Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården med intilliggande skolbyggnad, ålderdomshem, klockarbostad, gästgivargård och gårdsbebyggelse utgör en ovanligt tät och innehållsrik kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum. Den Renströmska skolan är även förklarad som byggnadsminne.
Kyrkogården
Kyrkogården innehåller ett relativt stort antal 1800- och tidiga 1900-talsvårdar av högt kulturhistoriskt intresse. Norr om kyrkan finns två intakta rena gruskvarter skapade under 1940-50-talen. I kvarter 7 finns relativt omfattande lämningar av en allmän linje från 1927 fram till 1961 markerad med särskilda små liggande vårdar och vita träkors, vilka alla är av stort kulturhistoriskt intresse. Till kyrkogårdens miljö hör den uppväxta trädkransen och kyrkogårdsmurarna med skiftande murverk och mycket väl bevarade grindstolpar. Grindarna i smidesjärn som är stämplade med brukets namn och med årtalet 1793 är ovanliga och har ett stort kulturhistoriskt värde.
Den nya kyrkogården präglas av utsikten över sjön Regnaren och jordbruksbygden i norr och de häcksystem som finns här i kontrast till gamla kyrkogårdens öppna gräsytor.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är interiört och exteriört i det närmaste intakt sedan återuppbyggandet 1914-15. Den utgör även en av länets få kyrkor från denna tid. Exteriören präglas av de tidstypiska portarna, ingången till sakristian med sin dekorativa målning, skiffertaket och framför allt ger tornspirans lökkupol exteriören en speciell karaktär. Interiören är mycket välbevarad och starkt präglad av tidens nationalromantiska strömningar med jugendinslag. Den bevarade originalfärgsättningen är en betydelsefull del av kyrkorummet. Nummertavlorna och altartavlan, som räddades undan branden, utgör i sig betydelsefulla föremål av hög konstnärlig kvalitet, men de visar även på en historisk kontinuitet. Altartavlan utgör en av Hörbergs bästa altartavlor och motivet är lite speciellt då det visar det närbelägna Finspångs slott i bakgrunden.
Sammanfattning
" Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med intilliggande bebyggelsen som t ex Renströmska skolan och den f d gästgivargården en mycket innehållsrik kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum.
" Kyrkan är interiört och exteriört i det närmaste intakt sedan återuppbyggandet 1914-15. Exteriören präglas i hög grad av tornspirans speciella lökkupol. Interiören med sin fasta inredning och färgsättning är ett mycket välbevarat exempel på nationalromantikens stilideal. Den utgör även en av länets få kyrkor från denna tid.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus, tresidigt avslutat kor, en lägre sakristia i öster samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av gråsten och eventuellt kan äldre murar ingå i den norra sidan. Stensockeln är oputsad. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och taklist. Taket, som är täckt med skifferplattor, utgörs av ett sadeltak som är avvalmat över koret. Sakristian skadades inte av branden, då den var belagd med plåttak. Sakristians tak är nu liksom övriga tak belagt med skiffer. Tornets avslutning med svängd huv och lökkupol krönt av spira är även täckt med skiffer. Tornluckorna är brunmålade och försedda med rombformad panel. Ståndrännor och stuprör är tillverkade av kopparplåt. Fönsteröppningarna är rundbågiga med sidohängda, gråmålade och småspröjsade fönsterbågar i karm. Fönstren är försedda med antikglas. Huvudingången är via tornet i väster och utgörs av en låg avtrappad portal med brunmålade dubbeldörrar med fantasifullt utformad panel i romber med nationalromantiskt utformat smidesbeslag och överliggande galler. Över porten finns en kalkstensplatta med följande inskription; DÅ GUSTAF DEN III REGERADE OMBYGDES REGNA KYRKA 1785. En ingång finns även centralt på södra sidan med samma utformning som portalen på den västra sidan. Över porten finns en kalkstensplatta med årtalen 1914-15. Till sakristian finns även en ingång på den södra sidan. Den är placerad i en murnisch med golv av tegel lagt i rombmönster. Den rundbågiga nischen är målad med en tidstypisk stiliserad dekor i rött, gult, blått med svarta konturer. Dörrbladet är klätt med diagonalställd brunmålad panel med nationalromantiskt smidesbelag och överliggande galler. Under korets nordöstra fönster finns en nedgång till ett pannrum.
Interiör beskrivning
Långhuset är rektangulärt med ett trägolv, vilket 1998 slipades och oljades. Väggarna är putsade i en vitgul ton. Taket utgörs av ett gråmålat tredingstak med kassettindelning. Mot väster finns dubbla, brunbetsade svängdörrar till vapenhuset. Den södra ingången har en rikt skulpterad träomfattning med inslag av förgyllning. Samtliga innerdörrar är mer eller mindre rikt bearbetade spegeldörrar av furu. De är brunlaserade och försedda med nationalromantiskt utformade smidesbeslag. Fönsteröppningarna är försedda med gråmålade innanfönster.
Bänkinredningen är öppen i tre kvarter. Gavlarna är laserade i en brunröd ton med utskurna siffror målade i blått. Originalfärgsättning är tydligast på den norra sidan, där den inte har bleknat. Koröppningen eller triumfbågen flankeras av rundbågiga nischer varav den norra utgör uppgången till predikstolen och i den södra finns ett dekorativt gallerverk i träram, sannolikt tillkommen för den ursprungliga varmluftsanläggningen. Predikstolskorgen står på ett murat fundament. Ljudtak saknas. Korgen är utförd av furu med rikt skulpterad ornamentik och text samt målad i en tunn blå lasyr med förgyllning. Uppgången är via en rundbågig öppning på korets norra sida.
Läktaren i väster bärs upp av runda pelare. Läktarbarriären har ett utskjutande mittparti och är försedd med en spegelindelning, som är målad i en laserande marmorering i brungula nyanser samt med förgyllning. Läktarens undersida är täckmålad i grått. Vid renoveringen 1998 tillkom läktarunderbyggnader. De är rundade mot mittgången och klädda med en slät träpanel inmålad i väggfärgen. Den södra innehåller förråd och den norra handikapps - WC. Under läktaren har de bakre bänkarna tagits bort och där finns modern liggande textilförvaring.
Orgelläktaren nås via trappor i vapenhuset. Läktarens golv består av ett obehandlat brädgolv. Läktaren har bevarade gradänger och bänkinredning på såväl södra som norra sidan. Orgeln är byggd av Setterquist & Son i Örebro 1919 och fasaden är ritad av arkitekt Gustaf Linden. Dopfunten, som är placerad i sydöstra hörnet, är av trä med oktogon form med kolonner i hörnen. Den är målad i en laserande marmorering med förgyllningar samt med dopfat av koppar. Nummertavlorna räddades undan branden och härstammar sannolikt från kyrkans byggnadstid 1785. De är rektangulära med profilerad ram, som kröns av ett fyrfat. Under detta, inom en krans, finns två olika vapensköldar. Vapensköldarna återger de adliga ätterna Pfeiff och Gyllenkrook. Ramarna är målade i en kraftigt blålila marmorering. På psalmnummerlapparnas baksida har siffrorna skurits ut. Den blinde Anders Mattsson, som tjänstgjorde i kyrkan under 1800-talets första hälft, kunde då känna vilka nummer han skulle hänga upp.
Korets golv är beläget tre steg högre än långhuset. Golvet består av ett slipat och oljat brädgolv. Väggarna är klädda med en brunlaserad bröstningspanel och däröver puts. Taket består av ett enkelt utformat stjärnvalv. Dörrarna till sakristian har en korgbågig avslutning uppåt och är infattade med profilerade foder som ingår i korets bröstpanel. Altaret är murat med konkava hörn och målat i lila toner med vitmålad överdel med guldtext. Altarringen är rund och öppen mot öster och marmoreringsmålad i likhet med läktarbarriären. Altartavlan, som framställer Jesus i synagogan, är signerad Pehr Hörberg Sesit 1792 och försågs med en ny omramning 1914. Den omges av dubbla spiralvridna, delvis förgyllda kolonner.
Sakristian är belägen öster om koret och golvnivån ligger tre steg lägre än korgolvet. Golvet, som består av ek, nyinlades 1998. Väggarna och taket är vitputsade och i öster finns en rundbågig fönsteröppning. Söder och norr om sakristian finns passager. Den södra är belagd med klinker och där finns en separat utgång i söder samt WC i öster. Det norra utrymmets golv ligger på samma nivå som korgolvet. I öster finns ett förvaringsutrymme för skrudar m m.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet består av ett slipat och oljat brädgolv. Väggarna är putsade och nedtill, som en bröstningspanel, inklädda med brunmålade lister och väggfält. Taket är plant och vitputsat med avtrappad taklist. På södra och norra sidan löper trappor till orgelläktaren och tornet. Till förvaringsutrymmen under trapporna leder enkla brunlaserade dörrar.
Tornet nås via trappor i vapenhuset. Första våningen är försedd med ett brunlaserat trägolv och vitputsade väggar. Mot öster finns en dörr till läktaren med ett brunlaserat dörrblad. Den andra och tredje våningen är oinredda med obehandlade brädgolv, putsade men ofärgade väggar. På den tredje våningen finns i öster en lucka till långhusvinden. I klockvåningen syns brandskadade träbjälkar vid ljudöppningarna. Kyrkans bägge klockor omgöts efter branden 1914 av H G Bergholtz i Stockholm.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten under medeltiden. Dess utformning är till stora delar oklar. Långhuset var dock rektangulärt och i norr fanns en sakristia. Grundmurar påträffades vid gravgrävningar vid kyrkans norra sida. Amanuens Anders Lindahl vid Östergötlands länsmuseum kunde efter en undersökning 1947 konstatera att de sannolikt hörde till den gamla kyrkans sakristia. Golvet innanför grundmurarna var täckt av plana, tunna hällar av kalksten och gråsten. Den äldre sakristians läge invid den nuvarande kyrkans norra mur kan indikera att delar av den medeltida kyrkans norra mur eventuellt ingår i den nuvarande kyrkan. Kyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats.
Redan vid mitten av 1700-talet var den medeltida kyrkan för liten för de boende i församlingen och ett förslag på att utvidga kyrkan åt öster framkom. Kammarherren Axel Wilhelm Gyllenkrook på Regnaholm föreslog dock att en ny kyrka skulle byggas. Den uppfördes 1785-1787 efter ritningar utarbetade av länsbyggmästare Magnus Beurling. Kyrkan fick en för tiden traditionell utformning med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti med en låg sakristia i öster samt torn i väster. Interiören försågs 1792 med en stor altartavla målad av Pehr Hörberg. Den framställer Jesus i synagogan i Nasareth. I bakgrunden skymtar stadsbebyggelse med bl a Finspångs slott i Östergötland. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland.
Under pågående gudstjänst söndagen den 6 april 1913 upptäcktes det att det brann i kyrkans tak. Kyrkan blev snabbt övertänd och man befarande att hela kyrkbyn skulle fatta eld genom den hårda nordliga vinden. En större ladugård brann ner till grunden, men övrig bebyggelse klarade sig. Ålderdomshemmet tog dock eld flera gånger och kyrkogården blev helt nedtrampad. Från kyrkobyggnaden kunde ljuskronor, silver, altartavlan, nummertavlor och en del av kyrkans arkiv räddas. Anledningen till branden tror man berodde på att gnistor från ett kaminrör antände spåntaket. Kyrkan återuppbyggdes omgående efter ritningar av arkitekt Gustaf Linden. Linden (1879-1964) var stadsarkitekt i Linköping mellan åren 1912 och 1924. Han var även anställd vid Byggnadsstyrelsen där han blev den ledande stadsplaneexperten. Han stora insats i Linköping var den generalplan över staden som blev klar 1923 och de s k engelska radhusen, som han ritade på Lindengatan.
I Östgöta Correspondenten den 13 november 1915 redogjorde signaturen -man för den nya kyrkan; " Den brunna kyrkan - framhöll arkitekten Linden - var helt visst bortsedt från en del detaljer en vacker kyrka. Dock bjöd den egentligen intet för trakten egenartadt och var ej heller på något sätt särskildt lämpad efter omgifningen. Tvärtom hörde den till en dussintyp, som en viss arkitekt i slutet av 1700-talet förde fram, och den påträffas också rätt allmänt i vårt land, långt uppe i Norrland såväl som ända nere i Skåne. Denna omständighet har gjort, att arkitekten ej ansett sig bunden af några pietetskraf från det förra templet." I den arbetsbeskrivning som arkitekt Gustaf Linden uppgjorde för kyrkan 1914 beskriver han sin utgångspunkt för återuppbyggandet; "Vad det inre beträffar så erbjöd den äldre kyrkan intet nämnvärt av intresse eller kyrklig stämning. Jag har därför ansett mig oförhindrad att föreslå vissa förändringar såväl beträffande planformen som i övrigt i avsikt att försöka giva den nya kyrkans inre en mera stämningsfull och på samma gång med gängse smakuppfattning mera överensstämmande karaktär." Under det sena 1800-talet fanns det en likriktning inom kyrkoarkitekturen, kyrkornas form var traditionell, med ett långhus med torn i väster. Vid sekelskiftet 1900 ersattes den gängse plantypen av en stor formrikedom. En romantisk historisk syn genomsyrade arkitekturen och arkitekterna ville ha en stämningsskapande arkitektur med naturliga material gärna med lokal anknytning. I början av 1900-talet ändrades även den liturgiska synen på kyrkorummet. Kyrkan skulle inte längre vara en sluten församlingsbyggnad utan kyrkan skulle stå öppen för vem som ville komma, den s k folkkyrkotanken. Detta speglar sig även i arkitekturen och under 1900-talets första decennier byggdes några av landets främsta moderna kyrkor av tidens främsta arkitekter. Regna kyrkas exteriör och interiör fick en utformning i enlighet med de samtida arkitekturstilarna jugend och nationalromantik. Återanvändandet av de gamla murarna omöjliggjorde dock ett friare gestaltande av kyrkorummet. Fönsteröppningarna minskades dock något då arkitekt Gustaf Linden ansåg de gamla alltför stora för att skapa den varmare och intimare stämning han uppenbarligen ville åstadkomma. Tornet försågs med en mycket karakteristisk lökkupol klädd med skifferplattor. Kyrkorummet fick ett kassettindelat tredingstak och korets tak utformades som ett stjärnvalv. Gustaf Linden ritade kyrkans nya inredning och den fick en konsekvent och samstämmig utformning. Pehr Hörbergs altartavla som hade räddats från branden fick en helt ny omramning i en jugendbarock omgiven av vridna kolonner. Färgsättningen hölls i dova färger och förgyllning i samklang med altartavlans färgställning.
Några omfattande exteriöra förändringar har inte skett sedan återuppbyggnaden. Fasaderna var ursprungligen avfärgade i en grå ton, men försågs 1948 med en vit spritputs. Interiören genomgick en omfattande renovering 1998 under ledning av arkitekt Magnus Ahrén i Linköping. Kyrkorummet försågs då med små läktarunderbyggnader och golvet som var laserat i en varm brun ton fick en ljus träton genom att de slipades och oljades.
År 1100-1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrka av sten med rektangulärt långhus med ingång på sydsidan och sakristia i norr. Riven i samband med att en ny kyrka uppfördes 1785.
År 1668 Underhåll
Klockstapel av okänd ålder försågs med ny botten och brädbeklädnad.
År 1670 Underhåll
Ett vapenhus av okänd ålder målades och försågs med lås.
År 1675 Underhåll
Kyrkan kalkades ut- och invändigt.
År 1679 Underhåll
Valven lagades och taken lades med spån. Byggmästare Oluf Nilsson, Stockholm.
Byggmästare: Oluf Nilsson
År 1709 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1785-1787 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrka av sten med rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, halvrund sakristia i öster samt torn i väster, uppförd efter ritningar av länsbyggmästare (Mårten Olaus) Magnus Beurling och under ledning av byggmästarna Sven Dahlberg och Jöns Hederström. Eventuellt ingick den medeltida norra muren i den nya kyrkans nordmur. Kyrkan eldhärjades 1913, endast sakristian klarade sig. Kyrkan återuppbyggdes 1914-15.
Byggmästare: Jöns Hederström
Byggmästare: Magnus Beurling
Byggmästare: Mårten Beurling
Byggmästare: Sven Dahlberg
År 1792 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla "Jesus i synagogan i Nasareth", målad av Pehr Hörberg, ny omfattning efter branden 1913.
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1796-1799 Fast inredning - predikstol
Predikstol, skänkt av fru Sofia Gyllenkrook på Regnaholm, eventuellt tillverkad av Carl Fredrik Beurling.
År 1823-1824 Fast inredning - orgel
Orgel byggd av orgelbyggare Pehr Zacharias Strand, Stockholm.
Orgelbyggare: Pehr Zacharias Strand
År 1850-1899 Teknisk installation - värme
Värmeugn mitt på nordsidan.
År 1850-1899 Underhåll - exteriör
Ommålning med mörkare hörnkedjor m m, nya fönster med bly- eller tunn järnspröjsning med färgat glas överst.
År 1875-1899 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar i nyrenässans.
År 1914-1915 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt. Arkitekt Gustaf Linden, Linköping.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1914-1915 Fast inredning - läktare
Predikstol, bänkinredning, altare, altaruppsats, orgelläktare m m. Arkitekt Gustaf Linden, Linköping.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1914-1915 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockor gjutna av K G Bergholtz, Stockholm.
Klockgjutare: Kristian (K G) Bergholtz
År 1914-1915 Fast inredning - altare
Predikstol, bänkinredning, altare, altaruppsats, orgelläktare m m. Arkitekt Gustaf Linden, Linköping.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1914-1915 Fast inredning - bänkinredning
Predikstol, bänkinredning, altare, altaruppsats, orgelläktare m m. Arkitekt Gustaf Linden, Linköping.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1914-1915 Fast inredning - altaruppsats
Predikstol, bänkinredning, altare, altaruppsats, orgelläktare m m. Arkitekt Gustaf Linden, Linköping.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1914-1915 Fast inredning - predikstol
Predikstol, bänkinredning, altare, altaruppsats, orgelläktare m m. Arkitekt Gustaf Linden, Linköping.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1914 Ritning godkänd / bygglov
Förslag till ombyggnad, Gustaf Linden, Stockholm, daterade jan 1914.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1915 Invigning
Invigning den 28 november.
År 1915 Teknisk installation - värme
Varmluftssystem.
År 1919 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverk byggt av Setterquist & Son, Örebro med fasad av arkitekt Gustaf Linden. Linköping.
År 1919 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelverk byggt av Setterquist & Son, Örebro med fasad av arkitekt Gustaf Linden. Linköping.
Arkitekt: Gustav Linden
År 1939 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
År 1948 Underhåll - interiör
Väggarna rengjordes och taket ommålades i samma färgton som tidigare.
År 1948 Underhåll - exteriör
Fasadernas grå slamputs ersattes av en vit spritputs.
År 1957 Teknisk installation - värme
Nytt vattenburet värmesystem.
År 1962 Underhåll - interiör
Kyrkbänkarna fernissades.
År 1974 Underhåll - exteriör
Skador på murkrönet åtgärdades, dörrar och fönster ommålades.
År 1992 Underhåll
Målningarna i portvalvet till sakristians ingång renoverades.
År 1992 Underhåll - exteriör
Putslagningar, ommålning av dörrar och fönster samt åtgärder på skiffertaket, b la montering av fotränna av koppar. Åby Fasad AB.
År 2001-2002 Teknisk installation - värme
Bergvärme.
REGNA KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Regna församling Finspångs kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Lindqvist, G.: Regna kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 2001.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Eriksson, Eva, Den moderna stadens födelse. Svensk arkitektur 1890-1920. Sthlm 1990.
Lindqvist, Gunnar, Regna kyrka. Linköpings stifts kyrkobeskrivningar, 2001.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IV, Uddevalla 1950.
SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor.
Riksantikvarieämbetet.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Andersson,Erik:Byggmästare"; "Linden,Gustav:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin