Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Götene kyrka öster om Kinnekulle ligger i utkanten av Götene tätort, invid skola och prästgård . KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en trädrad och en häck med ingångar i form av smidesgrindar mellan stenstolpar. Den indelas i kvarter genom ett system av häckar och grusgångar. Nordöst om kyrkan, på den del av kyrkogården som tillfogades 1947, står ett stenaltare med träkors. På kyrkogården står även en öppen klockstapel från 1961 och ett nedgrävt bårhus. På den gräsbevuxna kullen över bårhuset ligger två liljestenar och tre gravhällar. Bland övriga gravvårdar finns sju stenkors från 1600- eller 1700-tal samt enstaka gravar med stenram eller järnstaket.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, av tuktad, vitputsad sandsten, uppfördes under tidigt 1100-tal, enligt traditionen till minne av Sankta Elin. Av den medeltida kyrkan är såväl långhuset som det smalare, rakt avslutade östkoret i det närmaste intakta. I fasaden är en romansk, högt placerad omfattning synlig. Utmed fasaden står två enkla och en dubbel liljesten. Ett vapenhus av trä i söder och ny putsad sakristia i norr uppfördes vid Erik Lundbergs renovering 1962-1964. Taken är spåntäckta.
Det mörka och intima kyrkorummet präglas av medeltid i kombination med 1960-talets modernistiska tillägg. Från tidig medeltid är bevarat en av stiftets äldsta dopfuntar, ett krucifix och ett stenaltare med relikgömma (vilken sägs innehålla en benbit av Sankta Elins finger). Kyrkans kryssvalv, korets rika dekormålningar, tillskrivna den s.k. Götenemästaren, en madonnaskulptur och delar av en altartriptyk är bevarade sedan 1400-talets senare del. Predikstolen skall delvis vara från 1500-talet och därmed en av Sveriges äldsta. Korets senmedeltida målningar samt draperimålningar från 1700-talet restaurerades 1910 av CW Pettersson, som även utförde en geometrisk bård över triumfbågen.
Erik Lundbergs tidstypiska men ändå harmonierande 1960-talstillägg innefattade bland annat nytt kalkstensgolv, ny orgel, ny entré i väster, läktare, bänkinredning, altarring och nummertavla.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Götene kyrka har ett centralt och framträdande läge i tätorten Götene.
-Det välbevarade byggnadsverket från medeltiden med anknytning till det lokala helgonet Sankt Elin hör till ett omistligt kulturarv.
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
-De senmedeltida kryssvalven och rika kormålningar.
-Bevarade tidigmedeltida träskulpturer, krucifix, altare, altarskåp, dopfunt och vapenhusets liljesten -Det senmedeltida altarskåpet och predikstolen
-Dekormålning från 1700-talet och från 1910
-Erik Lundbergs anpassade inredning
-Kyrkogårdens klockstapel och bårhus
-Kyrkogårdens liljestenar, häckar, smidesgrindar, grusgångar, stenkors, stenramar och järnstaket .
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
GÖTENE KYRKA är öst - västligt placerad i den sydvästra delen av en mycket stor kyrkogård. Väster om kyrkan finns en klockstapel, och på en kulle öster om kyrkan och nordväst om prästgården, ett bårhus.
Mot söder inramas kyrkogården av en måbärshäck och en trädrad med lindar. En grusgång följer dess insida. Kyrkogården inramas i sydöst av en jämn ny stenmur av kalkstensplattor med täckstenar. Mot prästgården i öster samt mot Kinne-Vedumsvägen i väster utgörs inhägnaden av en häck. I sydväst saknas dock inhägnad.
Kyrkogårdens huvudingång vetter mot Mariestadsvägen i söder och utgörs av en dubbel smidesgrind med spjälor och överst voluter. Grinden är placerad mellan fyrsidiga kalkstensstolpar med konande lockhällar samt stenklot. En grusgång med tre plattrader leder från grinden till kyrkans sydport.
Mot Kinne-Vedumsvägen i väster finns en dubbel smidesgrind med spjälor samt överst ankare. Grinden sitter mellan stenstolpar med konande lock samt stenklot. Från grinden leder en grusgång till kyrkans västportal.
Mot en liten parkeringsplats öster om kyrkan finns tre grindar. En dubbel smidesgrind med vegetativa mönster leder mot väster in till kyrkogården och vidare via en grusgång till kyrkans huvudingång. En smidd, dubbel gallergrind med enkla volutformer leder mot norr in på kyrkogården. Grindarna är placerade mellan fyrsidiga kalkstensstolpar med lockhällar och stenklot. Grindarna från 1947 är ritade av Adolf Niklasson. En smidd gallergrind leder mot öster in till prästgårdstomten och är placerad mellan fyrsidiga granitstolpar med konande lockhällar och stenklot.
En grusgång leder runt kyrkan. Den äldre kyrkogårdsdelen, söder och öster om kyrkan, indelas i tydliga kvarter genom ett system av grusgångar och häckar. Här finns flera gravar från sent 1800-tal , varav vissa med stenram och enstaka med järnstaket. Söder om kyrkan står sju stenkors, troligen 1600-tal.
Närmast nordöst om kyrkan är en kyrkogårdsdel från 1947. Bland de fåtaliga gravvårdarna är ett stenaltare med träkors, ritat av Adolf Niklasson. På kyrkogården växer enstaka löv - och barrträd. Väster om vapenhuset finns en rabatt.
Den nya kyrkogården längst mot nordöst indelas i mindre kvarter genom tujahäckar och gångar. En grind i nordväst leder ut på gatan och utgörs av en dubbel smidesgrind med "blad" mellan stenstolpar med lockhäll och stenklot.
KLOCKSTAPEL - Klockstapeln från 1961 är öppen och av bockkonstruktion. Den stöttas i öster och väster av fyra stöttor och i norr och söder av en stötta. Den täcks av ett spåntäckt, valmat sadeltak, i mitten uppdragen till rund spira. Spiran kröns av en flöjel med årtalet 1961. Även två av klockorna inköptes 1961. Storklockan är gjuten och kommer från den 1800-talsstapel som revs 1961.
BÅRHUS - Bårhuset, troligen från 1947, är nedgrävt i en kulle och har murad kalkstensgavel i söder. Ingången i söder består av en svart pardörr i källarplan. I övrigt täcks högen av gräs. I östsluttningen ligger sedan 1972 två liljestenar samt ytterligare tre stenhällar.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin