Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Låstads kyrka ligger tillsammans med en f.d. folkskola i södra delen av en by på Vadsboslätten. Bebyggelsen följer en grusås utmed en äldre landsväg och den gamla Eriksgatan.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den nästan kvadratiska kyrkogården omges av en stenmur och en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar. På kyrkogården finns grusgångar, enstaka gravvårdar med järnstaket eller stenram, ett stenkors samt två gravstenar från 1600-1700-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Låstads tidigmedeltida stenkyrka utbyggdes 1733 med ett tidstypiskt, tresidigt avslutat kor i öster och 1740 med sakristia i norr. 1802 tillkom det lilla gaveltornet av trä, försett med klassiserande detaljer, karnisformad huv och åttkantig lanternin. Möjligen är de rundbågade fönstren från samma tid. 1953 revs ett vapenhus från 1888, beläget vid kyrkans västfasad, och 1963 utbyttes långhustakets spåntäckning mot kopparplåt. En äldre port och ett igensatt fönster är markerade i sydfasaden. En minnessten i form av en återanvänd medeltida gravsten i samma fasad berättar om tillbyggnaden 1733.
Den varma interiören domineras av barockens ideal. Takets plafondmålningar tillkom 1752 och från samma tid är sannolikt läktarbröstets pilastrar och apostlamålningar samt möjligen den femsidiga altarringen. I den provinsiellt präglade 1700-talsinredningen ingår även en predikstol och Johan Bjurs altaruppsats från 1701. Altaruppsatsen var under en period före 1898 ersatt av en altarpredikstol. Bänkinredningen är troligen från 1953. År 2000 försågs innerväggarna med målad fältindelning enligt förebilder från sent 1800-tal och kyrkans färgsättning ändrades. Från medeltiden har bevarats en dopfunt.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrka och skola ingår i en väl samlad kyrkomiljö.
- Kyrkans exteriör representerar de små medeltida kyrkor som på 1700-talet byggdes om till salkyrkor - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
-Det lilla trätornet med sluten lanternin utgör ett regionalt särdrag
- Interiörens harmoniska karaktär som i huvudsak präglas av 1700-talets ideal. - Bevarad inredning från 1700-talet, bland annat det bemålade läktarbröstet. - Takmålningar i Läcköskolans anda
- Medeltida dopfunt, ett möjligt ljljestensfragment samt en gravhäll och ett epitafium. -Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2004)
LÅSTADS KYRKA - Låstads kyrka har ett kort, rektangulärt långhus, fullbrett och lika högt, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och i västra partiet ett litet trätorn med åttasidig lanternin, ridande på långhuset.
FASAD - Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar. I södra korväggen är, i fönsterhöjd, en inmurad rektangulär medeltida gravsten av kalksten. I denna har inhuggits årtalet "1733". I västfasaden finns några ankarslut. Sockel saknas. I den äldsta, västra delen, finns en del utstickande naturstenar i grunden. Över västporten sitter en lykta. I sydfasaden, under det västligaste fönstret, är en igensatt port markerad genom två lodräta ristningar. Mellan de två västligaste fönstren är i sydfasaden en annan ristad markering efter ett högt placerat, litet rudbågigt fönster. Mellan såväl nordsidans som sydsidans två västligaste fönster är slutligen en ristad, lodrät linje, som märker ut den ursprungliga kyrkans avgränsning i öster.
Såväl tornet som lanterninen är av vitmålat trä. Ca en meter av tornets nedersta del utgörs av lockpanel. I övrigt består fasaderna av blinderingar i med arkadbågar, uppburna av pilastrar. Ljudgluggarna omges av arkadbågar i relief. Lanterninen är åttasidig med en båge på varje sida, dock betydligt bredare i norr, söder, öster och väster.
PORT - Huvudingången i väster utgörs av en brunmålad, rektangulär pardörr med fiskbensmönstrad fyllning.Den är placerad i en rektangulär nisch med slätputsad omfattning. Framför porten är en trappa med tre steg, vilplan och en handledare vid varje sida. Sakristian har mot väster en rektangulär, brunmålad spegeldörr med slätputsad omfattning och en trappsten framför.
FÖNSTER - Kyrkan har på varje långsida tre små rundbågiga och brunmålade fönster, troligen 1800-tal. Fönstren har korspost och är placerade i rundbågiga nischer med solbänkar av kalksten och slätputsade omfattningar. De nedre lufterna indelas i vardera åtta rutor och de övre i vardera fyra rutor. I västra gaveln är, på läktarvåning, ett runt fönster med korspost samt rosettspröjsning. Det brunmålade fönstret sitter i en djup, rund nisch och har slätputsad omfattning. I sakristians östfasad finns även ett rektangulärt fönster med sex rutor, i liv med fasaden. Tornet har i väster, söder och norr en rundbågig ljudglugg med dubbla, brunmålade jalusiluckor. I öster är enbetydligt lägre lucka med en enkel, slät och brunmålad lucka.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett sadeltak med kopparplåt, valmat över koret. Även sakristian har ett valmat sadeltak. Väster om tornet är ett grunt, valmat takfall. På östra gavelspetsen sitter en järnspira med flöjel, försedd med årtalet 1858. Tornet täcks av en karnisformad huv och den smala lanterninen av ett likaså svängt torntak, båda med kopparplåt. Lanterninen kröns av en kula med kors av koppar. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt. Före 1963 var taken spåntäckta.
LÅSTADS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning. Kyrkorummet domineras av sitt målade tredingstak.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. Bänkarna når i öster ända intill koret och i väster intill vapenhusväggen. Över långhusets västra del finns en läktare.
GOLV - Golvet utgörs i mittgången av oljade, längsgående breda plankor. Här ligger även en röd gångmatta. Under bänkarna är ett ca en dm högt undergolv av tvärgående bräder.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och målade med vit bottenfärg. De är sedan ca tio år indelade i stora dekormålade fält med rosa ramar med guldfärgade bårder. I hörnen är bårderna formade till stiliserade hörnrosetter. Ramarna och bårderna följer fönstrens upptill rundade form. På väggarna finns två nyare, trearmade mässingslampetter och på västra gaveln två rikt utsirade, trearmade lampetter från sent 1800-tal. Dessa är av lättmetall och målade i blågrått.
I norra långhusväggens östligaste parti är i väggen inmurat en kalksten , det så kallade Låstbomska epitafiet. Denna är tillägnad Bengt Larsson och Marita Larsdotter, enligt en tavla med textöversättning på korväggen. Utmed bänkarna är en bröstpanel av trä - se nedan. Väggen mot vapenhuset utgörs av byggplatta med samma målning som i rummet i övrigt.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster utgörs av en mörkt grå pardörr av svängdörrsmodell från början av 1900-talet. Varje dörrblad har en vertikal dragbygel av mässing och bakelit och indelas i två kvadratiska speglar och häremellan en rektangulär, vertikal spegel i ljusbrunt. Dörrfodret är profilerat.
FÖNSTER - Långhuset har två mindre, högt och parvis placerade rundbågade fönster på varje sida. De öppningsbara innerfönstren är från 1978 och har korspost. Fönstren är placerade i djupa, putsade utåt något konande smygar, målade i vitt men har målade omfattningar, som ingår i väggarnas dekormålning. I väster, över läktaren, är ett runt, vitmålat rosettfönster med innanfönster, placerat i en djup, rund nisch.
TAK - Taket är ett tredingstak av längsgående breda, släta bräder och med bred hålkäl. Taket är sedan 1752 rikt, polykromt bemålat med bildfält och växtornamentik i Läcköskolans anda. Över långhusets östra del är en stjärnformad spegel en scen föreställande Kristus svävande över vattnet och människor på uppståndelsens dag. Över västra delen av långhuset är ett kvadratiskt bildfält. Detta föreställer det brinnande helvetet i röda färger. Varje bildfält omges i hörnen av änglar, några med språkband, moln och ramar av palmetter och äggstavar. Hålkärlen är dekorerade med grå akantus på omväxlande röd och blå botten. På varje sida är även två medaljonger med bland annat bilder ur Kristi passionshistoria och kartuscher med bibelcitat.
I mittgången hänger i öster samt över läktaren vardera en korgformad kristallkrona. Mitt i kyrkan hänger en metalljuskrona, troligen mässing, med uthamrade blommor. Under läktaren utgörs av taket av grå pärlspont.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom en ca tre cm högre nivå och genom bänkskärmar. Altaret är uppmurat direkt mot östra korväggen och den smala femsidiga altarringen sluter an mot altarets kortsidor. En altaruppsats vilar på altaret. På varje sida av altarringen står en marmorerad, sentida träpiedestal med en mässingsljusstake för ett ljus. Utmed sydväggen står predikstolen med trappa från öster och innanför denna ett elpiano. I korets norra del står en dopfunt samt, öster om dörren till sakristian, en järnbeslagen och vitmålad kista. Över kistan, hänger på nordväggen, en utvinklad nummertavla.
GOLV - Se långhus. På korgolvet ligger en rektangulär yllematta i geometriska, gula och grå mönster. Innanför altarringen är golvet upphöjt. Det består här av brunmålade, breda, tvärgående plankor. Här ligger en liten yllematta i bland annat blått.
VÄGG - Korväggarna är indelade i likadana dekormålade väggfält som långhuset. På sydväggen, över dopfunten hänger en målning av Låstad kyrkla, efter Peringskiöld.
DÖRR - Dörren mot sakristian är enkel, segmentbågad, gråmålad och har rombmönstrad fyllning av profilerade bräder. Dörren har en kraftig, lökformad smidd nyckelskylt av järn och härunder en utsirad dragring av järnsmide. Dörren är troligen från 1700-talet.
FÖNSTER - Koret har i nordöst respektive sydöst ett likadant fönster som i långhuset. TAK - Kortaket är en fortsättning på det rikt dekormålade långhustaket. Över koret är ett närmast ovalt bildfält med Kristus som visar upp sin hand med spikhål. Fältet omges av änglar med språkband, friser och dekorerad hålkärl med fyra ovala bildfält samt kartuscher med bibelcitat som i långhuset. liknande Här hänger en mässingsljuskrona i en våning.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret har kalkstensskiva och murat, putsat och vitkalkat underrede. Även altarskivans kanter är vitmålade.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen, troligen från 1952, består av två kvarter, öppna mot mittgången. Mot ytterväggarna är bänkarna slutna genom en bröstpanel av samma utförande som bänkarna. Varje bänkkvarter innehåller tolv bänkar. Bänkarna avskärmas mot koret genom bänkskärmar, ådrade i blågrått och med stora, kvadratiska, utsparade speglar. Varje spegel är ytterst brunmarmorerad och är försedd med en upptill trappstegsformad mittspegel, ådrad i bland annat rött och blått på grå botten. De rektangulära bänkgavlarna pryds av en hög och smal, rektangulär utsparad spegel, marmorerad i bland annat svart, vitt och brunt på grå botten. Invändigt är bänkarna enkelt ådringsmålade i engelskt rött, även väggpanelen och bokbräden. Överliggaren är blå. Under sitsarna finns bänkvärmare. Bänkarna är målade år 2000 liksom kyrkan i övrigt.
PREDIKSTOL - Den polygonala, långsmala predikstolen indelas i fält genom grå, joniska kolonetter med guldfärgade kapitäl. Varje kolonnett vilar på en rikt skulpterad kolonnett med en palmett och ovanpå varje kolonnett är en brun tärning. I varje fält är en nedsänkt och brunmålad spegel och i denna en skulpterad evangelist respektive Kristus i guldfärgad mantel. Över varje spegel är en skulpterad, polykrom festong. Korgen i övrigt är målad i en symmetrisk "murverksimitation" i brunt och rött. Under varje fält är en medaljong med palmettram och respektive figurs namn i guld på svart botten. Under kanten hänger snidade festonger och druvklasar. Predikstolen vilar på en enkel, brun, nedåt avsmalnande fot samt under trappräcket ett skrank av samma utförande. Trappan har raka, inbyggda steg med brunmelerad heltäckningsmatta samt mot kyrkorummet ett brumådrat skrank med ljusare bruna speglar. I varje spegel ör en polykrom blomma irelief. Predikstolen är troligen från 1700-talets första del. Till predikstolen hör ett ljudtak, polygongalt med snidad och bruten kant i blått och engelskt rött. Runt kanten sitter skulpterade änglar med Kristi pinoredskap samt häremellan medaljonger i blått och silver. Under kanten hänger snidade festonger. Ljudtakets undersida är blåmålad.
ORGEL - Den enkla, raka orgelfasaden har ett pipfält, inramat av en jonisk vit kolonn med guldfärgat kapitäl på varje sida. Fasaden, som når upp till taket, har ett profilerat och brutet krön. Spelbordet är vänt mot väster. Den pneumatiska orgeln har 6 stämmor, fördelade på en manual och pedal. Den är tillverkad av Nordfors och co, Lidköping 1934, men omdisponerad av Frede Aagard 1953.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två fyrsidiga pelare utmed varje långvägg, marmorerade i mörkt grågrönt. Läktarbröstet utgörs av ett skrank, målat i ljust blågrå bottenfärg. Skranket indelas i fält genom joniska halvkolonnetter, marmorerade i mörkgrönt och vilande på var sin profilerad tärningsbas. I varje fält är en mörk målning av Johannes döparen, de fyra evangelisterna, Moses respektive Kristus med en välsignade gest i mitten. Målningarna är troligen från ca 1700 och konserverade år 2000. De omges av smala, guldfärgade lister. Skranket är förhöjt genom ett lågt järnräcke. Läktargolvet är täckt med rödgul heltäckningsmatta. I söder finns tre, grå bänkar från ca 1900 med svängda gavlar.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altartavlan är upptill spetsvinklad och försedd med en blåmarmorerad ram samt innerst en smal guldfärgad list. Tavlan utgörs av en oljemålning av den första nattvarden. Färgerna är klara med mycket rött, och scenen inramas av ett rött draperi.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på varje sida av en gulvit, korintisk kolonnett med grått kapitäl. Kolonnetterna omges i sin tur av snidade blomsterrankor. I flyglarna är i norr ett skulptur föreställande Markus med ett lejon och i söder en skulptur av Matteus med et männsika, båda inramade av snidad polykorm akantus. På det tresidiga krönet är vid varje sida en skulpterad evangelist (Sankt Matteus med en bok i norr och Sankt Johannes med en kalk i söder) och mellan dessa ett änglahuvud. (med vingar även på huvudet) Överstycket pryds av snidad polykrom akantus samt överst förgyllda druvor i en silverfärgad skål. Uppsatsens bas pryds vid sidorna av målade fruktkorgar och akantus samt över dessa snidade växtornament. I centrum är nederst en vit oval med text om altaruppsatsens tillkomst och över denna en oval, svart texttavla med guldfärgad skrift och guldfärgad snidad inramning. Den nedre svarta texten lyder: ""Thenna altaretalfla har bildhuggaren Jonas Bjur på Stomen i Låstad förfärdigat och skänkt till detta Herrens hus prydnad 1701 renovata nivosv coloribus 1758 ... Ommålat år 1898"
ALTARRING - Den femsidiga, smala altarringen, möjligen 1700-tal, utgörs av ett gråmålat skrank, prydd av nedsänkta speglar,. I norr är en dörr. Speglarna är marmorerade i gult och svart med med ram i form av en inre blå list och en yttre guldfärgad list. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med ljusblått ylletyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har kalkformad cuppa och vilar på en fyrsidig, kraftig fotplatta. Mellan fotplattan och cuppan är en rund, kraftig vulst. Funten har uttömningshål.
NUMMERTAVLA- Den vita, rektangulära mummertavlan har en smal, guldfärgad ram, kantad av två smala dekorlister, varav en med äggstav. Tavlan vinklas ut från väggen.
VAPENHUS - Utmed sydväggen står en liten, vitmålad kista på två träplintar. I nordväst går en läktartrappa upp som härefter svänger mot öster. Den breda trappan från 1900-talets mitt har inbyggda, oljade träfärgade steg med metallkant och träräcke. Under trappan är förvaringsutrymmen bakom en infälld dörr. I söder är en fristående klädhängare.
VÄGG - Väggarna är murade och putsade, förutom östväggen och skärmväggen som utgörs av byggplatta. Väggarna är gråmålade nedtill, vitmålade upptill och mellan fälten är en smal målad brun linje. Väggen avslutas med vita, smala golv- och taklister.
PORT/DÖRR - Den rektangulära porten av ek, troligen ca 1950, är en pardörr med metallhandtag, placerad i en rektangulär nisch Varje dörrblad pryds av tre kvadratiska speglar. Dörren mot långhuset har på varje blad ett vertikalt handtag av vitmetall. Dörren är skodd med grön sammet.
FÖNSTER - I söder är ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. TAK - Det plana taket består av vit pärlspont.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen ett trappsteg under korets golvnivå. Nordväggen täcks helt av ca 10 år gamla skåp med furudörrar av jalusimodell. Utmed sydväggen är ett träaltare. På golvet står ett litet stenfragment med en växt i relief, möjligen del av en liljesten. Utmed östfönstret står ett bockbord samt två stolar av allmogemodell, tidigt 1800-tal.
GOLV - På golvet ligger grå heltäckningsmatta.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad .
PORT - I väster är en port bestående av en ny furudörr med rombmönster och metallhandtag. Porten sitter i en djup, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Mot öster är ett rektangulärt, vitmålat fönster, troligen 1800-tal, spröjsat i sex rutor. Innanför fönstret är en vit trälucka, 1800-tal. Fönstret är placerat i en djup, konande, putsad och vitmålad smyg.
TAK - I det plana taket sitter breda, vitmålade, äldre plankor.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Till våning 2 kommer man via en rak, brant trätrappa från läktarens nordvästra hörn samt genom en lucka. Våning 2 är öppen mot långhusvinden. Golvet och taket utgörs av träplankor liksom alla väggar utom västväggen, som är murad. Här förvaras bland annat bräder med skuren akantus, möjligen del till äldre altaruppsats. En brant öppen trärappa leder till våning tre. Väggar golv och tak är av trä. Här hänger de två klockorna.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Takryttare
Inventeringsår 2016
LÅSTADS KYRKA - Låstads kyrka byggdes under medeltiden och utbyggdes i öster och fick ett tresidigt avslutat kor 1733, enligt inskription. Sakristian är från 1740. En målning i Peringskiölds Monumenta visar en kyrka med rakt avslutat långhus, lägre och smalare, rakt avslutad absid, vapenhus av trä i söder och klocktorn på kyrkogården. Från medeltiden har bevarats en dopfunt. Altaruppsatsen i provinsiell barock är tillverkad 1701 av mäster Jonas Bjur, Låstad, och predikstolen från samma tid. 1752 fick taket och möjligen även läktarbröstet sina dekormålningar i Läcköskolans anda. Nuvarande gaveltorn uppfördes troligen 1802. Möjligen förstorades fönsteröppningarna samtidigt. Ett äldre, timrat vapenhus revs 1871 och ett nytt uppfördes 1888. Altaruppsatsen skall vara renoverad 1898, enligt inskription. Den hade under en period dessförinnan varit ersatt av en altarpredikstol, som nu åter utbyttes. Troligen övermålades samtidigt läktarbröstets barockmålningar. En klocka nedsmältes vid samma tid. 1931 inlämnades och godkändes Axel Forsséns förslag till ny bänkinredning och undergolv. 1934 inköptes nuvarande pneumatiska orgel från Nordfors och co. Vid en renovering 1952 - 1953 revs kyrkans vapenhus. Ny ingång, troligen ritad av arkitekt Ragnar Jonsson, uppfördes och bänkinrednigen utbyttes troligen samtidigt. Den utvändiga putsen lagades och målades vit istället för som tidigare gul. Även invändigt målades kyrkan. Elektrisk värme, enligt program av S Lidén, och klockringning installerades. Tornuret igångsattes. Altaruppsatsen renoverades av målarmästare Olof Werner, Timmersdala. 1963 utbyttes yttertakens träspån mot kopparplåt. 1965 skedde skadedjursbekämpning. 1968 inlämnades och godkändes förslag på utvändig renovering innefattande rengöring och omputsning. 1978 förhöjdes läktarbröstet med ett lågt järnräcke. Fönsterbågarna utbyttes. 1999-2000 konserverades av konservator Anders Darwall takmålningarna och predikstolen med ljudtak och altaruppsats och läktarbröstets dekormålningar. Kyrkorummets väggar målades med fältindelning enligt förebilder från sent 1800-tal. Färgsättningen ändrades.Troligen utbyttes värmesystemet samtidigt. En korkmatta i i vapenhuset avlägsnades.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1701 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Bjur, Låstad
År 1752 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar på tak och läktarbröst.
År 1931 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Axel Forssén
År 1952-1953 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och klockringning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1952-1953 Underhåll - målningsarbete
Fasadputs lagas och dess gula färg ersätts av vit. Interiören ommålas.
År 1952-1953 Konservatorsarbeten
Renovering av altaruppsats.
Hantverkare - Målare: Olof Werner
År 1963 Underhåll - takomläggning
Takens spåntäckning byts mot kopparplåt.
År 1965 Underhåll
Skadedjursbekämpning
År 1968 Underhåll - omputsning
Omputsning av exteriör.
År 2000 Underhåll - målningsarbete, interiör
Återställande av långhusväggars dekorationsmåleri från 1898, efter bevarade fragment.
Ommålning av bänkar.
Konservator: Anders Darwall
År 2000 Teknisk installation - el
Nya bänkvärmare installerade.
År 2000 Underhåll - interiör
Återställande av panel under läktare och av plankgolv i vapenhus.
År 2000 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats, predikstol och takmålningar samt läktarbarriärens målningar.
Konservator: Anders Darwall
År 2009 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Rengöring och kalkavfärgning av spritputsfasaden.
Takfot målad i linoljefärg.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin