Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Forshems kyrka är belägen i en kyrkby på Kinnekulles nordöstra del. Till byn hör bland annat två före detta skolbyggnader, prästgård och gästgiveri. Ett bårhus utanför kyrkogården inrymmer lapidarium. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en stenmur och av en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar. Kyrkogården är indelad i kvarter genom symmetriskt lagda grusgångar. Många vårdar omges av grus och stenramar eller gjutjärnsstaket. På kyrkogården finns en romansk stenkista och en gravhäll från 1700-talet mm. Kyrkogården utvidgades 1912 och 1983.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan uppfördes av finhuggna, oputsade sandstenskvadrar på 1130-talet. Vid 1200-talets slut revs det ursprungliga koret och ersattes av det nuvarande med unggotisk trefönstergrupp. 1663 byggdes familjen Stakes gravkor (numera sakristia) i söder (ursprungligen Stakes gravkor), 1761-65 uppfördes södra och norra korsarmen samt 1788 Forssenius gravkor öster om koret. 1893 revs kyrkans västtorn och nuvarande torn uppbyggdes. Från den ursprungliga byggnaden återstår ett antal 1100-talsreliefer av den så kallade Skaramästaren. Relieferna skildrar bland annat Sankt Martin, Sankt Nikolaus, korsfästelsen, och Kristus med Petrus och Paulus och en donatorscen med inskrift. Inskriptionen berättar att kyrkan är tillägnad Kristi heliga grav. Takspånen utbyttes 1958 mot kopparplåt.
Av medeltida inredning har bevarats takstolar, senmedeltida kryssvalv, ett triumfkrucifix, en dopfunt, altaret, vapenhusets 1100-talsreliefer, två takfotsbräder med ornament och en kyrkklocka. Barocken representeras genom Nils Bratts predikstol från 1676, Börje Löfmans altaruppsats från 1718, två brudbänkar och muralmålningar i Läcköskolans anda, framtagna 1912 efter att en tid ha varit övermålade. Samma år återinsattes altaruppsatsen efter att sedan 1873 ha varit utbytt mot en gipsskulptur efter Thorvaldsens förebilder. Vid Axel Forsséns renovering 1939 tillkom nuvarande bänkinredning. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning
Kyrkan och närliggande skolor, prästgård, stenmuseum mm utgör en äldre kyrkomiljö -Kyrkan är i sin östra del ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden, tillägnat Kristi heliga grav. -Medeltida murverk, takstol och 1100-talsreliefer utgör ett värdefullt historiskt dokument -Kyrkans exteriör representerar de kyrkor som under 1700-talet tillbyggts med korsarmar. -Stakes gravkor från 1663 (nuvarande sakristia)
-Forssenius gravkor
-Bevarad medeltida inredning.
-Orgelfasaden från 1865
-Inredning i barock
-Två takfotsbräder med ornament
-Målningarna i Läcköskolans anda
-Brudbänkar
-Skiffertaket över vissa delar av kyrkan
-Kyrkogårdens trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2003)
FORSHEMS KYRKA är placerad med koret i öster och tornet i väster i norra delen av den äldre kyrkogården. En ny kyrkogård, söder om kyrkan invigdes 1912. I väster, mellan kyrka och församlingshem, ligger en ännu nyare mindre kyrkogård från 1983. Gamla kyrkogården inramas av en kallmurad stenmur samt av en trädrad med bland annat lönn och ask. Huvudingången i norr utgörs av en dubbel smidesgrind, troligen från 1925, med spjälor samt överst ovaler. Den är placerad mellan kraftiga fyrsidiga stenstolpar med konande lockhällar samt stenklot. Från grinden leder en grusgång mot kyrkans norra port och en annan följer muren mot väster och öster. En annan ingång, belägen i nordöstra hörnet, vetter även denna mot vägen. En stentrappa med fem steg leder från kyrkogården och ned till grinden. Vid båda sidor av trappan finns en handledare av järn. Smidesgrinden har rutmönster samt överst voluter. Den är placerad mellan kraftiga fyrsidiga stenstolpar, krönta av stenkors. Ingången från parkeringsplatsen i väster utgörs av en sentida, dubbel smidesgrind med rutmönster. En grusgång leder från muröppningen till kyrkans västport. Ingången till den södra delen av kyrkogården består av en muröppning.
Kyrkogården indelas i kvarter genom symmetriskt lagda grusgångar. På gamla kyrkogårdens östra del omges flera gravvårdar av stenram och enstaka av järnstaket. I sydvästra hörnet finns ett kvarter med stenramar samt två järnstaket. Norr om norra tvärarmen finns en Eskilstunakista med gavelkors. I nordväst växer tuja och rönn. Utmed västmuren finns en gravhäll samt en 1700-talssten. I öster ligger Forsenius gravtumba, som är sammanbyggd med Forsenius gravkor.
SÖDRA KYRKOGÅRDEN - Södra kyrkogården, troligen från 1945, inramas på alla sidor av en jämn stenmur. Ingången från gamla kyrkogården består av en muröppning i nordmuren. En stentrappa leder ner till grinden från den högre belägna, äldre kyrkgården. På varje sida av öppningen finns en fyrsidig stenstolpe med konande lockhäll samt stenklot. Från ingången leder en grusgång mot söder, där en likadan ingång finns, samt mot kyrkans sydport. Gången kantas av en trädallé. En annan gång följer nordmuren.
VÄSTRA KYRKOGÅRDEN inramas av en jämn mur i norr och öster samt i övrigt av häck. Huvudingången från parkeringsplatsen är belägen i nordöst och utgörs av en nyare smidesgrind med spjälor. Den är placerad mellan murade, fyrsidiga stolpar krönta av stenkors. På kyrkogården finns symmetriskt lagda grusgångar samt i södra delen en grusad, rund minneslund med buskar och en rest sten.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - FORSHEM
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1065, 1900: 1834, 1995: 690
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger med prästgård från 1790 på urbergsparti vid den forna järnvägsknuten öster om Kinnekulle och 2 km sydost om Vänerstranden. Till kyrkomiljön hör även skola, gästgivargård samt äldre järnvägsstation. Forshems samhälle utgör riksintresseområde.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Forshem är en av landets intressantaste stenkyrkor från tidig medeltid. Kyrkan uppfördes troligen vid 1100-talets mitt (dendrokronologisk datering) med långhus och smalare kor. Det ursprungliga korets östliga avslutning är emellertid okänd. Redan under 1200-talet raserades det ursprungliga koret och ett nytt, sannolikt rymligare kor uppfördes i dess ställe. Familjen Stakes gravkor tillbyggdes på korets sydsida 1663, men brukades redan århundradet därefter som sakristia. Ytterligare ett gravkor, för familjen Forsenius, vidbyggdes på korets östsida 1750. Strax därefter genomgick kyrkan den mest dramatiska förändringen i efterreformatorisk tid; dominerande korsarmar tillbyggdes 1761- 62. Det befintliga västtornet uppfördes 1891, men ersatte då ett äldre, troligtvis samtida eller något yngre än långhuset.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Korskyrkan har blottade sandstensmurar under valmade sadeltak; höga stickbågiga fönsteröppningar. Västtornet kröns av en relig, plåttäckt spira. Ett unikt inslag i exteriören är den romanska stenskulptur som nu sitter inmurade i yngre tillbyggnader. I västportalen sitter ett tympanonfält, sannolikt med en donatorsframställning. Den ursprungliga sydvästportalen, i samband med 1700- talets förändringar flyttad till den södra korsarmen, är såväl arkitektoniskt som figurativt utsmyckad. Enligt inskrift på tympanonfältet är kyrkan invigd till Kristus och den heliga graven. I den norra korsarmsgaveln finns två reliefer med ett ovanligt bildprogram utgående från Kristi passionshistoria (ytterligare en relief förvaras nu i tornets bottenvåning). Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på korsarmarnas nord- och sydgavlar. Kyrkorummet är helt övervälvt. Det unggotiska koret har ett samtida ribbvalv med hörnkolonnetter samt skulpturalt utformad slutsten. Sannolikt välvdes långhuset under senmedeltiden. Kalkmålningarna på väggar och valv är från 1638 i den äldre Läcköskolans stil (framtagna 1912). Även predikstol och altaruppsats är helt eller delvis bevarade barockarbeten från 1642 respektive 1718. Den befintliga bänkinredningen insattes i samband med en restaurering 1939, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i kyrkan är en kopia av den ursprungliga från 1100-talet (nu i Statens historiska museum, Stockholm).
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Skara stift i ord och bild. 1949.
Swartling, I: Forshems kyrka. U å [1970].
Dahlberg, Markus: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998.
Svanberg, J & Westrin, B: Forshems kyrka. Skara stifts kyrkobeskrivningar 25. 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin