Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Källstad kyrka och kyrkogård utgör tillsammans med de kvarliggande gårdarna och småskolan en kyrkomiljö med kyrkbykaraktär med ett framträdande läge i landskapet.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Källstad kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena.
Det bevarade medeltida östtornet i Källstad kyrka har tillhört en av få s k östtornskyrkor. Östväggens anordning i tornkapellet är enastående inte bara i Östergötland utan i Sverige som helhet. Tornet och vissa anslutande delar av långhuset kvarstår från medeltidens byggnadsperiod och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Till den medeltida epoken hör även dopfunten av kalksten.
Kyrkobyggnaden har sedan den omfattande ny- och ombyggnaden på 1860-talet bevarats osedvanligt väl såväl exteriört som interiört. Kyrkans exteriör präglas i hög grad av det sena 1800-talets arkitektursyn med spritputsade fasader, slätputsade dekorationer, bevarade gjutjärnsfönster och originalportar. Även interiören är präglad av de ideal som rådde under den senare hälften av 1800-talet genom att fast inredning såsom predikstol, altare och altarring, läktare och bänkar från denna tid är bevarade.
Sammanfattning
" Källstad kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena.
" Det ovanligt rikt utformade tornkapellet i det bevarade medeltida östtornet är enastående inte bara i Östergötland utan i Sverige som helhet.
" Kyrkans sedan om- och nybyggnadstidens föga förändrade exteriör och interiör utgör en ovanligt välbevarad representant för de arkitekturideal som var rådande framför allt under 1800-talets tredje fjärdedel. Exteriören har en enhetlig yttre gestaltning med bl a spritputsade fasader, slätputsade dekorationer och gjutjärnsfönster.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Söder, Torn - Sidoställt, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Källstad kyrka är orienterad i syd-nordlig riktning med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i söder samt ett torn vid västra långsidan. Kyrkan är uppförd av sten, kalksten i det medeltida tornet och gråsten och tegel i övriga delar. Sockeln är av huggen kalksten. De vitgula fasaderna är spritputsade med dekorativa slätputsade partier, som t ex omfattningar, hörnlisener och rundbågefris. Långhuset och tornet täcks av sadeltak, som är belagda med svartmålad skivtäckt plåt. Fönsteröppningarna är rundbågiga med svartmålade gjutjärnsfönster. Solbänkar av kalksten. Korets fönsteröppningar är igenmurade på insidan och fönsterbågarna sitter kvar som blindfönster. Korgavelns runda fönster är igenmurat och i nischen är en lite korsformad öppning inmurad och försedd med gult glas. Sakristian i tornets bottenvåning har ett gjutjärnsfönster åt väster och en ingång mot söder. Dörrbladet, som utvändigt är svartmålat, är dekorativt utformat med rombmönster. Spår av ockrafärg finns. Tornluckorna är försedda med svartmålad liggande panel. Till tornets första våning med tornkapellet kommer man via en murtrappa som mynnar utvändigt på västra sidan. Den är försedd med en enkel vitmålad trädörr. Huvudingången är på kyrkans norra gavel. De dubbla portarna är försedda med dekorativt utformade speglar, som är svartmålade med spår av engelskt rött. Den rundbågiga portalen är slätputsad och enkelt uppbyggd med en kalkstensplatta med årtalet 1869.
Interiör beskrivning
Källstad kyrka är en salkyrka med enskeppigt rektangulärt långhus. Långhuset har ett kalkstensgolv i mittgången. Bänkkvarterens golv ligger ett steg högre än mittgången och består av ett obehandlat trägolv. Väggarna och takets tunnvalv är vitputsade. Mot norr finns en dubbeldörr till ett litet vapenhus och i väster en stickbågig spegeldörr till sakristian. Fönstren saknar innanfönster och en avrinning för kondens finns i fönsterbänken. Den norra väggens västra fönster ger ljus under läktaren. Bänkinredningen, som är målad i gröngult, är öppen i tre kvarter och ansluter mot ytterväggarna i såväl öster och väster som norr. Bänkarna, som tillhör den ursprungliga inredningen från 1868, är av samma typ som återfinns i Skeppsås kyrka. I norr finns en läktare som bärs upp av gulgröna kvadratiska pelare med avfasade hörn. Läktarbarriären är rak och försedd med speglar som är målade i vitt och guld. Under läktartrappan på den östra sidan finns ett litet förråd, som används som elcentral. Läktaren når man via en enkel trätrappa utmed norra gaveln med uppgång från vapenhuset. Läktargolvet utgörs av ett obehandlat trägolv. I väster finns de ursprungliga gradängerna och läktarbänkarna bevarade. Orgeln tillkom 1952 och är byggd av Nils Hammarberg. Fasaden ligger i liv med läktarbarriären och är målad i gråvitt med en sparsam förgyllning.
Koret ligger ett trappsteg högre än långhuset med golv av kalksten med ilagda gravhällar. Väggar och tak är en förlängning av långhuset och med samma ytbehandling. Altarväggen har markeringar efter de två fönsteröppningar som sattes igen 1938 och över altartavlan finns en liten korsformad öppning med gult glas som 1938 ersatte ett runt fönster. Altartavlan tillkom 1878 och är målad av Ludvig Frid. Altaret är av trä med speglar med förgyllning, som sannolikt kan vara originalskikten. Altarringen tillhör också originalinredningen från 1860-talet och har raka sidor med avfasade hörn. Den är målad i vitt och guld med svarta speglar. Golvet innanför altarringen och trappsteget till altaret är ett obehandlat trägolv. Predikstolen, som är från 1860-talet, är placerad på den östra sidan med uppgång från koret. Den har en sexsidig korg med tillhörande ryggstycke och baldakin. Den är målad i gråvitt med förgyllningar, som sannolikt är originalskikten. Den medeltida dopfunten, som är placerad på korets västra sida, är av kalksten med en odekorerad cuppa. Den dubbelsidiga, vändbara nummertavlan består av två rektangulära nummertavlor som har satts ihop.
Vapenhuset är inbyggt i kyrkorummets norra del med golv av kalksten och vitmålade mellanväggar. Den västra väggen har ett litet fönster mot kyrkorummet, vilket ger indirekt ljus till vapenhuset. På östra sidan finns en enkel gulgrönmålad spegeldörr till läktaren. Det vitmålade taket utgörs av undersidan av läktaren.
Sakristian som är inrymd i tornets bottenvåning har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och ett vitputsat tunnvalv. I den norra väggen finns två rundbågiga nischer och i den södra en nisch. Fönsteröppningen i väster saknar innanfönster. En dörr finns till långhuset i öster och en till ett litet vindfång och utgång på södra sidan. Dörren till vindfånget består av en stickbågig spegeldörr med dekorativt utformat överljusfönster.
Tornets övre våningar når man via en numer utvändig dörr på västra sidan. Trappan, som är av kalksten, löper i den norra muren och via en rundbågig kalkstensportal når man tornkammaren eller kapellet. Vid trappans övre plan finns en igenmurad fönsteröppning mot norr. Tornkammaren har kalkstensväggar och ett mycket högt tunnvalv. Mot öster finns en rundbågig nisch, som inramas av två smäckra kolonner med bas och kapitäl, vilka bär upp en gavel. Kapitälen har olika utformning. I nischens mitt finns en trälucka som leder till långhusvinden. I tornkammaren förvaras ett kors, som vid nybyggnaden av långhuset placerades på altaret. I södra muren finns en liten rundbågig öppning som vidgar sig inåt. Mot väster finns ett stort runt fönster, som sannolikt togs upp på 1860-talet. Utmed södra muren löper en trätrappa eller stege till en öppning högt uppe i den östra muren. Därifrån finns en trappa av kalksten inne i den östra muren, som mynnar i klockvåningen via en sekundär öppning i muren. Kyrkan har två klockor; storklockan omgöts 1796 och lillklockan 1814 hos klockgjutaren Jonas Magnus Fries i Jönköping.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Källstad kyrka uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus, smalare absidkor samt ett östtorn över långhuset. Endast omkring femton östtornskyrkor är kända i landet, varav tre finns bevarade i Östergötland. Förutom det bevarade östtornet till Källstad kyrka är även Ask kyrka och den kraftigt ombyggda kyrkan i Ödeshög östtornskyrkor. I tornets första våning finns ett tunnvälvt kapell, som i öster har en altarnisch omgiven av en murad baldakin med en trekantig gavel buren av två smäckra kolonner med baser och kapitäl. Anordningen, som är mycket exklusiv, har satts i samband med att kyrkan är uppförd på ett privat initiativ och att kapellet har brukats för kyrkans byggherre. Baldakinen har likheter i Lunds domkyrka, men enligt Lars Kennerstedts uppsats Östgötaslättens romanska kyrkor framför allt med domkyrkan i Ribe i Danmark. Kyrkans utseende före den stora ny- och ombyggnaden 1868 är känt tack vare olika avbildningar. Kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren besökte kyrkan 1847 och arkitekten Ludvig Hawerman gjorde uppmätningsritningar inför rivningen av långhuset 1864. Kyrkan hade då korsarmar i norr och söder, en sakristia väster om den norra korsarmen och ett vapenhus i söder. Vid sydportalen finns en kolonnomfattning markerad. Från den medeltida kyrkan finns en dopfunt av kalksten bevarad. Den har en odekorerad cuppa och är sannolikt lokalt tillverkad vid mitten av 1200-talet. Ridderstad skriver 1877 i Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland: "Å kyrkogården finnes en enkel dopfunt af sten." Den har därefter åter flyttats in i kyrkan.
Det finns olika uppgifter på vem som var ansvarig arkitekt för ritningarna till den omfattande ny- och ombyggnaden på 1860-talet. Överintendentsämbetets arkitekt Ludvig Hawerman (1821-1908) är sannolikt upphovsmannen. Det finns även uppgifter på att byggmästaren Johan Robert Nyström i Kristberg har utfört ritningarna till den nya kyrkan. Fadern Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag gällande profan bebyggelse. Sönerna ansvarade dock bara för en hel kyrkoentreprenad, Högby kyrka. Troligen berodde det på att de redan var fullt uppbokade med profan bebyggelse och den omfattande restaureringen av Linköpings domkyrka. Sannolikt har Nyström varit kyrkans byggmästare och kanske ritat en del av inredningen till Källstad kyrka. Även en byggmästare Stridberg nämns i samband med nybyggnationen.
Det medeltida kyrkorummet revs och ett nytt långhus uppfördes intill det medeltida östtornet. Långhuset, som är orienterat med altaret i söder, uppfördes öster om tornet. Kyrkan fick ett enhetligt och ett för tiden typiskt utseende med spritputsade fasader, slätputsade omfattningar och rundbågefriser samt rundbågiga fönsteröppningar med gjutjärnsbågar. Tornets bottenvåning inreddes till sakristia. Även interiören fick en tidstypisk utformning med ett ljust och luftigt kyrkorum med ett putsat tunnvalv och stora fönster även i koret i söder. Kyrkorummet försågs med ny inredning och på altaret fanns fram till 1878 ett kors. Det ersattes då av en altartavla målad av Ludvig Frid (1855-1909). Han var en ofta anlitad kyrkomålare i framför allt Småland och har målat såväl altartavlor som arkitekturbunden utsmyckning. Kyrkans äldre orgel från 1848 ersattes 1870 av en ny orgel byggd av klockaren Per Jonsson.
På 1930-talet påbörjades diskussioner om att kyrkan behövde en upprustning och arkitekt Erik Lundberg anlitades. Han ansåg i sitt i restaureringsförslag att "De stora fönstren ge ett irriterande motljus". Han föreslog att korfönstren skulle muras igen, medan kyrkorådet föredrog att det skulle sättas i antikglas. Det blev vid kyrkostämman en livlig diskussion för eller emot de båda förslagen och en omröstning genomfördes. Lundbergs förslag fick tre fjärdedelar av rösterna. De två stora altarfönstren på var sida om altartavla murades igen och ett runt fönster över altartavlan ersattas av en liten korsformad öppning med gult glas. Inredningen ommålades i en enhetlig ljusgul färg. Lundberg föreslog även i restaureringsförslaget 1937 att putsen på tornet skulle knackas ner. "Tornet och hela kyrkan skulle med säkerhet vinna högst avsevärt i utseende och tornet mera än nu giva sitt vittnesbörd om ortens ålder och dess urgamla rangställning i landskapet." Inför nästa planerade renoveringsarbete av fasaden 1969 blev det åter aktuellt att knacka ner putsen på tornet. Dåvarande landsantikvarie Sven E Noreen motsatta sig det med följande motivering: "Vid omputsning av kyrkan bör noga iakttagas, att byggnadens nygotiska karaktär skall bevaras med spritputsade fasader och släta hörnkedjor, arkader och fönsteromfattningar."
Kyrkan har i stort sett sedan Lundbergs renovering 1938 endast varit föremål för vård- och underhållsinsatser. Den fasta inredningen har, sannolikt under 1970- eller 1980-talet ommålats i sin nuvarande gröngula färg. Bänkinredningen uppges i en handling 1969 vara målad i en enformig ljusgul färg.
År 1100-1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrka av sten med långhus och smalare absidkor samt östtorn. Tornet är bevarat.
År 1225-1275 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av kalksten med odekorerad cuppa, sannolikt lokalt tillverkad.
År 1673 Fast inredning - predikstol
Predikstol, skänkt av länsman Måns Larsson, Hånger, renoverades och ommålades 1798, bokbrädan återstår och är uppsatt på läktarbarriären.
År 1676 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklocka, skänkt av länsman Måns Larsson, Hånger, spräckt 1735, omgjuten och förstorad 1739 och 1814.
År 1711 Specifika inventarier - altarskåp
Altaruppsats, tillverkad av Olov Wiström, delar finns bevarade.
Konstnär - Bildhuggare: Olof Wiström
År 1739 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan från 1676 omgjuten, även 1814.
År 1796 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan omgjuten av Jonas Magnus Fries, Jönköping.
Klockgjutare: Jonas Magnus Fries, Jönköping
År 1814 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan från 1676 omgöts av Jonas Magnus Fries, Jönköping.
Klockgjutare: Jonas Magnus Fries, Jönköping
År 1841-1848 Fast inredning - orgel
Orgel, byggd av klockare Per Jonsson ersattes av en ny 1869-70, vilken i sin tur ersattes av en ny 1952.
Orgelbyggare: Per Erland Jonsson
År 1865 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
Arkitekt: Ludwig Hawerman
År 1868-1869 Fast inredning - bänkinredning
Predikstol och bänkinredning.
År 1868-1869 Fast inredning - predikstol
Predikstol och bänkinredning.
År 1870 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1841-1848 ersattes av en ny, byggd av klockaren Per Jonsson med material från den tidigare orgeln samt material från en riven orgel i Svanshals kyrka, tillverkad av Jonas Wistenius 1740, ersattes av en ny 1952.
Orgelbyggare: Per Erland Jonsson
År 1870 Invigning
Invigning 1 januari.
År 1878 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla målad av Ludvig Frid, skänkt av kyrkovärden Gustav Andersson, Källstad. Det ursprungliga korset placerades bredvid koret.
Konstnär: Ludvig Frid
År 1948 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning, bänkvärmare och belysning.
År 1948 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning, bänkvärmare och belysning.
År 1952 Konservatorsarbeten
Altaruppsatsen från 1711 som förvarats på tornkammaren samt ljuskronor av trä konserverades. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping.
Konservator: Bertil Bengtsson
År 1952 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1870 ersattes av en ny, byggd av Nils Hammarberg.
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
År 1970 Underhåll - interiör
Ommålning av den fasta inredningen i gröngul ton.
År 1981 Underhåll - exteriör
Omläggning av takplåten på tornet, nytillverkning av lucka till tornet, fasaderna högtryckstvättades, lagades samt målades i grå ton.
KÄLLSTAD KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Källstad församling Vadstena kommun Linköpings stift Östergötlands län 2002.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna i Dals härad. Några av landets äldsta kyrkor. Ingår i Kyrka
i Bruk, Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996.
Kennerstedt, Lars, Östgötaslättens romanska kyrkor. Ingår i I Heliga Birgittas trakter, red.
Göran Dahlbäck, Uppsala 1990.
Lundberg, Erik, Östergötlands romanska landskyrkor. Ingår i Meddelande från Östergötlands
fornminnes- och museiförening 1927-28.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1948.
Ullén, Marian, Östergötlands medeltida dopfuntar, Riksantikvarieämbetet 2003.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Hawerman,Ludwig:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin