Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Lyrestads kyrka vid Friaån har ett öppet läge i den sydvästra delen av Lyrestad. Öster om kyrkan sammanfaller väg E20 med den gamla Eriksgatan. Tillsammans med bland annat före detta prästgården och ett tiondemagasin markerar kyrkan läget för en kyrkby med medeltida ursprung, som med järnvägens och Göta kanals tillkomst på 1800-talet utvecklades till en mindre centralort.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den stora, trapetsformade kyrkogården utvidgades 1962. I den utvidgade delen, avskild genom en stenmur, uppfördes ett bårhus. Kyrkogården inhägnas genom en trädrad och en kallmurad stenmur. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar. Södra grinden är sannolikt från 1700-talet. Grusgångar finns bland annat utmed murarna. Anläggningen innehåller ett stenkors från 1600-1700-talet och flera 1800-talsgravar i form av höga stenar, järnkors och järnstaket. Minneslunden är från 1999.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Lyrestads kyrka uppfördes 1674, delvis på grunden av en medeltida föregångare. Om den föregående kyrkan minner en liljesten utmed västfasaden. Den vitputsade, robusta stenkyrkan har fullbrett, tresidigt avslutat kor och i söder ett vapenhus. Under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal tillkom med strävpelarna samt sakristian i norr och tornet i väster. Det kraftiga stentornet avslutas genom en konsolprydd taklist av trä och en sluten trälanternin med tornur. Kyrkan får till stor del sin karaktär genom det branta, svängda, spåntaket och korets två strävpelare med smala, spåntäckta spiror. Västporten är möjligen ursprunglig. Vapenhuset i söder byggdes om väsentligt 1902.
Kyrkans interiör har till stor del bevarat sin barockkaraktär. Åttkantiga stenpelare uppbär takets kryssvalv och indelar rummet i tre skepp. Predikstolen med tillhörande ljudtak i renässans kompletterades på 1670-talet med apostlaskulpturer, idag placerade på nordväggen. Från samma tid som skulpturerna är altaruppsatsen, tre epitafier, läktarbröstet med apostlamålningar samt Johan Everhardts orgelfasad. Altaruppsatsen innefattar två kopior av Rubensmålningar, gjorda på 1600-talet. Från medeltiden återfinns en dopfunt, en madonnaskulptur, ett krucifix och i vapenhuset en skulptur föreställande Judas Iskariot med repsnara runt halsen. I vapenhuset förvaras också ett korskrank med skulpterade kvinnofigurer från 1600-talet. Vid Axel Forsséns renovering 1936 återplacerades madonnan och krucifixet i kyrkorummet efter att ha varit undanställda en period. Samtidigt utbyttes bänkinredningen och kyrkans korbänkar avlägsnades. Nuvarande färgsättning tillkom 1978.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkan har ett öppet läge i en kyrkby invid Göta kanal och Friaån
- Bevarat medeltida murverk i nordväggen är ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkan i sin helhet är en av stiftets få, välbevarade kyrkor från denna tid - Kyrkans välbevarade exteriör från sent 1600-tal och tidigt 1700-tal
- Korets karakteristiska strävpelare med spånklädda spiror
- Kyrkans svängda spåntak
- Den rika interiörens prägel av barock
- Bevarade valv och inredningen från 1600-talet och 1700-talet
- Medeltida liljesten, dopfunt och skulpturer
-Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2005)
LYRESTADS KYRKA - Kyrkan består av ett stort, rektangulärt långhus, lika högt, tresidigt kor i öster, ett vapenhus mitt på sydfasaden, sakristia norr om koret och i väster ett smalare torn med sluten, fyrsidig trälanternin. Korets två spriförsedda strävpelare ger exteriören mycket av sin karaktär.
FASAD - Fasaden är spritputsad med slätputsade omfattningar och hörnlisener samt vitmålad. Putsen har dålig vidhäftning, speciellt på tornets nordsida, där större partier helt fallit av. Fasaden indelas genom kraftiga strävpelare, troligen 1700-tal, tre i söder, två i norr (väster om sakristian). De utåt lutande ovansidorna täcks av pulpettak - se nedan. Korets två strävpelare i öster har plana ovansidor och kröns av spiror - se nedan. Strävpelarna är spritputsade med slätputsade hörn. Kyrkan har en cementsockel, ca en dm bredare än övrig fasad, putsad och gråmålad. Sakristians gavelröste mot norr är klätt med vit locklistpanel, men i övrigt är sakristian spritputsad.
Tornfasaden avslutas upptill av en ljust grå taklist av trä, försedd med dekorativa konsoler. Den fyrsidiga lanterninen är klädd med vit locklistpanel. På varje sida är en svart, rund urtavla med förgyllda romerska siffror och visare.
På vapenhusets sydfasad, över porten är en oputsad rektangulär kalksten med i ristad inskription, ifylld med guldfärg: ÅR 1902 ombyggdes detha vapenhus och kyrkan renoverades utvändigt". Utmed långhusets västfasad, söder om tornet, är en liljesten och utmed långhusets nordfasad står ett tjugotal stenar från 1800-talet och från tidigt 1900-tal.
PORT - Huvudingången i väster är en kraftig, svart pardörr med romboid panel. Denna är placerad i en spetsbågig, putsad nisch med slätputsad omfattning. Dörren är troligen ursprunglig. I kyrkans södra vapenhus finns en sydportal i form av rektangulär, svartmålad pardörr med rombmönster, troligen från 1902. Dörren och ett ljusinsläpp är placerade i en spetsbågig nisch med slätputsad omfattning. Sakristian har mot öster en port i form av en rektangulär dörr med svart panel, troligen från 1957. Dörren är placerad i en rektangulär nisch med släta omfattningar.
FÖNSTER - På långhusets nordsida respektive sydsida finns två fönster och i korets sydöstra respektive nordöstra fasad ett likadant fönster. De vitmålade, spetsbågiga ytterbågarna har korspost. De nedre lufterna indelas i sin tur genom träspröjs i åtta rutor och de övre i fem rutor. Fönstren är placerade i spetsbågiga nischer med slätputsade omfattningar och fönsterbleck av järnplåt. Sakristian har mot väster ett litet, gråmålat kvadratiskt fönster med mittpost, järnspröjs och troligen handblåsta rutor. Fönstret är placerat i en nisch med slätputsad omfattning. Ett ljusinsläpp över sydportalen är spetsbågigt med tvärpost. Varje luft indelas genom träspröjs i fyra rutor. I sakristians östfasad är ett källarfönster. I tornets bottenvåning finns, i sydfasaden, ett vitmålat, spetsbågigt fönster med korspost. I väster, på tredje tornvåningen är ett rundbågigt fönster och i andra tornvåningen, i såväl väster som söder, är ett smalt, vertikalt fönster/ glugg. Under var och en av lanterninens urtavlor är ett mycket litet, vitmålat, kvadratiskt fönster, indelat i fyra rutor.
Tornet har i varje väderstreck två högt och parvis placerade, rundbågiga gluggar med vita, spröjsade fönsterbågar. TAK -Kyrkobyggnaden har ett brant, något svängt sadeltak, valmat över koret, täckt med träspån. Östra gavelspetsen kröns av en spira, troligen järnsmide. Långhusets strävpelare har spåntäckta pulpettak och korets två strävpelare spåntäckta smala och höga torntak/spiror. Dessa kröns av järnspiror med förgyllda toppklot och flöjlar. Över det södra vapenhuset är ett spåntäckt sadeltak, vars södra spets kröns av en träspira(?). Sakristian har även denna spåntäckt sadeltak. I östra gavelspetsen är en skorsten av murtegel. Tornet täcks av en flack, fyrsidig huv med kopparplåt. Lanterninen har en karnisformad, kopparplåtstäckt huv, krönt av ett smalt kors, troligen koppar.
LYRESTADS KYRKA - Kyrkan består av ett brett, rektangulärt långhus, ett fullbrett, tresidigt (ej tresidigt avslutat kor) i öster, sakristia i norr ett vapenhus i sydöst (nu förvaringsrum) och ett vapenhus i tornets underbyggnad. Under sakristian ligger en källare med pannrum. Det ljusa kyrkorummet domineras av sitt kryssvälvda tak och sin barockinredning med medeltida inslag.
LÅNGHUS - Genom tre pelare vid varje långsida och genom två pelare utmed kortväggen indelas långhuset, troligen sedan byggnadstiden, i tre skepp. Sidoskeppen/sidogångarna är mycket smala.Två av pelarna vid varje långsida är placerade i bänkkvarteren. Det östligaste pelarparet är placerat i det förhöjda korets västra del. Pelarna uppbär ett kryssvälvt tak i varje skepp, indelat i vardera tre travéer. Vid yttermurarna uppbärs sidovalven av halvrunda väggkonsoler. Kyrkorummet har vid varje sida av den breda mittgången ett stort och brett bänkkvarter. Utanför bänkkvarteren finns sidogångar. I den södra sidogången står, närmast koret, två rygglösa bänkar. I söder, närmast koret, finns en dörr till kyrkans södra vapenhus och mitt emot, på nordsidan, finns dörren till sakristian. Mellan dörrarna bildasr en tvärgång, där bänkar saknas. Utmed östra delen av sydväggen står en kyrkstöt lutad.
Över långhusets västra del finns en läktare. Närmast västväggen, under läktarens västra parti, saknas bänkar. I långhusets sydvästra respektive nordvästra hörn är ett inbyggt skåp av slät, vit träpanel. Under läktarens södra del står ett bokbord. I långhusets nordöstra del står predikstolen med uppgång från norr. Predikstolen är inskjuten i norra bänkkvarteret, varför tredje och fjärde bänken avkortats mot väggarna. Öster om sakristidörren står ett orgelharmonium. I sydväst är en ljusglob av smide.
GOLV - Golvet utgörs av äldre, rektangulära kalkstenar. I mittgången ligger även två gravhällar. I mittgången är en röd gångmatta. Under bänkarna är ett ca två dm högt, brunmålat undergolv av tvärgående, breda bräder.
VÄGG - De något ojämna väggarna är slätputsade och vitkalkade. Väggarna lutar något utåt- uppåt och är i kyrkans nordvästra (?) del något kraftigare. De vita, kraftiga pelare som indelar kyrkrummet i tre skepp, är åttkantiga och de nedre 1,5 metrarna är gråmålade. Utmed bänkkvarteren är en bröstpanel av brunådrat, slätt trä och med grå överliggare. Under läktaren fortsätter panelen ca 1 ½ meter väster om bänkarna. Denna del av skärmen är grå. Återstående delen av nord- respektive sydväggen är gråmålade i höjd med panelen. Västväggen utgörs av vitmålad byggplatta.
På nordväggen hänger, mellan predikstolen pch sakristidörren, fem skulpterade 1700-talsfigurer föreställande, från väster, Matteus, Markus, Kristus, Lukas, Johannes. Dessa satt under en period på predikstolens bildfält. Härunder hänger ett rektangulärt epitafium med ovalt textfält. Text: Jonas Bende Rudseri? 168?
Alldeles väster om dörren till södra vapenhuset är ett stort tidigmedeltida krucifix. Kristus, som är barhuvad med något böjt huvud, bär vitt höjftskynke och har fötterna på en sten. Färgen är troligen senare.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset i väster utgörs av en mörkt ådrad, grågrön pardörr av svängdörrstyp, troligen från 1936. Varje dörrblad pryds av tre rektangulära speglar, två vertikala och i mitten en lägre horisontell, alla ådrade i brunt och grått samt är försedda med rund metallknopp. Innerdörren till södra vapenhuset, troligen från 1957, är en spetsbågad pardörr med vertikal träpanel och oval nyckelskylt av plåt. Dörren är placerad i en högre, spetsbågad putsad och vitmålad nisch. Utanför denna sitter en 1800-talsport, på insidan vitmålad och slät med järnbeslag. Dörren till sakristian är rektangulär svart med rombmönstrad fyllning, möjligen 1600-tal. Dörren, som är försedd med en mycket stor kvadratisk nyckelskylt och draghandtag av smide, är placerad i en spetsbågig nisch med tröskel av kalksten.
FÖNSTER - Långhuset har två högt och parvis placerade spetsbågade fönster på varje sida. De mörkt gråmålade innanfönstren, troligen från 1900-talets tidiga del är profilerade. Fönstren har korspost och varje luft nedtill indelas i åtta rutor och upptill i fem små rutor. Fönstren är placerade i spetsbågade, djupa, utåt konande smygar som når till golvet. De lutande fönsterbänkarna är smalare än smygarna. Under varje bänk är ett element. På varje bänk är en träkloss med en trearmad malmljusstake.
TAK - Det putsade och vitmålade taket är kryssvälvt i alla skepp. Travéerna i sidoskeppen är lika långa som mittskeppets, men betydligt smalare, verkar hoptryckta på bredden. Över mittgången hänger två tvåvånings malmljuskronor i barock. Taket under läktaren utgörs av breda, längsgående, omålade bräder.
KOR - Koret avgränsas genom en fyra trappstegs förhöjd nivå. Under golvet är ett gravkor. Det mycket djupa altaret är placerat invid östra korväggen och på detta finns en hög altaruppsats. Den rundade, breda altarringen står ända intill korväggen.
På vardera sidan av altaret , utanför altarringen, är en fristående nummertavla. Utmed västra delen av sydöstväggen är en kororgel. Mitt för sydöstfönstret är en dopfunt. På norra sidan står en flygel. På korets sydöstra väggpelare hänger en medeltida madonnaskulptur.
GOLV - Korgolvet utgörs av äldre, rektangulära kalkstenar och flera gravhällar med reliefer och inskriptioner, varav två stora hällar framför altarringen. Framför altarringen ligger en rektangulär yllematta i grå, blå och gula geometriska mönster, märkt AF IL. Innanför altarringen är korgolvet ytterligare upphöjt och belagt med gulbrun heltäckningsmatta.
VÄGG - Se långhus. I öster är två pelare av samma utformning som i långhuset. FÖNSTER - Koret har i sydöst och nordöst ett fönster av samma utformning som långhusfönstren. Smårutorna är dessutom indelade i ännu mindre rutor med blyspröjs och olikfärgat antikglas, troligen från 1936.
TAK - Kortaket är i mittpartiet en fortsättning på långhustaket med av en travée. Utmed ytterväggarna är ett mot öster avsmalnande tunnvalvsliknande tak, uppburet av östväggens pelare och av långhusets östligaste konsoler. Över koret hänger en ljuskrona av mässingsarmar, och med tre mittklot och överst fyra glasarmar med löv, troligen 1800-tal.
FAST INREDNING
ALTARE - Det murade och vitputsade altaret är mycket djupt. Över altarets västligaste del är en äldre kalkstensskiva och i östligaste delen är en furuskiva.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1936 består av ett öppet kvarter utmed varje långsida (i mittgången). Vare kvarter innehåller 19 bänkar.
Bänkkvarteren avskiljs från koret genom skärmar, ådrade i ljust grågrönt, på varje sida med fem utsparade, stora, kvadratiska speglar marmorerade i grått med gula ramar.
Bänkgavlarna är rektangulära med höga speglar och målade/ ådrade i samma ton som skärmarna. De nästan raka ryggarna är på båda sidor ådrade i engelskt rött och försedda med bokbräden och bruna fotstöd. Sitsarna är stoppade och klädda med brunt tyg. Överliggarna är gråmålade.
PREDIKSTOL - Predikstolen består av en polygonal korg och i öster av en rätvinklad påbyggnad till korgen. Trappan, som leder upp från norr är belagd med gul heltäckningsmatta. Mot öster är ett skrank.
Den polykroma, rikt snidade predikstolen indelas genom enkla pilastrar i fält med gulgrå arkadbågar i relief, prydda med sniderier, kvadrater och överst tandsnitt. I varje båge är en målad, polykrom figur, Kristus och evangelisterna samt dessas namn. Över var och en av arkadbågarna är ett rektangulärt blågrönt textfält med svart text. Denna innehåller bibelord samt i fältet över Kristus "1652" - det år då predikstolen målades. Möjligen tillverkades predikstolen ursprungligen på 1500-talets slut. Den övre sargen är snidad med tandstav och överst äggstav. Under varje arkadbåge är turkos rektangulära fält med målade fruktklasar i rött och blått. Predikstolen vilar på en konisk fot med mörk marmorimitation. Den östra, rätvinkliga delen av korgen är möjligen senare. I dess östra arkadbåge är en snidad skulptur i grå klädnad, troligen Moses medan den södra är marmorerad i blågrönt och rött. Mot öster är ett skrank framför trappan. Detta är målat i likadana färger och pryds av en profilerad mittspegel. Trappan och korgens östra del vilar på en separat del av sockeln, även denna nedåt konande.
Det åttkantiga ljudtaket med blågrön bottenfärg och i två våningar är starkt renässansbetonat. Sargen på den nedre och bredare delen pryds av speglar med ljusa reliefer, över dessa plattskurna växtornament och under bandflätor. I varje hörn är upptill en fial samt ett skulpterat änglahuvud och nedtill en svarvad knopp. Övre delen är utformad som ett torn, med ett rundbågigt fönster på varje sida, omgivet av plattskärning. I varje hörn är en kolonnett, överst bland annat äggstav. På taket vilar i hörnen skulpterade urnor samt i mitten en genombruten rund spira.
ORGEL - Den mycket stora orgelfasaden från 1770 års orgel (byggd av Everhardt s:r, är målad i ljusgrönt med några mörkare gröna fält. De synliga piporna är samlade i bland annat tre tourneller och vid varje sida två plana pipfält. Orgeln är kraftigt svängd upptill, bredast på mitten, med profilerad ljusgrå sarg och guldfärgade bårder. Vid varje sida är en snidad akantus. Ovanpå fasaden sitter utsågade, gråmålade figurer, troligen 1700-talet, i mitten David med lyra och vid varje sida två stående och två liggande änglar. Orgelverket från 1989 är tillverkat av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Det har 19 stämmor, fördelade på två manualer och pedal.
KORORGEL - Orgeln, byggd 1983 av Smedmans orgelbyggeri, har en enkel, rektangulär fasad av lövträ med dolda pipor och svällverk. Orgeln har en manual, pedal och fyra stämmor. De fyra stämmorna är fördelade på en manual och pedal.
LÄKTARE - 1700-talsläktaren vilar på fyra rader med vardera tre åttkantiga, brunmarmorerade pelare. Läktaren har mot öster en flackt utsvängd mittdel och raka sidopartier. Det ljusgröna läktarbröstet utgörs av ett högt skrank med profilerad övre och nedre sarg, indelad i fält genom pilastrar med fula profilerade ramar. I varje fält är en målad, stående apostlafigur i ljusa färger på ljusgrön botten. Istället för en apostel är Kristus i mitten och närmast respektive yttervägg trumpeter Läktaren lutar synbart mot söder. Läktarens golv täcks av grön heltäckningsmatta. I norr respektive söder är fyra gradänger. I söder finns även fyra äldre bänkar, vita med svängda gavlar, upptill treklöverformade. Här finns även ett textilskåp från 1999. Från vapenhuset når man läktaren via en grå 1950-talsdörr.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - I uppsatsen ingår två altartavlor, Rubenskopior som skänktes till kyrkan 1674. Den nedre tavlan är närmast rundbågad med ljus, marmorerad ram och avbildar i grå, mörka toner den livlöse Kristus som upptas av Fadern, avbildad som en äldre, skäggig man. På varje sida står en ängel och överst flyger en duva. Den övre kvadratiska tavlan omges av en röd ram med ljusa reliefer och avbildar Kristi uppståndelse - Kristus med segerfana, omgiven av nakna människor.
ALTARUPPSATS - Den mycket höga altaruppsatsen är uppbyggd av tre våningar. Första våningen består av två kolonnetter med förgyllda, korintiska kapitäl på vardera sidan av altartavlan, av akantus samt två skulpturer. Varje kolonnpar vilar på en snidad konsol med ett stort änglahuvud. Mellan dessa är en svart texttavla ovan med snidad ram. Guldskriften berättar om" 1674 och de följande åren: kyrkan till större delen i grundh nedtagen och sedan mer ähn dubbelt större utvidgad och försedd med klocka... orgelwärk, predikstol och denna altartavla beställd och förbättrad."
Andra våningens altartavla omges av två mindre, korintiska kolonnetter och utanför dessa en liggande allegorisk kvinnofigur på varje sida. Under tavlan är en snidad mask/djävul. Båda dessa våningar har ett brutet och rikt profilerat, rakt överstycke. Den tredje våningen/krönet utgörs av en oval, svart tavla med målade bibelord, omgiven av en rikt snidad, svart ram. På krönet står en skulptur av madonnan med Jesusbarnet.
ALTARRING - Den breda, rundade altarringen utgörs av en balustrad. De profilerade balusterdockorna uppbär ett smalt, stoppat armstöd, klätt med blått tyg. och knäfallet är stoppat och klätt med likadant tyg. Altarringen är sannolikt från 1936.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av sandsten har cylindrisk cuppa som smalnar av nedtill. Cuppan, som saknar uttömningshål, vilar på en cylindrisk, fot med en vulst överst.
NUMMERTAVLA- De ovala, vita nummertavlorna omges av enkla, delvis förgyllda ramar och kröns av var sin skulpterad och genombruten lyra. Vid varje sida är en ljusarm av mässing. Tavlorna vilar på fyrsidiga ljust brunmarmorerade trästolpar, enligt inskription skänkta 1837.
MADONNA - Madonnan av Viklautyp är en av stiftets äldsta enligt Roland Rahn (Medeltida mariaskulpturer i Skara stift). Skulpturen sitter på en tron och håller Jesusbarnet, som är skuret i ett särskilt trästycke. Hon bär krona och mantel med kantbård. Även Kristus bär krona samt en bok. På skulpturern finns mindre färgfragment.
KRUCIFIX - Se ovan.
VAPENHUS i SÖDER - Vapenhuset är ouppvärmt och har dubbla dörrar - se ovan. VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade i gråvitt. Västväggen utgörs av gråvit pärlspont. På sydväggen, väster om porten hänger en tidigmedeltida skulptur föreställande Judas, stående och med en repsnara runt halsen! På östväggen sitter överstycket till ett altarskrank. På detta överstycke finns skulpturer blanda annat av sköldar samt gravida kvinnofigurer, troligen 1600-tal. Utmed västväggen står lutat en portal med dörr tillhörande nuvarande predikstol. Portal och dörr är snidade och skulpterade i samma anda som korgen och trappsargen.
PORT/DÖRR - Pardörren mot kyrkorummet är på utsidan svart och föredd med rombmönstrad fyllning. Porten från 1930-talet består av en vit, rektangulär pardörr, placerad i en spetsbågig nisch och fösedd med ljusinsläpp.
FÖNSTER - över porten är ett spetsbågigt, vitt fönster, spröjsat i rektangulära smårutor. TAK - Det plana taket består av vit pärlspont med tvärgående bjälkar. Dessa uppbärs på varje sida av fyra svängda och något skulpterade konsoler, troligen från 1930-talet. I taket hänger en ljuskrona av trä med mittklot och två stora skulpterade änglar. Kronan är, enkligt klotets inskription skänkt 1764.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska kalkstenar.
VAPENHUS i VÄSTER - Östra delen av vapenhuset är genom vita skärmväggar avskärmat till vindfång, i norr toalett och i söder ett skåp. Väggar och tak utgörs här av byggskiva. En dörr mellan vindfång och västra delen av vapenhuset har samma utformning som den mellan långhus och vindfång. De två övriga dörrarna är från 1994, men försedda med likadana speglar och samma färgsättning.
VÄGG - Väggarna i vapenhuset är putsade och vitmålade, förutom väggen mot öster, som utgörs av slät, vit panel. I nordvästra hörnet är torntrappan inbyggd genom slät, vit panel med en dörr av samma material samt med dragbygel av smide och nyckelskylt av plåt. Öster om denna går läktartrappan med uppgång från sydväst. Den gråmålade trappan har inbyggda steg. Under trappan är en äldre toalett, avskärmad mot rummet genom slät, vit panel. All träpanel flagnar kraftigt.
PORT/DÖRR - Porten utgörs av en mycket bred och kraftig, spegtsbågig pardörr, troligen 1700-tal. Porten är gråmålad och föredd med stocklås och järnbeslag. Den är placerad i en murad och putsad, spetsbågig nisch.
FÖNSTER - I söder är ett fönster av samma utformning som i långhsuet, placerat i en spetsbågig nisch. TAK - Taket utgörs av vit, slät träpanel. I taket hänger en stor lykta.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstenar. I mittgången ligger grå gångmattor.
SAKRISTIA- Nordöstra delen av sakristian är avdelad till farstu. I denna finns en port mot öster samt mot söder en dörr till pannrummet. I själva sakristians västvägg är ett fönster och framför detta ett sent 1900-tals bockbord med stol. På varje sida av bordet är en svart minnestavla/prästlängd. I sydvästra hörnet står en omålad kista med dubbla lås och beslag. Utmed östra väggen finns förvaringsutrymmen samt, i mitten, en nisch med ett altare av byggskiva.
GOLV - Golvet består av röda tegelstenar, parvis lagda 1936, vertikalt respektive horisontellt. VÄGG -Väggen är putsad och målad i gul ton. Väggen mot öster utgörs däremot av byggskiva. Väggen är över altaret gulmålad med ett uppsatt, slätt träkors, i övrigt vit. I norr hänger två porträtt.
DÖRRAR/PORT - Långhusdörren är på insidan försedd med två stocklås och järnbeslag. Mot öster är tre släta, grå med målade gula speglar dörrar, möjligen från 1950-talet. Porten samt dörren till pannrummet har samma utformning.
FÖNSTER -Det grå, kvadratiska fönstret har korspost. Varje luft idelas genom träsprljs i 6 rutor. Innanför fönstret, i den kvadratiska, putsade nischen är ett kraftigt järngaller, troligen sent 1900-tal.
TAK - Taket utgörs av mycket breda, grå plankor.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 är belägen i vapenhuset. En långs spiraltrappa av trä med inbyggda steg och räcke leder till våning två. Golv och tak är av plankor. Väggarna är murade av natursten och ej putsade här. I två väderstreck är ett smalt, rektangulärt fönster i en starkt konande smyg. Två raka, öppna trappor leder till våning 3, belägen över långhuset. Här är ett större fönster. Ytterligare två raka trätrappor leder till klockvåningen. Våning 4. Klockorna är från 1749, 1794 respektive 1709.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 04
Byggnadsdel (2005): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2016
LYRESTADS KYRKA - Lyrestads kyrka byggdes 1674. Den föregicks av en medeltida stenkyrka på samma plats och delvis på samma grund. En avbildning 1672 i Peringskiölds Monumenta visar en kyrka med rektangulärt långhus, rakt, fullbrett kor i öster och vapenhus i söder. Från denna har troligen bevarats murar i västra delen av nordväggen, en medeltida madonna, ett triumfkrucifix, en skulptur av den hängde Judas, en dopfunt och en liljesten.
Predikstolen i renässans är möjligen från 1500-talets slut, men målad 1652. Predikstolen kompletterades 1674 med barockskulpturer av apostlarna, men dessa är nu placerade på nordväggen. Samma år skänktes altaruppsatsen/tavlan i barock - en Rubenskopia av okänd konstnär. Från byggnadstiden är troligen också tre epitafier, västporten och takvalven. Även kyrkan första orgel var byggd 1674 av prosten Jonas Rudberius.
Tornet är från 1690 med torn och på 1700-talet tillkom sakristian. Lanterninen är från 1705. Från 1700-talet stammar också de tre kyrkklockorna (1749, 1794, 1709), Johan Everhardts orgelfasad (1770-talet) samt läktarbröstet med sina apostlamålningar.1885 inköptes ett nytt orgelverk från JA Johansson, Mösseberg. Ny bänkinredning insattes troligen 1890.
Det södra vapenhuset ombyggdes i samband med arkitekt B Vingqvists och byggmästare Anderssons, Hova, renovering. 1902. Vid denna tid hängde
den gamla altartavlan i sakristianoch i ett bårhus stod gamla dopfunten, 1600-talsfigurer av trä och delar till en äldre bänkinredning. Grindarna sades vara från 1700-talet. Nytt orgelverk insattes 1931. Kyrkan renoverades 1935-1936 enligt program av Axel Forssén. Grunden förstärktes, värme med lågtrycksånga installerades, ny bänkinredning i "strängare stil" insattes och interiören målades. Bänkar i kor och sidoskepp avlägsnades. Kaminer och skorsten avlägsnades och spåntaket sågs över. Under sakristian grävdes för pannrum. Nya dörrar uppsattes mellan vapenhus och kyrkorum. Madonnan och triumfkrucifixet insattes i kyrkorummet efter att ha varit undanställda en tid liksom tre tavlor. En ljuskrona och skulpturen av Judas återbördades till kyrkan från Västergötlands museum. Antikglas insattes i korfönstren. I sakristian inlades nytt golv av tegel och här insattes även skåp samt ny ingång med vindfång. Altartavla, predikstol, läktarbröst, orgelfasad och en tavla konserverades. Byggmästare vid arbetena var JW Olsson, Vinninga och måleriarbetena leddes av KJR Johansson. Troligen ordnades samtidigt kyrkogården, enligt ett förslag av A Berglund. 1953 omdisponerades orgeln något genom Frede Aagard. 1943 godkändes E Haasums förslag till utvidgning av kyrkogården i nordväst och sydöst. 1957 godkändes Anders Ekmans förslag till isolering över innertaket och till dubbla dörrar mot det södra vapenhuset. Råglandaskolan invigdes till församlingshem 1958. 1961 önskade man utvidga kyrkogården, enligt ett förslag från Firma Kyrkogårdstjänst, Örebro. Man önskade även omlägga/räta Friaån 250 meter för att få utrymme till utvidgningen. Båda åtgärderna genomfördes. 1962 insattes nytt tornur från Westerstrands ur i Töreboda. 1963 godkändes ett förslag till bårhus (lättbetong) utarbetat av arkitekt Anders Ekman, Falköping. Man ansökte samtidigt om att få inrätta en toalett under trappan i kyrkans vapenhus. 1966 anhöll församlingen om att få utbyta spåntaket mot skiffer eller koppar, ett förslag som aldrig genomfördes. 1972 inlämnades förslag till nytt församlingshem gjort av Jerk Alton. 1974 renoverades exteriören. 1978 återinvigdes kyrkan efter underhållsarbeten innefattande målning i ljusare färger, rengöring av predikstol och av altartavla. Lågtryckspannan utbyttes 1979 mot en oljepanna. 1986 inköptes från Mariestads domkyrka en kororgel, tillverkad 1983 av Smedmans orgelbyggeri. 1989 inköptes ett nytt orgelverk till läktarorgeln från Smedmans orgelbyggeri. Den gamla fasaden bevarades. 1985(?) avlägsnades de två västligaste bänkarna på varje sida av mittgången. 1994 gjorde Sundlings arkitektbyrå i Mariestad förslag till handikapptoa och städskrubb i norra delen av det befintliga vindfånget. Förvaringsskåp föreslogs mitt emot. Förslaget godkändes. 1998 insattes nytt textilskåp på läktaren. 1999 anlades en minneslund. 2005 installerades jordvärme.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1575-1652 Fast inredning - predikstol
Möjligen tillverkad vid 1500-talets slut. Målad 1652.
År 1674 Fast inredning - orgel
År 1674 Fast inredning - altaruppsats
Rubenskopia.
År 1700-1799 Fast inredning - läktare
År 1770-1779 Fast inredning - orgel, orgelfasad
År 1885 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Johan Anders Johansson, Mösseberg
År 1890 Fast inredning - bänkinredning
År 1931 Fast inredning - orgel
År 1935-1936 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar i sidoskepp och kor avlägsnas. Nuvarande bänkar insätts i långhuset.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1935-1936 Konservatorsarbeten
Altartavla, predikstol, läktarbröst, orgelfasad och en tavla.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1935-1936 Teknisk installation - värme
En källare med panna för lågtrycksånga grävs under sakristian.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: JV Olsson
År 1978 Underhåll - interiör
Rengöring och målning.
År 1979 Teknisk installation - värme
Oljepanna.
År 1986 Fast inredning - orgel
Kororgel, tillverkad 1983.
År 1989 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1998 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin