Motivering (skydd): VÄRDERING OCH UTMÄRKANDE KARAKTÄRSDRAG
Åsradby som fått huvudsaklig nutida form vid 1840-talets laga skifte men som har bebyggelsehistorisk förankring i den medeltida klungbyn samt anslutande småbyar. Byn inrymmer bl.a. ett välbevarat litet sockencentrum med delvis medeltida kyrka och kyrkogård vid vägskäl på gammal bytå, med enstaka kvarvarande tåbebyggelse och två f.d. skolhus från sent 1800-tal. Inslag finns av kvarliggande gårdar från den oskiftade byn. Välbevarad lagaskiftesmiljö med flera små gårdsenheter från 1840-1860-tal. Den mycket stora mängden äldre ladugårdar längs bygatan, samt deras ålder och karaktär, är av avgörande betydelse för bevarandet av radbyns särprägel.
Böja radby är av mycket stort kulturhistoriskt värde, i egenskap av den mest utpräglade radbyn i Skövde kommun, samt p.g.a. det välbevarade sockencentrum, inslaget av karaktäristiska lagaskiftesmiljöer samt framför allt p.g.a den stora mängden mycket karaktärsskapande äldre ladugårdar. Några av dem är idag bland Skaraborgs äldsta och mest värdefulla ladugårdar, särskilt de fulltimrade, vilket bidrar till radbyns stora egenart och mycket stora kulturhistoriska betydelse i Skaraborg som helhet.
Att särskilt tänka på är:
Åsradby från laga skiftet med två äldre bylägen
De många ladugårdarnas mycket stora betydelse för radbyns karaktär
Ålderdomliga fulltimmerladugårdar av mycket stort värde, särskilt i Fjärdebäck Välbevarade äldre gårdsmiljöer såsom t.ex. Fjärdebäck 1:5
Laga skiftesmiljön i radbyns mellersta del
Böja gamla bytomt med sockencentrum, vägskäl och gårdar
Det välbevarade sockencentrum med kyrka och två f.d. skolhus på bytå
Den genuina småskaliga kyrkomiljön med medeltidskyrka, kyrkogård, trädkrans och bogårdsmur Odlingslandskap främst laga skiftespräglat med vissa äldre inslag
Fägatan vid Backgården
Fornlämningar (järnåldersgravar, fångstgrop etc.)
Torplämningar
Rekommendationer
Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap 13§.
Områdets väl sammanhållna kulturmiljö är mycket viktig att bevara, särskilt vad gäller småskaligheten, det öppna kulturlandskapet med många äldre strukturer, bl.a. fornlämningar, stenmurar, odlingsrösen, hagmarker och fossil åkermark, samt landsvägen, åsradbyns och de gamla bylägenas bebyggelsemönster och de många kulturhistoriskt värdefulla byggnadsobjekten. Eventuella större installationer och anläggningsarbeten bör göras på ett varsamt sätt som beaktar helhetsupplevelsen av kulturmiljön.
Den utpekade bebyggelsens huvudkaraktär av 1800- och tidigt 1900-tal är viktig att bevara. Bebyggelsen bör underhållas med traditionella material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet.
De många starkt karaktäristiska ladugårdarna i åsradbyn beaktas särskilt.
Den kompletta gårdsmiljön på Fjärdebäck 1:5 är särskilt viktig att beakta
Eventuell ny bebyggelse placeras utifrån områdets befintliga äldre struktur och ges en god utformning som harmonierar med den ursprungliga miljön.
Särskild respekt och hänsyn visas den enhetliga småskaliga kyrkomiljöns värdefulla äldre karaktär.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
BÖJA KYRKA - Böja kyrka är en ursprungligen romansk kyrka, präglad av senare förändringar. Medeltida murar återstår i långhusets västra del. Kyrkan har mycket kort långhus, lanterninförsett gaveltorn av trä i väster, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster samt sakristia i norr.
FASAD - Fasaden är avfärgad vit och spritputsad, sockeln putsad och grå. På vapenhusets norra och södra fasader sitter ett ankarslut. Två äldre gravstenar med porträtt i halvskulptur, troligen 1600-tal, är uppställda vid korets sydfasad respektive sakristians nordfasad. Kyrkan putsades 1970.
PORT - Västportens pardörr från 1970 har dörrblad, klädda med vertikal, brunmålad pärlspånt. Högra dörrbladet är försett med en smidd dragring i smide. Framför dörren ligger en kalkstenshäll.
En äldre dörr är sedan 1970 upphängd på långhusets sydsida. Det är en ålderdomlig järnskodd dörr med överlappande, vertikala järnband, kraftig dragring och närmast rombisk nyckelskylt. Dörren, som även är dekorerad med hjälp av nithuvuden, är placerad i en rektangulär nisch. Framfördörren ligger en kalkstensplatta som trappsteg.
FÖNSTER - Kyrkan har tre fönster på sydsidan och två på nordsidan. Fyra fönster närmast koret är parvis placerade. De gråmålade, spetsbågade fönstren är något indragna genom sin placering i grunda, segmentformade nischer. Fönstren har ytter - och innerbågar indelade i sex lufter, vilka vardera består av 4 mindre rutor. Solbänkarna av kalksten är indragna och klädda med vit plåt.
Över västporten är ett fönster med sex lufter liksom på vapenhusets sydfasad. Tornet har på varje sida en segmentbågad ljudglugg med träluckor.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat och täckt med skiffer. Också sakristian har skiffertäckt sadeltak. Hängrännor och stuprännor är av kopparplåt. Det lanterninprydda torntaket har en karnisformad huv och är sedan 1970 täckt med kopparplåt. Den slutna lanterninen är polygogon. Även lanternintaket är kopparbelagt. Såväl lanterninens topp som långhusets östligaste gavelspets pryds av en vindflöjel i järnsmide.
BÖJA KYRKA - Böja kyrka är en mycket kort, enskeppig salkyrka. Kyrkans västligaste parti utgör vapenhus. I övrigt består kyrkan av långhus med fullbrett kor och sakristia i norr. Interiören är präglad av 1600-tal, 1700-tal och 1900-tal.
LÅNGHUS - Långhuset är uppdelat genom en mittgång. I väster finns en orgelläktare med läktarunderbyggnad. GOLV - Långhusets golv utgörs av grova längsgående furuplankor. Plankorna avslutas vid övergången till koret med en smal mässingslist.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. De avslutas upptill med en profilerad taklist, marmorerad i ljusa och mörka bruna färger.
INNERDÖRRAR - Ingång till kyrkorummet från vapenhuset utgörs av en pardörr av svängdörrstyp från 1970. Dörrbladen är klädda med vertikala plankor och genombrutna av tre smala och höga fönster.
FÖNSTER - De tre kopplade fönstren är spetsbågade med enkla, grå foder. Innerbågarna från 1970 har sex lufter, vilka i sin tur är spröjsade i en mängd små, rutor genom metallister. Fönstren är placerade i utåt avsmalnande, spetsbågade, djupa fönstersmygar, målade och putsade som långhusets väggar. Fönsterbänkarna är gråmålade.
TAK - I det plana innertaket är uppspikat byggplattor, målade i blått.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden i vapenhuset inrymmer förråd, städskåp och elskåp. Underbyggnaden byggdes 1970.
KOR - Det tresidigt avslutade koret begränsas i väster av främsta bänkraden. Korgolvet ligger på samma nivå som långhusets golv. På nordsidan är en predikstol närmast långhuset. Altare och altaruppsats är placerade utmed västväggen. På sydsidan står den medeltida dopfunten under en ljustkrona av trä. På väggen bakom denna är en gravhäll samt närmast långhuset en nummertavla.
GOLV - I korgolvet ligger breda, lackade, längsgående plankor med en gulare nyans än långhusets golv. Framför altarringen finns en 1960-tals kormatta i ljusa färger, vävd av Harry W Svensson.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. De avslutas upptill med en profilerad taklist, marmorerad i ljusa och mörka bruna färger. Under den vita färgen finns rester av äldre målning i bl.a. bruna och blå nyanser. På korets sydvägg är uppsatt en gravshäll från 1694 med uthuggen Kristusfigur samt två änglar och inskriptioner rörande biträdande kyrkoherde Jonas Nicolai Katt.
PORT - Dörren till sakristian är en gråmålad trädörr med fem spegelfyllningar. Ovanför dörren hänger en minnestavla över renoveringen 1903.
FÖNSTER - De två kopplade fönstren är spetsbågade. De har enkla, grå foder. Innerbågarna har sex lufter, vilka i sin tur är indelade i en mängd små spröjsar inramade av blylister. Fönstren sitter i utåt avsmalnande, djupa fönstersmygar, målade och putsade som väggarna. Fönsterbänkarna är gråmålade.
TAK - I det plana innertaket är uppspikat byggplattor, målade i himmelsblått. FAST INREDNING
ALTARE - Det fasta altaret från 1904 är placerat intill korväggen. Altaret är av gråmålat trä med ådringsmålad, grå skiva.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två öppna nygotiska bänkkvarter från 1904 med vardera nio bänkar, skiljda genom mittgången. Bänkarna är placerade direkt på golvet invid ytterväggarna. Bänkarna målades 1970 i ekimitation. Gavlarna är avsmalnande uppåt mot ryggen och dekorerade med tre nedsänkta, gulmålade spegelfyllningar. Bänkarna är försedda med bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Predikstolen i provinsiell barock är troligen tillverkad 1698 av Jonas Anderson, Låstad. Underredet är byggt av vertikal pärlspånt. En trappa med barriär leder upp från öster. Predikstolen är rikt skulpterad med fem joniska, spiralvridna kolonner och mellan dessa de fyra evangelisterna med sina attribut. Evangelisterna står i var sin portal, omgivna av blomrankor. Ovanpå kolonnkapitälen, över varje portal samt i ett fält under varje apostel sitter ett skulpterat änglahuvud med vingar. Predikstolen avslutas nedtill med nedhängande festonger med frukter. Predikstolen är målad i vitt, gult, grönt och blått bl.a. På predikstolen finns fyra timglas i järnplåtsinfattning.
Predikstolen är försedd med ett rikt skulpterat 8-kantigt ljudtak i vitt, blått och grönt med bl.a. änglahuvuden , medaljonger med växtornament samt på undersidan en hängande duva.
ORGEL - Orgeln från 1936 är tillverkat av Herman Nordfors och co, Lidköping. Den är pneumatisk och har sex stämmor. Orgeln har en enkel, gråmålad fasad med brutet krön dekorerat med två bladrankor i guld samt vid vardera sida en utsparad spegel.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två enkla gråmålade kolonner . Det gråmålade läktarbröstet är gjort av vertikalt stående, konande brädor, sammanhållna av profilerade lister. Framför orgeln är brädorna utbytta mot en skiva. Under den grå färgen skymtar äldre målning. Norr om orgeln finns tre gradiner med bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i provinsiell barock är troligen tillverkad av bildhuggaren Jonas Andersson, Låstad år 1706. Uppsatsen är snidad i halvskulptur och i mitten avbildas Kristus på korset mellan två stående kvinnor. Figurerna omges av blomster - och fruktfestonger, två kolonner samt yppiga akantusrankor växande ut åt sidorna . På krönet avbildas ett rundkindat änglahuvud med vingar och överst en liggande Kristus. Underst är Jahvésol. Uppsatsen har ljusblå och gröna bottenfärger med dekor i guld, vitt, rött och gult.
ALTARRING - Den cirkelformade altarringen från 1904 består av svarvade balusterdockor, målade i grått. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gulbrunt bomullstyg. Altarringen är placerad en dryg meter framför korväggen.
DOPFUNT - Dopfunten med uttömningshål från tiden före 1150 är helt cylindrisk och saknar fot. Dopfunten har dekor i form av utsparade vertikala bårder och häremellan inristade och reliefhuggna bandflätor, zigzagbårder m fl geometriska mönster. Funten är troligen av engelskt ursprung.
NUMMERTAVLOR - Den mycket enkla nummertavlan, troligen 1800-tal, utgörs av en rektangulär träplatta med ram, målad i svart.
LJUSKRONA - En svarvad ljuskrona av trä från 1700-talet är upphängd över dopfunten. Kronan har sex svängda ljusarmar och en rikt profilerad stam, som nedtill avslutas med ett genombrutet klot. Kronan är målad i grönt, orange och gult.
SKULPTURER - Fyra troligen medeltida träskulpturer på långhusets vägg föreställer de fyra evangelisterna. Skulpturerna bär spår av bl.a. röd och blå färg. De har sannolikt tillhört ett äldre altarskåp.
VAPENHUS - Det äldre vapenhuset i väster revs 1970 och tornunderbyggnaden fick härefter utgöra vapenhus. GOLV - Vapenhusets golv utgör en fortsättning av långhusets.
VÄGG - Ytterväggen utgörs av vitmålad puts, innerväggar av stående träplankor med vit lasyrfärg.
PORT - Västporten utgörs av en brunmålad dubbeldörr av stående pärlspånt.
TAK - I det plana innertaket är uppspikat tretexskivor, målade i himmelsblått. SAKRISTIA - I sakristian förvaras bl.a. en kista med kraftiga beslag och ett ålderdomligt bultlås. GOLV - Golvet utgörs av masonitskivor täckta av heltäckningsmattor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
FÖNSTER - Fönstret över porten har gråmålade innerbågar och är indelat i sex lufter. Fönstret är placerat i en utåt avsmalnande, djup fönstersmyg, målad och putsad som väggarna. Fönsterbänken är vitmålad.
TAK - I taket sitter en vävtapet.
TORN
TORNVÅNINGAR - Våning 1utgörs av långhusets västparti. Våning 2 består av bärande träbjälkar samt golv och väggar av trä. Härifrån leder en stege till nästa våning. Våning 3 består av bärande träbjälkar samt golv och väggar av trä helt av trä. Den stora klockan är från 1671 och den lilla från 1921. Båda har inskriptioner. Våning 4 är lanterninvåning.
OMBYGGNAD 2003 - Den interiöra renoveringen av kyrkan utfördes år 2003 efter ritning av Alton arkitekter, Kumla. Den antikvariska medverkan vid renoveringen utfördes av antikvarie Lisa Molander, Västergötlands museum. Arbetet innebar bl a renovering av innertak, golv och väggar i kyrkorum och sakristia samt ny inredning under läktaren och nya bänkar och stolar i kyrkorummet. Ny klädsel på altarring, stolar och bänkdynor samt en ny gångmatta för mittgången. I sakristian har en dörröppning tagits upp i det västra murverket och en ny textilförvaring installerats. Konservator Gabor Pasztor, Kumla, har utfört arbeten på altaruppsättning, predikstol och tak under läktaren.
Kyrkans interiör fick genomgående en ny ljusare färgsättning i tak och på bänkarna. Väggarna avfärgades i en varm vit kulör. Följande större åtgärder har utförts:
I sakristian och kyrkorummet har senare takmaterial avlägsnats och i båda fallen har 1700-tals handhyvlade trätak tagits fram och målats med limfärg. I kyrkorummet framkom konturerna av en "kompassros" i resterna av takets limfärg.
När taket under läktaren frilades framkom att det handhyvlade 1700-tals trätaket hade fragment av polykroma målningar. Dessa målningar har rengjorts och konsoliderats av konservator.
Trägolvet i koret byttes ut och golven i kyrkorummet och sakristian har slipats och såpskurats. Sakristian har fått ny textilförvaring och fuktproblemen i murverket har stävjats med en värmeslinga närmast textilskåpen.
I kyrkorummet har samtliga bänkar bytts ut mot nya. Tre av kyrkans senaste bänkar har sparats och förvaras på kyrkvinden. Bänkarna har fått en ny färgsättning i rött och grått. Nya stolar för kyrkorummet och koret har tillverkats efter en äldre stol som hittades på kyrkvinden.
Altarringen har delats i tre delar, fått nytt tyg och ny, ljusare färgsättning. Predikstolens och altaruppsättningens flagnande färgytor har konsoliderats av konservator. Psalmnummertavlan har bytts ut mot en tavla som hittades på kyrkvinden och som renoverats och fått en ny metallinfästning.
Vid den norra väggen på läktaren är en lådhurts för textilförvaring placerad. Läktarbröstningens mittfält var tidigare delvis täckt med en pappskiva för att dölja ett hål i brädpanelen från en tidigare orgel. De saknade brädorna har ersatts med nya. Ett räcke i metall har monterats på läktarbröstningen.
Handlingar i ärendet sökes i Västergötlands museums arkiv under diarienummer 287/03, samt hos Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestad, under diarienummer 433-75400-2003.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 04
Byggnadsdel (2002): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Böja kyrka uppfördes sannolikt under 1100-tal eller tidigt 1200-tal. En ålderdomlig medeltida dopfunt är bevarad liksom en järnbeslagen dörr. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 bestod den tornlösa kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakt kor. Vindflöjeln gjordes 1660. Altaruppsats är från 1706 och predikstol från 1698. Koret breddades till långhusets bredd, troligen 1776, och fick tresidig avslutning i öster. Förmodligen fick kyrkan sitt nuvarande brädfordrade torn 1790. Även sakristian tillkom sannolikt på 1700-talet. Vid 1876 års arbeten byggdes bl.a. nytt vapenhus i väster.
1903-1904 utfördes vissa målnings - och snickeriarbeten, vilket är dokumenterat på en minnestavla över dörr mellan långhus och sakristia. Predikstolen, som varit undanställd en tid, uppsattes på nytt i långhuset. Man satte in ny altarring och nytt altare. I vapenhuset insattes en ny dörr på sydsidan. Väggarna målades vita invändigt och försågs med enkla lister. Kyrkan fick nya bänkar i nygotisk stil, målade i blåvit färg i två toner. Predikstolen målades 1918.
1936 uppsattes en ny orgel och orgelfasad. 1949 installerades elektrisk uppvärmning och belysning. 1970 genomgick kyrkan ommålning och renovering under ledning av arkitekt Edgar Haasum. Vapenhuset i väster revs och läktarunderrede byggdes. Kyrkan fick ny entré i form av ny dörr i befintligt murhål. Också innerdörrar byttes ut. Torntakets järnplåt byttes ut mot kopparplåt och resten av taken fick nytt skiffer. Kyrkan fick ny puts och nya fönsterbågar. 1987 renoverades fasaden. 2003 genomgick kyrkan en renovering och ommålning interiört efter ritningar av arkitekt Jerk Alton. Kyrkans långhus fick bl a ny inredning under läktaren och nya bänkar och stolar i kyrkorummet. I sakristian togs en ny dörröppning upp i det västra murverket och en ny textilförvaring installerades.
Inventeringsår 2022
Böja lilla stenkyrka uppfördes i romansk tid på 1100-talet eller tidigt 1200-tal. En tidigmedeltida dopfunt är bevarad liksom en medeltida järnbeslagen dörr(sekundärt uppsatt på sydfasaden). Enligt avbildning i Johan Peringskiölds Monumenta Sueo-Gothorum år 1671 bestod kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt litet långhus och ett smalare, rakt kor. Koret breddades 1776. Kyrkans lilla trätorn på västgaveln tillkom troligen 1790 och även sakristian anses vara från 1700-talet. Större renoveringar gjordes 1903-1904, 1970 samt interiört 2003-2004.
Böja kyrka omfattar ett medeltida litet långhus, ett fullbrett, tresidigt avslutat kor från 1776 i öster samt vidbyggd sakristia troligen från 1700-talet i norr. Fasaden är avfärgad vit och spritputsad, sockeln gråputsad. Det skiffertäckta sadeltaket är avvalmat över koret. Trätornet från ca 1790 har en karnisformad koppartäckt tornhuv med en liten lanternin. En dubbelvård i kalksten med änglaflykt, troligen 1600-tal, är sekundärt uppställd vid korets sydfasad. Kyrkobyggnaden ligger i sydvästra hörnet av den oregelbundet formade kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en låg bogårdsmur av marksten med fyra öppningar, varav två med rikt utformade smidesgrindar mellan granitstolpar. En trädkrans av lindar samt delvis en kompletterande låg stödmur omsluter också kyrkogården. Från början var kyrkogården mycket liten och hade fortfarande på 1870-talet kvar sin medeltida omfattning. Den utvidgades på 1880- och 1890-talet mot S, V och O och fick då nuvarande femsidiga form. I samband med renoveringen utvidgades gångsystemet som senare, under 1900-talets senare del, förenklades genom borttagande av sidogångar. En stor gravtumba av kalkstenshällar, med lockhäll av 1600-talstyp, är ett dominerande inslag på den lilla kyrkogården. Idag är kyrkogården till stor del grästäckt, endast tre ramgravar med stenram och grusbädd finns kvar.
Kyrkogården har en välbevarad karaktär av en mindre sockenkyrkogård, med lång tidsmässig kontinuerlig användning, i centrala Västergötlands odlingsbygd. Enkla låga/breda stenvårdar från mitten av 1900-talet dominerar till antalet, men de spridda gravvårdarna från sent 1800- och tidigt 1900-tal dominerar visuellt. Åtskilliga vårdar har en utformning som är representativ för sin tillkomsttid. Flera inskriptioner med gårdsnamn och titlar berättar om agrarsamhällets liv och utveckling i bygden under motsvarande tid. De två ovannämnda 1600-talsvårdarna ger tidsmässig förankring och bidrar starkt till det variationsrika och ålderdomliga helhetsintryck som präglar Böja kyrkogård. Kyrkogården har i sin helhet stora kulturhistoriska värden.
År 1100-1150 Specifika inventarier - dopfunt
År 1100-1549 Nybyggnad
År 1698 Fast inredning - predikstol
År 1704 Fast inredning - altaruppsats
År 1903-1904 Underhåll - interiör
Målnings - och snickeriarbeten.
År 1903-1904 Fast inredning - altarring
År 1903 Fast inredning - bänkinredning
År 1903-1904 Fast inredning - predikstol
Placeras åter i kyrkan.
År 1903-1904 Fast inredning - altare
År 1918 Fast inredning - predikstol
Målas.
År 1970 Underhåll - takomläggning
År 1987 Underhåll - exteriör
Fasadrenovering.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin