Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Finnerödja kyrka i Tiveden är högt belägen utmed en äldre färdled i utkanten av järnvägssamhället Finnerödja. Kyrkan, som har starka band till närliggande Skagersholms säteri och järnbruk, föregicks av ett 1600-talskapell.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan ligger i nordöstra delen av en stor kyrkogård, utvidgad i söder 1958. Kyrkogården inramas av en trädrad och av stenmurar med muröppningar mellan stenstolpar. Anläggningen innehåller grusgångar, granittrappor och enstaka äldre vårdar med järnstaket. Ett äldre bårhus med grästak är nedgrävt sydväst om kyrkan. I sydöst är en minneslund.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Finnerödja kyrka, uppförd 1762-1763, har tresidigt avslutat kor, sakristia i norr, torn med lanternin samt stora, vidbyggda vapenhus i såväl norr som söder. De valmade taken är spåntäckta, och kyrkans vitputsade fasad stöttas av strävpelare. Vid Erik Lundbergs och Uno Söderbergs renovering på 1960-talet ändrades fönstrens form till vad som ansågs vara den ursprungliga. Samtidigt kläddes den tidigare vitmålade trälanterninen med kopparplåt. En ursprunglig ingång till sakristian återupptogs och en portöppning från 1920 omdanades till fönster.
Kyrkans interiör uppvisar inslag av olika tiders ideal. Från dess föregångare kommer altaruppsatsen från 1673 och samt predikstolen från 1698, renoverade 1920. Trätaket med profilerad taklist är bevarat sedan kyrkans byggnadstid. Korets sedan 1800-talet övermålade draperimålning framtogs 1968. I den slutna bänkinredningen från 1920 ingår de ursprungliga bänkdörrarna. Även läktarens figurativa målningar (framtagna 1920), en trädopfunt och två ovanliga nummertavlor, skänkta av mästersmederna på Skagersholms bruk, är från 1760-talet. Den pneumatiska Zetterqvistorgeln från 1939 har fasad från 1878. 1968 års konsekvent genomförda renovering har gett interiören en sammanhållen och harmonisk prägel. Bland annat tillkom nuvarande altare, altarring, armatur, läktarunderbyggnad samt golv och färgsättning..
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge på äldre kyrkplats med anknytning till Skagersholm
-Exteriörens huvudsakliga prägel av 1700-tal
-Interiörens ursprungliga trätak och målningar
-Predikstol och altaruppsats från föregående kyrka
-Kyrkans ursprungliga bänkdörrar, nummertavlor och dopfunt,
-Den pneumatiska Zetterqvistorgeln samt altare och altarring från 1900-talet -Kyrkogårdens stenmur, trädrad, grusgångar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2005)
FINNERÖDJA KYRKA - Kyrkan är en vitputsad, nyklassicistisk stenkyrka. Den utgörs av rektangulärt långhus, fullbrett och tresidigt avslutat kor i öster, ett betydligt smalare torn i väster, sakristia norr om koret samt vapenhus i söder och i norr. Vapenhusen ligger utmed långhusets västra parti. Tornet har en fyrsidig, sluten lanternin.
FASAD - Kyrkan är byggd av naturstensblock, troligen sandsten, och spritputsad med slätputsade omfattningar. Koret har slätputsade hörnlisener. I korets tre hörn samt mitt på långhuset finns vertikala följare/strävpelare. Även dessa är spritputsade med slätputsade hörn. Pelarna avslutas genom utåt sluttande och spåntäckta pulpettak/avtäckningar. Lanterninens fasader är klädda med kopparplåt. På varje sida är en genombruten urtavla med förgylld rund ram, latinska siffror och visare.
PORT - Huvudingången i tornets västfasad är en segmentbågad, brun enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Den sitter i en segmentbågad nisch med slätputsad omfattning. Kalkstenstrappan har två steg, vilplan och ett räcke i mitten. De vidbyggda vapenhusen har mot norr respektive söder var sin äldre, brunmålad enkeldörr. Den segmentbågade dörren har fyllning av bräder i rombmönster. Överst i den södra dörren finns ett mycket litet, runt fönster. Dörren sitter i en segmentbågad nisch med slätputsad omfattning och har två trappsteg av granit. Sakristians port mot öster är rektangulär, troligen från 1968, har snedställd, omålad träpanel. Ovanför är ett rektangulärt fönster/ljusinsläpp. sakristians dörr och fönster är placerade i en rektangulär nisch med slätputsad omfattning. Framför porten finns en granittrappa med tre steg och vilplan.
FÖNSTER - De vitmålade långhusfönstren med korspost är tresidiga upptill (rektangulära med avskurna hörn). Fönstren var under en period rundade, men återgavs sin ursprungliga form 1968. Varje luft indelas genom blyspröjs i fyra rektangulära rutor. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer slätputsade omfattningar och med fönsterbleck av kopparplåt. Långhuset har tre fönster på varje sida och i koret finns ett likadant fönster i sydöst och ett i nordöst. Mot väster har tornets andra våning ett lågt segmentbågat fönster. Tornet har på varje sida en segmentbågad ljudglugg med svarta luckor.
TAK - Kyrkans långhus - kor täcks av ett stort sadeltak, valmat över koret i öster. De båda vapenhusen i norr respektive söder har valmade sadeltak liksom sakristian i norr. Samtliga dessa tak är spåntäckta. Tornet och även lanterninen har karnisformad huv med kopparplåt. Lanterninen kröns av en spira i smide med årtal, troligen 1764.
FINNERÖDJA KYRKA - Kyrkan består av ett brett rektangulärt långhus, fullbrett och tresidigt avslutat kor i öster, ett vidbyggt vapenhus i norr och ett i söder, ett vapenhus i tornets bottenvåning och en sakristia norr om koret. De båda vidbyggda vapenhuset är belägna i kyrkans västra parti.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom mittgång, sidogångar och genom tvärgångar. I södra tvärgången står en modern ljusglob av smide. Predikstolen i långhusets nordöstra del har trappa från koret i öster. Bänkarna når i öster ända intill koret. Över långhusets västra del är en djup läktare och under dess västra del underbyggnader på båda sidor om mittgången. Underbyggnaderna avskiljs genom skärmväggar med dörrar från kyrkorummet i öster och från mittgången i norr respektive söder. Väggarna är i väster något snedställda så att mittgången smalnar av mot väster. I väster slutar bänkarna ca 1,5 meter från underbyggnadernas skärmväggar.
GOLV - Golvet i gångarna är av rektangulära, hyvlade kalkstenar. På vissa av sidogångarnas plattor finns siffror målade i rött. Under bänkarna ligger ett ca en dm högt undergolv av längsgående, smala och lackade, bräder. Alla golv inlades 1968.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och gråvita. De avlutas upptill av en bred, rikt profilerad, vit taklist med blå marmoreringar. På varje sida av väggen sitter fyra mässingsljusplåtar/lampetter för vardera en ljusarm, troligen från 1968. De skärmväggar som avgränsar läktarunderbyggnaderna mot öster och mot mittgången utgörs av slät, vertikal träpanel, laserad i vitt. Närmast mittgången finns i skärmväggarna på varje sida ett rektangulärt fönster mot öster. Dessa indelas genom förgylld metallspröjs i vardera 8 kvadratiska rutor. Mot mittgången finns likadana men något bredare fönster. Dessa indelas i vardera 16 rutor. På nordväggen, öster om vapenhusdörren, är en metallplatta med inskriptioner angående kyrkans historia.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörrarna mot södra och norra vapenhuset utgörs av mycket breda, segmentbågade pardörrar, placerade i putsade och målade segmentbågade nischer. Dörrarna är av vertikala, släta plankor och målade i vitt. Nordsidans dörr är möjligen ursprunglig, med handsmidda lås och beslag, medan södra dörren troligen är från 1968 med sitt tidstypiska metallhandtag. Även pardörren i väster är segmentbågad. Varje dörrblad pryds av fiskbensmönstrad panel av pärlspont. Dörren har smitt lås och dragbygel från sent 1800-tal och är placerad i en putsad segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida tre stycken upptill tresidiga fönster (rektangulära med avskurna hörn upptill). De vitmålade fönstren har korspost, fyra öppningsbara lufter med katedralglas och omges av en smal, målad guldfärgad bård. De är placerade i rundbågade smygar, putsade och målade i gråvitt. Se även "långhus - vägg".
TAK - Taket är ett spegelvälvt, troligen ursprungligt gråvitt spegelvalv av bräder med olika bredd, men avtagna mitt för varandra. Mittspegeln omges av en profilerad list. Taket under läktaren är ett plant brädtak av längsgående bräder, smala i östra delen och breda i västra. Över mittgångarna finns enhetlig armatur av små lampor med metallskärmar och under läktaren två något större lampor med perforerade metallskärmar. Över mittgångens västra del finns en kristallkrona med nedhängande kläppar, troligen från tidigt 1800-tal.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden är från 1968. Dörrarna mot söder respektive norr har slät, vertikal, vitlaserad panel.Samlingsrummet/brudkammaren i söder har bord och stolar från 1800-talet samt utmed västväggen kapphängare. Södra delen av brudkammaren är avskärmad till toalett. Nordsidans underbyggnad är inredd med skåp utmed både östra och västra väggen. Skåpen är nya och har höga, omålade dörrar.
KOR - Det tresidigt avslutade koret avgränsas från koret genom ett trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar. Altaret är placerat intill östra korväggen. Den tresidiga altarringen slutar ca 1,5 meter från korväggen. I söder, innanför altarringen, är en nyare grå träpiedestal med en sjuarmad malmljusstake. På den nordöstra korväggen, väster om ett fönster, hänger en nummertavla . I nordväggen är ingången till sakristian och öster om denna en hög, vävd gul bonad med den helige andes symbol och märkt "BN". Väster om dörren är predikstolstrappan och framför denna ett piano. Framför det nordöstra fönstret finns en dopfunt och utmed sydväggen en kororgel. Närmast långhuset, utmed sydväggen, står en vit träbänk i svarvad pinnstolsmodell (1800-tal) och över denna hänger en likadan nummertavla.
GOLV - Golvet utgörs av grå, rektangulära jämnt hyvlade kalkstenar från 1968. Innanför altarringen ligger en rektangulär, vävd matta i främst blått, märkt "KW 1995".
VÄGG -Väggen är putsad, målad i gråvitt och har likadan taklist som långhuset. Altaruppsatsen omges av en draperimålning som når ända upp till taket. Det blå draperiet har förgyllda band och överst en förgylld sol med röd och vit segerflagga.
DÖRR - Den rektangulära, gråvita enkeldörren till sakristian har en stor segmentbågig spegel, prydd av profilerade bräder i rombmönster. Dörrens spegel, 1700-1800-tal, omges av en segmentbågad putsad och vitmålad djup nisch.
FÖNSTER - Koret har i nordöst respektive sydöst ett likadant fönster som långhusfönstren. I varje fönster är en låg träkloss med en malmkandelaber, troligen nyare.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhusets spegelvalv, men taket är valmat över koret. Förutom 4 likadana lampor som över mittgången hänger i koret två malmkronor i barockmodell.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1968 utgörs av en grå polerad kalkstensskiva med vitputsat underrede. Skivan slutar ca 30 cm från korväggen. Underredet är närmast väggen drygt 20 cm högre än på andra sidor så att det bildar en sockel till altaruppsatsen. Altarets svagt konkava framsida skjuter ut något åt sidorna i norr och söder. Framsidan har dekor i form av fem rektanglar i relief utmed norra kortsidorna.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av två kvarter på vardera sidan. De östra kvarteren innehåller 13 bänkar och de västra 3 stycken. Bänkarna är öppna mot ytterväggarna och slutna mot mittgången. Den östligaste bänken i norra kvarteret är förkortad i höjd med predikstolen. Kvarteren avgränsas mot koret respektive tvärgångarna genom vita skärmar. Bänkskärmarna mot koret pryds av stora rektangulära, nedsänkta speglar med guldfärgad bård. De vita gavlarna mot såväl ytterväggarna som mot mittgången är rektangulära med var sin rombisk, utsparad spegel. Dörrarna är även dessa vita och har var sin rektangulär spegel med guldfärgad ramlist. De tunna beslagen är målade med guldfärg. Invändigt är bänkarna brunmålade, även bokbrädena. Bänkinredningen är troligen ursprunglig, även om planerna 1920 var att bygga om den med bibehållande av äldre dörrar.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen, ådringsmålad i mörka blå och gröna toner, indelas i fält genom svarta, joniska kolonner med målade rankor. På varje kapitäl är ett skulpterat änglahuvud. I varje fält är en spetsvinklad spegel i ljusblått och en skulpterad evangelist. Över varje spegel är också ett änglahuvud. Kolonnerna vilar på fyrsidiga, reliefprydda baser och mellan dessa finns svarta speglar med evangelisternas namn målade i ljusblått. Under baserna finns nedhängande fruktklasar och under namntavlorna nedhängande sköldar. Sköldarna är försedda med förgylld akantus sam svarta texttavlor. I dessa är målat i blått "AN", "16" respektive "98". Troligen är tillverkaren "Lars Snickare".
Predikstolen vilar på en gråmålad träskärm. Den har ett polygonalt ljudtak i liknande färger med nedhängande festoner, änglahuvuden samt runt kanten skulpterade sköldar och änglar - troligen med Kristi pinoredskap. Taket är troligen samtida med predikstolen.
Den raka trappan från öster, tillkommen 1968, har inbyggda, lackade steg och mot norr en grå handledare av trä. Mot söder är en skärm, slät och grå nedtill och upptill målad som predikstolen och försedd med speglar.
LÄKTARE - Den ursrpungliga läktaren vilar på fyra vita pelare, upptill försedda med förgyllda kannelyrer. Läktarbröstet utgörs av ett grått skrank med nedsänkta speglar. De fyra yttre speglarna vid varje sida är kvadratiska och marmorerade i starka, röda och gråblå färger. Innanför dessa är på varje sida en rektangulär spegel med målade motiv, den norra med Moses och Aron och den södra med Adam och Eva. I mitten är fyra rektangulära speglar innanför grå, kavadermålade ramar. De mellersta visar Johannes respektive Skapelsen och de yttre naturmotiv. Läktarbröstet är senare förhöjt med ett grått räcke.
Läktargolvet utgörs av äldre, omålade plankor, i söder bitvis med en brun matta. I norr är 7 gradänger med 8 öppna grå bänkar, försedda med gavelspeglar. I söder är 3 gradänger. Utmed västväggen, norr om dörren till tornrummet, står en äldre orgel.
ORGEL - Den grå orgelfasaden med förgyllda bårder indelas genom pilastrar i tre pipfält, det mellersta högre och rundbågigt, de två övriga raka. Mittfältet pryds överst av ett trepass och kröns av förgylld, skulpterad akantus och en lyra. Sidofälten kröns av var sin skulpterad och förgylld brinnande lampa. Orgeln har fristående spelbord, vänt mot väster. Den är tillverkad 1939 av EA Zetterqvist, Örebro, men omdisponerades 1960 genom Nordfors och co, Lidköping. Det pneumatiska orgelverket har 19 stämmor, fördelade på två maualer och pedal.
KORORGEL - Orgeln från 1977 har enkel vitlaserad fasadoch pipfält med nedsvängt överstycke. Orgeln har 7 stämmor, en manual och pedal. Den är tillverkad av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altaruppsatsen innehåller två altartavlor. Den nedre är en rektangulär oljemålning den sista måltiden och den övre en skulptur av den korsfäste Kristus mot bakgrund av en oljemålning. På denna målning avbildas ett kors samt staden Jerusalems hus i mörka färger. Båda tavlorna har förgyllda ramar med snidade bladstavar.
ALTARUPPSATS - Altartavlorna omges av ett ramverk av gråmarmorerade pilastrar. Två skulpterade evangelister flankerar dessutom varje altartavla. Uppsättningen kröns av en snidad och förgylld sol på väggen ovanför. Altaruppsatsen är från 1673. Dess olika delar sammanbinds och samspelar genom draperimålningen, vars nedre del befriades från övermålning 1968.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen från sent 1968 utgörs av ett genombrutet stolpverk med gråvita stolpar som bär upp ett fyrsidigt armstöd. Stolparna omges av tresidiga baser. Altarringen pryds av förgyllda bårder. Knäfallet är klätt med läder.
DOPFUNT - Dopfunten av trä är från kyrkans byggnadstid. Den lilla åttkantiga cuppan är, liksom den spiralsvarvade foten och den åttkantiga fotplattan, marmorerad i blågrönt och har röda smala bårder. Fotplattan är profilerad och vilar på kulfötter. Cuppan pryds runt den raka kanten av stiliserade, röda akantusornament i plattskärning.
NUMMERTAVLA- Nummertavlorna i barock är skänkta av mästersmeder på Skagersholm. De rektangulära, svarta tavlorna har rikt snidade, förgyllda akantusramar. De är försedda med vita texttavlor med inskriptioner avseende smedernas namn, bibelord samt årtalen 1764 respektive 1765.
VAPENHUS I VÄSTER - Utmed nordväggen är en rak trappa med uppgång från väster. Trappan har inbyggda, omålade steg och mot söder ett räcke med genombrutet, vitt skrank. Under trappan står bland annat en rygglös grå bänk.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
PORT - Porten i väster är en segmentbågad, bred pardörr av vertikala plankor, placerad i en segmentbågad putsad nisch. Dörren har stocklås och smidda beslag och är troligen ursprunglig.
TAK - Taket är plant och av breda, vita, bräder.
GOLV - Golvet utgörs av omålade, breda plankor.
VAPENHUS I NORR - Utmed östväggen står en blåmarmorerad, järnbeslagen kista och två blåmarmorerade pallar. I sydvästra hörnet är ett bokbord.
VÄGG - Väggen är vitputsad.
PORT - Porten har smitt lås. Se i övrigt "västra vapenhuset".
TAK - I taket sitter nya omålade bräder.
GOLV - Golvet är ett nytt kalkstensgolv.
VAPENHUS I SÖDER - Utmed västväggen står en katafalk. I porten är ett litet, runt fönster. Tak, golv, väggar - se vapenhus i norr.
SAKRISTIA - Östra delen av sakristian är avdelad till vindfång. I detta finns tambur, förråd i söder och toalett i norr. Utmed sakristians nordvägg är, väster om fönstret, ett altare i form av ett nyare furubord med krucifix. Utmed östväggen finns rumshöga, vitlaserade skåp, troligen från 1968. Framför fönstret står ett vitt bord och två stolar i renässansmodell, sannolikt från 1800-talet.
GOLV - Golvet består av rektangulära, nyare kalkstenar. Här ligger en matta med geometriska mönster. VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad. Mot vindfånget i öster är en vitlaserad trävägg av stående panel. PORT- Porten är en ny enkeldörr av vertikal, vitlaserad panel och metallhandtag. Över porten är ett litet, rektangulärt ljusinsläpp med tre lufter. Dörren till vindfånget är likartad.
FÖNSTER - Det vitmålade kvadratiska fönstret har profilerad mittpost, katedralglas och är placerat i en putsad, konande smyg.
TAK - Taket är ett gråvitt trätak av breda plankor.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2 är belägen väster om läktaren.Från läktaren en rektangulär, grå plankdörr hit. Golvet utgörs av smala omålade bräder och väggarna är vitputsade. Taket är av vita, breda bräder. I väster är ett lågt segmentbågat vitt fönster med mittpost, placerat i en djup putsad nisch. Här finns även en brandsläckare från 1800-talet. På västväggen, söder om fönstret är en målning av drottning Ulrika Eleonora och norr om av kung Fredrik I. I våningens sydöstra hörn är en inbyggnad av vit pärlspont och med en dörr från vänster. Härinnanför är torntrappan med uppgång från öster. Det är en öppen rak, omålad trappa. Våning 3 har i en liten, rektangulär glugg mot väster. Golv och tak är av plankor och väggarna av oputsade naturstensmurar. Här förvaras bland annat några så kallade Ballbostolar från 1800-talets mitt. En öppen trappa leder till våning 4. På dess golv ligger smala bräder och i taket plankor. Väggarna är oputsade. Här förvaras bland annat äldre böcker. På nordväggen hänger tre urtavlor och på västväggen en urtavla. Våning 5 har golv och tak av plankor och oputsade väggar. Här finns en glugg med luckor på varje sida. På en glugg mot väster är målat "1769".
Inventeringsår 2001
FINNERÖDJA KYRKA -Finnerödja kyrka uppfördes 1762-1763 och målades 1766. Inredningen var marmorerad och taket prytt av änglar och moln. Kyrkan föregicks av en numera riven 1600-talskyrka av trä samt av ett kapell från 1600-talet, troligen beläget på nuvarande kyrkplats. Kapellet såldes till baron von Döbeln på Bärestad, Hackvads socken i Närke. Från kyrkans föregångare kommer klockorna (gjutna 1677 av Johan Meijer, Stockholm respektive 1731 av Erik Näsman, Stockholm) , altaruppsats från 1673 och predikstol från 1698 (troligen tillverkade av "Lars Snickare"). Ursprungliga nummertavlor, läktare och dopfunt från 1700-talet är bevarade liksom porträtt (olja på väv) av Fredrik I och av Ulrika Eleonora. Nummertavlorna är skänkta 1764 och 1765 av mästersmederna vid Skagersholms bruk. Troligen är även bänkinredningen den ursprungliga.
Den första orgeln var tillverkad av E A Zetterqvist 1878. Inre renovering och ommålning skedde 1860, då golven omlades och kyrkan ommålades. Vid Anders Rolands renovering 1920 framtogs underliggande målningar på läktaren och på altaruppsats och predikstol konserverades. Bänkarna renoverades. Nytt golv inlades under bänkarna, interiören ommålades, nya läktarbänkar tillkom liksom ny port till sakristian. Orgeln renoverades. I arbetena deltog även snickaremästare GM Fredberg, konservator O Svensson, Stockholm, Målarmästare A Holmström, Fjugesta. En ny värmeugn för ånga kom från Ebbes bruk, Huskvarna 1928. Elektrisk belysning installerades 1937. Ett orgelverk från Nordfors och co. Lidköping, inköptes 1939. I denna ingår dock stämmor från Setterqvistorgeln. 1946 renoverades kungaporträtten. 1958 framlades ett omarbetat förslag till utvidgning av kyrkogården mot sydöst och anläggande av parkeringsplats, vilket godkändes. I förslaget ingick nya stenmurar, trädrader (lind), häckar och grusgångar samt ny grind. 1961 ombyggdes orgeln.
Kyrkan renoverades 1965 - 1968 enligt program av arkitekterna Erik Lundberg och Uno Söderberg, Stockholm. Ursprunglig draperimålning kring altaret framtogs. Tornkammare inreddes och ett tornur inskaffades från Töreboda. Nytt värmesystem installerades, koret utvidgades genom att bänkar borttogs och ny altarring, nytt altare av marmor och ny armatur tillkom. Sakristian fick ny inredning med skrudskåp och toalett. I sakristian öppnades en ingång på nytt efter att ha varit igensatt. Den tidigare ingången omdanades till fönster. Alla golv omlades och interiören fick en ljusare färgsättning än tidigare. Ny predikstolstrappa gjordes av material från gamla korgolvet. Korbänkar avlägsnades. Skorstenen borttogs. Det södra vapenhuset återställdes i ursprungligt skick efter att ha utgjort pannrum. En läktarunderbyggnad tillverkades. En äldre altaruppsats och predikstol konserverades genom Olle Hellström. Blyinfattat antikglas insattes i koret och nya vapenhustrappor av granit byggdes. Fönstren, som på 1800-talet fått rundbågig form, återfick sin ursprungliga stickbågiga form. Kopparplåt omlades på tornet och fasaden omputsades. Ett gravkapell uppfördes. Byggmästare vid uppförandet var Åke Palmborg, Finnerödja. Till gravkapellet förlades uppvärmningssystemet och kom att, liksom vattenledningar, ledas härifrån genom en kulvert. 1977 inköptes en kororgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Tillstånd för att tilläggsisolera takvalven lämnades 1984 och för omkalkning av fasaderna samt målning av takfot lämnades 1986. 1986 inlämnades och godkändes även landskapsarkitekt Eric Darfeldts förslag till utvidgning av kyrkogården och anläggande av en minneslund. 1989-1990 utvidgades kyrkogården. 1995-1996 omlades takfallen i söder och taken tjärströks genom Alf Larsson Byggkonsult, Hasselfors. De tidigare sågade spånen utbyttes mot nya. 1999 sektionerades altarringen.
2003 beviljades tillstånd för att handikappanpassa toalett och brudkammare.
År 1673 Fast inredning - altaruppsats
År 1698 Fast inredning - predikstol
År 1762-1763 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, vapenhus och torn
År 1763 Specifika inventarier - dopfunt
År 1763 Fast inredning - läktare
År 1763 Fast inredning - bänkinredning
År 1878 Fast inredning - orgel
År 1920 Underhåll - interiör
Målning, nya golv under bänkarna mm.
Arkitekt: Anders Roland
År 1920-1928 Teknisk installation - värme
Lågtrycksånga.
År 1920 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats, predikstol, läktare
Arkitekt: Anders Roland
Konservator: Oscar Svensson
År 1937 Teknisk installation - el
År 1939 Fast inredning - orgel, orgelverk
Stämmor från den äldre orgeln ingår.
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1965-1968 Teknisk installation - värme
Uppvärmningssystemet förlagt i nytt gravkapell.
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1965-1968 Underhåll - exteriör
Omläggning av torntak, omputsning av fasad.
År 1965-1968 Konservatorsarbeten
Arkitekt: Erik Lundberg
Konservator: Olle Hellström
År 1977 Fast inredning - orgel
Ny kororgel.
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985.
Esbjörnson, E: Kyrkor i Örebro län - en vägledning till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. 2000..
Estrid Esbjörnsson, Kyrkor i Örebro län - en vägledning till Svenska kyrkans kyrkobyggnader, Örebro 2000..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin