Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fredsbergs kyrka har ett högt och framträdande läge på medeltida kyrkplats i en vägkorsning. I den omgivande kyrkbyn ligger bland annat två skolor från ca 1900 samt en prästgård från 1802, som är förklarat som byggnadsminne.
KYRKOANLÄGGNING - Kyrkogården omges av en stenmur, och häckar. med äldre smidesgrindar mellan stenstolpar. Kyrkogården indelas i kvarter genom grusgångar och häckar. Bland de äldre gravvårdarna ingår obelisker och resta stenar med grus och stenram eller järnstaket. Utmed kyrkans nordfasad ligger gravhällar från 1600-1700-talet, och i kyrkogårdens nordvästra hörn är ett gulmålat sockenmagasin från 1700-talet. Begravningsplatsen har utökats i söder, troligen 1959 samt 2005, och i öster har anlagts en minneslund.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Fredsbergs kyrka uppfördes 1814-1821 efter ritningar av Abraham Niclas Edelcrantz. Möjligen ingår vissa murar från den föregående medeltidskyrkan. Kyrkans i huvudsak välbevarade exteriör vittnar om tidens empirestil. Kyrkan består av ett brett långhus med rundbågiga fönsternischer, valmat plåttak, torn med trälanternin och rakt avslutat kor. Nuvarande portar samt sakristian tillkom i samband med en värmeinstallation 1934.
Interiören präglas, trots senare förändringar, av empirens lugna och ljusa framtoning. Från den föregående kyrkan har bevarats två medeltida kyrkklockor, en liljesten, två gravhällar, en rikt utskuren predikstol från 1689, tillskriven Börje Löfman, en brudbänk med porträtt från 1770-talet, ett epitafium, nummertavlor samt en före detta altartavla från 1702, nu placerad på långhusväggen. Läktaren är troligen från kyrkans byggnadstid liksom altarringen och en arkitektoniskt uppbyggd altaruppsats/ram som omger korfönstret. Altartavlan utgörs av ett silverkrucifix framför en bonad, vävd av Yvonne Grünevald 1972. Kyrkorummets flacka tunnvalv med profilerad taklist är inklätt med träfiberplatta sedan 1934, då också nuvarande bänkinredning tillkom. Nytt korgolv och en läktarunderbyggnad tillkom vid Jerk Altons renovering samma 1972. Orgeln, som är tillverkad 1908 av Härngrens orgelbyggeri, återfick 1989 sin originaldisposition.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans läge i kyrkbyn och på medeltida kyrkplats
- Den välbevarade exteriörens huvudsakliga prägel av empire
- Empirens ljusa färgsättning och harmoni
- Altarring och altaruppsats/ram mm från byggnadstiden
- Bevarad inredning från 1600-och 1700-talen
- Orgeln från 1908
- Gravhällar och epitafium
- Kyrkans medeltida kyrkklockor och liljesten
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrind, grusgångar och äldre gravvårdar - Sockenmagasinet från 1700-talet
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
FREDSBERGS KYRKA - Kyrkan består av ett brett, rektangulärt långhus, smalare torn med sluten lanternin i väster, fullbrett och rakt avslutat kor i öster och sakristia i nordöst.
FASAD - Fasaderna är vitputsade. Den jämna sockeln är täckt av grå spritputs, troligen cement. På sockelns språng ligger kopparplåt. Överst på tornets östra fasad finns inskriptionen "1814" i järnband. Under sydfasadens takfot, över sydportalen, är en inmurad, rundbågig kalksten i en nisch och med solbänk av kalksten. Stenen har inhuggen inskription i guld: "Fredsbergs kyrka var före 1312 tillbygd år 1702 ombyggdes år MDCCCXIV då Konung Karl XIII regerade i Sverige och Norge".
PORT - Kyrkans huvudingång i väster, troligen från 1934, utgörs av en rundbågig dörr klädd med grön pärlspont och med vegetativt utformade smidesbeslag. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch och framför ligger trå trappsteg och ett vilplan av sten. En likadan port är placerad mitt i sydfasaden. Sakristians port vetter mot öster och utgörs av en rektangulär dörr med grön, vertikal pärlspont och vegetativt utformade smidesbeslag från samma tid. Framför finns en kalkstenstrappa med fyra steg och viloplan. Norr om denna port finns en nästan horisontellt placerad källarport med släta dörrar.
FÖNSTER - Långhuset - koret har i sydfasaden fyra fönster, två på varje sida av sydportalen. I korets östfasad finns ett likadant fönster. De närmast spetsvinklade, tämligen nya fönstren (rektangulära med avskurna övre hörn) har korspost och solbänk av kalksten. Varje luft är indelad i 6 smårutor. I sakristian är ett källarfönster och ett vanligt fönster mot öster. Det senare har mittpost och varje luft indelad i 6x2 rutor. Tornets andra våning har i väster ett mindre fönster med i övrigt likadant utförande. I tornet finns på varje sida en segmentbågad glugg med gröna luckor.
TAK - Kyrkans långhus- kor samt även sakristian har sadeltak med kopparplåt i storplåtsformat. På sakristian finns en hög skorsten av mursten. Tornet har en flack, fyrsidig huv med kopparplåt och den fyrsidiga lanterninen har karnisformad huv med kopparplåt, krönt av ett kopparkors.
FREDSBERGS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, långt och brett långhus, ett fullbrett och lika högt kor, sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning. Under koret är ett gravkor och under sakristian finns en källare.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång, sidogångar och tvärgångar i såväl norr som söder. Bänkarna slutar i öster ca 1, 5 m från koret. Över långhusets västra del är en djup läktare och under västra delen av denna finns underbyggnader på båda sidor av mittgången. Underbyggnaderna skiljs från långhuset genom skärmväggar mot öster. Bänkar saknas helt under läktaren. Under läktarens nordöstra parti finns ett bokbord . I nordöstra delen av långhuset är en stor predikstol med uppgång från öster. Här står även ett piano.Mitt i sydväggen är en port med innerdörr och i väster är en dörr till vapenhuset.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, troligen fernissade, golvplankor. I mittgången och i tvärgångarna är en bred, brunmelerad gångmatta. Golvet är sannolikt från 1905.
VÄGG -Väggarna är något ojämna, slätputsade och målade i en grå, något "fläckig" ton. Väggen avgränsas från taket av en bred, rundad taklist, marmorerad i grått. MItt på nordväggen är en rundbågig oljemålning, en äldre altartavla, föreställande den sista måltiden. Biden omges av en gulfärgad, profilerad ram, och under är en svart texttavla med inskription i form av bibelord och årtalet 1702 i guld. Judas saknar huvud.
Utmed långväggarna sitter även fem troligen sentida mässingslampetter/ljusplåtar med vardera tre ljushållare. Skärmväggen mot läktarunderbyggnaderna består överst av en rad nedsänkta vita (glasiberväv), rektangulära speglar med grå träramar och överst av en grå, bröstning med utsparad spegelindelning från sent 1900-tal. Även mot mittgången avgränsas läktarunderbyggnaderna delvis av en likadan vägg. På var och en av långsidorna är en utvinklad, nytillverkad nummertavla.
INNERDÖRRAR och PORTAR- Dörren mot vapenhuset i väster utgörs av en rundbågig, ljust grågrön pardörr med dragbyglar av metall från ca 1920-talet. Varje dörrblad indelas i fyra rektangulära speglar, ådrade i ljust grått. Dörren är placerad i en murad och putsad rektangulär nisch.
I söder är en rundbågad portal/vindfång utbyggd ca 50 cm i kyrkorummet. Den grå portalen har i övre delen ett rundbågat fönster, indelat i tre rutor och nedtill en pardörr med metallknoppar. Dörren, troligen sent 1900-tal, är ådrad i gulbrunt och varje dörrblad indelat i tre speglar. Den rundbågiga sydporten har en pardörr, målad i ljust grågrönt och med två ljusgrå, marmorerade speglar i varje dörrblad. Dörren, från tidigt 1900-tal, har mässingshandtag.
FÖNSTER - Långhuset har i norr fyra och i söder tre närmast spetsvinklade fönster (avskurna hörn), placerade i segmentbågade putsade och gråmålade smygar. Smygarna når ända ner till golvet, och under fönstren finns fönsterbänkar. De grå, profilerade innanfönstren, troligen från 1900-talets mitt, har korspost.
TAK - Taket är ett flackt, tunnvälvt tak, klätt med vitmålad glasfiberväv. Det omges av en bred list - se ovan. I taket hänger 5 stora malmkronor av barockmodell, varav två från 1700-talets första del. Det vita, spackalde taket under läktaren är gjort av breda, spacklade bräder.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1972 avskiljs från långhuset med skärmväggar och mot mittgången av skärmväggar - se ovan. I väggarna finns på varje sida en nyare enkeldörr med två speglar och ådringsmålning i gulbrunt. Söder om mittgången finns förrvaringsutrymmen. I nordväst går en trappa upp från söder. Den upptill svängda trappan har inbyggda steg, ådringsmålade i gulbrunt samt gråbrun heltäckningsmatta. Mot väster är en trähandledare. Under trappan, bakom skärmväggen, är kapprum med hängare utmed östväggen samt i norra delen toalett.
KOR - Det breda, rakt avslutade koret avgränsas från långhuset genom två trappstegs högre nivå. Altaret är placerat ca 1,5 m från östra korväggens arkitektoniskt uppbyggda altaruppsats. Den vida, halvrunda altarringen är placerad ca 2,5 meter från korväggen. På varje sida av altaret hänger en klassicistisk nummertavla, och i nordöstra hörnet står en äldre bänkskärm - se nedan. I västra delen av nordväggen är en dörr till sakrisitan, och här skjuter även trappan till predikstolen ut något från långhuset. På sydväggen, närmast långhuset, hänger ett epitafium och öster om detta står en kororgel, vänd mot nordväst.
GOLV - Golvet från 1972 samt trappstegen utgörs av ljusa, rektangulära hyvlade kalkstenar. En rektangulär bit av korgolvet i nordväst, närmast predikstolen, består av ett grått trägolv, möjligen senare tillfogat. Golvet närmast sakristidörren och predikstolstrappan, ca 2x1 meter, har samma nivå som långhusgolvet och är av samma material. Närmast östväggen är åtta inmurade gravhällar, varav flera porträttgravstenar. Framför altarringen ligger en stor, rektangulär, blå yllematta med vävda geometriska mönster i rött och brunt mm. Mattan, vars motiv kallas "skörd", är vävd 1966 av Klockaregårdens hemslöjd, Dalarna.
VÄGG - Korväggarna är putsade och målade i flammigt grått samt försedda med likadan taklist som långhuset. På nordväggen, öster om fönstret, sitter en nytillverkad, triangulär piscina av mässing.
DÖRR - Dörren mot sakristian är en rundbågig, bred och ålderdomlig enkeldörr av bruna, breda plankor och med smidd dragring samt smitt lås utan kåpa. Dörren är på utsidan (mot sakristian) helt järnskodd med överlappande, svarta järnlameller. Dörren, troligen 1700-tal, är placerad i en rundbågig, putsad nisch.
FÖNSTER - Koret har i norr, söder och öster vardera ett likadant fönster som i långhuset. Östfönstret är dock vitmålat istället för grått och täckt av en vävnad - se nedan.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. Över koret hänger två malmljuskronor. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret består av en grå slipad kalkstensskiva och ett murat och vitputsat underrede från sent 1900-tal. Den sida av altaret som är vänd mot långhuset har en dekor i form av vertikala rader med omväxlande utsparade och nedsänkta mycket små rektanglar.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1934 består av fyra öppna kvarter som i öster innehåller 6 bänkar och i väster 8 st. Mot koret och mot tvärgångarna finns bänkskärmar. De grönmålade skärmarna av plywood är på utsidorna indelade i fält genom grönådrade pilastrar. I varje fält är en närmast fyrpassformad gråådrad spegel. Bänkgavlarna är rektangulära och ådrade i grönt samt försedda med vardera en nedsänkt rektangulär spegel i samma färg. Ryggarna består av vertikal pärlspont, bokbräden, fotstöd samt sitsarnas insidor är ådrade i gulbrunt. Ryggarnas baksidor är av omålad plywood.
BRUDSTOL - En brudbänk i korets nordöstra hörn är tillverkad av Anders Broddsson på 1770-talet. På den grågröna ryggens baksida, vänd mot sydväst (utåt), är två bruna speglar med 1700-talsporträtt:En man med röd jacka i söder och en kvinna med krona och silverfärgad klänning i norr.
PREDIKSTOL - Predikstolen är avlång och närmast rektangulär men med en utsvängd tresidig del mitt i söder. Korgen indelas i bland annat röda och gröna fält genom spiralformade , korintiska och bruna kolonnetter med växtslingor. I varje fält är en arkadbåge med en skulpterad, brunmålad figur mot blå bakgrund. Figurerna utgörs av de fyra evangelisterna, Kristus samt Paulus. Varje kolonnett vilar på en ornamenterad sockel med en nedhängande pinjekotte och mellan dessa socklar är svarta texttavlor med figurernas namn innanför snidade ramar. Den övre sargen är bruten med reliefornament i form av festonger mm. Korgen vilar på en grå, nedåt avsmalnande träskärm, troligen från sent 1900-tal. Den raka trappan från öster har öppna steg med gråbrun heltäckningsmatta, och mot söder handledare och en spegelprydd skärm i samma utförande som korgen. I spegeln är ett skulpterat änglahuvud. Predikstolen från 1689 är troligen tillverkad av B Löfman, Mariestad.
På predikstolens västra sarg står en skulpterad ljushållare i form av en ängel, troligen 1700-tal. ORGEL - Den grå orgelfasaden indelas genom pilastrar i pipfält. Mittfältet, vilket är betydligt större och högre än övriga, omges vid varje sida av en tournell samt ett mindre rektangulärt pipfält. Mittfältet pryds av en akadbåge samt ett snidat och förgyllt draperi. Orgeln har även profileringar i blått och guld överst samt på de raka överstyckena skulpterade pinjekottar och en lyra mellan festonger. Orgeln är tillverkad 1908 vid Härngrens orgelbyggeri, Lidköping. Den omdisponerades 1953, men återfick originaldispositionen 1989. Det mekaniska verket har 2 manualer, pedal och 12 stämmor.
KORORGEL - Kororgeln, troligen från 1980, har en enkel, rektangulär och naturfärgad fasad. Orgeln är från Smedmans och har 6 stämmor, pedal och en manual.
LÄKTARE - Läktarens något utskjutande mittparti vilar vid varje sida på två gråmarmorerade pelare, cylindriska upptill och fyrsidiga nedtill. Dessutom finns utmed varje sida av mittgången 5 grå, fyrsidiga pelare. Läktarbröstet utgörs av ett skrank, senare förhöjt genom ett lågt järnräcke överst. Läktarbröstets dekor består av höga, rektangulära ljusgrå speglar, marmorerade i mörkare grått. Läktargolvet utgörs i norr av smala, fernissade bräder och i övrigt av grå heltäckningsmatta. I söder står två äldre gröna bänkar med svängda snidade gavlar, ca 1900. I söder är 5 gradänger. I sydvästra hörnet står ett nytt textilskåp med lådor. Läktaren är troligen ursprunglig.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Äldre altartavla: Se ovan.
Altartavlan utgörs dels av ett kors och dels av en bonad framför fönstret. Korset vilar på en vit piedestal öster om altaret och är något lägre än detta. Själva korset är av silver och i korsmitten en glasknapp. Korsmitten omges av en törnekrona i gulmetall, troligen mässing.
Den rektangulära bonaden, märkt YG 72 1972 (Yvonne Grunevald, Grödinge 1972), är av gles väv med blått mönster som föreställer "Den rämnade förlåten".
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på varje sida av en kraftig vit korintisk kolonn med förgyllda kannelyrer och kapitäl. Kolonnerna vilar på vita, fyrsidiga baser och sammanhålls överst av en rak, vit fris med snidade, delvis förgyllda ornament av tandsnitt och äggstav samt bladstav. Frisen kröns av en skulpterad urna vid varje sida och i mitten en triangel med strålar, allt förgyllt. Altaruppsatsen är troligen från kyrkans byggnadstid.
EPITAFIUM - I epitafiets centrum är en minnestavla från 1600-talet över bland andra Jonas Bjerchenius. Epitafiet är troligen tillverkat av B Löfman, Mariestad, vid 1600-talets slut. Den svarta tavlan med guldinskriptioner omges vid varje sida av två spiralvridna, svarta kolonner med växtorament. Mellan varje kolonnpar står i väster en skulpterad Eva med ett äpple och i öster Adam. Vid varje sida är en trumpetande ängel som håller ett ovalt porträtt; en prästman i öster och en kvinna i väster. Nedtill är ytterligare en svart, oval texttavla samt tre snidade och delvis förgyllda änglahuvuden och ovanpå det brutna krönet en svart texttavla omgiven av fyra änglar.
ALTARRING - Den vida runda altarringen utgörs av en genombruten, möjligen ursprunglig balustrad med profilerade, vita balusterdockor och ett vitt träarmstöd med guldrand. Knäfallet är stoppat och klätt med gråblått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1934 av prickad kalksten utgörs av en kalkformad cuppa och en cylindrisk fot. Runt mynningsranden är två linjer samt fyra grekiska reliefkors
NUMMERTAVLOR - Två rektangulära nummertavlor från 1700-talet hänger på korväggen. Dessa är vita med förgyllda ramar, prydda av lyror och festonger.
VAPENHUS - På nordväggen hänger två rektangulära gravstenar med reliefer, troligen 1600-tal och på golvet står en klocka med inskription, bland annat 1948. Utmed sydväggen står en liljesten och öster om denna ett ljust skåp från ca 1950-talet.
VÄGG - Väggarna är murade och vitputsade. Närmast taket är en bred, vit trälist. PORT - Porten är en rundbågad, grön pardörr, troligen från 1905. Varje dörrblad är indelat i fyra speglar, marmorerade i ljusgrått. Porten är placerad i en rundbågig putsad nisch.
TAK - Det plana taket består av blå, breda bräder.
GOLV - Golvet utgörs av grå, rektangulära kalkstenar, inlagda 1972
SAKRISTIA - Sakristian är placerad 2 trappsteg under koret. Utmed västväggen står ett rött, rektangulärt bord samt två stolar från tidigt 1900-tal. (biedermeiermodell). Utmed östväggen är ett altare i form av en blå "trähylla" och söder om denna en port med innerdörr. Utmed nordväggen är två nyare textilskåp med gulbruna, ådringsmålade rumshöga dörrar.
GOLV - Golvet utgörs av smala, troligen fernissade bräder. Härpå ligger en grön yllematta VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad . Över kordörren är en skulpterad skulptur med änglahuvud, troligen 1700-tal.
PORT/DÖRR - Porten och innerdörren är grönmålade, nyare dörrar med speglar marmorerade i gulbrunt. FÖNSTER - Ett rektangulärt fönster mot väster är gråmålat med mittpost. Den putsade smygen pryds av målad blomdekor, troligen från 1950-talet. Även ett litet kvadratiskt fönster med hel ruta i östväggen har en blomsterornerad smyg.
TAK - Taket är ett ljusblått spegelvalv av pärlspont med mörkare blå lister. Mitt i taket är ett rektangulärt, profilerat kronfäste med en ljuskrona.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2 ligger väster om läktaren. Mellan läktaren och våning 2 är en rektangulär grön enkeldörr med ljusa, marmorerade speglar och över denna ett halvrunt ljusinsläpp. Golvet utgörs av smala bräder och taket av ljus pärlspont. Väggarna är putsade. I väster är ett fönster av samma utförande som långhusfönstren. Utmed västväggen är en öppen trätrappa. I rummet står ett stenringskors från 1600-talet, ett vitt träkors och ett förgyllt 1800-talskors (före detta altartavla), en större textil mm. Våning 3 har väggar med ojämn puts, medan golv och tak är av plank. En öppen trappa leder till våning 4, klockvåningen. Storklockan är enligt inskription gjuten 1489 i Frösberg. Den har tre pilgrimsmärken, varav ett Olovsmärke från Nidaros och ett Vadstenamärke. Mellanklockan från 1648 är omgjuten 1900. Den medeltida lillklockan saknar inskription.
Antal våningar (2005): 04
Byggnadsdel (2005): Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
FREDSBERGS KYRKA - Fredsbergs kyrka började uppföras 1814 och invigdes 1821, troligen efter ritningar av överintendent Abraham Niclas Edelcrantz. Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka, av vilken vissa murar ingår i de nya. Enligt en avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan vid 1600-talets slut av långhus med takryttare, smalare kor, sakristia i norr och vapenhus i söder. Här fanns en fristående klockstapel. En kyrkklocka med inskriptioner är från 1489 och ytterligare en klocka är medeltida liksom en liljesten. En altartavla, nu på långhusets nordvägg, är från 1702. Predikstolen (1689, troligen tillverkad av B Löfman, Mariestad), nummertavlor, en kyrkklocka och Jonas Bierchenius epitafium är från 1600-talet. Anders Broddsons brudstol från 1770-talet, en järnbeslagen dörr och en kista samt gravhällar är också från den från gamla kyrkan. Även kyrkogårdens magasin är från 1700-talet. Från byggnadstiden finns bland annat läktaren, altarringen och troligen altaruppsatsen kvar. Den första orgeln var byggd 1847. 1887 omputsades fasaderna och en värmeugn anskaffades. 1905 renoverades kyrkan, enligt ritningar av Fredrik Falkenberg.Troligen insattes ett altarkors. Kyrkorummet dekorerades genom schablonmålning. Nya bänkar och trägolv tillkom och sannolikt påspikades pärlspont i taket. En orgel från CA Härngren, Lidköping, anskaffades 1908.
Vid Axel Forsséns renovering 1931-1934 insattes nya innerbågar i koret (båda ritade av Forssén) och kyrkan fick ny färgsättning .Bänkinredningen ombyggdes. Predikstol, och epitafium konserverades av KJR Johansson. Träfiberplattor uppsattes i taket. Ett önskemål om att lägga eternit på yttertaket avslogs. En ny sakristia, något större än den gamla och med pannrum i källaren, uppfördes. Programmet för värmeanläggning hade gjorts av Magnus Ericsson (eller Torsten Andersson). Den medeltida kyrkklockan lagades troligen 1943. Orgeln omdisponerades 1953 genom Frede Aagard. 1955 godkändes ett förslag till omtäckning av yttertaket med kopparplåt samt fasadrenovering. Möjligen utvidgades kyrkogården 1959, enligt ett förslag av Samuel Kaldén, Karlstad. Jerk Altons renovering 1971-1972 innefattade läktarunderbyggnad och igensättning av korfönstret med en vävnad. Fasaderna rengjordes och lagades (sockenmagasinet omputsades) kyrkan isolerades invändigt, målades, nytt golv inlades i vapenhuset och i koret och elinstallatonerna sågs över. Ett epitafium konserverades av Olle Hellström, ev insattes ny värmeanläggning (elvärme). En fasadrenovering 1985 innefattande rengöring och lagning. 1998 skedde reparation av torntak med ny kopparplåt, lanterninväggar- och tak samt ev ny flöjel. Arbetena utfördes av Kenneth Johanssons Bygg och Zälles. Orgeln återfick sin ursprungliga disposition 1989 genom Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.
År 1489 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1689 Fast inredning - predikstol
Trolig konstnär.
Konstnär - Bildhuggare: Börje Löfman
År 1702 Specifika inventarier - altartavla
År 1814 Fast inredning - läktare
År 1814 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn.
År 1847 Fast inredning - orgel
År 1905 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Fredrik Falkenberg
År 1905 Underhåll - målningsarbete, interiör
Schablonmålning
Arkitekt: Fredrik Falkenberg
År 1908 Fast inredning - orgel
År 1934 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1934 Teknisk installation - el
Pannrum under sakristian
År 1934 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Axel Forssén
År 1953 Fast inredning - orgel
Omdisponering
Orgelbyggare: Frede Aagaard
År 1971-1972 Underhåll - exteriör
Rengöring och lagning av fasader.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1985 Underhåll - exteriör
Rengöring och lagning av fasader.
År 1998 Underhåll - takomläggning
År 2010 Teknisk installation - el
Kompletterande elinstallation och kablage.
År 2011 Underhåll
Ny dränering kring kyrkan.
Lundblad, G T: Fredsbergs-krönika. 1927.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Edelcrantz,Abraham Niclas:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin