakristians norra sida. Dörrbladet är klätt med en liggande svartmålad panel. Trappan är gjuten vid renoveringen 1958 med steg av kalksten.
Interiör beskrivning
Långhuset är rektangulärt med rundade korsarmar. Golvet består av ett oljat trägolv. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. På norra muren finns en infattad minnestavla av kalksten över prosten och kyrkoherden Sven Engström, död 1826. Takets tunnvalv har en gråaktig puts, som utgör en akustikputs som tillkom vid renoveringen 1958. Tunnvalvet avslutas nedåt med en profilerad taklist. På södra långsidan leder ett vindfång med gråmarmorerade svängdörrar till sydportalen. I väster finns ett liknande vindfång, som har skapats genom läktarunderbyggnader. Bänkinredningen är öppen i tre kvarter och fortsätter in i korsarmarna. Sitsarna kan eventuellt tillhöra originalbänkarna från 1803-1807, dock senare ombyggda med bl a nya ryggar och gavlar. Gavlarnas färgsättning i grått, grönt och blått härstammar sannolikt från renoveringen 1958. De bakre bänkarna är borttagna och där har man för några år sedan placerat liggande textilförvaring. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång via sakristians andra våning. Korgen tillhör en predikstol, som skänktes 1681 av Magdalena Bonde på Tölingsnäs. Den gjordes om i samband med den omfattande ombyggnaden 1803-1807. Korgen står på ett stenimitationsmålat fundament.
Orgelläktaren i väster bärs upp av svartmålade runda och kannelerade pelare. Läktarbarriären har ett utskjutande mittparti, som tillkom i samband med att ett nytt orgelverk byggdes 1915. Barriären är försedd med gråmarmorerade speglar. Trappan till orgelläktaren löper via den västra väggens södra sida och under trapporna finns sedan 1915 förråd med gråmålade spegeldörrar ut mot kyrkorummet. Läktarens golv består av breda lackade brädor. Läktaren är möblerad med lösa stolar. Orgelfasaden tillhör 1812 års orgel, som byggdes av J S Strand i Vingåker. Det nuvarande verket är byggt 1975 av O Hammarberg i Göteborg. Fasaden är gråmarmorerad med förgyllningar. I slutet av 1920-talet monterades en oljemålning av Hans Ekegårdh i orgelfasadens mittennisch, där organisten ursprungligen satt. Läktarunderbyggnaderna utvidgades vid renoveringen 1998 genom att väggen framflyttades ca 1 meter mot kyrkorummet. De lämnar långhusets västra fönster fria. Väggen mot kyrkorummet består av en gulvit slät panel med avfasade hörn. I det vindfång som har skapats mellan vapenhuset och långhuset har taket sänkts. I norr finns ett utrymme som har inretts till handikapp - WC. I söder finns förråd samt trappan till orgelläktaren.
Korsarmarna har rundade väggar med bänkar som följer väggarnas rundning. Gördelbågarna är dekorerade med blomornament i stuckatur eller gips. Lanterninen över korsmitten är försedd med gråmålade innanfönster. I söder och norr är fönsteröppningarna igenmurade och i den norra nischen är en äldre altartavla placerad. Den föreställer "Nattvarden" och är målad av Gustaf Adolf Engman 1844 och signerad G.A.E. 1844. I den södra korsarmen är kyrkans dopfunt placerad. Den är av mässing och skänkt till kyrkan 1701.
Koret är halvcirkelformat och ligger tre-fyra steg högre än långhusets golv. Golvet är av trä och gråmålat. Korabsiden flankeras av två par kolonner med illusionsmålade kannelyrer. Mellan kolonnerna är nummertavlorna placerade. De ovala empireramarna har troligen bevarat sin originalförgyllning från 1840-talet. Fönsteröppningarna är försedda med innanfönster med gultonat glas, vilket eventuellt kan vara det som uppges vara insatt vid renoveringen 1915. Altaret är fristående och murat med förgyllda fyllningar på framsidan. Altaruppsatsen är skänkt 1716 av Brita Ulfsparre på Tisenhult. Originalfärgskiktet togs delvis fram vid renoveringen 1915, då den placerades på en nytillverkad predella. Altarringen är bågformad och försedd med balusterdockor och målad i grått med sparsam förgyllning.
Sakristian är belägen mellan den norra korsarmen och den norra långhusmuren. Den är i två våningar och nås via en dörr på den norra korsarmens västra sida. I den passage som bildats mellan korsarmen och sakristian finns i norr en grönmålad dörr, tillkommen vid renoveringen 1958 som leder till ett vindfång till sakristians utgång. I söder finns en liknande dörr till en toalett. Dörren till sakristian är äldre och härstammar eventuellt från 1803-1807. Golvet är sedan 1998 täckt av en grå linoleummatta. Väggarna och taket är putsade i en gråvit ton. I norr finns en fönsteröppning. Trappan till övervåningen är förlagd på den södra väggen och under trappan finns inbyggda förråd och skrudkammare. Övervåningen var oinredd till 1958 då bottenvåningen gjordes om till väntrum och sakristian förlades på övervåningen. Väggarna är putsade och gråfärgade och taket består av obehandlad furuplank. I norr finns ett stickbågigt kopplat fönster. Från sakristian finns en passage till predikstolen.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och ligger sju steg lägre än långhuset. Golvet är sedan renoveringen 1959 belagt med kalkstensplattor liksom stegen i trappan upp till en avsats som leder vidare till långhuset. Väggarna är putsade och avfärgade i en gulvit ton. I öster finns en dubbeldörr med speglar och överljusfönster till långhuset och det vindfång som skapades genom läktarunderbyggnaderna. I dörrnischen finns gångjärnsfästen, som sannolikt härstammar från tiden före tornets tillbyggnad på 1770-talet. I norr och söder finns fönsteröppningar med samma typ av fönsterbågar som i långhuset. Taket är plant och består av gråmålade brädor. Mot den västra väggen finns två gravhällar uppställda. Trappan till kyrkorummet flankeras av två gråmålade enkeldörrar, sannolikt tillkomna vid renoveringen 1915. De leder till förrådsutrymmen, varav det södra är beläget under trappan till tornet. I trappkonstruktionen framgår att det har funnits en äldre torntrappa på samma plats. Golven i förråden består av äldre obehandlade brädor. I det norra finns skrivet på väggen; F. Ring Målare 1915 Norrköping och H. Hylander Målare 1915. På avsatsen framför dörren till långhuset finns i söder uppgången till tornet.
Tornet nås via den övre avsatsens södra sida i vapenhusets östra del. Den första våningen har ett obehandlat brädgolv och putsade väggar. I söder och norr finns tydliga vertikala skarvar i muren och uttag efter äldre bjälklag. På östra väggen, som före tornets uppförande på 1770-talet var kyrkans utvändiga västgavel, finns spår efter en rosa puts. I kammaren finns sädesbingar. I våningen över finns även spår efter rosafärgad puts på den östra väggen samt en smal rektangulär öppning, som är igenmurad med tegel på insidan. Däröver finns klockvåningen. Kyrkan har tre klockor, storklockan omgöts senast 1820 av Lars Öhman i Norrköping, mellanklockan göts 1735 av Magnus Hultman i Norrköping och lillklockan göts 1781 av Anders Billsten i Norrköping.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Vid en arkeologisk undersökning 1993 i samband med mögelsanering under långhusets golv påträffades spår efter en träkyrka. Fynden bestod av en syllstensrad och ett fragmentariskt trägolv. Detta lager kunde dateras genom ett mynt, en brakteat, från 1200-talets början. Dessutom framkom en bevarad väggstock med målningsrester, vilken genom dendrokronologisk provtagning också har daterats till 1200-talets början. I slutet av 1400-talet byggdes en stenkyrka runt omkring den äldre timmerkyrkan, som därigenom kunde användas under byggnadstiden. Stenkyrkan saknade torn och hade ett rektangulärt långhus med oklar korutformning. En avbildning från 1670-talet visar kyrkan med ett tresidigt korparti och ett murat vapenhus i söder. Den befintliga sakristians bottenvåning härstammar sannolikt från medeltiden. Under slutet av 1600-talet och 1700-talets första hälft försågs kyrkan med nya inventarier och inredning, såsom predikstol 1681, dopfunt av mässing 1701 och en altaruppsats 1716. Dessa skänktes av ägarna till socknens större gårdar, som t ex Tölingsnäs och Tisenhult.
På 1770-talet uppfördes ett torn intill långhusets västgavel. I 1829 års inventering uppges att kyrkan uppfördes 1807, se nedan, af "HofConducteuren Anders Sundström och tornet uppfördes 1777 af LänsByggmästaren i Nyköpings Län Anders Sundström, fader till den ofvannämnde." Anders Sundström d ä har medverkat i ett flertal kyrkobyggnader under 1700-talets sista fjärdedel i framför allt Södermanland, där han 1805 blev Province Arkitekt. Han uppges ha flyttat från Nyköping till Malmö i början av 1800-talet. Även murmästare Måns Månsson och byggmästare Petter Andersson från Linköping medverkade vid tornbygget. Tornhuven fick en utformning som påminner om Vreta klosters kyrkas tornavslutning, som uppfördes 1764 efter ritningar av arkitekt C J Cronstedt.
I början av 1800-talet blev kyrkan för liten för den fortsatta befolkningsökningen. Arkitekt Olof Tempelman utförde 1803 ritningar till en ombyggnad, som innebar att det gamla koret revs. Olof Tempelman (1745-1816) var anställd vid Överintendentsämbetet och var professor i arkitektur vid Konstakademien. Han var uppvuxen i Östergötland och engagerade sig i ett flertal kyrkobyggen i länet. Kyrkan fick en mycket speciell utformning med korsarmar och en kupol med en lanternin över korsmitten. Interiören omformades efter tidens strikta nyklassicism, men med ett ganska ovanligt utformat kyrkorum. Korsarmarna fick en halvrund avslutning och koret flankeras av kraftiga kolonner. Korets kolonner återkommer även i de av Tempelman ritade kyrkorna i Östra Husby och Konungsund. Över korsmitten reser sig en lanterninförsedd kupol. I den ovannämnda inventeringen från 1829 uppges sakristian finnas i såväl nedre som övre våningen, varav den övre hade utgång till predikstolen. Den ursprungliga bänkinredningen verkar enligt beskrivningen ovanligt nog varit öppen; "2ne Rader Bänkar på båda långsidorna, med öppna ingångar ifrån Stora Gången." Kyrkorummet fick en för tiden typisk ljus färgsättning och den äldre predikstolen och altaruppsatsen vitmålades för att harmoniera med interiörens nyklassicistiska enkelhet. År 1812 stod kyrkans nya orgel klar med en orgelfasad i form av en valvbåge där organisten satt vänd mot församlingen. Den var byggd av orgelbyggaren Johan Samuel Strand i V Vingåker. J S Strand (1786-1860) tillhörde en orgelbyggarsläkt, där fadern Pehr (1756-1826) och brodern Pehr Zacharias (1797-1844) var kända orgelbyggare med verksamhet i Stockholm.
År 1915 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Edvard Bernhard i Stockholm. De största förändringarna var att läktare i korsamarna borttogs och att altaruppsatsen från 1716 åter placerades i koret. Den hade 1844 ersatts av en altartavla målad av Gustaf Adolf Engman. Orgelläktaren ombyggdes även i samband med att ett nytt orgelverk installerades. Kyrkorummet fick en ny färgsättning med gula väggar.
Konsul Hjalmar Wicander på Harpsund var född i socknen och efter ett besök vid kyrkan erbjöd han sig att bekosta en försköning av kyrkan och även uppföra ett gravkapell och ett församlingshem. År 1921 upprättade arkitekt Sven Brandel "Program för åtgärder för höjande av kyrkorummets skönhet". Beskrivningen ger en inblick i arkitekternas omdömen om vad som ansågs vara fult och vackert; "Öppna bänkar målade i ekimitation i en ton, vilken mot väggarnas ganska starka gula färg verkar synnerligen kraftlös och äcklig och mycket störande för kyrkorummet som färgkomposition." Avseende de gula katedralglas som hade monterats i korabsidens fönster år 1915 ansåg Brandel; "Ljusflödet genom det jämna katedralglaset ger ett okonstnärligt intryck av torka och stumhet." Han föreslog att bänkarna skulle ommålas i en blågrön marmorering och att arbetet skulle utföras av artisten Filip Månsson. Sven Brandel (1886-1931) var arkitekt och tjänstgjorde som antikvarie vid Riksantikvarieämbetet och Filip Månsson var dekorationsmålaren på modet vid denna tid. Huruvida han blev ansvarig för målningsarbetet är oklart.
Nästa renovering utfördes 1958 efter ritningar utförda av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee. Kyrkorummets tunnvalv försågs med en akustikputs och läktarunderbyggnader tillkom. En ny sakristia inreddes en trappa upp i "sakristiebyggnaden" och den ursprungliga sakristian omändrades till väntrum. Bänkinredningen och orgelläktarens pelare fick sin nuvarande färgsättning i svart och gult och korets kolonner återfick en ursprunglig färgsättning. Därefter har ett nytt orgelverk tillkommit. Det är byggt 1975 av Olof Hammarberg i Göteborg. Arkitekt Magnus Ahrén gjorde 1998 ett förslag till utökade läktarunderbyggnader där bl a en handikapptoalett inrymdes. Samtidigt omkalkades väggarna och snickerierna ommålades delvis.
År 1100-1529 Nybyggnad
Akustikförbättring av taket genom påsprutning av Claes Spray Limpet, ny- eller omlagt trägolv, det murade altaret omputsades, trapporna till orgelläktaren inbyggdes, nytt golv i bänkkvarteren som isolerades, den äldre trätrappan och trägolvet i vapenhuset ersattes av kalksten, ny dörr till tornet, ombyggnad av sakristian, installation av WC, nyinredning av sakristia på övre våningen. Predikstolen sänktes ca 40 cm och en ny trappa byggdes, Väggarna rengjordes och bänkarnas ommålades. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.
Orgelbyggare: Johan Samuel Strand
År 1200-1249 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrka av timmer, ersattes av en stenkyrka under senmedeltid.
År 1400-1529 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrka av sten med salsformad plan, sakristia vid korets nordsida samt vapenhus i söder.
År 1485 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuten enligt inskription, omgöts 1728 och 1820.
År 1681 Fast inredning - predikstol
Predikstol, skänkt av fröken Magdalena Bonde på Tölingsnäs, utvidgades, förändrades och vitmålades 1803, konserverad 1926.
År 1701 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av mässing, skänkt av generalmajoren Gustaf Ulfsparre och Margarethe Lejonhufvud.
År 1701 Arkitekturbunden utsmyckning
Innertaket dekorerades av målare Måns Grijs, Norrköping.
Hantverkare - Målare: Måns Grijs
År 1708 Fast inredning - orgel
Orgel, ett s k positiv, levererat av J A Gerwall, Söderköping, ersattes av en ny orgel 1755.
Orgelbyggare: J A Gerwall
År 1716 Specifika inventarier - altarskåp
altaruppsats, skänkt av fru Brita Ulfsparre på Tisenhult, ommålades vit 1803, de ursprungliga färgerna framtogs 1915.
År 1728 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan från 1485 omgöts, även 1820.
År 1735 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklockan göts av Magnus Hultman, Norrköping.
Klockgjutare: Magnus Hultman
År 1755 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1708 ersattes av ny, eventuellt byggd av klockaren Gustaf Lagergren, Östra Husby, ersattes åter 1812
Orgelbyggare: Gustaf Lagergren
År 1775-1777 Nybyggnad - Torn
Nybyggnad - Torn - Torn av sten vid långhusets västgavel, "LänsByggmästaren i Nyköpings Län Anders Sundström", Murmästare Måns Månsson och byggmästare Petter Andersson, Linköping.
Byggmästare: Anders Sundström
Hantverkare - Murare: Måns Månsson
Byggmästare: Petter Andersson
År 1775-1779 Nybyggnad - Torn
Nybyggnad - Torn
Arkitekt: Anders Sundström d.ä.
Hantverkare - Murare: Måns Månsson Lindgren
Byggmästare: Petter Andersson
År 1781 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts av Anders Billsten, Norrköping.
Klockgjutare: Anders Billsten
År 1812 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1755 ersattes av en ny orgel, byggd av Johan Samuel Strand, Västra Vingåker, ombyggts 1915, 1924, nytt verk 1975.
År 1820 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan från 1485 omgöts av Lars Öhman, Norrköping, omgjuten även 1728.
Klockgjutare: Lars Öhman
År 1844 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla "Nattvarden", målad av Gustaf Adolf Engman, skänkt av Eric Ericsson i Ruda, sedan 1915 placerad i norra korsarmen.
Konstnär: Gustaf Adolf Engman
År 1875-1899 Teknisk installation - värme
Kaminer på långsidorna.
År 1876 Fast inredning - bänkinredning
Ny eller ombyggd bänkinredning, sannolikt målad i ekimitation.
År 1915 Underhåll - exteriör
Den oljemålade svartplåten lagades, putsen lagades och fasaderna avfärgades. Den spritputsade sockeln renhöggs och putsades med cementblandad spritputs. Arkitekt Edvard Bernhard, Stockholm, byggmästare Erik Andersson, Linköping.
Arkitekt: Edward Bernhard
Byggmästare: Erik Andersson
År 1915 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket från 1812 ersattes av ett nytt byggt av Olof Hammarberg, Göteborg, ersatt av ett nytt verk 1975.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1915 Teknisk installation - värme
Värmeanläggning med lågtrycksånga.
År 1926 Konservatorsarbeten
Predikstolens ursprungliga färger togs fram. Konservator Oscar Svensson, Stockholm.
Konservator: Oscar Svensson
År 1941 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket ombyggdes.
År 1958 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning, värmeanläggning.
År 1958 Teknisk installation - värme
Elektrisk belysning, värmeanläggning.
År 1975 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln från 1812 med verk från 1915 försågs med ett nytt verk, byggt av O Hammarberg, Göteborg.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1978 Fast inredning - orgel
Kororgel, skänkt av Max Krüll, Stockholm.
År 1992 Underhåll
Fasaderna omputsades och avfärgades, snickerierna målades. Åby Fasad AB.
År 1993 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk undersökning i kyrkans långhus p g a av mögelangrepp. Undersökningen visade på en äldre kyrka från 1200-talets början. Arkeolog Göran Tagesson, ÖLM. Rapport ÖLM dnr 403/93.
År 1993 Teknisk installation - värme
Nytt vattenburet värmesystem.
År 1998-1999 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring. Kerstin Jacobsson Arkitektateljé AB, Linköping.
År 1998-1999 Teknisk installation - el
Översyn av el.
År 2002 Teknisk installation - värme
Bergvärme.
År 2002-2003 Underhåll - exteriör
Omläggning av plåttaket på norra sidan och ommålning av det södra takfallet.
SKEDEVI KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Skedevi församling Finspångs kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Ericsson E: Ur Skedevi kyrkohävder. Finspånga läns härad och Bergslags kontrakt i Östergötland. Anteckningar om kyrkan och äldre tiders sockenliv. U å.
Mörkfors, G: "Pyramiden från Skedevi kyrka", i Östergötland. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum. 1989.
Feldt, A-C m fl: Kyrkoarkeologi i Östergötland 1986-1996. Östergötland fakta nr 2. Östergötlands länsmuseum.1996.
Nisbeth, Å: Skedevi och Rejmyre kyrkor. Linköpings stifts kyrkor. 3:e uppl. 2003.
.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Nisbeth, Åke, Skedevi och Rejmyre kyrkor, Linköpings stift 2003.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IV, Uddevalla 1950
Unnerbäck, Axel R, Erici, Einar. Orgelinventarium. Sthlm 1988.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Muntliga uppgifter av 1:e antikvarie Magnus Josephson på Sörmlands museum.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin