Motivering (skydd): Kulturhistorisk bedömning
Kyrkogårdens trädkrans består av regelbundet planterade lindar som bildar en naturlig inramning gentemot det flacka odlingslandskapet som omger kyrkogården. Den skapar ett karaktärsfullt intryck och den är ett bra exempel på en enhetlig och fullkomlig trädkrans. Den bidrar också till att skapa en rumskänsla för kyrkogårdsbesökaren och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. De befintliga rygghäckarna bör bevaras då de skapar struktur åt kyrkogårdens östra del. Enskilda gravvårdar har ett högt eller ett mycket högt kulturhistoriskt värde, i synnerhet kalkstensvårdarna från 1600-talet och det relativt rika beståndet med grusgravar. Kyrkogårdsmuren är av vikt för att bibehålla kyrkogårdens karaktär, ett ytterligare värde har den södra muren som härstammar från 1600-talet och genom sitt läge vid parkeringen bidrar till en historisk förankring för besökaren. Grindstolpar och pargrinden utgör ett högt kulturhistoriskt värde. Kyrkogårdens struktur bör lyftas fram då kvartersindelningen tydliggörs av de bevarade grusgångarna.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr ÖLM 2 – ÖLM 30
Kulturhistorisk bedömning
Mycket höga kulturhistoriska värden utgör gravvårdarna i kvarter A.
Kvarter B Gravplats nr 1-94
Kulturhistorisk bedömning
Högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde hos enskilda gravvårdar.
Kvarter C Gravplats nr 1-254
Kulturhistorisk bedömning
Högt kulturhistoriskt värde hos enskilda vårdar. Rygghäckarna ger kvarteret struktur.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Strå socken är en medeltida socken och omnämns som Straa. Strå kyrka ligger som en solitär på en höjd ute på slätten. Kyrkan är uppförd av kalksten under 1100-talet med ett rektangulärt långhus, smalare kor med absid samt västtorn. Kyrkans nuvarande exteriöra utformning härrör från om- och tillbyggnader under 1600- och 1700-talen, då långhuset utvidgades åt norr, ett nytt rakslutet kor tillkom samt en ny tornavslutning. Fasaderna är putsade och taken är sedan mitten av 1800-talet skiffertäckta. Huvudingången är via tornet i väster och en separat ingång finns även till sakristian. Interiören präglas av ett flertal renoveringar och förändringar som har utförts under 1800-talets senare del och 1900-talets första hälft. Den mest karakteristiska omgestaltningen utfördes 1948 av arkitekt Erik Lundberg.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en trädkrans samt en stenmur av kalksten. Ingången är förlagd i söder, i alléns förlängning, och är försedd med smidesgrindar. Grindstolparna är av kalkstensskivor och krönta med kors.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.
Inventeringsår (2005)
STRÅ KYRKOGÅRD
Kyrkogården har en rektangulär planform i väst/östlig riktning. Kyrkan är centralt placerad på kyrkogården med en marginell dragning åt norr, kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.
Strå kyrka
Strå socken är en medeltida socken och omnämns som Straa. Strå kyrka ligger som en solitär på en höjd ute på slätten. Kyrkan är uppförd av kalksten under 1100-talet med ett rektangulärt långhus, smalare kor med absid samt västtorn. Kyrkans nuvarande exteriöra utformning härrör från om- och tillbyggnader under 1600- och 1700-talen, då långhuset utvidgades åt norr, ett nytt rakslutet kor tillkom samt en ny tornavslutning. Fasaderna är putsade och taken är sedan mitten av 1800-talet skiffertäckta. Huvudingången är via tornet i väster och en separat ingång finns även till sakristian. Interiören präglas av ett flertal renoveringar och förändringar som har utförts under 1800-talets senare del och 1900-talets första hälft. Den mest karakteristiska omgestaltningen utfördes 1948 av arkitekt Erik Lundberg.
Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården består av tre kvarter A-C. Kvarter A är uppdelat på två områden, dessa är placerade norr respektive söder om kyrkan. Kvarter B är indelat i tre områden. Kvarter B del 1 löper runt kyrkogården, parallellt med trädkransen. Kvarter B del 2 i nordvästra hörnet av kyrkogården, kvarter B del 3 jämsides med kvarter C del 1 i sydvästra delen av kyrkogården. Kvarter C del 2 är ett rektangulärt område på kyrkogårdens östra sida i nordsydlig riktning. Gällande gravkarta är från 1943, gravvårdsplatserna är numrerade 1-254. Vårdarna i kvarter A är inte markerade på gravkartan. De är ditflyttade och går under numrering ÖLM 2-30. I Kvarter B del 2 finns en onumrerad gravvård som går under beteckningen ÖLM 1.
Allmän karaktär
Det öppna odlingslandskapet som omger kyrkogården bidrar till att den enhetliga trädkransen ramar in kyrkogården. Vid kyrkogårdens södra sida, där allén leder fram till parkering och ingång, ger den jämnt lagda muren av kalksten ett symmetriskt intryck. De äldre gravvårdarna i kvarter A, södra delen, ger besökaren ett ålderdomligt intryck av kyrkogården då den härstammar från 1600-talet. Kyrkogården har en öppen karaktär där vissa delar av kvarteren har få vårdar, vissa områden av kyrkogården saknar rygghäckar, detta bidrar till ett glest intryck.
Omgärdning
Västra muren: delvis murad halvmur ca 1,1-1,2 m hög av ca 0,3-0,7 m runda stenar i grå granit.
Norra muren: murad halvmur. Höjden varierar från ca 1,0 m vid det nordvästra hörnet till ca 0,4 m vid nordöstra hörnet. Stenarnas storlek ca 0,2-0,8 m stora.
Östra muren: delvis murad halvmur, ca 1,0 m hög.
Södra muren: murad halvmur med relativt regelbundna skift av lagda kalkstensplattor ca 0,05-0,2 m höga. Muren ger ett enhetligt intryck och är genomgående ca 0,9 m hög. I sydvästra hörnet är muren ”lagad” med diverse stenar. Den södra mursträckningen härstammar från mitten av 1600-talet.
Ingångar
Söder: pargrindar i smidesjärn, enkel utsmyckning och den konvexa toppen kröns av ett kors. Grindstolparna är av släthuggna kalkstensskivor, rikligt beväxta med lava, och avslutas med profilerad huv, täckt av plåt som kröns av kors i sten.
Vegetation
Trädkransen utgörs av lindar och ger ett enhetligt intryck och en tydlig inramning gentemot det flacka landskap som omger kyrkogården. Vegetationen på kyrkogården består av ett hagtornsträd som är planterat vid södra sidan av kyrkans entré. Vid kyrkogårdens östra del löper två rygghäckar parallellt i nordsydlig riktning. Den västra av dem är en klippt berberishäck ca 0,7 m hög. Den östra av dem är en klippt måbärshäck ca 0,9 m hög. En grusgrav i kvarter B del 1 vid den västra mursträckningen är omgärdad av en klippt tujahäck.
Gångsystem
Krattade grusgångar belagda med naturgrus. Grusgångarna omger kyrkogården och löper parallellt med muren samt delar av kvarteren.
Gravvårdstyper
Kyrkogården uppvisar en mängd olika typer av gravvårdar. Vanligast förekommande är breda och låga i svart, grå och röd granit. Det förekommer också äldre gravvårdar samt hällar, stenramsgravar samt grusgrav omgärdad av en tujahäck. Vårdar med
linjegravskaraktär förekommer. Titlarna på gravvårdarna varierar: folkskollärare och organist 1, byggmästare 1, hemmansägare 5, kyrkvärd 2, lantbrukare 6, kamrer 1, direktör 1, agronom 1, häradsdomare 2, kapten 1, patron 1, lantmästare 1,
kyrkvaktmästare 2, mjölnare 1, trädgårdsmästare 1 och trotjänarinna 1. Titlarna på gravvårdarna säger mycket om traktens näringsliv, på Strå kyrkogård är det
övervägande lantbrukare och hemmansägare.
Minneslund
Minneslund saknas.
Byggnader
Vid infarten till kyrkan finns en förrådsbyggnad till kyrkvaktmästaren, byggd 2005.
Övrigt
Utanför murens nordöstra hörn finns en gjuten kompost i samma höjd som muren. Vid infarten till parkeringen finns soptunna, tillgång till vatten samt diverse trädgårdsredskap. Utanför den södra muren i anslutning till parkeringen finns tre belysningsstolpar med klotformade kupor av genomskinligt glas. Vid murens sydvästra hörns utsida finns en stenansamling.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr ÖLM 2 – ÖLM 30
Kvarteret omfattar gravplats nr ÖLM 2 – ÖLM 30. Kvarter A består av två områden, ett som ligger norr om kyrkan samt ett som ligger söder om kyrkan. Det nordliga området omges av kvarter B i väst och norr samt kvarter C i öst och kyrkan i söder. Det sydliga området omges av kvarter C och D i väst och öst samt kyrkan i norr och kvarter B i söder.
Allmän karaktär
Den södra delen av kvarteret ger ett enhetligt och ålderdomligt intryck, då området utgörs av äldre gravvårdar. I den norra delen är vårdarna ditflyttade och uppställda på rad, på en liten yta av området. Övervägande delen är oexploaterad.
Omgärdning
Omges av grusgångar.
Vegetation
Vid kvarterets södra del är ett hagtornsträd planterat vid kyrkoentréns nordvästra hörn.
Gångsystem
Krattade grusgångar.
Gravvårdstyper
Det södra området har inga markerade rader. Området domineras av resta gravvårdar samt en häll som skivar sig kraftigt. Dessa äldre gravvårdar är rikligt beväxta med lava. Materialet är kalksten samt svart granit. Kvarterets norra del består av ditflyttade gravar, där vårdarnas storlek och form varierar, även hällar förekommer. De är placerade på rad och materialet är röd, grå och svart granit samt kalksten. Kvarteret utgörs av äldre vårdar där inskriptionen i genomsnitt är oläsbar.
Övrigt
På kvarterets södra del finns en fasadbelysning.
Kvarter B Gravplats nr 1-94
Kvarter B består av delvis ett område runt kyrkogården, del 1, där gravvårdarna är numrerade enligt gravkartan 1-62. Kvarter B utgör även två områden i kyrkogårdens västra del, del 2 och 3, där gravvårdsnumren är 63-94 + ÖLM 1.
Allmän karaktär
Sammantaget ger kvarter B ett glest intryck då de tre delområdena har glest mellan gravvårdarna samt att delar av området är oexploaterade. Avsaknaden av häckar bidrar också till det glesa och flacka intrycket. Vårdarna varierar i storlek och ålder.
Omgärdning
Del 1 omgärdas av åkermark i väst, norr samt öst, där även en mindre ängsmark angränsar till kyrkmuren. I söder parkering samt åkermark. Del 2 omgärdas av kvarter B del 1 i väst och norr, i öst kvarter A norra delen samt kyrkan, i söder kvarter B del 3 samt kvarter C del 1.
Ingångar
Vid kvarter B del 1, södra mursträckningen, huvudingång till kyrkogården från parkeringen.
Vegetation
Häckar och annan vegetation saknas, dock löper kvarter B del 1 parallellt med trädkransen.
Gångsystem
Krattade grusgångar löper parallellt längs kvarter B del 1 samt omgärdar och delar av kvarter B del 2. Kvarter B del 3 omges av grusgångar och i öst avgränsas med en grusgång gentemot kvarter C del 1.
Gravvårdstyper
Kvarter B del 1, varierade gravvårdar, resta, låga och breda samt hällar. Svart grå och röd granit. Stenramsgravar och en grusgrav är omgärdad av en tujahäck.
Kvarter B del 2, som del 1 dock ingen häckramsgrav.
Kvarter B del 3, som del 2 fast här dominerar låga och breda vårdar.
Vårdarnas ålder varierar, men är i huvudsak från slutet av 1800-talet till 1960-tal.
Övrigt
Vid kvarter B del 2 står en urna i gjuten armerad betong, täckt av lava.
Kyrkvaktmästaren kände inte till dess historia, den förvaras inomhus under vintern för skydd.
Kvarter C Gravplats nr 1-254
Kvarter C är uppdelat i två delar, del 1 omfattar ett område på kyrkogårdens västra del. Området omges av kvarter B del 3 i väst, i norr kvarter B del 2, i öst kvarter A sydliga delen, i söder kvarter B del 1. Kvarter C del 2 utgörs av ett rektangulärt område på kyrkogårdens östra sida, området löper i nordsydlig riktning. Det omges av kvarter A samt kyrkan i väst. I norr, öst och söder kvarter B del 1.
Allmän karaktär
Kvarter C del 1 ger ett enhetligt intryck då vårdarna är övervägande låga och breda. Detsamma gäller kvarter C del 2, som också är det enda kvarter på kyrkogården som är bevuxet med rygghäckar vilka ger struktur åt området.
Omgärdning
Kvarterets bägge delar omges av krattade grusgångar. Kvarter C del 1 delas av en grusgång gentemot kvarter B del 3 i väst, grusgången går i nordsydlig riktning. Kvarter C del 2 delas av en övervuxen gång med kalkstensplattor i nordsydlig riktning. Ingångar
Vegetation
Längs kvarter C del 2 löper två rygghäckar, en klippt berberis ca 0,7 m hög samt en klippt måbärshäck ca 0,9 m hög i nordsydlig riktning.
Gångsystem
Krattade grusgångar omger kvarter C del 1 och 2.
Gravvårdstyper
Låga och breda gravvårdar i röd, grå och svart granit. Tre högre gravvårdar utmärker sig från de övriga. Varierad ålder på vårdarna men i huvudsak från 1960 – 2000-tal.
Övrigt
Förekommer belysning i äldre mer klassiskt snitt än de övriga vid parkeringsplatsen, samt fasadbelysning på stolpe.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - STRÅ
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 616, 1900: 633, 1995: 98
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Broby införlivad omkring 1700.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca 4 km söder om Vadstena väl synlig på en höjd ute på slätten. Få byggnader omger kyrkan, endast f.d prästgården samt ett f.d. ålderdomshem. Vid Broby finns en övergiven kyrkplats efter det att Broby socken införlivades i Strå ca 1700.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt torn i väster, något förskjutet mot söder. Den ursprungliga romanska kalkstenkyrkans utseende framgår av en Brennerteckning från ca 1670. Den bestod av långhus, kor med absid och ett västtorn, troligen uppförda vid slutet av 1100-talet. På teckningen syns även en stor, sannolikt senmedeltida, utbyggnad på sydsidan som sträcker sig från tornets västfasad till mitten av långhuset. Det synes ha fungerat som vapenhus, möjligen också som kapell av storleken att döma. Av medeltidskyrkan återstår idag tornets nedre del, sannolikt ingår också långhusets romanska sydvägg i den nuvarande. Kyrkan har sedan utvidgats åt norr och öster i olika omgångar. På 1640-talet utvidgades kyrkan åt norr, sannolikt tillkom nuvarande sakristia vid det tillfället. År 1703 revs det gamla koret och kyrkan förlängdes österut.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader genombrutna av spetsvälvda fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett brant sadeltak, valmat i öster. Dess skiffertäckning omlades senast 1991.Västtornet kröntes enligt Brenners teckning av en pyramidformad stenhuv. Dess nuvarande överbyggnad med huv och lanternin härrör från 1771. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet täcks av ett kassetterat plant träbjälktak. Interiören restaurerades 1908-09 av arkitekt S. Torgersruud och 1948 under ledning av Erik Lundberg. Vid det senare tillfället omputsades innerväggarna och i stort sett samtlig inredning sågs över. Bänkinredning och läktare, som härrörde från 1800-talets andra hälft, byggdes om och ommålades. Äldre färgskikt framtogs på altaruppsatsen och predikstol, bägge i provinsiell barock. Predikstolen härrör från 1677 och altaruppsatsen från 1743.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den medeltida dopfunten försågs vid restaureringen 1948 med en nyhuggen sockel efter Erik Lundbergs ritningar.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Inventeringsår 2016
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida.
Storskifteskartan från 1786 visar att kyrkogården har den kvadratiska form som den har idag.
I Östgöta Bladet, augusti 1929, vittnas det om omfattande restaureringsarbeten som var aktuella på kyrkogården i Strå. Gravvårdar från 1600- och 1700-talen befriades inskription och ornament från mossa. Även yngre gravvårdar snyggades upp.
På fotografier från 1948 har kyrkogården den öppna karaktär som den har idag. Det finns dock flera träd på kyrkogården och de är idag borttagna, förutom det hagtornsträd som växer på kvarter A.
Den fd sockenstugan som ligger vid uppfartsvägen till kyrkogården byggdes i slutet av 1700-talet som fattighus nära kyrkan. På 1800-talet förlades folkskolan dit. I bottenvåningen, i ett rum, bodde ett tiotal fattighjon. Det andra rummet användes då till småskolans lektionssal. De äldre barnen hade lektioner på övervåningen. Här låg även bostaden för kantorn och dennes familj och ett rum fungerade som bostad åt lärarinnan. Vid sekelskiftet 1900 upphörde stugan att fungera som skola och fattighus. Den stod tom till 1928 och blev då hyreshus och kyrkvaktmästarbostad.
STRÅ KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Strå församling Vadstena kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna i Dals härad. Några av landets äldsta kyrkor. Ingår i Kyrka i bruk, Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1948.
Tagesson, Göran, Strå kyrka, Byggnadsarkeologisk undersökning, Rapport 101:2001,
Östergötlands länsmuseum.
Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Riksantikvarieämbetet
2003.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin