Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Färeds kyrka ligger på sluttningen av en ås, belägen i småbruten odlingsbygd norr om sjön Ymsen. I den välbevarade kyrkbyn finns bland annat två skolbyggnader.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur från 1700-talet samt en trädrad. Ingången utgörs av järngrindar mellan stenstolpar. Anläggningen innehåller grusgångar, två stenkors från 1700-talet samt några stenar från 1800-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Den murade, medeltida kyrkan förlängdes 1693 åt öster och fick ett fullbrett, rakt avslutat kor. Nuvarande trätorn med vitmålad panel, sydport och sluten lanternin uppfördes i väster 1869. Samtidigt uppmurades en lägre och smalare, rakt avslutad sakristia öster om koret. Den vitmålade exteriören med rundbågiga fönsteröppningar och profilerade takbjälkar kännetecknas av sin enkelhet.
Det ljusa och enkla kyrkorummet präglas av olika tiders förändringar. Lillklockan med runinskrift och sandstensdopfunten med tillhörande trälock är medeltida. Altartavlan utgörs av en Rubenskopia från 1770-talet. I tornet står en äldre altaruppsättning. Predikstolen är från 1600-talet, medan tredingstaket och altarringen troligen tillkom 1869. Vid Axel Boustedts renovering 1953 utbyttes de öppna bänkarna mot den nuvarande, slutna bänkinredningen. Färgsättningen är från 1987 och Harry W Svenssons madonnaskulptur från 1995.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrka och skolbyggnader ingår i en väl samlad kyrkomiljö.
- Medeltida murverk i långhusets västra del är ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkans exteriör representerar de små medeltida kyrkor som på 1600- och 1700-talet byggdes om till salkyrkor -Inredningen är från olika tider och sammansmälter till en helhet
-Medeltida dopfunt och lillklocka
-Harry W Svenssons madonna från 1995
-Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, grusgångar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (2005)
FÄREDS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, lägre och smalare, rakt avslutad sakristia i öster och ett fyrsidigt, smalare trätorn med sluten lanternin i öster.
FASAD - Långhusets och sakristians fasader är spritputsade och vitmålade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Tornet och den smalare, fyrsidiga lanterninen är klädda med vit locklistpanel. Mellan läktarvåning och andra tornvåning och mellan andra och tredje tornvåning finns en list/gesims på fasaden. Utmed långhusets sydfasad står två stenkors med inskriptioner från 1754 och 1755. I öster och väster är två x-ade ankarslut i hörnen. Under takutsprången finns skulpterade, vitmålade träkonsoler. Långhuset har en oputsad sockel av delvis utstickande naturstenar. Tornet har en hög och jämn spritputsad sockel, troligen cementputs.
PORT - Kyrkans huvudingång är belägen i vapenhusets sydfasad och utgörs av en brun pardörr med fiskbensmönstrad fyllning och smidd nyckelskylt. Över porten är ett tak av grå plåt. Framför finns en bred trappa med fem steg av kalksten och avsats samt mot väster en handledare av järn. I sakristians sydfasad sitter en rektangulär enkeldörr med vertikal locklistpanel. Porten är placerad i en rektangulär nisch. Framför porten finns en trappa av tre steg och vilplan av betong.
FÖNSTER -Långhuset har i sydfasaden tre gråmålade, rundbågade fönster med mittpost och en högt sittande tvärpost. De nedre lufterna indelas genom träspröjs i tio rutor och de övre i vardera fyra halvrunda rutor. Fönstren har äldre glas och är placerade i rundbågiga nischer med slätputsade omfattningar och fönsterbleck av kopparplåt. Sakristian har i öster ett gråmålat kvadratiskt fönster, indelat i fyra rutor. Fönstret är placerat i en rektangulär nisch med slätputsad omfattning och fönsterbleck av kopparplåt. Tornet har på varje sida en rektangulär ljudglugg, i väster med vit trälucka och i övriga väderstreck med vit jalusilucka. I väster har tornet på bottenvåningen ett rektangulärt fönster med mittpost och högt placerad tvärpost, indelat i 8x2 smårutor nedtill och 1x2 rutor upptill. På läktarvåningen finns ett korsformigt, grått fönster. Båda dessa är troligen ursprungliga och placerade i liv med fasaden.
TAK -Såväl långhuset som sakristian har sadeltak med tvåkupigt lertegel. Takutsprången är långt utskjutande. I sakristians gavelröste sammanbinds åsarna genom en vitmålad, fyrsidig horisontell och en vertikal bjälke. Långhusets östra gavelspets kröns av ett kopparkors. Stuprör och hängrännor är av plåt. Tornet och även lanterninen har en flack, fyrsidig huv med svart plåt. Lanterninen kröns av ett kopparkors.
FÄREDS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, lika högt kor i öster, smalare och lägre sakristia öster om koret och vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Över västra delen av långhuset finns en djup läktare. Bänkarna når i väster ända intill vapenhusväggen. De nedre bänkarna ingår dock inte i de i övrigt slutna kvarteren och saknar dessutom ryggstöd. Långhuset ligger på en två trappstegs lägre nivå än koret.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, smala, troligen oljade bräder. I mittgången ligger en gråbrun gångmatta. En gulbrun trätrappa leder från mittgången till koret.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i gulvitt. Väggarna buktar i långhusets västra del, som troligen är medeltida och murarna är här ca två dm tjockare än i öster. Väggarna avslutas upptill av en smal, rödmålad, horisontell bård.
Utmed bänkkvarteren är en brun, slät bröstpanel av trä med grå överliggare. Denna tillkom 1953. INNERDÖRR - Dörren till vapenhuset i väster utgörs av en rektangulär, ljust brun pardörr med mässingshandtag från sent 1900-tal Varje dörrblad indelas i två höga speglar med orange marmorering och med ljus ramlist. Dörren sitter i liv med väggen.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två rundbågade fönster. Innerbågarna, från ca 1950-talet, har mittpost och två tvärposter. Ytterbågarna indelas nederst genom träspröjs i 2x10 smårutor samt överst i 2x4 halvrunda rutor. Fönstren är placerade i rundbågade smygar, putsade och målade som väggarna.
TAK - Det vitmålade tredingstaket, möjligen från 1869, består av koniska bräder i varierande längd och bredd. I mittgången hänger två elektrifierade malmkronor av barockmodell. Taket under läktaren utgörs av längsgående breda, vita plankor och fyrsidiga bjälkar.
KOR - Det fullbreda, lika höga koret avskiljs från långhuset genom två trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången.
Altaret är placerat invid östväggen och altartavlans sockel ovanpå altaret. Den smala, rundade altarringen är även den placerad invid östra korväggen. Utmed korets nordvägg, väster om norrfönstret, står en predikstol med trappa från öster. Utmed sydväggen, öster om korfönstret, står en enkel, brunmålad träbänk med genombruten rygg, från ca 1900. Över denna hänger en nummertavla. I korets nordvästra del står en modern ljusglob av smide och i korets sydvästra del en dopfunt. Över dopfunten hänger en madonnaskulptur från 1995. Mot öster, norr om altarringen, är en dörr till sakristian.
GOLV - Korgolvet utgörs av breda, länggående gulbruna plankor. Framför altarringen ligger en rektangulär matta i mångfärgade, geometriska mönster, märkt "AÖ" (Agda Österberg, Ateljé Tre Bäckar).
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad i gulvitt. På nordväggen, öster om predikstolen, är en stor rektangulär gravhäll från 1600-talet rest mot väggen. Kalkstenen har rik reliefornamentik med bland annat ett krucifix mellan två figurer som symboliserar tron respektive hoppet och i varje hörn en evangelistsymbol. Stenen är tillägnad Are Wedhson(?).
DÖRR - Sakristidörren är en rektangulär, gulvit enkeldörr från sent 1800-tal med tre kvadratiska speglar över varandra.
FÖNSTER - Koret har i söder och norr vardera ett likadant fönster som långhusfönstren. TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla träaltaret med hörnen rundade mot kyrkorummet är vitmålat. BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen från 1953 består av två kvarter med 9 bänkar i varje. Bänkkvarteren inramas på alla sidor av ljust brunådrade skärmar med grå överliggare. Bänkdörrarna pryds av vardera en rektangulär, hög spegel, ådrad i orange och med smal, gul ramlist. Bänkarna är invändigt målade i samma bruna färg, även bokbrädena. Ryggen indelas i fält genom grå målade ramar. Under sitsarna, uppburna av fyra par ben, finns bänkvärmare. Fotstöd saknas. På sitsarna finns lösa, stoppade dynor klädda med grönt tyg.
PREDIKSTOL - Den originella, renässansartade predikstolen är grågul med mycket enkel, grön marmorering. Den polygonala korgen indelas i fält genom enkla pilastrar med gröna kannelyrer. Varje fält avdelas i sin tur genom en horisontell list. De övre fälten pryds av arkadbågar i relief. Inuti bågarna, liksom i de nedre fältens kvadratiska speglar, finns målad berainartad växtornamentik i rött och vitt på blå botten. Den övre sargen är profilerad och under denna finns en sågad (ny) rundbågfris liksom under den nedre sargen. Predikstolen vilar på en smal, åttkantig, ny träfot.
Predikstolens raka trappa har bruna, inbyggda steg. Mot söder är ett skrank, nedtill gråådrat och upptill försett med en stor nedsänkt spegel, målad såsom korgens speglar.
ORGEL -Den moderna orgelfasaden utgörs av ett spetsvinklat fält med metallpipor i mitten, omgivet av ett mot mitten avsmalnande fält med träpipor på varje sida. Träpiporna är av omålad furu. Orgeln från 1956 är byggd av Nordfors och co, Lidköping. Den har 5 stämmor, en manual och pedal.
LÄKTARE - Läktaren från 1869 vilar på fyra brunmålade, fyrsidiga pelare under läktarbröstet och fyra stycken utmed vapenhusväggen. Det östligaste mittparet är fäst i bänkkvarteren.
Det ljusbruna läktarbröstet utgörs av ett rakt skrank, prytt av 6 stora nedsänkta speglar med orange marmoreringar. Läktarbröstet är förhöjt ca 20 cm genom ett järnräcke. Läktargolvet utgörs av gulbruna, breda plankor. På varje sida finns en liten gradäng samt några bänkar av samma typ som korbänkarna, det vill säga bruna med svängda genombrutna ryggar.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den rektangulära altartavlan utgörs av en mörk oljemålning med en calvariegrupp, en Rubenskopia, från 1770-talet. Tavlan omges av en röd, smal ram.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av en skulpterad och snidad, rektangulär ram, där altartavlan är infattad. Den grå, svulstiga ramen pryds av förgylld akantusdekor. På båda sidor av själva ramen finns en genombruten akantusdekor och pinjekottar i grått och rött. De övre hörnen pryds av skulpterade änglahuvuden och överstycket kröns av ett skulpterat lamm med segerfana.
Tavlan är placerad på ett ca 30 cm högt och grunt träpodium ovanpå altaret. ALTARRING - Altarringen är rundad och av samma bredd som altaret. Den är gråvit, troligen från 1900-talets början och utgörs av en balustrad. De kraftiga, profilerade, balusterdockorna uppbär ett stoppat armstöd, klätt med vinrött sammetstyg. Knäfallet är stoppat och klätt med likadant tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1200-talet, troligen av sandsten, består av en nästan cylindrisk cuppa, cylindrisk fot och en bredare, rund fotplatta. Runt mynningens kant finns dekor i form av arkadbågar i relief och runt cuppans nedre del samt runt foten är en vulst. Cuppan, som har uttömningshål, täcks av ett stort, koniskt trälock. Det gråmålade locket pryds av koncentriska cirklar i relief och kröns av ett klot med ett profilerat grekiskt kors. Locket är troligen från 1500-talet.
MADONNA -Madonnan från 1995 är gjord av Harry W Svensson. Kvinnan, som står på en fotplatta, bär blå och orange klädnad, blå mantel . Hon håller i högra handen en vit kyrka. Hon har långt ljust hår, förgylld krona och omges av en orange gloria.
NUMMERTAVLA- Den sentida, rektangulära tavlan är vit och omges av en vit, profilerad ram. VAPENHUS - I det sydvästra hörnet står en rikt järnbeslagen kista och över denna hänger en enklare ljuskrona av trä. Utmed nordväggen, bakom en innervägg, går en torn- och läktartrappa. Man når trappan genom en dörr i västra delen av nordväggen. En annan dörr, mot norr, leder till förrådsutrymmena under trappan. Den raka trappan betår av öppna, omålade steg och handledare av trä.
VÄGG - Väggarna i vapenhuset utgörs av gul, vertikal pärlspont.
PORT/DÖRR - Porten i söder utgörs av en ny, rektangulär, brunmålad pardörr med smitt lås, placerad i en grund, rektangulär tränisch. Varje dörrblad har två orange, enkla speglar.
FÖNSTER - I väster är ett högt rektangulärt fönster med korspost, troligen från ca 1900. Fönstret är genom profilerad träspröjs indelat i 8x2 rutor nedtill och 1x2 rutor upptill.
TAK - Taket utgörs av gul pärlspont.
GOLV - Golvet utgörs av breda, brunmålade plankor.
SAKRISTIA- Framför östfönstret står ett mindre bord och två stolar från ca 1800. I västra delen av sydväggen är en port med innerdörr. Utmed resten av sydväggen, utmed nordväggen och utmed västväggen, norr om kordörren finns gula textilskåp med släta dörrar från 1953.
GOLV - Golvet består av gulbruna, breda plankor.
VÄGG -Väggen är putsad och gulmålad med smal, målad röd taklist. Vid golvet är en smal, vit golvlist. DÖRR/PORT Porten är en slät, ny, rektangulär enkeldörr, möjligen av teak, med metallhandtag. Den gula innerdörren från sent 1800-tal har ovalt metallvred och tre speglar över varandra.
FÖNSTER -Ett vitmålat, kvadratiskt östfönster har korspost, placerat i en djup, putsad smyg. TAK - I det plana taket sitter breda, vita takbräder. Över bordet hänger en tidig 1900-talslampa med blå glaskupa och 6 ljusarmar av mässingsplåt. Från armarna hänger glasprismor.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 är belägen i vapenhuset. En rak, trappa med öppna omålade steg leder till våning 2. Våning 2 har murad och spritputsad, vit östvägg men i övrigt utgörs väggarna av plankor, sammanhållna genom krysslagda bjälkar och i hörnen genom självvuxna "konsoler". Golv och tak utgörs av omålade plankor. I väster är ett korsformat, spröjsat vitt fönster med äldre glas. I det nordvästra hörnet står ett skulpterat krön till en altaruppsats och på västväggens norra del hänger en äldre, vit snidad ram till en altartala. I öster är en nyare, slät, vit enkeldörr och innanför denna en spegeldörr från 1800-talet, som leder till läktaren. Utmed sydväggen går en rak trappa med öppna, omålade steg och handledare av trä. Våning 3 har golv, väggar och tak av plankor. Här finns två små klockor, varav en har runinskrift. I varje väderstreck är en rektangulär ljudglugg.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 03
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
FÄREDS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid och skall vara tillägnad Sankta Gertrud. Från medeltiden har bevarats vissa långhusmurar i västra partiet, en dopfunt från 1200-talet, lillklockan med runinskrift och en broderad korkåpa i sidendamast från 1400-talet. Byggnaden var på 1640-talet förfallen, men ombyggdes. Från denna tid har bevarats predikstolen, målad av Winberg. Kyrkan bestod omkring 1680, enligt Peringskiölds Monumenta, av rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och söder om långhuset ett vapenhus av trä. Till kyrkan hörde en klockstapel av trä. Kyrkan förlängdes på 1690-talet i öster och fick ett fulbrett, rakt avslutat kor. Murarna i tillbyggnaden var tunnare än de ursprungliga. 1869 revs en fristående klockstapel, och nuvarande torn och sakristian i öster byggdes. Troligen fick kyrkan nuvarande takbeklädnad. Predikstolen övermålades. En altartavla från 1736, målad av Winberg, avlägsnades från kyrkorummet och ersattes av ett träkors. Läktare byggdes. Kyrkogårdsmuren anlades på 1770-talet. 1907 målades interiören.Nuvarande altartavla, en Rubenskopia från 1770-talet, placerades i koret. Tavlan var inköpt från Enåsa kyrka och var tidigare placerad på norra långhusväggen.
Vid en renovering 1953, ledd av arkitekt Heineman, enligt förslag av arkitekt Axel Boustedt, Kungälv, tillkom ny bänkinredning. Utmed bänkarna uppsattes väggpanel och i sakristian skåpsinredning av ek. Elvärme installerades efter ett program av S Lidén. KJR Johansson konserverade altartavla och predikstol och ledde målningsarbeten. Entrepenör var Bröderna Johanssons snickerifabrik, Lyrestad. En orgel från Nordfors och co, Lidköping inköptes 1956 (tidigare användes harmonium). Syftet med 1950-talsrenoveringen var att återge kyrkan "något av stämningen före 1869 års torftiga restarering". Tornets port tillkom troligen på 1960-talet. Läktaren höjdes något 1983. 1985 -1987 renoverades fasad, grund, torntak mm. Samtidigt kläddes altarringen med sammet, golvet målades brunrött, insidan på vapenhusdörren fick nytt ramverk (ritning av David Bernéus), tak och väggar målades nytt textilskåp insattes mm. Nya golv inlades i vapenhus och på läktaren. Troligen flyttades gravstenar från kyrkogårdens södra sida till koret.
Från 1995 är en träskulptur föreställande Sankta Gertrud och tillverkad av Harry W Svensson. Samma år omlades taket med tvåkupigt tegel (långhus) respektive svart, galvad plåt (torn och lanternin).
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1200-1350 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1640-1675 Fast inredning - predikstol
År 1736 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Johan Winberg
År 1793 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla köps från Enåsa kyrka.
År 1869 Fast inredning - läktare
År 1907 Underhåll - målningsarbete, interiör
Inre ommålning. Korset ersätts av den 1793 inköpte altartavlan.
År 1953 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol och altartavla.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1953 Teknisk installation - el
Elvärme.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1953 Specifika inventarier - textilskåp
Ny skåpsinredning i sakristia.
Arkitekt: Bo Boustedt
Arkitekt: Hans-Erland Heineman
År 1953 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Bo Boustedt
Arkitekt: Hans-Erland Heineman
År 1953 Underhåll - målningsarbete
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1956 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1985-1987 Underhåll - målningsarbete, interiör
Golv, väggar och tak målas om.
År 1985-1987 Specifika inventarier - textilskåp
År 1985-1987 Underhåll - exteriör
Renovering av fasad, grund och tak.
År 1995 Underhåll - takomläggning
Nytt tegel på långhus och plåt på torn.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, 1972
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin