Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Götene kyrka öster om Kinnekulle ligger i utkanten av Götene tätort, invid skola och prästgård . KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en trädrad och en häck med ingångar i form av smidesgrindar mellan stenstolpar. Den indelas i kvarter genom ett system av häckar och grusgångar. Nordöst om kyrkan, på den del av kyrkogården som tillfogades 1947, står ett stenaltare med träkors. På kyrkogården står även en öppen klockstapel från 1961 och ett nedgrävt bårhus. På den gräsbevuxna kullen över bårhuset ligger två liljestenar och tre gravhällar. Bland övriga gravvårdar finns sju stenkors från 1600- eller 1700-tal samt enstaka gravar med stenram eller järnstaket.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, av tuktad, vitputsad sandsten, uppfördes under tidigt 1100-tal, enligt traditionen till minne av Sankta Elin. Av den medeltida kyrkan är såväl långhuset som det smalare, rakt avslutade östkoret i det närmaste intakta. I fasaden är en romansk, högt placerad omfattning synlig. Utmed fasaden står två enkla och en dubbel liljesten. Ett vapenhus av trä i söder och ny putsad sakristia i norr uppfördes vid Erik Lundbergs renovering 1962-1964. Taken är spåntäckta.
Det mörka och intima kyrkorummet präglas av medeltid i kombination med 1960-talets modernistiska tillägg. Från tidig medeltid är bevarat en av stiftets äldsta dopfuntar, ett krucifix och ett stenaltare med relikgömma (vilken sägs innehålla en benbit av Sankta Elins finger). Kyrkans kryssvalv, korets rika dekormålningar, tillskrivna den s.k. Götenemästaren, en madonnaskulptur och delar av en altartriptyk är bevarade sedan 1400-talets senare del. Predikstolen skall delvis vara från 1500-talet och därmed en av Sveriges äldsta. Korets senmedeltida målningar samt draperimålningar från 1700-talet restaurerades 1910 av CW Pettersson, som även utförde en geometrisk bård över triumfbågen.
Erik Lundbergs tidstypiska men ändå harmonierande 1960-talstillägg innefattade bland annat nytt kalkstensgolv, ny orgel, ny entré i väster, läktare, bänkinredning, altarring och nummertavla.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Götene kyrka har ett centralt och framträdande läge i tätorten Götene.
-Det välbevarade byggnadsverket från medeltiden med anknytning till det lokala helgonet Sankt Elin hör till ett omistligt kulturarv.
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
-De senmedeltida kryssvalven och rika kormålningar.
-Bevarade tidigmedeltida träskulpturer, krucifix, altare, altarskåp, dopfunt och vapenhusets liljesten -Det senmedeltida altarskåpet och predikstolen
-Dekormålning från 1700-talet och från 1910
-Erik Lundbergs anpassade inredning
-Kyrkogårdens klockstapel och bårhus
-Kyrkogårdens liljestenar, häckar, smidesgrindar, grusgångar, stenkors, stenramar och järnstaket .
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2003)
GÖTENE KYRKA - Kyrkan består av ett högt, rektangulärt långhus, smalare och lägre rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett vapenhus av trä i söder. Förutom vapenhus och sakristia, som uppfördes på 1960-talet, är kyrkans medeltida planform bevarad.
FASAD -Kyrkans långhus och kor är murade av tuktad sandsten. De ojämna murarna är här putsade, borstade och vitkalkade. De har en låg "sockel" av oputsad sandsten. Sakristian är putsad, vitmålad och har en putsad, gråmålad sockel. Vapenhuset är klätt med bruntjärad lockpanel. I sydfasaden kan iakttagas en högt placerad rundbågig, äldre omfattning.
Utmed korets östfasad är rest en eroderad liljesten, utmed sakristians västfasad en liljesten och på långhusets nordfasad en dubbel liljesten.
PORT - Södra vapenhusporten från 1966 utgörs av en brunmålad enkeldörr med fyllning av diagonalt placerade bräder samt nederst metallskoning. Porten har en brun träomfattning och framför ligger en kalksten.
Västporten från 1966 är en svartmålad glasdörr med tvärpost. Varje luft indelas genom spröjsar i vardera tre avlånga rutor med upptill insvängda sidor. Nederst är en skoning av kopparplåt och framför ligger en kalksten. Runt övre partiet är en inpressad omfattning.
Sakristians östport utgörs av en brun dörr med rombmönster. Framför porten ligger en granitsten. FÖNSTER - Långhuset har i söder respektive norr ett svartmålat, segmentbågat fönster i liv med fasaden. Fönstren har korspost samt fönsterbleck. Varje luft indelas genom blyspröjs i fyra rutor. Ett korfönster i söder är rektangulärt, svart och genom blyspröjs indelat i åtta rutor. Det är placerat i en rundbågig nisch med fönsterbleck av kopparplåt. I väster finns i läktarhöjd ett svart spetsbågigt fönster i en rundbågig nisch. Fönstret har tvärpost. Varje luft indelas i sex rutor genom blyspröjs. Det har fönsterbleck av kopparplåt. Runt övre partiet är en inpressad omfattning.
Vapenhuset har i öster ett svart fönster i liv med fasaden, indelat i fyra rutor genom träspröjs. Sakristian har mot norr ett svart rektangulärt fönster med mittpost. Varje luft indelas genom blyspröjs i fyra rutor. Fönstret har bleck av kopparplåt.
TAK - Långhus, kor och vapenhus har spånklädda sadeltak. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt. Långhusets östra gavelspets kröns av ett kors, troligen koppar.
GÖTENE KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett högt och brett långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt vapenhus söder om långhuset. Kyrkorummet domineras av sina uttrycksfulla senmedeltida kormålningar i kombination med Erik Lundbergs modernistiska inredning och enhetliga armaturer.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en mycket bred mittgång och tvärgång i sydväst. Förutom dörr till vapenhuset, där huvudingången är placerad i söder, finns en port i väster. Över västra partiet av långhuset är en läktare. Läktartrappan går upp i söder och utgörs av en murad, nedtill svängd trappa. Trappstegen täcks av kalkstenar och utmed väggen är en handledare av smide. Under trappan, utmed västväggen står den stora, medeltida dopfunten. Bänkar saknas de ca 1,5 metrarna närmast koret. I norr når bänkarna ända intill västväggen. I långhusets nordöstra hörn står en predikstol. Takarmaturen från sent 1900-tal utgörs av monterade mässingsplåtar. I norra fönstersmygen finns en bemålad madonnaskulptur, placerad på en träkloss. En bred triumfbåge avgränsar långhuset från koret. Söder om triumfbågen är en nummertavla.
GOLV - Golvet utgörs av mörkt grå, slipade, rektangulära kalkstensplattor. Närmast koret består golvet av fem ljusa, rektangulära träluckor med små metalldragringar. Här kan man nå de underliggande värmeslingorna. Under bänkarna är, nedfällt i kalkstensgolvet, smala bruna träbjälkar.
VÄGG - Väggarna putsade och slätmålade och vitmålade. De har behållit sin ojämna struktur. Strax öster om läktaren samt närmast koret är på varje sida en pelare, som uppbär takets valv - se tak. Över triumfbågen i öster är en geometrisk, bred, målad bård, troligen från 1909. Målningar inuti bågen är en fortsättning på kormålningarna.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Västporten består av en bred, grönmålad glasad dörr med tvärpost. Varje dörrhalva indelas genom spröjsar i vardera tre avlånga rutor med upptill insvängda sidor. Dörren är placerad i en djup, utåt konande nisch, slätputsad och vitmålad. Dörren till vapenhuset är en pardörr av svängdörrsmodell. Varje dörrblad består av naturfärgade, diagonalt placerade bräder samt vertikala läderhandtag. Mellan dörr och vapenhus är ett putsat och vitmålat vindfång med plant tak av breda plankor. Öppningen mellan vindfång och vapenhus är rundbågig, putsad och vitmålad. Dörr saknas, men smidda upphängningskrokar finns.
FÖNSTER - Långhuset har ett större, spetsvinklat fönster på varje långsida. De vita innerbågarna har korspost och är placerade i rundbågiga, utåt konande smygar, putsade och vitmålade. Varje luft inramas av en smal guldfärgad list. I de lutande fönsterbänkarna finns horisontella träklossar för blommor mm. I väster finns ett vitt, spetsvinklat fönster över läktaren. Fönstret har horisontell mittpost och de båda lufterna omges av smala guldfärgade lister. Fönstret sitter i en rektangulär, utåt konande djup smyg.
TAK - Taket består av kryssvälvda, slätputsade och vitmålade travér från 1400-talets senare del. Taket över läktaren består av vitmålade träskivor.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom två trappsteg av kalksten. Altaret är placerat invid östväggen och ett altarskåp ovanpå detta. Altarringen står ca två meter från östväggen. I nordväggen är en dörr till sakristian sam väster om denna en stort träkrucifix.
GOLV - Korgolvet utgörs av slipade, grå kalkstenar. Framför och innanför altaret ligger en stor, rektangulär matta med röda och gröna, geometriska mönster. Framför altaret är ett litet, träfärgat förhöjt golv.
VÄGG - Väggen är slätmålad och vitputsad. Över brösthöjd är en bred grå draperimålning från 1700-talet . Ovanför denna, dvs ca 2,3 meter över golvet täcks väggarna av en figurativ målning från ca 1480. Delar av östväggen har aldrig varit överkalkad.
Väggfälten skildrar passionshistorien. På nordväggen ser vi: Inridandet i Jerusalem( fyra fält), fottvagningen, nattvarden och Getsemane trädgård. På östväggen skildras: Nådastolen, S:ta Dorothea, S:ta Barbara(?), Kristus förrådes, Kristus inför Herodes, Kristus inför Kaifas, Kristus inför Pilatus samt gisslandet. På sydväggen är målat: törnekröningen, korsbärningen, pietà, den apokalyptiska Maria och fem helgon. Under triumfbågens sydsida finns i medaljonger S:ta Elin, St:a Birgitta, S:ta Katarina samt åtta scener ur skapelsen och på dess nordsida slutligen Sankt Sigfrid (eller Sankt Nikolaus).
På sydväggen är en minnessten av kalksten över Magnus Detterberg, död 1724. Den upptill svängda stenen är placerad på två låga kalkstensstolpar.
DÖRR - Dörren till sakristian är en enkeldörr med horisontellt trähandtag. Dörren består av naturfärgade, diagonalt placerade brädor.
FÖNSTER - Koret har i söder ett litet, rektangulärt vitmålat fönster. Fönstret är placerat i en putsad och vitmålad starkt konande nisch med rik dekormålning - se tak.
TAK - Taket består av en travé med slätputsat kryssribbvalv. Taket, övre delen av väggarna samt triumfbågens insida är täckt av en rik senmedeltida dekormålning i grått, svart och rött på vit botten. Målningarna tillskrivs den så kallade Götenemästaren och tillkom senast 1480. Valvet har aldrig varit överkalkat. Övriga målningar framtogs 1909. I korvalvet avbildas åtta apostlar: Filippus och Petrus i öster, Johannes och Barholomeus i öster, Judas Taddeus och Tomas i väster och Jacob d.ä. och Paulus i norr.
FAST INREDNING
ALTARE - Det ovanligt höga, tidigmedeltida altaret är murat, putsat och vitmålat, förutom skivans ovansida som är grå. Altarets rygg har en murad ca 15 cm hög förhöjning, murad i samma stycke. Denna utgör sockel för altarskåpet. Altaret skall vara ihåligt och på södra kortsidan ha en nisch innehållande ett finger av Sankta Elin/Sankta Helena.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning från 1964 består av två kvarter. Det norra kvarteret innehåller tio bänkar och de västliga sex bänkar. Bänkskärmar saknas. De står ca två meter från väggarna. Varje bänk har fyra ben, parvis placerade på en ca tre dm hög träsockel. De helt moderna, enkla bänkarna är huvudsakligen blåmålade invändigt och svagt blålaserade utvändigt. De är sammanfogade med sinkning. Gavlarna är lägre än ryggarna och täcks av raka karmar. På sitsarna ligger stoppade dynor, klädda med blått tyg.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen i renässans är idag huvudsakligen trären. I varje fält är en arkadbåge, vars övre del dock är förgylld, uppburen av kannelerade, höga pilastrar. Sargen pryds av en rikt snidad fris med bland annat tandsnitt och små arkadbågar. Det snidade bokstödets utsida pryds av en svart medaljong med den målade inskriptionen "Hans Andersson och Brita Svensdotter Anno 16?8". Medaljongen flankeras av snidade voluter samt tre skulpterade änglahuvuden, varav de yttersta utgör konsoler. Predikstolens fot består av blåmålade skärmar med konsoler. Trappan leder upp från öster . Den svängda trappan har öppna, träfärgade steg samt mot väster en svängd handledare av smide. Delar av predikstolen stammar troligen från 1500-talet.
ORGEL - Orgeln är byggd 1966 vid A Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Orgeln har två manualer, pedal och 20 stämmor. Över spelbordet, som är vänt mot öster, är piporna indelade i tre fält. Fasaden är uppåt vinklad samt träfärgad. Söder om dessa fält finns ytterligare pipor innanför fyra dörrar i bröstfärg. Dörrarna har dekor i form av enkla förgyllda lister. Ovanpå dörrarna är ett profilsvarvat galler med förgyllda lister.
LÄKTARE - Läktaren saknar pelare. Läktarbröstet från 1964 består av ett helt betongskrank, laserat i ljust grönt, som samtidigt stagar upp yttermurarna. Skrankets dekor består av kvadratiska fält i samma färg. I varje fält finns tre vertikala lister med guldfärgad ovansida. Läktargolvet täcks av grön heltäckningsmatta av plast. Norr om orgeln finns två breda gradiner med lösa stolar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS -Altaruppsatsen utgörs av ett tredelat, huvudsakligen förgyllt, tredelat altarskåp med sniderier. Mittflygeln domineras av en hög snidad Kristusfigur. Vid vardera sida är två fält över varandra. I varje fält avbildas en snidad helgonfigur. Sidoflyglarna indelas i vardera två fält över varandra och i varje fält finns två helgonskulpturer. Överdelen av samtliga fält smyckas av ett snidat och förgyllt gallerverk. Överstycket pryds av genombrutna och förgyllda kreneleringar. Skulpturerna är från 1400-talets senare del.
ALTARRING -Den runda, helt nytillverkade altarringen (1964) utgörs av sammanfogade höga, grönmålade och genombrutna knäfallspallar. Fyrsidiga stolpar uppbär armstöden, också av fyrsidiga bjälkar. Innanför varje stolpe finns vid varje sida en snedsträva i samma färg. Knäfallen vilar på vardera fyra ben och är stoppade samt läderklädda.
DOPFUNT - Den mycket stora dopfunten från 1100-talets början har cylindrisk cuppa. Foten är cylindrisk och något vidare än cuppan. Cuppan har en rik reliefdekor i from av arkadbågar med bandflätor och andra geometriska mönster. Foten pryds av vulster.
NUMMERTAVLA - Den brunmålade, rektangulära nummertavlan, troligen l964, pryds av en guldfärgad list. Tavlan är vridbar.
MADONNA - En stående madonna av ek stammar från 1400-talets senare del. Maria håller Kristus med höger hand och håller vänster hand framför bröstet. Kronan av akantusblad är, liksom mantel och Jesusbarnets kolt, målad i guld. Maria har lockigt hår och bär lång, v - ringad vit klänning. Jesus håller ett rött äpple, som symboliserar jorden. Madonnaskulpturen är placerad på en låg, grön sockel. Den välbevarade skulpturen ommålades på 1920-talet.
KRUCIFIX - Det stora 1100-talskrucifixet saknar kors. Kristus är enkelt utförd med stel blick, har långa utsträckta armar och ej korslagda ben. Färg saknas.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets östvägg står ett bokbord. Utmed västväggen finns förvaringsutrymmen innanför två dörrar. Utmed nordväggen, väster om dörröppningen till långhuset, står en liljesten. Vapenhuset uppfördes 1964.
GOLV - Golvet består av rektangulära, slipade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna består av horisontell, naturfärgad furupanel.
PORT - Porten i väster är en brunmålad enkeldörr med fyllning av vertikala, diagonalt placerade bräder. FÖNSTER - Mot öster är ett nästan kvadratiskt, vitmålat fönster.
TAK - Taket är något sadelformat och består av naturfärgad furupanel.
SAKRISTIA - Utmed västväggen finns förvaringsutrymmen. Utmed östväggen finns ett piano och utmed nordväggen ett skrivbord och en 1700-talsstol. I sydväggen, väster om dörren, är en målad bild från 1909 av CW Pettersson. Under denna finns ett kalkstensaltare i form av en vägghylla.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska kalkstenar. Här ligger en grön gångmatta. VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. De avslutas av en smal, vit golvlist. DÖRRAR - En träfärgad dörr med hög spegel i öster leder till ett vindfång. Den enkla östporten har rombmönstrat foder. Mot förvaringsutrymmena i väster finns två träfärgade dörrar med hög spegel. Kordörren är svart med mönstrad brädfyllning. Den är placerad i en djup, konande, putsad nisch med en oputsad sandsten över.
FÖNSTER - Mot norr är ett rektangulärt vit fönster med mittpost, placerat i en segmentbågad smyg. TAK - Det flacka sadeltaket består av omålad brädpanel.
Fasadkulör (2003): Brun, Vit
Antal våningar (2003): 01
Byggnadsdel (2003): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
GÖTENE KYRKA - Kyrkan är uppförd under tidigt 1100-tal och tillhör de äldsta i stiftet. Kyrkan skall vara uppförd till minne av Skövdes och Götenes skyddshelgon, Sankta Elin, även kallad Sankta Helena. En dendrokronologisk undersökning visar att timret på korvinden fälldes redan 1125. Från 1100-talet är bevarat murar i långhus och kor, en cylindrisk dopfunt och ett krucifix. Även altaret med relikgömma är tidigmedeltida. Relikgömman innehåller en benbit som säges utgöra ett finger från Sankta Elin. De gotiska valven är något senare, troligen 1400-tal. Från 1490-talet är korets kalkmålningar, vilka tidigare tillskrevs mäster Amund, men numera den så kallade Götenemästaren. En madonna samt delar av ett altarskåp stammar också från 1400-talets senare del. Predikstolen tillkom redan på 1500-talet och tillhör därmed en av de äldsta i landet.
På 1700-talet fick kyrkrummet draperimålningar. Dessa blev senare övermålade. 1837 revs det dåvarande, spetsiga kyrktornet av byggmästare Gustaf Moberg och istället uppfördes en öppen klockstapel nära långhusets östgavel. Denna revs omkring 1880 och en ny klockstapel uppfördes nära kyrkans västgavel.
En renovering ägde rum 1881, då bland annat ett vapenhus av trä uppfördes och en ny altarring anskaffades. Eventuellt överkalkades nu merparten av kyrkans kalkmålningar - dock inte de bakom altaruppsatsen. Altarskåpet ersattes av en barockuppsats och flyttades till sakristian. En orgel inköptes 1891 från Johannes Magnusson, Göteborg. Vid en restaurering 1909 - 1910 upptäcktes korets målningar. De befriades från övermålning och restaurerades av konservator CW Pettersson, Stockholm. Det senmedeltida altarskåpet renoverades och fick, liksom den gamla predikstolen sin "gamla" placering i kyrkorummet. Två korbänkar renoverades och återplacerades i koret. Läktarbröstet bestod av "sentida" oljemålningar föreställande de tolv apostlarna.
En restaurering genomfördes, troligen 1918 -1920. Entreprenör var byggmästare JA Gustafsson, Tidaholm. I samband med restaureringen ombyggdes orgeln genom Setterqvist och son. Madonnaskulpturen ommålades på 1920-talet. 1926 fick man tillstånd om utvidgning av kyrkgården, enligt ett förslag av distriktslantmätare Tor Hjertqwist.
1934 företogs en renovering, då bland annat ett litet vapenhus byggdes i söder. I vapenhuset stod "den gamla dörren" och dopfunten. Kormålningarna rengjordes. I långhuset framtogs draperimålningar. Föreningen "Götene kyrkas vänner" bildades 1937, enligt tidningsurklipp. Föreningens mål var att kyrkan skulle få ett nytt torn. Detta kom dock inte att lyckas. Elvärme insattes vid samma tid, enligt förslag av Götene elektriska distriktsförening.
1942 godkändes byggmästare Gustafssons förslag om återställande av altaret samt skåpsinredning i sakristian. Altaret var då inklätt med spontade bräder och skivan var sprucken. 1943 skänkte Göteneds byamän marken mellan dåvarande kyrkogård och prästgården, den så kallade Kyrkvallen, till församlingen. Adolf Niklassons förslag till utökad kyrkogård här godkändes 1947. Här ingick ceremoniplats, bårhus, gångar, portar, häckar, stenmurar samt även ett ekonomihus, som aldrig kom till stånd.
Redan 1944 beslutade man diskutera byggnation av en ny och större kyrka i Götene. Ett förslag till ombyggnad av den gamla kyrkan gjordes även av Axel Forssén. Förslaget innebar att kyrkorummet skulle förlängas i väster. Frågan bordlades dock 1945, då man inte fick tillstånd.
Nya ombyggnadsritningar av Erik Lundberg och Uno Söderberg presenterades 1956. Även nu var tanken en tillbyggnad i väster och en mindre i norr. Den gamla klockstapeln, nära kyrkans västgavel, revs 1961 och ersattes med nuvarande klockstapel. Denna var ritad av Adolf Niklasson, Två nya klockor inköptes.
En stor restaurering ägde äntligen rum 1962- 1964. De nya ritningarna var gjorda av arkitekt Erik Lundberg. Det gamla vapenhuset revs nu och ett nytt vapenhus uppfördes av trä på sydsidan, betydligt mindre än det som planerats tidigare. Sakristian revs och en ny uppfördes av tegel. Av kyrkans inredning revs allt ut med undantag av altarskåp och predikstol. I åtgärderna ingick även ny västport, utbyte av fönstren, nytt yttertak, ny läktare med tillhörande trappa, ny bänkinredning, ny inredning i sakristian och vapenhuset, nya elinstallationer inklusive elvärme och invändig målning. Ett fönster i södra korväggen återgavs delvis sina gotiska former. Program för elinstallationer var gjort av ingenjör Henrik Dahlén, Skövde. Kormålningarna, altarskåpet och predikstolen konserverades av Olle Hellström. Vid arbetena hittades sandstensfoten till den gamla dopfunten under golvet nära västgaveln. Orgeln från A Magnussons orgelbyggeri, Göteborg, inköptes 1966.
1967 tillsattes en kommitté för planering och utvidgning av kyrkogården i norr, parkeringsplats, uppförande av bårhus och ett eventuellt gravkapell. Ritningar gjordes av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad. 1972 bestämdes att flytta några liljestenar och gravhällar från området runt klockstapeln och placera dem över bårhuset samt utmed kyrkans fasad. Nya textilskåp till sakristian byggdes troligen 1995.
År 1100-1349 Fast inredning - altare
År 1100-1199 Specifika inventarier - dopfunt
År 1120-1129 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Dendrokronologisk datering av korets remstycke till 1125
År 1125 Dendrokronologisk undersökning
År 1450-1499 Fast inredning - altaruppsats
År 1490-1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Kalkmålningar i korvalvet av den så kallade Götenemästaren.
År 1500-1599 Fast inredning - predikstol
Tornet rivs och ersätts av en klockstapel på kyrkogården.
År 1700-1799 Arkitekturbunden utsmyckning
Draperimålningar. Övermålas senare.
År 1881 Fast inredning - altaruppsats
Den förra altaruppsatsen placeras på vinden och ersätts av en oljemålning föreställande apostlarna.
År 1891 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1909-1910 Konservatorsarbeten
År 1918-1920 Underhåll - interiör
Årtalet något osäkert.
Byggmästare: J A Gustavsson
År 1937 Teknisk installation - värme
Elvärme.
År 1962-1964 Fast inredning - bänkinredning
Ny
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1962-1964 Fast inredning - läktare
Ny läktare med trappa.
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1962-1964 Teknisk installation - el
Obestämd yrkestillhörighet: Henrik Dahlén
År 1962-1964 Konservatorsarbeten
Kormålningar, altarskåp, predikstol sam den nu funna dopfuntsfoten.
Konservator: Olle Hellström
År 1966 Fast inredning - orgel
År 1995 Specifika inventarier - textilskåp
Årtalet något osäkert.
År 2010 Konservatorsarbeten
Rengöring av väggar och valv samt konservering av muralmålningar
Konservator: Annica Björklund
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin