Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hjo kyrka ligger vid den norra sidan av Stora torget. Kring kyrkan är en park som utgörs av föregående medeltida kyrkogård. Stadsbilden präglas av låg trähusbebyggelse från 1800-talet, vilken är klassad som riksintresse samt omfattas av KML:s andra kapitel.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkoparken omges av en låg, sentida kalkstensmur och har glest stående lövträd av varierande åldrar. Från de enkla muröppningarna löper grusgångar till kyrkoportarna. I kyrkoparkens västra del är några enstaka gravvårdar från 1700-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den gustavianska salkyrkan är uppförd år 1799 av byggmästare Johan Bergman efter Överintendentsämbetets ritningar. Kyrkan har tidstypiskt rundat kor och drag av korskyrka genom placering av torn och sakristia längs en tväraxel. Karaktäristiskt är det symmetriska arrangemanget med ett rundat vapenhus i väster som pendang till koret. Arkitekturen är genom tornets placering och sydfasadens hörnkedjor klart riktad mot torget. En spetsig nystilslanternin bryter mot exteriörens nyklassicism och tillkom vid arkitekt Adrian Crispin Petterssons renovering 1900-1902. Av dennes dekorerade interiör återstår målade fönster, två läktare, portar och altarring. Den gustavianska stramheten återskapades vid arkitekt Ärland Noréens renovering 1937-38. Predikstolen är från 1859 och Setterquist-orgeln från 1911. Ovan sakristidörren sitter en framträdande tavla från 1920. I södra vapenhuset står en sannolikt medeltida kista.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkans framträdande läge i en småskalig stadsbild.
- Kyrkans plan och volym speglar det gustavianska idealet.
- Tornlanterninen är ett dominerande inslag i stadsbilden.
- Interiörens klassicistiska stramhet.
- Bevarade tillskott från 1859-1911.
- Kyrkans orgel är en av få bevarade verk av Setterquist i Västergötland.
- Kyrkotomt med parkkaraktär och gravvårdar från 1700-tal.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Sidoställt, Torn - Söder
Inventeringsår (2004)
HJO KYRKA - Den gustavianska kyrkan från 1799 är orienterad mot öster. Långhuset har ett rundat kor i öster som svarar mot ett rundat vapenhus i väster. Placeringen av torn i söder och sakristia i norr längs en mittaxel ger kyrkan drag av en korskyrka. Sakristian är lägre än långhuset och har liksom tornet en kvadratisk plan.
FASAD - Sockeln är utkragande, spritputsad och tjärad. Väggarna är slätputsade och försedda med en gräddvit kalkfärg. Torn och långhus har mot söder hörnkedjor av kalkstenskvadrar. Tornet avdelas i höjd med långhusets takfot och nock medelst två kraftiga bjälklag täckta av svart plåt. Det övre är något nättare och pryds av ett tandsnitt. Mellan bjälklagen är en inmurad rektangulär röd kalkstensplatta som omnämner att kyrkan helgades Gud år 1799. Strax ovanför det övre bjälklaget smalnar tornet av något. Åt varje väderstreck är en hög rektangulär ljudglugg som kröns av ett litet bjälklag uppburet av kalkstensvoluter. I gluggarna sitter svartmålade träjalusier från 1900. Mellan gluggarna och takfoten är urtavlor.
PORTAR - Sydporten utgörs av en rak pardörr från 1900 som sitter i en likadant formad smyg. Porten är klädd med kopparplåt som smyckas av parallellt korsande beslag. Över dörren är ett rundbågigt fönster med fyra lufter som har nio rutor var. Solbänken är av koppartäckt kalksten. Port och fönster sitter i en gemensam rundbågig smyg med omfattning i form av hörnkedjor av kalkstenskvadrar. Västportalen utgörs av en rak pardörr från 1900 i en korgbågig smyg. Port och överstycke är klätt i kopparplåt med samma beslag som sydportens. I sakristians nordvägg är en 1937 upptagen rak port i en likadant formad smyg. Porten är klädd med kopparplåt i samma utförande som övriga portar. Den har överljus från ett liggande fönster med råglas inom samma smyg. På insidan är dörren försedd med fyra speglar som är bemålad i enlighet med övriga enkla dörrar i interiören.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i grunda smygar med samma form. De har korspost och sex lufter med 12 rutor vardera. Lunetterna har fem rutor vardera. Glasen är handblåsta och inramas av rödbrunt målade träspröjs. Solbänkarna är av kalkstenshällar som täckts med kopparplåt. Över syd- och västportal är mindre rundbågiga fönster med fyra lufter med nio rutor i varje. Sakristian har ett rektangulärt fönster i västväggen och ett i östväggen. Ytterfönstren har fyra lufter med sex, respektive fyra handblåsta rutor vardera, innefattade i blyspröjs.
TAK - Långhuset täcks av ett flackt sadeltak som är valmat över rundningarna i öst och väst. Takbeklädnaden är falsad kopparplåt med förskjutna falsar. Takfoten är profilerad och slätputsad. Det fyrsidiga torntaket utgörs av en karnisformad huv som bär upp en avsmalnande kompakt lanternin som kröns av en spetsig spira med ett förgyllt strålkors på kula. I huvens och spirans alla sidor är små runda fönsterkupor. Lanterninen har i alla sidor rektangulära pardörrar med glasade överstycken och två diagonalt korsande spröjs. Framför dessa är rundade och bukiga smidesbalkonger. Takbeklädnaden är som långhusets. Takfoten är slätputsad och profilerad med voluter som inramar spetsbågar. Sakristian täcks av ett flackt valmat sadeltak klätt med samma kopparplåt som långhuset. En hög skorsten är likaså klädd med kopparplåt. Häng- och stuprännor är också av kopparplåt.
HJO KYRKA - Den gustavianska kyrkan består av långhus med rundat kor i öster och ett likaså rundat vapenhus i väster. Mitt i söder är i tornets bottenvåning ytterligare ett vapenhus. På nordsidan svarar det mot en sakristia. Koret ligger tre trappsteg högre än långhuset. Interiören är ljus trots de tonade fönstren och har bevarat mycket av sin nyklassicistiska enkelhet. Alla snickeridetaljer är täckmålade i främst grått och rödbrunt, vilket bildar en varm kontrast till de vita väggarna. Det stora flertalet av kyrkans små innerdörrar härrör från 1977 och har ett enhetligt utförande som går tillbaks på dörrarna i sakristians vindfång från 1937.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster och söder via vapenhus, samt i norr en dörr till sakristia. Rummet har fyra fönsteraxlar och i väster är en orgelläktare i det rundade partiet. Denna kragar ut något och har en underbyggnad. Rummet uppdelas som ett kors av mittgång, sidogångar och tvärgång. I det sydvästra hörnet står en kapphängare och i det nordvästra är en manöverpulpet inbyggd i ett trärent fodral. I tvärgången står två bänkar som tidigare stått längre fram i långhuset. I den södra hälften av tvärgången står en smidd cirkulär ljushållare. Över den södra ingången är en mindre läktare byggd över en del av vapenhuset. Längs långsidorna står gråa träbänkar utan rygg. Under dessa är äldre radiatorer. Över mittgången hänger tre mässingskronor.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska grå kalkstensplattor. I bänkkvarteren är golvet något högre och belagt med fernissade brädor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med en vit organisk färg. Nederdelen kragar ut något till en avsats som löper längs alla väggarna. Väggen under det västra vapenhuset är klädd med vitmålad glasfiberväv. Två par breda pilastrar markerar i långsidorna torn och sakristia. På den nordöstra pilasterns kapitäl är initialerna I B M inhuggna. Dessa tillhör byggmästaren Johan Bergman. Kapitälen utgör en del av den höga och robust modellerade taklisten. Denna är bemålad i grått och rött. Över dörren till sakristian hänger en stor oljemålning. På långsidorna sitter tre par mässingslampetter.
PORT - Alla portar härrör från 1902. Porten till vapenhuset i väster utgörs av en rak pardörr med två par speglar. Denna och dess foder är gråmålad. Fyllningarna har en mörkare grå nyans och röda lister. Dörrarna till sakristian och det södra vapenhuset är raka pardörrar med tre par fyllningar och samma bemålning. De ursprungliga handtagen och låsplattorna är av mässing och har blomform.
INNERDÖRRAR - Norr om den västra vapenhusportalen är en dörr till förråd. Denna är rak och har två stora fyllningar som omger en mindre. Bemålningen är samma som ovan. Söder om portalen är en parställd svängdörr till lekrum. Denna är rak och har glasade överdelar och nederdelar med fyllningar. Bemålningen är samma som ovan.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i smygar med samma form. Dessa har brant sluttande fönsterbänkar. De gråmålade innanfönstren har sex lufter och är öppningsbara. De färgade katedralglasen bildar ett fjällmönster och hålls samman av blyspröjs. Längs sidorna är en mörkare list av rutor med gröna och röda färger. Fönstren härrör från 1902. Fönstren i den västra rundningen har enkla rektangulära katedralglas i blyspröjs och döljs delvis av läktaren.
TAK - Taket utgörs av ett stickbågigt, slätputsat brädvalv som har en gräddvit bemålning. Mellan långsidornas pilastrar går ett var sitt brett band. Dessa två band delar in taket i tre delar med var sin rund ventil med dekorativa vitmålade järngaller. Över läktarens rundning har taket formen av ett hjälmvalv.
KOR - Koret är i senare tid utvidgat genom borttagande av de tre främre bänkraderna. Från östväggens norra och södra del skjuter två låga murar ut som avgränsar det rundade altarpartiet från det övriga rummet. Dessa tillkom 1938 och är slätputsade samt vitmålade med krön av polerade kalkstenshällar. På dessa står ett par stora mässingsljusstakar. Den norra muren har ett smitt järnräcke. Mellan dessa murar är en halvrund trappa. I kyrkorummets nordöstra hörn står predikstolen som i senare tid fått en symmetriskt placerad motpol i kororgeln i det sydöstra hörnet. Korpartiet upplyses av tre fönster i rundeln. I den norra delen av koret står dopfunten. Framför predikstolen står en svart flygel.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i smygar med samma form och har målade katedralglas i samma fjällmönster som långhusfönstren. Utöver dessa har korfönstrena en rikare utsmyckning i nyrenässans med druvklasar, blomrankor och bibelcitat inom små tavlor. Rutorna är infattade i blyspröjs. Östfönstrets glasmålning visar Kristus som den gode herden. Alla fönster härrör från 1902 och är verk av göteborgskonstnären Reinhold Callmander.
TAK - Över rundningen har taket formen av ett hjälmvalv. Detta är slätputsat och vitmålat. Längs taklisten är några vita strålkastare från 1998.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1938 står intill väggen och består av polerade kalkstenshällar, vars frontparti har ett likarmat kors inom en skrädhuggen cirkel. På altaret står ett förgyllt krucifix från sent 1800-tal.
ALTARRING - Den svagt rundade altarringen från 1902 har en balustrad av svarvade rödmålade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg. Innan 1938 gick den ända in till väggen.
PREDIKSTOL - Den nyklassicistiska predikstolen från 1859 består av en femsidig korg med trappa från väster och ett åttasidigt ljudtak. Korgen vilar på en åttasidig karnisformad pelare med bladrelief kring basen. Korgens sidor har rektangulära fält med guldramar som innefattar förgyllda figurer i relief av evangelisterna och Frälsaren. Dessa är utförda 1940 av Axel Andersson i Morup. Krönet utgörs av en fris med blommor under en repstav. På den norra sidan sitter en förgylld piedestal på voluter, vilken uppbär ett bevingat kranium krönt av en kula. Trappan är enkel och gråmålad med tre speglar, vars fyllningar är laserade i rödbrunt. Den tillkom 1937 då predikstolen flyttades längre åt norr. I ljudtakets himmel sitter en duva i en strålsol. Kring ljudtakets nederdel löper en utskuren drapering med fransar. Krönet bärs upp av en bjälklag med kannelyrer och hörn med bladornament. Krönet har formen av ett torntak med ett strålomgärdat kors. Alla predikstolens ornament är förgyllda medan de övriga ytorna domineras av grått och rödbrunt. Golv och trappa har heltäckningsmatta.
BÄNKINREDNING - Bänkkvarteren indelas i fyra av gångarna. De västra har åtta rader var och de östra fem rader var. De sistnämnda kvarteren har nyligen mist de tre främsta raderna, medan brädgolvet ännu är kvar. Bänkarna är öppna och har lutande ryggar som har stoppats och klätts med rött tyg. På baksidorna är bokbrädor och ursprungliga krokar. Träsitsarna har lösa röda dynor. Gavlarna har rektangulära speglar med en grå marmorering mot en ockrafärgad bakgrund. I övrigt är bänkarna målade i en ljus grå nyans, medan krön och lister är mörkt gråa. Mot tvärgången är skärmväggar med två rader av kvadratiska speglar. I gavelkrönen är små hål för ljusbärare.
ORGELLÄKTARE - Läktaren har en bröstning från 1902 med liggande rektangulära fyllningar som innefattar rundlar. Denna är laserad i rödbrunt och bärs upp av sex pelare, varav två par flankerar mittgången, och två par pilastrar på var sin sida om vapenhusportalen. Dessa är liksom bröstningen gråmålade. I långhusets nordvästra hörn är en sentida trätrappa upp till läktaren för kör och organist. Denna har breda utanpåliggande spjälor som laserats i rödbrunt. Trappan går från öster och viker efter en avsats åt söder. Framför trappan sitter på läktaren ett sentida högt och vitmålat trästaket med fyrkantiga spjälor. Utformningen är samma som på staketet kring den ursprungliga trappan i norr som leder till vapenhuset. Denna har även ett räcke i samma utförande. Framför det södra fönstret är ett vitt trästaket. Läktargolvet är belagt med en heltäckningsmatta. Söder om orgeln är tre gradänger.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 29 stämmor. Den tillverkades 1911 av E A Setterqvist i Örebro och har sitt ursprungliga fristående spelbord vänt mot koret. Bordet är brunbetsat. 1941 byggdes orgeln om av Olof Hammerberg i Göteborg. Den nyklassicistiska fasaden har ett mittparti som utgörs av ett rektangulärt pipfält omgivet av kopplade pilastrar som bär upp ett bjälklag med ett rundbågigt pipfält med flankerande trekantiga pipfält. På sidorna är halvrunda pipfält som kröns av urnor. All dekor är förgylld medan ytorna är gråa och speglarna röda. Orgelhuset går ända intill väggen.
LÄKTARE - Den södra läktarens bröstning är i liv med långsidans mur och har ett utförande som överrensstämmer med orgelläktarens. Bröstningen kröns av ett gråmålat järnräcke. Läktaren har två gradänger med tre öppna bänkrader. De gråmålade bänkarna är enkla med lutande ryggar och armstöd. Sannolikt härrör de från 1902. På väggen sitter två mässingslampetter. Den rektangulära dörren har samma utförande som övriga mindre dörrar i kyrkan. Det gråmålade fodret har ett brutet horisontellt överstycke.
SPECIFIKA INVENTARIER
NUMMERTAVLOR - De nyklassicistiska nummertavlorna är svarta och rektangulära. Det gråa ramverket omgärdas av en rikt genombruten förgylld dekor med urnor och vinrankor.
DOPFUNT - Den åttasidiga dopfunten är av trä med en stor kanisformad fot och ett trappstegsformat lock med ett kors. Färgen är mörkgrå med röda lister. Sannolikt härrör funten från 1902 års renovering.
TAVLA - Den stora rektangulära oljemålningen är målad av A. Toldnäss i Göteborg och är en kopia av Hoffmanns "Jesus hos Maria och Marta i Betanien". Den arkitektoniska ramen består av två pilastrar med kannelyrer som bär upp ett bjälklag. Den är målad i en mörkt grågrön färg och skänktes kyrkan 1920.
KORORGEL - Den elektriska kororgeln har två manualer, pedal och 49 stämmor. Orgeln är byggd 1981 av AB Modul-orgel i Umeå. Det fristående spelbordet är vänt mot norr och är gråmålat. Fasaden är hög och rektangulär. Krönet har symmetriskt uppställda pipor mot en genombruten träbakgrund. Det nedre pipfältet har stående öppningsbara glasluckor. Färgsättningen är samma som kyrkan i övrigt med grått och röda lister.
VAPENHUS I VÄSTER - Vapenhuset är i senare tid uppdelad med två mellanväggar så att det nu har en närmast kvadratisk form. I norr är dörrar till läktartrappa, förråd och toalett. I väster och öster är portar. I söder står bokbord. Från taket hänger en mässingskrona.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Mellanväggarna i norr och söder är klädda med glasfiberduk och målade i en ljus brunrosa kulör. Längs golvet löper en sentida trälist.
PORT -Västporten har en rektangulär smyg med en pardörr från 1900, denna har fyllningar som dekorerats med en träpanel i olika geometriska former.
Handtag och låsplatta av mässing har blomform.
INNERDÖRRAR - Dörrarna i den norra mellanväggen är gråmålade med tre fyllningar i en mörkare nyans och är från 1977.
TAK - Taket består av ett platt vitmålat brädtak.
VAPENHUS I SÖDER - Det kvadratiska vapenhuset utgör tornets bottenvåning. Det har port i söder och norr. I väster är från söder en trappa upp till läktare. Under denna är ett förråd. Öster om långhusportalen är en gravvård i kalksten från 1700-talet. I rummet står även en sannolikt medeltida offerkista från den föregående kyrkan.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i en ljus brunrosa färg.
PORT - Sydporten är en rak pardörr i samma utförande som den västra. Handtaget är av mässing. Långhusporten behandlas under långhus.
INNERDÖRR - Förrådsdörren är rak och i samma utförande som de övriga mindre dörrarna i kyrkan. SAKRISTIA - Sakristian är kvadratisk med en sen mellanvägg öster om långhusportalen. Bakom denna är i norr en skrudkammare och i söder elskåp. I väster står ett modernt skrivbord i ljust faner nedanför ett fönster. Väster om långhusportalen står ett trärent altare. I norr är ett vindfång med toalett i öster och trappa ned till pannrum i väster.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och bemålade med en gräddvit färg. Nedtill kragar väggarna ut något. Under fönstret i väster är en uthuggen nisch för radiator. Mellanväggen är klädd med en glasfiberväv och bemålad i samma färg som de övriga.
INNERDÖRRAR - Den raka långhusporten sitter i en stickbågig smyg och behandlas under långhus. De övriga dörrarna är av samma modell som övriga mindre dörrar i kyrkan. Att beakta är dock att vindfångets dörrar är från 1937 och har tjänat som modell för de nya.
FÖNSTER - De två rektangulära fönstren, varav det östra är i skrudkammaren, har innanfönster med två lufter och fyra rutor per luft. Glasen är handblåsta och sitter i gråmålade träspröjs. Kring skrudkammarens fönster är järnhakar i väggen.
TAK - Det platta taket är slätputsat och vitmålat.
LEKRUM - Lekrummet har tillkommit genom uppförandet av en mellanvägg i vapenhusets södra del. Det var från början kapprum. Till formen bildar rummet närmast en kvart av en cirkel. Rummet är ljudisolerat och belyses via ett fönster som fortsätter upp över läktaren. I rummet står ett litet bord och en hylla med leksaker.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Mellanväggen är klädd med glasfiberduk. På denna sitter kapphängare. INNERDÖRR - Dörren behandlas under långhus.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är ett vitmålat brädtak.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Från vapenhuset leder i väster en trappa upp till en hall utanför den södra läktaren. Kring trappuppgången är ett ljusmålat träräcke med fyrkantiga spjälor. Golvet är liksom trappan belagt med heltäckningsmatta. I norr och öster är kapphängare för kör. I söder är en sentida mellanvägg klädd med glasfiberduk. I denna är i öster dörr till förråd och i väster dörr till torn. Via den troligen ursprungliga torntrappan nås luckan till långhusets krypvind. Denna sitter i en träpanel som fyller upp det stora rundbågsvalv i vilket orgeln stod fram till 1857 då det igensattes.
VÅNING 3 - Klockvåningen har i ljudgluggarna tre smala luckor av stående svartmålade brädor. Lillklockan är "samlad ut ur gruset efter branden" och gjuten i Skara av Nils Billsten. Storklockan göts om 1898 av Joh. A. Beckman i Stockholm. Ny elmotor installerades 2001.
VÅNING 4 - På denna våning är urtavlorna från 1933 och kammaren med urverket, samt det föregående. En trappa leder upp till lanterninen.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Kor - Rundat, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2002
Efter branden 1794 lyckades kyrkoherden Pehr Hultman få till stånd en rikskollekt för uppförandet av en ny kyrka. De avbrända tomterna mot torget sågs som en värdig plats för denna. Av de gamla nedsmälta klockorna samlades malmen och en ny klocka göts. År 1796 lades grunden och byggandet började efter Överintendentsämbetets ritningar under ledning av byggmästaren och rådmannen Johan Bergman. En drivande kraft var borgmästaren Lars Johan Weidman som dock avled samma år. Först 1799 stod den nyklassicistiska salkyrkan färdig efter diverse dispyter mellan kyrkoherden och den nye borgmästaren Tengbom. Taktäckningen av tegel var dock för tung för väggarna, vilket ledde till att denna byttes mot plåt år 1812. Inredningen var ej färdig förrän 1819 med altare, predikstol, orgel och bänkar. Orgeln var tillverkad av "Directeuren Everhardt den yngre" och stod över den södra ingången i ett rundbågigt valv som ledde in till tornet. Predikstolen var belägen på motsatt sida och var ett provisoriskt arbete som nåddes via sakristian. Kyrkorummets tväraxel var då betydligt mer markerad. Men placeringen av såväl orgel som predikstol upplevdes som olämplig, säkerligen på grund av den besvärliga akustiken. Vid kyrkostämman 1857 beslutades om en ny orgel emedan "det orgelwerk, som finnes, är nästan odugligt och inom kort alldeles obrukbart". En ny orgelläktare uppfördes i väster samtidigt som den gamla i söder togs bort och valvet igensattes. Året därpå var orgeln färdig, tillverkad av Carl Johan Fogelberg. Samma år höjdes korgolvet och en ny altarprydnad anskaffades i form av ett förgyllt kors. De slutna bänkkvarteren ersattes av öppna, som var "ändamålsenligare och prydligare". År 1859 uppsattes den nuvarande predikstolen i långhusets nordöstra hörn, ritad av Ludvig Hawerman. År 1889 insattes två värmekaminer i kyrkan och tio år senare göts en ny storklocka av Joh. A. Beckman & Co. sedan den gamla spräckts.
Redan 1864 fanns planer på att ge kyrktornet en spira istället för det typiskt nyklassicistiska flacka fyrsidiga taket. Detta kom åter på tal inför den renovering som företogs 1900-1901 efter ritningar av den välkände Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Pettersson. Denne hade försett tornet med en reslig spira i nybarock, vilken Överintendentsämbetet ansåg bröt med kyrkans stil. Men planerna förverkligades på grund av det glödande engagemang som visades av borgmästaren Gustaf Rhodin d.ä. och grosshandlare Helmer Sjöstedt, kallad "kungen av Hjo". Kyrkans yttermurar fick en ny slätputs, ljudgluggarna fick skjutbara träjalusier, nytt urverk och nya urtavlor insattes. Invändigt fick kyrkan en ny gestaltning av samme arkitekt år 1902. Orgelläktaren fick sin nuvarande utformning och vapenhuset under dess västra del byggdes in. Läktaren över den södra ingången tillkom. En ny bänkinredning av ek med rocaille-formade gavlar sattes in. Nytt golv lades och nummertavlor nygjordes, liksom altarring. Väggarna försågs med målade bårder och draperimålningar som bröstning. De nya korfönstren försågs med glasmålningar efter förlagor av göteborgskonstnären Reinhold Callmander.
År 1911 införskaffades en ny orgel, tillverkad av E. Setterqvist & son i Örebro. Redan 1919 byggdes den om av Olof Hammarberg i Göteborg. 1920 kom väggen över sakristidörren att smyckas av en tavla föreställande "Jesus hos Maria och Marta i Betanien". 1933 byttes tornets urtavlor ut mot transparanta för att kunna nyttjas även nattetid. 1937 ersattes de uttjänta kaminerna av en värmeledning med lågtrycksånga. Radiatorer anbringades längs väggarna och ett pannrum inreddes under sakristian som även fick en egen ingång i norr. Dessa ingrepp föranledde en omfattande restaurering som fullbordades under följande år efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. 1902 års renovering tonades ned i interiören. Väggarnas bemålning kalkades över och bänkarnas gavlar byttes ut eftersom de "äro sällsynt fula". Över raditorerna längs väggarna byggdes rygglösa bänkar. Alla snickerier oljemålades. Altarringens ändar kapades, altaret nygjordes och predikstolen flyttades åt norr och fick en ny trappa. Den södra läktartrappan igensattes för att ge plats för kör. Koret fick en låg barriär mot långhuset, med öppning på mitten. 1940 försågs predikstolens fält med skulpturer av Axel Andersson, Morup. Året därpå byggdes orgeln om av Setterqvist.
År 1960 vidtogs åtgärder för att förbättra kyrkorummets akustik. De västra och östra valven i långhuset besprutades på ovansidan med "asbestospray". Följande år byttes yttertakets galvaniserade plåt ut mot kopparplåt. År 1965 företogs en yttre upprustning under ledning av arkitekt Edgar Haasum, Mariestad. Putsen lagades och väggarna vitkalkades. Sockeln fick ny spritputs och tjärades. År 1977 genomgick kyrkans interiör en ny renovering efter ritningar från O. H. Olofsson arkitektkontor i Skövde. Läktarunderbyggnaden utvidgades fram till den östra pelarraden och fick under trappan handikapptoalett och städskrubb. I söder anordnades ett kapprum med öppen ingång. Bänkarnas sitsar gjordes bredare. Golvet under bänkarna slipades och lackades. Sakristian avdelades av en mellanvägg i öster för skrudkammare och elskåp. Läktaren fick en trappa ned till långhuset. Redan året därpå följde ny putslagning och kalkning av exteriören.
År 1981 införskaffades en kororgel från AB Modul-orgel i Umeå. 1992 restaurerades korfönstrena. 1995 var livslängden på 1900 års koppartäckning av torntaket slut och den fick förnyas. 1999 avlägsnades den asbestputs som valven fick 1960 för att förbättra akustiken. Samtidigt restaurerades Setterqvistorgeln.
År 1812 Underhåll - takomläggning
Tegel byts mot järnplåt pga tyngd.
År 1819 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Everhardt d y
År 1857-1858 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Johan Fogelberg
År 1858 Fast inredning - läktare
År 1858 Fast inredning - altaruppsats
År 1858 Fast inredning - bänkinredning
År 1859 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Ludwig Hawerman
År 1889 Teknisk installation - värme
Kaminer sätts in.
År 1899 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Joh. A. Beckman, Stockholm
År 1900-1901 Specifika inventarier - tornur
Nytt urverk och nya urtavlor.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
År 1900-1901 Underhåll - omputsning
Exteriör
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
År 1902 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
År 1902 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
År 1902 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning i koret
Konstnär - Glaskonstnär: Reinhold Callmander
År 1902 Fast inredning - läktare
Läktare i söder.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
År 1902 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarna får bårder, scahbloner och draperingar.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
År 1911 Fast inredning - orgel
År 1919 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ombyggnad av Setterguistorgel.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1937-1938 Fast inredning - altare
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1937 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga.
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1938 Underhåll - målningsarbete, interiör
Övermålning av 1902 års dekor.
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1941 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ombyggnad av orgel.
År 1961 Underhåll - takomläggning
Järnplåt byts mot kopparplåt.
År 1965 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning och avfärgning.
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1978 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning och avfärgning.
Arkitektkontor: OH Olofsson
År 1981 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 1992 Konservatorsarbeten
Korfönster
År 1995 Underhåll - takomläggning
Ny kopparplåt på torntak.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Ramlid, G: "Hjo kyrka och dess präster", i Helander, N: Hjo-Guldkrokenbygden.1. 1953..
Hjo - Guldkroksbygden, 1953
Lundahl, Ivar, Det medeltida Västergötland, 1961.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Bergman,Johan:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin