Motivering (skydd): Beskrivning
(10000 tecken)
Fyll på under resp. rubrik KYRKOMILJÖN - Tiveds kyrka är har ett naturskönt läge invid en skola i Sanneruds by och med utsikt över sjön Unden. Kyrkan uppfördes på ny kyrkplats för att betjäna östra delen av Tiveden.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogårdens äldsta del omges av en kallmurad stenmur och en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar mellan stenstolpar. Från grindarna samt runt kyrkan leder grusgångar.
Kyrkogården utvidgades betydligt i väster 1968, och en minneslund anlades. Den senare tillfogade delen indelas i kvarter genom häckar och grusgångar. Här finns även ett bårhus och en ekonomibyggnad, ritade 1961 av Adolf Niklasson.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Tiveds kyrka byggdes till största delen mellan 1 juni och 24 juli 1847 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Tornet, ritat av Albert Törnqvist, tillkom först 1865. Den sedan byggnadstiden välbevarade, eklektiska exteriören kännetecknas av sitt fullbreda, rakt avlutade kor, rundbågsfönster och torn med frontoner, hög, spetsig spira samt dubbelvälvda, profilerade ljudluckor. Fasadens spritputs är gulbrun med slätputsade, vita omfattningar, hörnlisener och takgesimser med rundbågar. Två korfönster igensattes omkring 1920, och portarna utbyttes 1949.
Interiören får sin karaktär genom ett ursprungligt, tunnvälvt trätak och genom två korfönster (varav det övre är runt) med glasmålningar ritade av Yngve Lundström 1922. Ett av fönstren har ett klassiserande ramverk, möjligen från kyrkans byggnadstid, och tjänstgör som altartavla. Från 1800-talet har även bevarats nuvarande predikstol, läktare, orgelfasad och troligen bänkinredning och altarring. Dopfunten är från 1936. 1949 fick kyrkan ett ljudtak samt nya nummertavlor ritade av Adolf Niklasson. Läktarunderbyggnaderna är ett resultat av Jerk Altons renovering 1983-1990 liksom nuvarande, något dominanta färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans och kyrkbyns markerade läge vid Unden
- Exteriörens huvudsakliga prägel av sent 1800-tal och nuvarande färgsättning -Bevarat trätak och runt korfönster
-Bevarad ursprunglig inredning.
-Glasmålningarna från 1922
-Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur och smidesgrindar
-Bårhuset och ekonomibyggnaden från 1961
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
TIVEDS KYRKA - Kyrkan har rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor i öster, smalare torn i väster samt sakristia norr om koret. Kyrkan är uppförd av sandstensblock och spåntäckt.
FASAD - Stommen är av gråsten med tegel runt öppningar. Fasaden är spritputsad med slätputsade hörnlisener och omfattningar. Kyrkan är målad i närmast grågul färg medan omfattningar och hörn är vita. Tornfasaderna avslutas upptill av spetsiga gavlar/frontoner. I det västra och norra gavelröstet finns ett slätputsat, runt blindfönster. På motsvarande plats i söder och öster är ett svart tornur med förgyllda romerska siffror och visare. Såväl långhus som torn och sakristia har under takfoten en rödbrun, profilerad taklist samt härunder en vitputsad rundbågslist. Kyrkan har en hög sockel, upptill rak och troligen putsad med cement. I sockeln finns runda gluggar med galler. Mellan sydporten och dess lunettfönster samt över västportalen sitter en lykta. I öster syns i putsen ett smalt, igenmurat fönster vid vardera sidan av det befintliga mittfönstret.
PORT - Porten i väster är en brun, rektangulär pardörr med rombmönstrad fyllning. Dörren är placerad i en rundbågad, perspektivisk nisch med slätputsad omfattning. I nischen är ett ljusbrunt lunettfönster. Kalkstentrappan framför porten har 5 steg och handledare utmed fasaden på båda sidor. Sydporten är rektangulär, brunmålad och har rombmönstrad fyllning samt metallhandtag. Över porten, i en separat nisch, finns ett ljusbrunt lunettfönster. Båda dörrarna är från 1949.
FÖNSTER - De rundbågiga långhus - korfönstren, 4 i söder och 3 i norr samt ett i öster, är ljusbruna med smidda hörnbeslag. Fönstrens nedre del har mittpost med 10 smårutor i varje luft och den övre delen är lunettspröjsad. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med fönsterbleck av målad plåt samt vita, slätputsade omfattningar. I en rund nisch i korets östra gavelröste är ett runt, ljusbrunt fönster med hjulspröjsning. Sakristian har mot norr ett fönster som saknar mittpost.
I tornets första våning finns ett smalt, ljusbrunt fönster i norr respektive söder. På våning två finns likadana fönster i väster, söder och norr. Fönstren, som har 10 rutor, är placerade i rundbågiga, perspektiviska nisch ermed slätputsade omfattningar. Fönsterglaset är möjligen ursprungligt.
På varje sida har tornet en rundbågig, dubbelvälvd ljudglugg med murad och putsad mittstolpe. De två öppningarna och ett runt blindfönster häröver omges av en putsad, perspektivisk omfattning. I öppningarna finns svarta jalusiluckor samt räcken.
TAK - Långhus och även sakristian har sadeltak med flackt enkupigt tegel. Hängrännor och stuprör är av plåt. Tornet har spetsigt torntak/spira med kopparplåt i storplåtsformat. Detta kröns av ett förgyllt klot med kors. Tornfasadernas gavelspetsar kröns av förgyllda spetsklot.
TIVEDS KYRKA - Kyrkan består av ett brett rektangulärt långhus, fullbrett och rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång, sidogångar och genom en tvärarm i söder. Förutom en dörr i väster finns en port med invändigt, grunt vindfång i söder. Över västra delen av långhuset är en läktare och under dess västra parti underbyggnader på båda sidor av mittgången. Dessa avskiljs mot såväl kyrkorum som mot mittgång genom dörrförsedda skärmväggar. Under läktarens norra sida är, utmed väggen mot underbyggnaden, ett lågt skåp samt ett litet bord, troligen från 1984. Under läktaren finns i sydväst en läktartrappa med uppgång från öster. Den svängda trappan från 1949 har inbyggda steg med brun heltäckningsmatta samt utmed väggen handledare av rundstav.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående smala och såpade bräder. I mittgången ligger en grön gångmatta. VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avlutas upptill av en kälad taklist, ådringsmålad i gulbrunt. På väggen sitter på varje långsida tre mässingsljusplåtar/lampetter för vardera två ljusarmar. De skärmväggar som avgränsar läktarunderbyggnaderna mot öster och mot mittgången utgörs av vit byggplatta. I norr hänger en grå bonad.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörrarna mot vapenhuset respektive vindfånget i söder utgörs av grå pardörrar av svängdörrstyp. Varje dörrblad har runda metallknoppar. Båda dörrarna har grå omfattningar. Den södra svängdörren är placerad i ett inre vindfång, utbyggt ca 40 cm från väggen. Över detta är en rundbågad nisch i vilken finns ett lunettfönster. Pardörrarna till vapenhuset i väster och till sydporten är grå med metallhandtag. Varje dörrblad har två höga och häremellan en smal spegel. Dörrarna är troligen från 1949.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida tre vita, rundbågade fönster med mittpost i nedre delen. De indelas nedtill genom profilerade träspröjsar i vardera 10 kvadratiska rutor och överst är de lunettspröjsade. Fönstren sitter i rundbågade, konande smygar, putsade och vitmålade. I varje fönsterbänk står en plan vitmålad trähylla. Över sydporten är ett vitt lunettfönster. Innerbågarna är från 1949.
TAK - Taket är ett tunnvälvt ljusblått trätak av släta bräder med olika bredd men avtagna på samma ställen. Taket under läktaren utgörs av längsgående breda, släta bräder. Över bänkkvarteren hänger två större och två mindre malmljuskronor av barockmodell.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden uppfördes ursprungligen 1943, men ombyggdes 1983-1984. En dörr söder om mittgången och en annan från mittgången mot söder leder till förvaringsutrymmen under läktartrappan. De grå, enkla spegeldörrarna har metallhandtag. Till utrymmet norr om mittgången leder en öppning med grå träomfattning. Härinne är ett kapprum med hängare utmed östväggen och rumshöga, släta, vita skåp, möjligen från 1943, utmed västväggen.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar. Altaret är placerat framför östväggens fönster. Detta pryds av glasmålningar innanför en arkitektonisk omfattning. En vid, rundad altarring är placerad mot östra korväggen. I det södra respektive nordöstra hörnet är en vinklad korbänk med skärmar. En nummertavla med stativ är placerad närmast mittgången i varje korbänk. I nordväggen finns ingången till sakristian och väster om denna en predikstol med trappa från öster. Framför trappan står ett piano och utmed den norra bänkskärmen en katafalk. I sydväggen är ett fönster och framför detta står en kororgel med spelbord mot norr. Väster om orgeln finns en dopfunt samt, mot väggen, ett fristående vitt träkors, troligen från 1800-talet.
GOLV - Se långhus. Framför altarringen ligger en rektangulär matta med geometriska fönster ,märkt "TIVEDS KYRKA, 1928" samt "AGDA ÖSTERBERG". Innanför altarringen är golvet upphöjt ett trappsteg men består av likadana bräder.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad. I öster är en målad arkadbåge - se fönster. På östväggen är en taklist lik långväggarnas. I öster hänger fyra nya, runda mässingslampetter. På väggen över dopfunten hänger en vävd bonad märkt "RG". Här avbildas av ett träd och bibelord.
DÖRR - Den rektangulära enkeldörren till sakristian har fyllning av horisontella gulbruna profilerade bräder samt dragbygel med ciseleringar, troligen ca 1900. Dörren sitter i en djup putsad vit nisch med kalkstensgolv. Över dörren är en putsad bjälke.
FÖNSTER - Koret har i söder ett likadant fönster som långhusfönstren. I öster är ett rundbågigt fönster med glasmålningar, placerat i en rundbågig, putsad och vitmålad nisch. Glasmålningarna avbildar Kristus som välsignar två knäböjande män och är utförda i blått, rött, grönt mm. De är utförda 1922 av firma NP Ringström, Stockholm, efter förslag av Yngve Lundström. Fönstret flankeras på båda sidor av en mörkt rödmarmorerad halvkolonn, upptill profilerad och försedd med en förgylld horisontell list. Halvkolonnerna uppbär, över fönstret, en gråmarmorerad arkadbåge med bibelord i brunt. I gavelröstet i öster är ett runt fönster, placerat i en djup, rund smyg. Fönstret har glasmålningar från 1922 i form av ett orange kors på blålila botten.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhusets tunnvalv.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret utgörs av en träskiva, uppburen av ett putsat och vitmålat underrede med utsparade speglar - rektangulära på kortsidorna och med bland annat en växt på långsidan.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 14 bänkar, det sydöstra 5 bänkar och det sydvästra 7 stycken.
Bänkarna är öppna mot ytterväggarna och slutna mot mittgången. Kvarteren avgränsas mot koret respektive tvärgången genom skärmar.
Gavlarna och bänkdörrarna är enkelt marmorerade i grönt. De gavlar som vetter mot långsidorna samt dörrarna mot mittgången pryds av ljust grå rektangulära speglar med bruna och svarta marmoreringar. Bänkarna är ådrade i gulbrunt invändigt, även bokbrädena, samt är försedda med äldre bänkvärmare under sitsarna. Korbänkarna har likadana skärmar och färgsättning som övriga bänkar. De ursprungliga bänkarna förändrades eventuellt något i samband med 1922 års renovering.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen, ådringsmålad i ljusblått, indelas i fält genom röda profilerade kolonneter. I varje fält är en nedsänkt gråvit spegel med ljusgrå marmoreringar. Överliggaren är bruten och profilerad. Korgen är nedåt avsmalnande och vilar på en låg åttkantig ljusblå fot. Trappan har inbyggda steg med brun heltäckningsmatta, handledare av rundstav mot norr samt mot söder ett skrank med speglar, målat som predikstolen i övrigt. Det polygonala ljudtaket, är rakt avsågat mot nordväggen och har profilerad kant, träspiror i hörnen och välvd mittdel, krönt av ett förgyllt kors med klot. Predikstol en är från 1847, medan ljudtaket tillkom 1949.
LÄKTARE - Läktaren från 1848 vilar under läktarbröstet på fyra gråmarmorerade, fyrsidiga pelare, röda och upptill profilerade. Läktarbröstet utgörs av ett skrank, marmorerat i ljusblått samt prytt av kvadratiska, stora speglar. Dessa är grönmarmorerade med dubbla, röda, smala ramlister. Läktarbröstet är något förhöjt genom ett blått räcke. Golvet på läktaren utgörs av grå plankor förutom i söder där det ligger brun heltäckningsmatta. I söder är två gradänger och närmast trappan i väster en äldre bänk med svängda gavlar. I norr är tre gradänger. En vit pardörr med fyra speglar i varje blad leder till ett tornrum i väster.
ORGEL - Den ljusgröna orgelfasaden med förgyllda lister indelas genom tre pipfält och mellan dessa genom två toureller med synliga pipor.Pipfälten avslutas upptill genom förgyllda tandsnitt med nedhängande snidade och förgyllda tofsar. Vid varje sida är en snidad grön lyra. Fasaden kröns av två stora och två mindre urnor(?). Spelbordet är vänt mot väster. Den pneumatiska orgeln har 12 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Orgelverket från 1922 är tillverkat av Åkerman och Lund, medan fasaden tillhör föregående orgeln från 1804.
KORORGEL - Orgeln av omålat trä saknar fasad.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Som altartavla och altaruppsats tjänstgör det östra korfönstret - se korfönster ovan - och med ursprunglig ram. Ett fristående kors vid dopfunten har troligen tjänstgjort som altartavla tidigare.
ALTARRING - Den höga, rundade altarringen utgörs av en balustrad med profilsvarvade balusterdockor. De röda dockorna med enkel svart marmorering uppbär det stoppade armstödet som är klätt med rött tyg. Knäfallet är stoppat och klätt med likadant tyg. Altarringen är möjligen ursprunglig eller åtminstone tillkommen före 1920-talets renovering.
DOPFUNT - Dopfunten, troligen från 1936, utgörs av en kraftig fyrsidig träfot som upptill vidgas och bildar en cuppa. Foten har avskurna hörn och cuppan är åttkantig. Funten är blåmålad med två röda lister. Foten, som pryds av ett reliefkors på varje sida, vilar på en åttkantig profilerad fotplatta. I funten placeras ett runt silverfat.
NUMMERTAVLA- De vita, rektangulära nummertavlorna från 1949 omges av ljusgröna profilerade ramar och vilar på var sin hög fyrsidig stolpe i samma färg samt fäst i korbänkens inre hörn.
VAPENHUS - Utmed nordväggen och även utmed sydväggen finns ett bokbord.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
PORT - Porten i väster är en grå, rektangulär pardörr med tre speglar i varje dörrblad. Dörren , från 1949, sitter i en rundbågad nisch. I nischens övre del är ett lunettfösnter.
FÖNSTER - I norr respektive söder är ett smalt rundbågat grått fönster spröjsat i tio rutor. Fönstret sitter i en putsad rundbågad utåt konande smyg.
TAK - Taket är plant och av grå släta bräder
GOLV - Golvet utgörs av omålade, smala plankor. I mittågen ligger en grön gångmatta. SAKRISTIA - I nordväggen är ett fönster och framför detta ett bord med två gråvita, svängda stolar, troligen 1800-tal. Utmed västväggen finns två vita, rumshöga skåp med släta dörrar, troligen från 1949 och i den nisch som bildas mellan dess finns ett träaltare.
GOLV - Golvet består av smala bräder och ovanpå ligger en geometriskt mönstrad vävd matta. VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad.
FÖNSTER - Det rundbågiga grå innerfönstret med mittpost består av två separat öppningsbara lufter. Varje luft indelas nedtill genom träspröjs i 10 rutor.
TAK - Taket är ett gråvitt trätak och av breda plankor.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2 är belägen väster om läktaren. Hit leder en vit spegeldörr från läktaren. Golvet utgörs av omålade bräder och väggarna är vitputsade. Taket är av vita, breda bräder. I väster, söder och norr är vardera ett rundbågigt, smalt, grått fönster med tio rutor. En rak trappa med inbyggda steg leder till våning 3. Här syns övre delen av fönstren på våning 2. Golv och tak är av plankor och väggarna är vitputsade. Detsamma gäller våning 4. Här hänger klockorna, tillverkade i Jönköping. I varje väderstreck finns en ljudglugg med luckor.
Fasadkulör (2005): Grå
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
TIVEDS KYRKA -Tiveds kyrka uppfördes sommaren 1847 efter ritningar av JF Åbom. Byggmästare Anders Pettersson, Väsrsås lyckades med bedriften att bygga kyrkan i det närmaste färdig mellan 1 juni och 24 juli. Tornet blev dock inte färdigt, utan en klockstapel användes första tiden. Bygget hade föregåtts av en 150-årig kamp hos de närboende för att få uppföra en kyrka i östra delen av det skogtäckta Tiveden. Tornet från 1865 är ritat av Albert Törnqvist. Läktaren från 1848 tillverkades av byggmästare Forsberg, Sågkvarn. Först 1870 målades kyrkan invändigt genom målarmästare Hagberg, Askersund. En orgel, byggd 1804, inköptes 1879. Delar av fasaden är ännu bevarad. Från tillkomsttiden har även bevarats predikstol, altaruppsats och åtminstone delar av bänkinredningen. 1892 installerades den första uppvärmningsanordningen. En ny dörr till läktartrappan i vapenhuset uppsattes (utan tillstånd) 1919. Två korfönster i öster igenmurades troligen samtidigt. Vid Anders Rolands renovering 1921-1922 målades interiören. Ett rundbågigt och ett runt korfönster försågs med glasmålningar. "Mosaikerna" tillverkades av firma NP Ringström, Stockholm efter ritningar av Yngve Lundström. Övriga fönster fick innerbågar. Vinden isolerades och nya golv inlades under bänkarna. Ett nytt orgelverk inköptes från Åkerman o Lund, men den gamla fasaden bibehölls.
1926 utvidgades kyrkogården efter ritningar av AF Lindeman. Förslag till den dopfunt som ännu används godkändes 1936. 1943 byggdes läktarunderbyggnader med kapprum och toaletter.
1947-1949 ersattes läktartrappan från vapenhuset med en ny från långhuset. Elektrisk värme och belysning installerades efter förslag av S Lidén. Ett ljudtak till predikstolen samt nummertavlor nytillverkades. Torntakets järnplåt ersattes av kopparplåt. Sockeln omputsades och fasadputsen kompletterades. Nya solbänkar, ett inre vindfång i söder, borttagning av den främsta bänkraden, nya dörrar och portar, ut- och invändig målning var andra åtgärder. Den nya västportalen gjordes troligen bredare än den äldre. Förändringarna leddes av Adolf Niklasson. Under läktaren insattes skåp.
1959 inskaffades nuvarande altarkrucifix. 1961 inlämnades ett renoveringsprogram, upprättat av Adolf Niklasson och Olle Hellström. Detta innefattade bland annat invändig ommålning och nytt tegeltak. I planerna, som sannolikt genomfördes samma år, ingick även utvidgning av kyrkogården i väster och söder, uppförande av bårhus samt anläggande av en parkeringsplats sydöst om kyrkogården. Porten i kyrkogårdsmuren flyttades till nuvarande läge, mitt för kyrkans sydportal. 1977 insattes nuvarande tornur.
Vid Jerk Altons renovering 1983-1984 förändrades läktarunderbyggnaderna med nya kapprum, förråd och textilförvaring. Fyra bänkar avlägsnades i väster. 1990 tillkom nuvarande färgsättning. Ursprungsmålning på läktarbröstet framtogs i söder och i övrigt rekonstruerades målningarna här. Nytt elsystem med strålvärme i bänkarna, isolering, orgelrenovering, slipning och såpstrykning av golv, genomfördes. Även dessa arbeten leddes av Jerk Alton. Tornets fasad omputsades och målades genom Per Lundström Måleri AB. Äldre plastfärg avlägsnades.
År 1847 Fast inredning - bänkinredning
År 1847 Fast inredning - altaruppsats
År 1847 Fast inredning - predikstol
År 1848 Fast inredning - läktare
År 1879 Fast inredning - orgel
Byggd 1804, men inköpt detta år. Fasaden delvis bevarad.
År 1922 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1922 Fast inredning - glasmålning
Konstnär: Yngve Lundström
År 1936 Specifika inventarier - dopfunt
År 1947-1949 Teknisk installation - el
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1947-1949 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1990 Teknisk installation - värme
Arkitekt: Jerk Alton
År 1990 Underhåll - interiör
Isolering, ny färgsättning, såpning av golv, renovering av orgel mm.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1990 Underhåll - omputsning
Estrid Esbjörnsson, Kyrkor i Örebro län - en vägledning till Svenska kyrkans kyrkobyggnader, Örebro 2000..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Åbom,Johan Fredrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin