Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Bocksjö kapell ligger i Tivedens skogsbygd. I närheten finns det uppodlade marker kring säteriet Bocksjö gård.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en karaktärsskapande hög granhäck och har en björkallé fram till kyrkporten.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kapellet uppfördes av trä i schweizerstil år 1906 och vittnar om tidens kapellrörelser. Dagens exteriör härrör dock helt och hållet från Axel Forsséns renovering 1950-52. Gaveltornet är ersatt med ett västtorn som ger kapellet drag av kyrka. Detta och en klassicerande fasad knyter an till 1600- och 1700-talets träkyrkor. Ett inte ovanligt drag hos tidens renoveringar var att förankra sekelskiftets kyrkor i en äldre epok än den då de byggdes. Även interiören är ett verk från 1952. Den präglas av en klassicerande anda med inslag av moderna material som masonit. Av den ursprungliga inredningen återstår altarring, predikstol, nummertavla och bänkinredning (gavlarna är från 1952). Klockorna har bevarad manuell ringning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkans ensamläge i skogsbygd.
- Kapellets exteriör vittnar om det traditionsbundna kyrkobyggandet under 1900-talets förra hälft. - Kapellets interiör präglas av 1952 års renovering.
- Bevarad inredning från 1906 och 1952.
- Kyrkogårdens häck och allé.
- Klockornas manuella ringning.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
BOCKSJÖ KAPELL - Det historicerande kapellet består av ett rektangulärt långhus med ett något smalare femsidigt kor riktat mot nordost. Mot nordväst har detta en liten kvadratisk sakristia. I sydväst är ett likaså kvadratiskt torn som rider på långhusgaveln. Långhuset har tre fönsteraxlar och ingång via tornet, samt nödutgång i östgaveln söder om koret. Kapellet härstammar från 1906 med undantag av tornet som tillkom vid restaureringen 1950-52, då exteriören även fick sitt nuvarande utseende.
FASAD - Sockeln är murad av gråsten. Fasaden är klädd med en faluröd locklistpanel och alla foder är vitmålade. Klockvåningen har en kvadratisk ljudglugg på varje sida. Dessa har parluckor med svartmålad rombisk träpanel.
FÖNSTER - Alla fönster på långhus och kor omges av vitmålade foder som kröns av tempelgavlar med tandsnittslister. De har vitmålade träspröjs. Solbänkarna är klädda med vit plåt. Långhusets fönster är kvadratiska med mittpost och två öppningsbara lufter med sex rutor var. De två korfönstren är rektangulära med enkla lufter i samma utförande. Sakristians och tornets fönster är kvadratiska med enkla lufter och 25 svagt färgade antikglas i blyspröjs. De omges av likaså kvadratiska foder.
PORT - Västporten utgörs av en rektangulär pardörr med svartmålad rombisk träpanel och sparkskydd av kopparplåt. Det likaså rektangulära fodret är profilerat. Trappan är av granit. Nödutgången utgörs av en rektangulär dörr med en diagonal svartmålad träpanel i ett rektangulärt foder. Trappan är av betong med granitsteg och smidesräcke.
TAK - Över långhus och sakristia är sadeltak som täcks av svartmålad falsad plåt i storplåtsformat. De vitmålade vindskivorna är av trä med dekorsågning. Kortaket består av fem takfall med samma taktäckning. Hängrännorna är av vitmålad plåt och stuprännorna av rödmålad. Torntaket utgörs av en karnisformad huv som uppbär en åttasidig lanternin med vitmålad locklistpanel och fyra runda fönster med fyra rutor. Överst är en likaså åttasidig spira med ett kopparkors. Taktäckningen är av kluven, tjärad spån.
BOCKSJÖ KAPELL - Det historicerande kapellet består av ett rektangulärt långhus med ingång i väster via det kvadratiska vapenhuset i tornets bottenvåning. I öster är ett smalare femsidigt kor som ligger två trappsteg högre. Norr om detta är en liten kvadratisk sakristia. En enkel historiserande anda med inslag av moderna material präglar interiören. Få rester finns kvar av det ursprungliga. Kyrkorummet har en ljus färgsättning medan ljusflödet är måttligt. Alla foder är gråmålade och alla dörrar utom nödutgången är målade med en ljusgrön lasyr. Allt härrör från 1952 om inget annat anges.
LÅNGHUS - Långhuset har i väster en läktare med två mindre glasarmaturer. Rummet indelas av en mittgång över vilken hänger en mässingskrona. I den smala gången mot koret står i norr ett piano i ljust trä.
GOLV - Golvet är klätt med en grön heltäckningsmatta. I bänkkvarteren är högre obehandlade brädgolv. VÄGG - Upp till bänkhöjd är väggarna i kvarteren klädda med en liggande träpanel i rödbrun lasyr och lister i grön. I övrigt har väggarna en stående ohyvlad spont av varierande bredd. Denna är bestruken med gräddvit linoljefärg. Två par fodrade knutar är gråmålade. På väggarna sitter två par mässingslampetter.
PORT - Till vapenhuset är en rektangulär pardörr med tre par ljust betsade speglar. Nödutgången har en rektangulär dörr med stående ohyvlad pärlspont som är målad som väggen, kring denna är ett brett foder.
FÖNSTER - De kvadratiska fönstren sitter i oprofilerade breda foder och har mittpost. Innanfönstrens två lufter är öppningsbara och har sex rutor med träspröjs, vilka i sin tur är uppdelade i åtta svagt färgade antikglas med blyspröjs.
TAK - Taket är tunnvälvt med ett något indraget anfang. Det är klätt med kvadratiska vitbetsade plywoodskivor och tillkom 1952. Genom rummet går två dragjärn i höjd med taklistens gråmålade rundstav. Under läktaren är ett tak av ohyvlade gräddvita spont.
KOR - I norr står mot långhuset en predikstol, samt en rund ljusbärare i smide och i söder en dopfunt med två träljusstakar i samma stil. Över koret hänger en mässingskrona.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. På ömse sidor om altaret hänger två kvadratiska textiler och på sydväggen en nummertavla. INNERDÖRR - Till sakristian är en rektangulär dörr. De vitbetsade speglarna består av tre liggande som avdelar sex kvadratiska. Det äldre utanpåliggande låset indikerar att dörren är ursprunglig.
FÖNSTER - De två fönster som flankerar altaret är av samma typ som långhusets, men har bara en luft. TAK - Taket är valmat över varje sida. I hörnen är profilerade konsoler som stöder takets anfang. Det är täckt med samma skivor som i långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av gråbetsad plywood står något ifrån väggen och har på baksidan gamla skåpsluckor. ALTARRING - Den ursprungliga tresidiga altarringen står en halvmeter från väggen och har speglar med vinkelbrutna krön. Den har en ljusgrön strukturmålning och blågrön lasyr i speglarna. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga sexsidiga predikstolen står på en åttasidig fot med en rikt profilerad bas. Från koret leder en enkel trätrappa med räcke. På korgens hörn är halva balusterdockor som bär upp mittfältens vinkelbrutna krön. I dessa är speglar. Korgens golv är ett brädgolv med mörknad fernissa. Predikstolens färger är grått och ljusblått med ljusgröna lister.
BÄNKINREDNING - De öppna bänkkvarteren har rader som går ända in till väggen. Raderna är till antalet 13 på ömse sida om mittgången. Mot koret är skärmar med speglar. Ryggarna är något lutande med bokstöd och krokar. De är klädda med stående pärlspont. Under sitsarna är radiatorer. Gavlarna har speglar med blågrön lasyr. Kvarterens utsidor har en ljusgrön lasyr, medan insidorna har en rödbrun. Bänkarna är ursprungliga med undantag av gavlarna som tillkom 1952.
LÄKTARE - Läktaren från 1952 vilar på två pelare med grön lasyr. Den ljusa bröstningen är försedd med vitbetsade speglar av plywood. Mittstycket kragar ut något och har en rund spegel. På läktaren är tre gradänger och golvet täcks av ursprungliga obehandlade brädor. På nordsidan är fyra bänkrader av samma typ som de övriga, fast utan pärlspont.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och sex stämmor. Den är tillverkad av Nordfors & Co. i Lidköping år 1955. Spelbordet är inbyggt i fasaden som består av metallpipor som bildar en tempelgavel. På sidorna flankeras dessa av symmetriskt anordnade träpipor.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARPRYDNAD - Altarprydnaden utgörs av ett omålat krucifix som snidats av konstnären Arthur Johansson i Göteborg. Bakom detta är en gråmålad masonitskiva med rundbågigt krön, vilken täcker ett igensatt fönster.
DOPFUNT - Den kalkformade dopfunten är en nätt träskapelse med åtta sidor. Den är vitbetsad och har en blåmålad metallskål.
NUMMERTAVLA - Den ursprungliga nummertavlan av grått trä är rektangulär, med tempelgavel som bärs av svarvade pilastrar.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har portar i sydväst och nordost samt fönster i sydost. I nordväst är en ursprunglig trappa med uppgång i det västra hörnet. Denna är av brädor med mörknad fernissa och ett omålat fururäcke. Under trappan är ett förråd med elskåp bakom en mellanvägg. I söder står en gråmålad kapphängare i trä och ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Golvet består av fernissade brädor.
VÄGG - Väggarna är klädda med liggande ohyvlad spont i varierande bredder som målats med gräddvit linoljefärg. PORT - Västporten är något högre än den till långhuset. Det är en rektangulär pardörr med tre par vitbetsade plywoodspeglar. Långhusporten behandlas ovan.
INNERDÖRR - Dörren till förrådet är rektangulär med tre speglar som ovan. FÖNSTER - Det kvadratiska fönstret sitter i ett brett oprofilerat foder. Det har en luft med 25 svagt färgade antikglas i blyspröjs.
TAK - Taket är plant med ohyvlade brädor som målats med gräddvit linoljefärg. SAKRISTIA - I den lilla kvadratiska sakristians sydvästra hörn är ett modernt vitt skrudskåp med slät lucka. Framför fönstret i norr står ett skrivbord av björk.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRR - Dörren till koret behandlas under detta.
FÖNSTER - Som vapenhus.
TAK - Det plana taket är klätt med vitmålade masonitskivor.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I nordost är en dörr in till läktaren. Till höger om denna sitter en äldre kapphängare. I nordväst är en dörr till en inbyggd obehandlad furutrappa. Dörrarna är som vapenhusets förrådsdörr. I sydväst är ett fönster av samma typ som i vapenhuset. Även väggar och tak är som i detta. Golvet består av brädor med en mörknad fernissa. I sydväst står ett trampverk till klockorna och i sydost den ursprungliga tramporgeln.
VÅNING 3 - I norr är en trappa av obehandlat trä upp till klockvåningen. Väggarna består av regelverk och golvet av obehandlade brädor. I nordost syns i väggen långhusets gavelröste med rester av dess ursprungliga locklistpanel och fönsterrad. I sydväst är ett fönster av samma typ som vapenhusets. I rummet förvaras det träkors som utgjorde den ursprungliga altarprydnaden.
VÅNING 4 - I klockvåningen hänger en lillklocka som är gjuten 1906 av Johan A Beckman & Co. i Stockholm och en storklocka som är gjuten 1951 av M och E Ohlsson i Ystad. Ringningen är ännu manuell via nämnda trampverk.
Fasadkulör (2004): Röd - slamfärg
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Redan år 1688 vände sig befolkningen i Lilla Tiveden till landshövdingen med klagomål av avståndet till sockenkyrkan i Undenäs. Utöver detta så hade de "en så elak väg, att vi, som rörliga och friska äro, måste ofta - helst när oväder påkommer - med stor livsfara resan företaga." Man ville således få medel till att uppföra ett kapell på närmare ort, nämligen Bocksjö. Men pengarna gick till en utbyggnad av Undenäs kyrka. Gång på gång dök frågan upp utan att lösas. Först 1879 tillsattes en kommitté för byggandet av kapell i socknen. Ägaren till Bocksjö gård skänkte ett stycke mark till bygget. Detta skedde år 1906 efter ritningar av arkitekt Fritz Eckert. Det blev en enkel träbyggnad i schweizerstil med klocka i ett litet gaveltorn.
År 1950-52 genomfördes en genomgripande ombyggnad efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Orsaken till detta var dels att interiören upplevdes som "beklämmande torftig", dels att gaveltornet var starkt rötskadat. Man ville även ha plats för två klockor. Kapellet försågs med torn och gavs ett historiserande yttre med rödfärgad träpanel. Fönstrens vinkelbrutna överdelar igensattes och det östra korfönstret helt och hållet. Läktare och dörrar nygjordes. Innertaket välvdes och isolerades. Innerväggarna kläddes med ny panel. Kaminen byttes mot elvärme. Bänkarna fick enklare gavlar. 1955 installerades en ny orgel från Nordfors & Co i Lidköping. 1998 anordnades en nödutgång i långhusets korvägg.
År 1951-1952 Fast inredning - port
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951-1952 Fast inredning - läktare
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951-1952 Teknisk installation - värme
Elvärme
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951-1952 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1955 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1998 Fast inredning - port
Nödutgång
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Bocksjöbygden, 1945
Carshult, B Gösta, Undenäsbygden genom tiderna, 1941
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Eckert,Fritz:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin