Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Frösve kyrka markerar, tillsammans med närliggande gård och kyrkstall, det äldre byläget norr om tätorten Stöpen. Kyrkan är belägen i en träddunge i jordbrukbygd.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av stenmur samt trädrad. I anläggningen ingår grusgångar, smidesgrindar med stenstolpar och järnkors från 1700-talets början.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Kyrkan representerar de små medeltida sockenkyrkor som senare byggts om till salkyrkor. Koret vidgades och fick sin rundade avslutning på 1690-talet. 1773 tillkom troligen sydsidans kapell, sakristian samt det lanterninförsett gaveltornet av trä, kännetecknande för Billingebygdens kyrkor. 1878 års renovering gav fasaden ett nyklassicistiskt drag.
Interiören präglas av olika tiders tillägg, ombyggnader och restaureringar. Dopfunten samt en järnbeslagen dörr är medeltida. Predikstol och altaruppsats i barock är från 1600-talets slut, troligen även de figurativa väggmålningarna. Interiören präglas av Anders Rolands renovering 1924, då de tidigare överkalkade målningarna på väggar togs fram och fast inredning restaurerades. Färgsättningen är från 1990-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ VID VÅRD OCH FÖRVALTNING AV KYRKAN OCH DESS ANLÄGGNING - Kyrkan utgör, tillsammans med närbelägen gård och kyrkstall, en äldre kyrkomiljö. - Det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument
- Kyrkans plan och exteriör representerar de små medeltida sockenkyrkor som byggts om till salkyrkor. - Skiffertak och gaveltorn av trä utgör regionala särdrag
- Kalkmålningar från 1600-talet.
- Bevarad inredning från medeltid och 1600-tal.
- Kyrkogårdens stenmur, grusgångar, trädrad, smidesgrindar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
FRÖSVE KYRKA ligger öst - västligt placerad i västra delen av den närmast rektangulära kyrkogården. Kyrkogårdens huvudingång i form av en grind vetter mot en mindre körväg i väster. En bred kalkstenstrappa leder upp från vägen till grinden. Den dubbla, ornerade gallergrinden av järnsmide är placerad mellan fyrsidiga granitstolpar, krönta av stenklot. Ytterligare en trappa samt en bred gång av kalkstenar leder från grinden till kyrkans västport. En annan ingång från väster, placerad längre söderut, består av en nytillverkad enkel järngrind. En tredje ingång, som består av en öppning i en häck, leder från församlingshemmet och parkeringsplatsen söder om kyrkogården. Kyrkan omges i väster, öster och norr av en kallmurad stenmur. Runt hela kyrkogården är även planterat askar och lönnar. Runt kyrkan leder en grusgång. I övrigt har kyrkogården ett välbevarat system av grusgångar i syd-nordlig samt öst-västlig riktning. Gravvårdarna ligger placerade i kvarter, företrädesvis i syd-nordlig riktning samt utmed stenmuren. Gravstenarna är såväl liggande som stående, vissa försedda med stenram. Söder om kyrkan finns några äldre stenar samt rikt dekorerade smideskors från 1700-talets början. Kyrkogården utvidgades 1960 mot söder. Denna nyare kyrkogård avgränsas utåt av en häck och mot den äldre kyrkogården av äldre askar. Här finns, förutom nyare gravstenar, en minneslund.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - FRÖSVE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 362, 1900: 620, 1995: 1503
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på en rullstensås vid en äldre vägsträckning i sammanhållen bybebyggelse. Kyrkbyn ligger på lerslätten strax väster om Ösan och endast 2,5 km söder om Horns kyrka. Frösve socken ligger i den tidigt befolkade centralbygden på Vadsboslätten i Ösans dalgång, strax norr om Skövde.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Stenkyrkan består av långhus med halvrunt korparti, sakristia i norr, korsarm i söder (nu dopkapell) samt vapenhus i väster. Kyrkans byggnadshistoria är ej till fullo känd. Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta hade kyrkan, som sannolikt härrör från äldre medeltid, ett smalare, rakslutet kor. Troligen 1773 vidgades koret till nuvarande storlek och form (inventeringsprotokoll 1829, ATA). Sannolikt uppfördes även den södra korsarmen vid detta tillfälle eller snart därefter. Sakristia och vapenhus av okänd datering.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Även om kyrkan till stora delar är medeltida, präglas exteriören framförallt av de efterreformatoriska förändringarna. Gaveltorn i väster troligen från 1700-talet, krönt av en karnisformad huv och sluten lanternin. Murarna genombryts av spetsvälvda fönsteröppningar, troligen från sent 1800-tal. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Vid restaureringen 1924 framtogs och i viss mån kompletterades långhusmålningar från tidigt 1600- tal av den s. k. Läcköskolan. I samband med en inre restaurering i början på 1990- talet påträffades en medeltida fönsteröppning i långhusets nordmur, vars smygar dekorerats under 1600-talet. Predikstol och altaruppsats i enkel barock. Den senare återuppsattes vid restaureringen 1924 och ersatte då närmast Thorvaldsens Kristus, som flyttades till dopkapellet.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin