Motivering (skydd): Kulturmiljö av mycket stort värde då den har en mycket väl bibehållen helhet, en av de bäst bevarade bybildningen i södra Vadsbo. I Varola kyrkby ligger bebyggelsen tätt samlad längs den slingrande, bitvis stenmurskantade bygatan som är en del av en tidigare huvudväg genom Skaraborg. I byn finns exempel på bebyggelse med anknytning till platsens tidigare position som centralort i form av kyrka, tingshus och gästgiveri, men även välbevarade gårdsmiljöer med bostadshus och ekonomibyggnader samt en folkrörelsebyggnad. Det värdefulla kulturlandskapet med ett mycket stort antal fornlämningar förankrar platsen långt tillbaka i tiden. Lämningarna i kulturlandskapet, exempelvis i form av stenmurar och fädrev, knyter dessutom samman byn med omgivningen på ett ovanligt tydligt sätt.
Kulturmiljön ger uttryck för hur bondbyar var uppbyggda fram till skiftesreformer och bysplittringar dramatiskt förändrade landsbygden under 1800-talet, då Binneberg alltjämt är tätt samlad kring kyrkan och bygatan. De kvarvarande gårdarna är i olika hög grad bevarade, men ger en god bild av olika tiders byggnadsskick. Kulturmiljön ger även uttryck för den omfattande byggenskap som genomfördes under 1700- och 1800-talen i form av tingshus och gästgiveri. Trots mindre förändringar av bebyggelsen under 1900-talet, upplevs miljön idag till stor del som ålderdomlig och autentisk med många välbevarade bostadshus, ladugårdar och andra ekonomibyggnader, som visar på den agrara näringens betydelse långt fram i tiden. Kulturmiljön ger genom det mycket stora antalet fornlämningar och stenmurar i landskapet uttryck för en lång historisk kontinuitet som boplats med jordbruk som näring.
Kulturmiljön karaktäriseras av en tät bymiljö på en moränhöjd omgiven av ett i huvudsak storskaligt kulturlandskap, men med värdefulla inslag av småskaligt odlingslandskap. Byn och landskapet runt bykärnan präglas av ett mycket stort antal fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar som stenmurar, fädrev och fossil åkermark. Bebyggelsens placering tätt samlad utefter den slingrande bygatan ger byn en ovanlig karaktär, då den undgått den splittring som 1800-talets skiftesreformer ledde till. Karaktärsskapande är även lokalisering av offentlig bebyggelse i form av gästgiveriet och det byggnadsminnesskyddade tingshuset i anslutning till den gamla kyrkplatsen mitt i byn. Bebyggelsen karaktäriseras av flera ålderdomliga byggnader, såväl agrar bebyggelse som byggnader uppförda för allmänna ändamål.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
BINNEBERGS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid och tillbyggdes med nuvarande kor på 1700-talet. Kyrkan består av rektangulärt långhus, lanterninförsett gaveltorn av trä i väster, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och sakristia i norr. Den slutna lanterninen är åttasidig.
FASAD - Fasaden på långhus, kor och vapenhus och dopkapell är avfärgad vit och slätputsad. Sockeln består av obehandlad natursten med slammad putsyta. Tornet är klätt med vitmålad locklistpanel. Lanterninen är sluten och klädd med slät panel. Kyrkan har på alla sidor utom i väster en takgesims i form av en rödmålad träbjälke i höjd med takutsprånget. Mitt på långhusets sydsida är en äldre ingång markerad med en ristning. Utmed sydfasaden har rests en rektangulär gravhäll, troligen från 1700-talet.
PORT - Västporten består av en svartmålad dörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren sitter i en rektangulär nisch. Härunder ligger en kalkstensplatta som trappsteg.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset tre brunmålade fönster på nordsidan och två på sydsidan. Fönstren har segmentformade överstycken och är indelade i fyra lufter. Varje luft är genom spröjsar uppdelad i sex rutor. Fönstren sitter i djupa, upptill segmentbågade, nischer. De är troligen från 1915. De indragna solbänkarna av trä är klädda med överskjutande brunmålade plåtar. Korfönstret i öster har ytterbågarna uppdelade i tre lufter över varandra, men är i övrigt likadant som långhusfönstren.
I tornets andra våning finns på västsidan ett rektangulärt, brunmålat fönster med 20 lufter. I tornet finns även, på vardera sida om långhusets takutsprång, ett litet kvadratiskt, nytt, brunmålat fönster med fyra lufter. Tornets segmentbågade ljudgluggar i söder, norr och väster, är försedda med svartmålade luckor. Sakristian har ett bruntmålat kvadratiskt fönster med fyra rutor i öster. Det är placerat i en rektangulär nisch.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat i väster och täckt med tvåkupigt lertegel liksom sakristians sadeltak. Det lanterninprydda tornet har karnisformad huv. Den lilla, slutna, åttkantiga lanterninen har närmast kägeltak. Huv och lanternintak är båda täckta med spån. Lanterninspetsen pryds av en rikt utsirad spira av järnsmide.
BINNEBERGS KYRKA - Binnebergs lilla kyrka präglas av framtagna kalkmålningar och inventarier i barock. Kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat, något bredare kor, sakristia norr om koret och vapenhus i tornunderbyggnaden.
LÅNGHUS - Långhuset uppdelas genom en smal mittgång. I väster är en läktare. Predikstolen är placerad utmed nordväggen och dopfunten utmed sydväggen, närmast koret.
GOLV - Långhusets golv utgörs av längsgående, fernissade plankor av gran.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. De har på båda långsidor väl bevarade, framtagna kalkmålningar från 1600-talet, helt i Läcköskolans anda. Målningarna utgörs överst av en bred akantusranka i gråbruna färger på gråvit botten. Nordsidans framtagna målningar, vilka är ca 4 meter långa och räcker från tak till 1,5 meter från golv, innehåller en rik, växtornamentik i barockstil. Längst ned i ytans västra parti är en ängel och i dess östra en man med gloria. Sydsidans målningar slutar ca en meter från golv och skildrar bröllopet i Kana. Ett horisontellt gördelband bär texten: "CHRISTUS SAT TILL BORDS M&) Färgerna går i gult och rött på gråvit botten. Väggen avslutas upptill av en vitmålad, skråsågad list. Vägg till vapenhuset består av stående, vitmålade brädor.
PORTAR - På långhusets sydsida syns i putsen, delvis infälld kalkmålningarna, spår av en äldre ingång. INNERDÖRRAR - Dörren till vapenhuset , troligen från 1900-talets början, har fem spegelfyllningar och ny ådringsmålning i engelskt rött med gröna marmoreringar på speglarna.
FÖNSTER - Långhusets två västliga och östliga fönster sitter parvis placerade De segmentbågade innerbågarna har enkla, smala vita foder. Innerbågarna är indelade i fyra lufter, spröjsade i vardera sex rutor. Spröjsarna är något profilerade Innerbågarna har handblåsta glas. Fönstren sitter i utåt avsmalnande, segmentbågade fönstersmygar, liksom fönsterbänkarna målade och putsade som långhusets väggar.
TAK - Långhusets - korets innertak är plant och utgörs av längsgående, vitmålade brädor. KOR - Koret från 1733 är tresidigt avslutat. Det är på varje sida ca 15-20 cm bredare än långhuset Tydlig avgränsning mot långhuset saknas. I nordväggen är en dörr till sakristian. Altaret är placerat under ett korfönster i öster. En liten altaruppsats står på fönstrets fönsterbänk. På sydväggen hänger en träskulptur och i taket en svarvad träljuskrona. I koret ligger en matta i enkelt geometriskt mönster i grönt, rödbrunt, gult och grått. Mattan är gjord 1995 vid ateljé Westgotia.
GOLV - Korgolvet ligger i samma nivå som långhusgolvet. Golvet utgör en fortsättning på långhusgolvets plankor. VÄGG - Korväggarna är slätputsade och vitmålade.
INNERDÖRR - Dörren till sakristian från korets nordsida är troligen från förra delen av 1800-talet. Den brumålade dörren har fiskbensmönstrad fyllning. Såväl gångjärn och rombisk nyckelskylt som dragbygel är handsmidda. Dörren har ett kraftigt stocklås och är placerad i en rektangulär nisch. Ett trappsteg leder ned till dörren.
FÖNSTER - Ett segmentbågat korfönster i öster är med hjälp av metallspröjsar uppdelat i en mängd rutor, målade i rött och grönt. Vissa rutor har målad dekor: "INRI", palmblad, piska, törnekrans, druvklase och två stjärnor. Fönstret är ritat av Axel Forssén och signerat "NP Ringström 1931". Korfönstret är placerat en utåt konande, segmentbågad smyg, målad och putsad som väggarna.
TAK - Innertaket är en fortsättning på långhusets tak.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fasta altaret är placerat intill korväggen. Altarskivan utgörs av en kraftig, ca 15 cm tjock kalksten, inbyggd i fönsterbänken. Den yttre kanten är skråhuggen. Altarbordet har på ovansidan, utmed ytterkanten inristade, ålderdomliga inskriptioner, enligt uppgift minuskler, majuskler och runor. Altarbordet är troligen medeltida. Altarets sidor är murade ut från väggen och putsade och målade som denna. Altaret är möjligen medeltida.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två slutna bänkkvarter med vardera tio mycket smala bänkar, skiljda genom den likaledes smala mittgången. De öppna bänkarna står placerade direkt på golvet ända intill ytterväggarna. Bänkarna har raka ryggbrickor av pärlspånt, målade i engelskt rött. De rektangulära gavlarna är målade i engelsk rött och har en gul horisontell list. På varje gavel är en grönmarmorerad spegel med gul ram. Bänkarna från 1915 är försedda med bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1600-talet i provinsiell barock är tresidig och målad i engelskt rött. I hörnen är joniska kolonner i grönt och guld och under dessa guldfärgade, skulpterade konsoler. Mellan varje kolonn finns två blåmarmorerade speglar, den övre välvd. Spegelramarna är målade i guld och svart. På och mellan varje kolonnplatta är ett skulpterat änglahuvud. Predikstolens sarg pryds av en tandsnittsfris i rött och svart och en pärlstavsbård i guld och silver. Den raka foten är åttkantig. Det rikt skulpterade, svarta bokstödet har på undersidan plattrelief i brunt. Reliefdekoren har skuren inskription: "GS 1658 RSD" samt ett bomärke. Till predikstolen hör ett samtida timglasställ med fyra timglas. Trappan från öster är försedd med räcke samt en skärm. Skärmen är dekorerad med speglar, ådrade i samma färger som predikstolen.
ORGEL - Orgeln med fyra stämmor är tillverkad 1979 av Smedmans i Lidköping. Spelbordet vetter mot norr. Den enkla orgelfasaden av fur är nyligen målad i engelskt rött med fronten i gråblått.
LÄKTAREN - Läktaren vilar på två fyrsidiga pelare, målade i engelskt rött. Det engelskt röda läktarbröstet pryds av tre större och i söder en mindre rektangulär grönmarmorerad spegelfyllning med gula ramar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Som altaruppsats fungerar det nämnda östra korfönstret.
ALTARTAVLA - En skulpterad calvariegrupp, ursprungligen från 1600-talet,är placerad på östra korfönstrets fönsterbänk bakom altaret. Skulpturen avbildar Kristus på korset, till höger Johannes med lyft högerhand och till vänster Maria med dok. Figurerna är monterade på en träplanka, vilken, liksom korset och Marias klädnad, är målad i engelskt rött. Övriga färger är bl.a. guld (mantlar, höftkläde och törnekrona) samt grönt ( Johannes klädnad). Kristus har påfallande kort kropp.
ALTARRING - Altarringen består av ett tresidigt skrank från 1915. Den har samma utförande som bänkgavlar och läktarbröst. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med ljusgrönt ylletyg. Altarringen är placerad ca en meter framför korväggen.
DOPFUNTEN - Den medeltida dopfunten av sandsten har uttömningshål. Cuppan är tärningskapitälformad samt nedtill konande. Den fyrsidiga, uppåt konande foten, är av ljusare sandsten med prickhuggen, heltäckande dekor. På foten är ristat "RK 1949".
NUMMERTAVLOR - En nytillverkad, rektangulär nummertavla med profilerad ram, hänger på långhusets östligaste sydvägg. Tavlan är laserad i engelsk rött.
MADONNASKULPTUR - På södra korväggen finns en s.k. Anna - själv - tredjeskulptur från 1400-talet. Skulpturen, gjord i en urgröpt lövträstam, föreställer Anna sittande med den krönta dottern Maria på sitt högra knä. I Marias knä sitter Jesus framåtvänd och med en uppslagen bok. Figurernas kläder är rikt draperade.
DEL AV ALTARTAVLA/EPITAFIUM
Över dörren till sakristian hänger i koret tre tavlor i halvskulptur, vilka troligtvis tillhört en altartavla/ alternativt epitafium. Den mellersta tavlan föreställer en oval som hålls upp av en ängel på vardra sida. De två övriga skildrar en ängel och växtornament med barockformer. Tavlorna är idag omålade.
LJUSKRONA - I koret hänger en kulsvarvad ljuskrona av björk, troligen 1800-tal, med åtta ljusarmar av mässingstråd.
ÖVRIGT
Kyrkan har bl.a. även , tre elektrifierade mässingsljuskronor, sex ljusarmar av mässing och i den sydöstligaste fönstersmygen två nya mässingsljusstakar och ett krucifix.
VAPENHUS - Vapenhuset utgörs av tornets underbyggnad. Mot söder finns ett mindre, inbyggt skåp och mot norr ett större elskåp. Dörrarna är klädda med likadan panel som väggarna. På sydsidan finns en trappa som leder upp på läktaren.
GOLV - Vapenhusets golv består av likadana, längsgående golvplankor som i kor och långhus. VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade mot väster. Norr om porten finns, i västmuren, fragment av 1600-talsmålningar, bl.a. bakdelen av en varg(?) och ett spjut. Målningarna hittades vid 1994 års renovering. Övriga väggar är klädda med stående, öppen, vitmålad panel.
PORT - Västportens enkeldörr rån 1995 har på insidan slät, brunmålad, stående panel. TAK - Vapenhusets tak är plant med längsgående, vitmålade brädor av varierande bredd. SAKRISTIA - I sakristian från 1733 förvaras bl.a. tre äldre stolar och ett bord. Utmed västväggen finns vita, nya textilskåp.
GOLV - Golvet utgörs tvärgående, fernissade brädor av gran.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill av en smal, vitmålad list. INNERDÖRR - Dörren mot långhuset har på insidan vertikal, brunmålad brädfyllning samt långa handsmidda gångjärn med lökformade ändar.
FÖNSTER - Sakristians vitmålade östfönster är kvadratiskt och genom något profilerade spröjsar indelat i fyra lufter. Fönstret sitter i en kvadratisk fönstersmyg, något konande utåt. Fönstersmygens sidor och fönsterbänken är putsade och målade som väggarna. Fönstersmygens tak är täckt av vitmålade brädor.
TAK - Taket är plant och består av tvärgående, vitmålade brädor.
TORN
TORNVÅNINGAR - Första våning utgörs av vapenhuset. En stege leder via en taklucka från läktare till tornets andra våning. Golv, tak och väggar på våning 2 består helt av trä. Våningen har och har två mycket små fönster mot öster. Golv, tak och väggar på våning 3 består helt av trä. Här finns tre ljudgluggar. Här hänger de två klockorna. Storklockan är från 1641 och märkt "1641 SIS". Lillklockan bär bland annat inskriptionen "gjuten i Skara av mst Billsten anno 1747. Våning fyra ut
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 04
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Tornet kröns av en karnisformad och spånklädd huv. Under 1700-talet byggdes även kor och sakristia om. Kyrkobyggnaden ligger på en liten kyrkogård, som kringgärdas av en vällagd stenmur och en trädkrans. På fastigheten norr om kyrkan (Binneberg 5:1) ligger den f.d. prästgården.
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Binnebergs kyrka byggdes under perioden 1100-1250. Det är en av Skara Stifts minsta stenkyrkor. En medeltida dopfunt samt en träskulptur från ca 1450 är bevarade förutom delar av det medeltida murverket. Kyrkan var tämligen förfallen vid tiden runt 1600. Ett stycke in på 1600-talet försågs kyrkan med kalkmålningar i äldre Läcköskolans anda. Altaruppsatsen är från 1600-talet liksom predikstolen i barock. Enligt en målning i Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan vid 1600-talets slut av rektangulärt långhus, smalare kor, halvrund absid, timrat vapenhus i söder och klocktorn på långhusets tak. Kyrkan förstorades genom ett tresidigt kor och sakristia 1733. Det lanterninförsedda tornet byggdes på 1790-talet.
Kyrkan renoverades 1914-1915 under ledning av arkitekt A Roland. En kamin med rör insattes och cementgolv med brädor ovanpå inlades.. Arbetena innefattade även bland annat nya bänkar, ny läktartrappa, upptagande av ett gammalt fönster i norr, ny altarring, kalkning och målning. Predikstolen, som vilade på en hög med stenar, fick ny fot och befriades från äldre övermålning. Altaruppsatsen, som tidigare stått i sakristian, renoverades och uppsattes i koret. De gamla väggmålningarna, som varit överkalkade, framtogs. Målningarna var observerade sedan åtminstone 1879. En ranka i samma stil som 1600-talsbilderna målades under taklisten. Under 1920-talet inköptes en orgel. Korfönstret ritades av Axel Forssén från samt tillverkades och signerades av NP Ringström 1931. Nästa renovering skedde 1938. Nu rengjordes och ommålades kyrkans interiör. Tegeltaket samt tornets spåntak, omlades och väggarna putsades och målades där det ansågs behövligt. KJR Johansson, Skövde, var måleriansvarig.
1958 insattes eluppvärmning med bänkradiatorer av Allan Johansson, Väring. 1961 fick kyrkan elektrisk klockringning. 1972 slätputsade byggmästare Kurt Aronsson fasaderna. Fasaderna var tidigare spritputsade. 1978 omlades tegeltaket. Orgeln från Smedmans orgelbyggeri i Lidköping inköptes 1979. 1981 konserverades väggmålningarna av konservator Lars Göthberg, Göteborg. Samma år borttogs en träattrapp på altarbordet. Attrappen hade tillkommit för att förhöja altaret och därmed förbättra prästens arbetsställning.
Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1994-1995. En bänk på varje sida borttogs i väster. Innertaket skrapades och ommålades och väggmålningarna konserverades p.g.a. spjälkning. Även predikstol, altargrupp och madonna konserverades av Alf Hedman, Örebro. Bänkar, läktarbröst, altarring, bättringsmålades. Den tidigare omålade orgeln färgsattes. Trägolv lades in och folievärme installerades i bänkarna. Textilskåp inreddes i sakristian och en i väster insattes en ny port. 1999 lades nya stickspån på torntaket och spiran utbyttes mot en ny.
2002 lades stenmuren om.
Inventeringsår 2022
Binneberg 11:1, Binnebergs kyrka
Den lilla sockenkyrkan är ursprungligen uppförd på 1100-talet. Kyrkan, som är byggd i sten och vitputsad, har fått sitt nuvarande utseende efter flera ombyggnader, främst under 1700-talet, då trätornet tillkom. Tornet kröns av en karnisformad och spånklädd huv. Under 1700-talet byggdes även kor och sakristia om. Kyrkobyggnaden ligger på en liten kyrkogård, som kringgärdas av en vällagd stenmur och en trädkrans. På fastigheten norr om kyrkan (Binneberg 5:1) ligger den f.d. prästgården.
År 1100-1549 Nybyggnad
År 1600-1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar av den s.k. Läcköskolan på långhusets norra och södra innerväggar.
År 1600-1699 Specifika inventarier - altartavla
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol
Årtalet 1658 på bokbrädet
År 1914-1915 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Anders Roland
År 1914-1915 Fast inredning - altaruppsats
Renoveras och flyttas till kor från sakristia.
Arkitekt: Anders Roland
År 1914-1915 Fast inredning - predikstol
Ny fot.
Arkitekt: Anders Roland
År 1915 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning.
År 1931 Fast inredning - glasmålning
Konstnär: Axel Forssén
År 1938 Underhåll - exteriör
Omläggning tak. Partiell omputsning och kalkning.
År 1938 Underhåll - interiör
Rengöring. Ommålning.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1958 Teknisk installation - värme
Bänkradiatorer, eluppvärmning.
Obestämd yrkestillhörighet: Allan Johansson elektriker
År 1972 Underhåll - omputsning
Spritputs byts ut mot slätputs.
Hantverkare - Murare: Kurt Aronsson
År 1978 Underhåll - takomläggning
År 1979 Fast inredning - orgel
År 1981 Konservatorsarbeten
Väggmålningar konserveras.
Konservator: Lars Göthberg
År 1994-1995 Underhåll - interiör
Målning av innertak och orgel.
År 1994-1995 Specifika inventarier - textilskåp
I sakristian.
År 1994-1995 Konservatorsarbeten
Konservering väggmålningar, altaruppsats, madonna. Bänkar. läktarbröst, altarring bättringsmålas.
Konservator: Alf Hedman
År 1999 Underhåll - takomläggning
Na spån samt ny spira.
År 2002 Underhåll
Omläggning stenmur.
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin