Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Bo socken ligger på gränsen till Östergötland och utgörs av skogsbygd med gles jordbruksbebyggelse. Närmiljön kring kyrkan och dess kyrkogård utgörs av blandskog.
Bo kyrka är belägen på Boo fideikommiss ägor och är starkt förknippat med detta. Strax intill finns flera byggnader som ingår i Boo slottsmiljö; slott, trädgårdsmästarbostad, ladugård, fatabur, f.d. skola m.m. Slottet har anor från 1600-talet och en huvudbyggnad i nygotisk stil från 1870-talet. Boo utgör riksintresseområde för kulturmiljövården.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur med två ingångar i söder. Kyrkogårdens västra del domineras av fideikommissariernas höga gravstenar och övriga familjemedlemmars nygotiska gjutjärnskors.
Ett enkelt grusgångssystem finns på kyrkogården som för övrigt är otuktad, med karaktär av äng. Under april månad är kyrkogården översållad med vildväxande påskliljor och vitsippor. Den västra delen av kyrkogården domineras av höga lärkträd planterade på 1830-talet, bl.a. en allé från sydvästra entrén fram till kyrkans huvud entré. På kyrkogården finns förutom kyrkan två vitputsade byggnader, ett gravkapell och ett bårhus/gravkapell. Den spånklädda klockstapeln är belägen på en höjd söder om kyrkogården.
KYRKAN - Kyrkan uppfördes 1733 av fältmarskalken Johan Hugo Hamilton. Det är en panelklädd vitmålad korskyrka med takryttare över korsmitten och tegelbelagda takfall. Huvudportalen är placerad i västra korsarmen, ytterligare en ingång finns i den norra. Samtliga fönster är rundbågiga.
Boo kyrka uppfördes under åren 1728-33 av fältmarskalk Hugo Johan Hamilton på Boo, som växte fram som ett större gods på 1600-talet. Kyrkan uppfördes som kapellkyrka för befolkningen i trakten som hade långt till församlingskyrkan i Svennevad. 1735 blev Bo egen församling och 1883 eget pastorat.
Kyrkan som uppfördes var en rödfärgad, knuttimrad korskyrka med spåntäckt tak och fristående klockstapel. I stort sett all inredning är från byggnadstiden, så som predikstol (troligen inköpt från en äldre kyrka), altare, altarring och bänkinredning.
1744 uppfördes ett fristående gravkapell norr om kyrkan för H J Hamiltons husföreståndarinna, fröken Sofia Wrede och hennes kammarjungfru.
1764 inköps en begagnad orgel från S:t Pers kyrka i Vadstena. Fasaden ombyggdes av orgelbyggare Gustav Lagergren från Kimstad. Samtidigt med införskaffandet av orgeln byggdes orgelläktaren i västra korsarmen.
1812 byggdes en läktare i norra korsarmen.
1833 byttes den ursprungliga altartavlan med Korsfästelsen ut mot en tavla föreställande Uppståndelsen. Övriga åtgärder under 1800-talets senare del har underhållskaraktär, bl. a. Målningsarbeten, installation av kaminer samt byte av golv och takpanel.
1929 byttes orgelverket ut mot ett nytt av E A Setterqvist & Son.
1957 skänktes den medeltida dopfunten med okänt ursprung till kyrkan.
1961 ett bårhus/kapell uppförs norr om kyrkans norra entré.
1973 belades yttertakens mittparti med kopparplåt, tidigare hade de haft målad järnplåt.
1994-96 genomgick kyrkan en ut- och invändig renovering. Utvändigt målades kyrkans fasader. Invändigt målades väggar och tak, framtogs originalfärgen på orgeln och rekonstruktionsmålades äldre färgsättningar på orgelläktarbarriären, predikstolen samt bänkardörrar och- gavlar.
1998 Kyrkan blev i fideikommissets ägor ända fram till 1998, då församlingen övertog ägandeskapet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Bo kyrka med omgivande kyrkogård och klockstapel utgör en sällsynt välbevarad och ålderdomlig miljö med stark anknytning till Boo fideikommiss till vilket kyrkan hörde ända till 1998. Interiören präglas av karolinertidens enkelhet med välbevarad inredning och inventarier från framförallt 1700-talet. Bygdens sociala differentiering är tydligt avläsbar i bänkdelningssystemet med herrskapsbänkar i de främsta bänkraderna och enklare bänkar längre bak i korsarmarna samt på norra läktaren. Ovanlig är den inbyggda herrskapsläktaren ovanför sakristian i östra korsarmen. Kyrkan har ingen elektrisk belysning eller fast värmesystem.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med sin miljö kan på grund av sin ålderdomliga helhetskaraktär räknas till ett nationellt omistligt kulturarv, som är så ömtåligt att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara.
- Kyrkans ursprungliga bänkinredning som tydligt speglar de sociala skillnaderna med rymliga herrskapsbänkar längst fram och enklare bänkar för torpare, pigor och drängar längre bak.
- Kyrkogården med sina höga bautastensliknande gravstenar över fideikommissarier till Boo slott, sina gjutjärnskors, sina höga gamla lärkträd samt sina otuktade ängslika grönytor med vildväxande påskliljor är unik i landet.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Takryttare
Inventeringsår (2008)
Bo kyrka är en korsformig timmerkyrka med panelklädda fasader och takryttare med öppen lanternin i korsmitten. Koret och sakristian är placerat i den östra korsarmen.
TAK - Kyrkan har ett korsformat tak. Takfallen är belagda med enkupigt lertegel med mörka vatt- och nockbrädor. Över korsmitten är taket sedan 1973 täckt med kopparplåt som lagts med förskjutna hakfalsar.
I takets korsmitt finns en åttkantig takryttare med öppen åttkantig lanternin, krönt av en kopparspira med kulkors. Det femkantiga trapphuset på östra korsarmen har ett plåtklätt pulpettak.
FASAD - Kyrkans fasader är klädda med locklistpanel i fallande bredd som nedåt avslutas med en liggande fotplanka. Timmerstommens knutar är brädfodrade. Korsarmarnas gavelfasader har en plåtklädd list som skiljer gavelröstet från den nedre delen. Gavelröstena i norr, öster och söder har ingen locklist utan endast en slät panel. Samtliga fasader är målade i en vit kulör. Sockeln av natursten är delvis putsad och avfärgad grå.
FÖNSTER –De södra och östra korsarmarna har tre fönster, ett på varje fasad. De västra och norra korsarmarna har två fönster och på gavlarna varsin dörr. Ovan dörren på norra korsarmen finns ett stickbågigt fönster vars nedre hälft utgörs av blyspröjsat glas med små rutor och vars övre hälft är lika kyrkans övriga fönster.
Fönstren är i fyra luft med båge och spröjs av trä, flera av fönstren har till viss del gammalt glas. Bågarna är målade i en dov rödbrun kulör, mittpost, tvärpost och foder är målade i en dov grön kulör. Fönsterbågarna är placerade i liv med locklistpanelen. Fönstrens nederkant är försedd med ett fönsterbleck som målats i samma kulör som bågarna.
Sakristian bakom koret i östra korsarmen har ett fönster i östra gavlen lika kyrkorummets. Längst upp till höger om detta finns ett litet rektangulärt fönster, vars fönsterbåge är inmålad i fasaden och indelad i fyra mindre rutor. Ett likadant fönster finns denna korsarms norra fasad, båda fönstren hör till en herrskapsläktare över koret. Trapphuset på östra korsarmen har ett litet fönster åt öster.
DÖRRAR – På västra korsarmens gavel finns en portal med enkel omfattning med volutformat krön. Porten består av en utåtgående pardörr med fyra fyllningar i vardera dörrbladet och ursprungliga smidesbeslag. Porten med omgivande portal är målad i två grå nyanser. Ovanför porten hänger en ljuslykta i järn. Framför porten finns en låg trappa av kalksten och granit. Brädinklädnaden på timmerknutarna som flankerar portalen har utformats som doriska pilastrar.
På norra korsarmens gavel finns en pardörr av stående brädor, inmålad i fasadens kulör. Ovan den ett stickbågigt fönster i fyra luft. De övre lufterna har spröjs av trä och de nedre är indelade i mindre rutor med blyinfattat gammalt glas. Bågar
och karm är målade i lika kulör som övriga fönster.
Trapphuset på östra korsarmen har en dörr av stående brädor med originalbeslag inmålad i fasadkulören.
Bo kyrka är en korskyrka med kor och bakomliggande sakristia i östra korsarmen. Läktare finns i västra och norra korsarmarna samt en inbyggd herrskapsläktare i den östra.
LÅNGHUS/VÄSTRA KORSARMEN – Kyrkans långhus utgörs av den västra korsarmen och korsmitten. Taket utgörs av ett plant trätak som över orgelfasaden höjts och givits formen av ett brutet tak. Väggarna är klädda med stående panel och är målade i en gulvit kulör. Timmerstommen hålls samman av vertikala strävor, vilka framträder som lisener på de annars helt släta väggarna. Kyrkorummets golv består av ett skurgolv.
Västra korsarmen har två fönster, ett i södra och ett i norra väggen. Kyrkans samtliga fönster har stickbågiga överstycken och är uppdelade med mitt- och tvärpost. Varje luft är indelad med spröjs, de nedre i åtta rutor och de övre i fyra. Innerfönstrena, som är försedda med handvarpa, nytillverkades 1902. Fönsterbågar och foder är målade i en ljusgrå kulör. Ytterporten i väster är en utåtgående pardörr av trä med smidda beslag, målad i en mörk grå kulör.
Slutna bänkkvarter finns längs korsarmens södra och norra väggar och sträcker sig fram till halva korsmitten. Dopfunten är placerad i korsmittens nordöstra del.
I korsarmens västra del finns orgelläktaren med inbyggda trappor bakom bänkarna.
Korsmitten bärs upp av pelare på södra och norra sidorna, dels fristående och dels inbyggda i korsarmarnas mötespunkter. Pelarna är gråmålade med förgyllda kannelyrer i tromp l´oeil-teknik samt kapitäl med förgyllda lister. Pelarna är inbyggda i bänkinredningen.
KOR - Koret är placerat i östra korsarmen med bakomliggande sakristia. Ovanför sakristians norra hälft finns en inbyggd herrskapsläktare. Taket är täckt av ett platt brädtak och väggarna med stående panel lika långhus. Stickbågiga fönster lika långhusets finns på södra och norra sidan. Golvet är ett skurgolv.
Altaret är placerat mot östra väggen mot sakristian och flankeras av dörrar, som leder in till sakristian. Dörrarna har i övre delen tolv glasrutor, delvis äldre gröntonade, med förgylld spröjs och i den nedre delen två parallella rektangulära fyllningar. På var sida om dörrarna finns kannelerade förgyllda pilastrar som bär upp ett listverk. Ovanför listverket finns på norra sidan ett fönster in till läktaren och på södra sidan ett likadant blindfönster.
Altartavlan omges av en i blågrått och guld målad drapering. Mot korets norra vägg finns den s k prästgårdsbänken. Predikstolen är placerad på korets södra sida, på hörnet mot korsmitten och södra korsarmen.
SAKRISTIA – Kyrkans långsmala sakristia är placerad bakom koret i östra korsarmen och nås direkt från detta genom två dörrar. Det är högt i tak i södra hälften men betydligt lägre i norra, där herrskapsläktaren är inrymd. Väggar och tak är klädda med slät panel målad i en blågrå kulör. Fönstret i östra väggen är lika kyrkorummets fönster. Golvet består av ett omålat brädgolv samt i nordöstra delen ett upphöjt murat golv av tegel. Mot norra väggen, vid det upphöjda golvet av tegel, finns en murad eldstad. I södra delen av sakristian finns ett väggfast skåp målat i grått.
SÖDRA KORSARMEN - Taket är täckt av ett platt brädtak och väggarna med stående panel lika långhus. Stickbågiga fönster finns på södra, östra och västra väggen. Bågarna är utformade lika de i västra korsarmen. Golvet är ett skurgolv. Längs de västra och östra väggarna finns slutna bänkkvarter. I sydöstra hörnet har bänkar tagits bort och en enkel, låg skärmvägg satts upp för att dölja ett förvaringsutrymme.
NORRA KORSARMEN - Taket är täckt av ett platt brädtak och väggarna med stående panel lika långhus. Stickbågiga fönster lika västra korsarmens finns i östra och västra väggen. I norra väggen finns en pardörr av trä, klädd med bred liggande profilerad panel. Dörren är målad i en grå kulör. Längs de östra och västra väggarna finns slutna bänkkvarter. Korsarmen domineras av en stor läktare, som tillkom 1812 och som fyller hela korsarmen. Uppgång till läktaren finns i nordvästra hörnet. I nordöstra hörnet har bänkar tagits bort och en enkel, låg skärmvägg satts upp för att dölja ett förvaringsutrymme.
FAST INREDNING
ALTARE - Väggfast altare från 1733.
BÄNKINREDNING - Korsarmarnas slutna bänkinredning tillkom samtidigt med kyrkan 1733. Bänkinredningen speglar de sociala skillnaderna som tidigare fanns med rymliga herrskapsbänkar längst fram i västra korsarmens bänkkvarter och enklare bänkar längre bak. Vissa av dessa bänkar har inte hela ryggstöd utan endast en enkel planka. De flesta bänkar har bänkdörrar med släta fyllningar och rekonstruerad numrering. I södra korsarmen har dock flera av de enklare bänkarna inte dörrar och där finns numreringarna på gavlarna. Bänkarna i är försedda med smidda ljusbärare som utgör den huvudsakliga ljuskällan i kyrkorummet.
På västra läktarens framskjutande partier längs ytterväggarna finns på var sida små bänkar med dörr.
På läktaren i norra korsarmen finns en enkel öppen bänkinredning målad i grått.
PREDIKSTOL - Predikstolen med tillhörande ljudtak är placerad på korets södra sida i hörnet mot den södra korsarmen. Korgen är mångsidig och sidorna skiljs åt av förgyllda spolformade pelare. Varje sida är försedd med tre fyllningar, den övre och nedre mindre än den mittersta. Korgen är placerad på en hel sockel som fortsätter under predikstolstrappans barriär. Barriären är försedd med två fyllningar. Dörren till trappan är en enkeldörr med fyra fyllningnar. Ljudtaket är platt och mångsidigt likt predikstolskorgen och från dess undersida hänger en förgylld duva. Predikstolen är färgsatt i ljusgult och blågrått men visar även tidigare färgsättningar på en av korgens sidor. Bakom predikstolen är en draperingsmålning i blågrått med förgyllda fransar. På draperingsmålningen finns ett förgyllt strålknippe.
ORGEL - Orgeln är placerad på läktaren i västra korsarmen. Orgeln köptes begagnad från S:t Pers kyrka i Vadstena 1764 och när den sattes upp i Bo av Gustav Lagergren, Kimstad, kompletterades fasaden med rikare dekor och ny färgsättning. 1929 sattes ett nytt orgelverk av E A Setterqvist & Son in bakom fasaden. Fasaden är grönmarmorerd med förgylld akantusornamentik i barockstil. Piporna är synliga i fält på fasaden som har tre tureller, två på sidorna och en i mitten. Orgeln är helt i originalskick och en av de sista bevarade ”senromantiska” orglarna från Setterqvists verkstad.
LÄKTARE I VÄSTER- I västra korsarmen byggdes en läktare samtidigt som orgeln köptes in till kyrkan 1764. Läktaren vilar på sex förkroppade pelare som i sin tur är placerade på bakersta bänkarnas gavlar. Pelarna är marmoreringsmålade i grönt med förgylld dekor och doriska kapitäl. Läktarens barriär med rokokoform har omväxlande framskjutna och tillbakadragna partier; framskjutna intill ytterväggarna samt mittpartiet och där emellan tillbakadragna partier. De framskjutande partierna har fyllningar med mörkare grön marmorering än själva barriären. Mitt på barriären, över mittgången, hänger ett porträtt av kyrkans byggherre, Johan Hugo Hamilton. De tillbakadragna partierna har fyllningar med vapentavlor målade på duk, byggherrens och hans första makas vapen flankerade av ett lejon och en enhörning och årtalet 1733. På västra väggen på läktaren finns en draperingsmålning i originalskick, målad med limfärg.
LÄKTARE I NORR -1812 byggdes en stor läktare i hela norra korsarmen. Denna läktare har svagt sluttande golv in mot korsmitten. Barriären har släta rektangulära fyllningar på sidopartierna och mittfyllning med listverk i form av två runda arkadbågar vilande på pilastrar. Barriären är färgsatt i grå kulörer.
Pelarna som bär upp korsmitten är integrerade i läktarens barriär.
HERRSKAPSLÄKTARE: Ovanpå sakristian norra del, bakom koret, finns en inbyggd läktare. Läktaren nås via ett trapphus utifrån och har kontakt med kyrkorummet genom öppningsbara fönster i korets nordöstra hörn.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Den nuvarande altartavlan föreställande Uppståndelsen hängdes upp 1833. Tavlan med stickbågigt överstycke omges av en rektangulär förgylld ram. Den ursprungliga altartavlan hänger på korets norra vägg och föreställer Korsfästelsen.
ALTARRING - Altarringen är kvadratisk med dörrar på norra och södra sidan. Den är försedd med platta, illusoriskt målade balusterdockor. Knäfallet är stoppat och klätt med blått tyg.
DOPFUNT – Den medeltida dopfunten skänktes till kyrkan 1957 och har okänt ursprung. Funten är placerad i korsmittens nordöstra hörn. Cuppan är cylindrisk med målad rödbrun kant och därunder en repstav. Skaftet är nästan obefintligt och smyckat med en smal repstav målad i rödbrunt. Foten är kraftig och konformad.
NUMMERTAVLA - I koret, på var sida om altaret, hänger två stycken ovala svartmålade tavlor med förgyllda ramar i rokoko. Ramarna kröns av en skuren bandrosett.
På pelarna mellan norra och södra korsarmarna finns två rektangulära nummertavlor av trä med krön målade i svart och silver.
KYRKKLOCKOR - De två klockorna är placerade i den fristående klockstapeln. Lillklockan är gjuten 1733 av klockgjutare P Petræus och har Hugo Johan Hamiltons och Anna Flemings namn ingjutna. Även storklockan är gjuten av P Petræus år 1743 och tar upp Hugo Johan Hamiltons namn.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Öster, Sakristia - Öster
År 1733-1735 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och korsarmar
Byggherre: Hugo Johan Hamilton
År 1764 Fast inredning - orgel
Orgelverket köptes begagnat från S:t Pers kyrka i Vadstena. Fasaden byggdes om med rikare dekor och ny färgsättning.
Orgelbyggare: Gustaf Lagergren
År 1764 Fast inredning - läktare
Orgelläktare i rokokostil uppfördes i västra korsarmen.
År 1812 Fast inredning - läktare
Läktaren i norra korsarmen byggdes.
År 1833 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla
År 1842 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades
År 1851-1852 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig målning
År 1890-1899 Teknisk installation - värme
Kyrkorummet försågs med kaminer.
År 1891 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig målning.
År 1891 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning med oljefärg.
År 1902 Fast inredning - orgel
Orgeln reparerades och tillbyggdes.
År 1929 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk
År 1957 Specifika inventarier - dopfunt
Medeltida dopfunt skänktes till kyrkan.
År 1994-1996 Underhåll - interiör
Invändigt: Målning av väggar och tak, målning av fönster. Målning av norra läktarbarriären. Nytt golv i norra delen av norra korsarmen pga rötskada. Inspektionslucka togs upp i västra korsarmens golv.
Viss komplettering av takpanel i norra och södra korsarmarna. Arbeten utförda av konservator: rekonstruktionsmålning av bänkarnas utsidor, pelare i kyrkorummet, predikstolen, psalmnummertavlor och orgeln, framtagning av ursprunglig färg på västra orgelläktarbarriären samt konservering av altartavla, övriga tavlor samt
draperingsmålningar på korväggen och bakom predikstolen.
Arbetsprogram Jerk Alton, Kumla
År 1994-1996 Underhåll - exteriör
Utvändigt: komplettering och lagning av grundmur. Lagning och kompl. av syllar. Ommålning av fasader, fönster och dörrar i befintlig kulör. renovering av fönster. Översyn av taket.
Arbetsprogram Jerk Alton, Kumla
År 2007 Teknisk installation - brandskydd
Installation av brandskydd
År 2008 Underhåll - exteriör
Tvättning och målningsbättring av skador på fasaden. Ommålning av takryttare med lanternin. Under panelen var timret rödfärgat. Spår efter tjära på fasaden samt spår av ockragul kulör som kan vara grundfärg.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin