Motivering (skydd): Kulturmiljö av mycket stort värde då den har en mycket väl bibehållen helhet, den bäst bevarade bybildningen i Varola. I Varola kyrkby finns även exempel på mycket ovanliga bostadshus, församlingens gemensamma byggande, välbevarade gårdsmiljöer och stenladugårdar, mycket karaktäristiska för Varola och denna del av Kåkindslätten. Kopplingen till de lokala byggmästare som varit verksamma i Varola är påtaglig i byns bebyggelse. Av stort värde för byns sociala liv är även att skola och lanthandel fortfarande är i drift.
Kulturmiljön ger uttryck för hur bondbyar var uppbyggda fram till skiftesreformer och bysplittringar dramatiskt förändrade landsbygden under 1800-talet. De kvarvarande gårdarna är i olika hög grad bevarade, men ger en god bild av olika tiders byggnadsskick. Kulturmiljön ger även uttryck för den omfattande byggenskap som församlingen genomförde under 1800-talet i form av kyrka, skolhus och barnmorskebostad. Trots förändringar av bebyggelsen under främst 1900-talets senare del, då bl.a. ett par större ekonomibyggnader rivits och några nya bostadshus tillkommit, upplevs miljön idag till stor del som ålderdomlig och autentisk.
Kulturmiljön karaktäriseras av en tät bymiljö på en kulle omgiven av ett storskaligt kulturlandskap. Bebyggelsens placering är typisk med mangårdar i byns centrala del och ekonomibyggnader i utkanten. Karaktäristiskt är även lokalisering av församlingsanknuten bebyggelse i anslutning till den gamla kyrkplatsen vid ån Ösan. Bebyggelsen karaktäriseras av flera ålderdomliga byggnader, såväl bondbebyggelse som byggnader uppförda för allmänna ändamål. Varola var en väletablerad byggmästarsocken, och typiskt för bygden är gedigna stenladugårdar. Kopplingen till byns ursprung är levande tack vare att det fortfarande finns ett aktivt jordbruk i byn.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2002)
VAROLA KYRKA - Kyrkan uppfördes 1864 av lokala byggmästare. Exteriören, med inslag av sågäl nyklassicism som nygotik och nyromanik, utgör en god representant för en välbevarad kyrka från 1800-talets andra hälft. Den långa och breda, nord - sydligt placerade kyrkan består av långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i söder, ett smalare torn med lanternin i norr samt en korsarm i väster och en i öster. Båda korsarmarna har en spetsbågig risalit, krönt av en åttakantig takryttare med torntak.
FASAD - Fasaden är avfärgad vit och spritputsad samt slätputsad runt fönster och dörrar. Sockeln utgörs av granitkvadrar. Lanterninen samt korsarmarnas takryttare är klädda med kopparplåt. Kyrkan har slätputsade hörnlisener. Under takfoten är en slätputsad gesims, dekorerad med inpressad trappstegsformad bård. Tornet saknar denna bård, men har en profilerad gördelgesims med kopparplåtstak. Strax ovanför portalen på tornets norra fasad sitter ett blindfönster med fönsterbänk av kalksten. Istället för fönster finns en slipad kalksten med följande inskription i guld: "TILL GUDS ÄRA 1864".
PORT - Kyrkan har två portar med likartad utformning och placering: Torningången i norr samt ingång till ett vapenhus i västra korsarmen. Portarna består av gråmålade pardörrar. Varje dörrblad är klätt med tre speglar, vardera dekorerat med ett nedsänkt fyrpass. Över bladen sitter ett ljusinsläpp i form av ett halvrunt rosettfönster. Dörr och fönster är placerade i en rundbågad perspektivportal. Fem trappsteg av kalksten leder upp till dörren. Ytterligare en port leder in från sakristians sydsida. Dörren består av grönmålade vertikala brädor. En kalksten och tre granitstenar leder upp till dörren.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset fyra symmetriskt placerade fönster och koret har tre fönster i söder. De rundbågiga ytterbågarna är gråmålade och har fem lufter, fyra rektangulära samt överst ett halvrunt rosettspröjsat. De rektangulära lufterna är indelade i sex smårutor genom profilerade träspröjsar. Fönstren är placerade i inåt konande, rundbågiga nischer och har solbänkar av kalksten. Det södra korfönstret har, istället för den rektangulära spröjsningen, en glasmosaik med ett kors samt röda glas. Spröjsarna är av trä. Sakristian i östra korsarmen har smala rundbågiga fönster, två i öster och ett i norr. Dessa är smalare, med endast sex rutor förutom den rundade överdelen, men är i övrigt som långhusfönstren. Vapenhuset i väster har likadana fönster, ett i norr och ett i söder. Samtliga fönster har slätputsade omfattningar. Korsarmarna har var sitt runt, högt sittande, blindfönster i öster respektive väster. På första och andra våningen har tornet vardera ett fönster i väster respektive öster. Dessa är smalare med endast tre lufter, men är i övrigt som långhusfönstren. På tornets norra fasad finns på andra våning ett rosettfönster, placerat i nisch. På första våningen finns ett blindfönster. (se fasad) Tornet har i varje väderstreck dubbla, tätt sittande ljudgluggar med grå jalusiluckor. Gluggarna har slätputsade omfattningar samt solbänkar av kalksten.
TAK - Såväl långhuset som korsarmar har skiffertäckt sadeltak. Korsarmarnas risaliter är täckta med gråmålad järnplåt och pryds av var sin åttakantig takryttare av grå järnplåt. Överst på varje takryttare är en liten, förgylld spira. Tornet har flack huv samt fyrsidig lanternin med avfasade hörn. Lanterninen kröns av ett torntak med förgylld kula och kors. Lanterninen och dess torntak täcks av kopparplåt. Hängrännor och stuprännor är av kopparplåt. Långhusets taknock är skodd med grå järnplåt.
VAROLA KYRKA - Interiören domineras av sitt ursprungliga, nygotiska öppna innertak med synliga bjälkar. I övrigt härstammar inredningen från medeltid samt 1700 - 1900-talet. Kyrkan består av långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i söder, vapenhus i tornets underbyggnad i norr, sakristia i östra korsarmen och i den västra ett extra vapenhus.
LÅNGHUS - Det stora långhuset uppdelas genom mittgång och tvärgångar. Tvärgångarna leder till en port vid varje långsida. I norr är en läktare med en större läktarunderbyggnad. Vid östväggen är predikstolen placerad närmast koret.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående smala, lackade brädor av gran. I långhusets nordvästra delen är på golvet en äldre gravhäll av kalksten fastgjuten.
VÄGG - Väggarna har en grå, borstad putsyta. Väggarna avslutas upptill av målade, schablonartade bårder i flera lager. Närmast taket är en fris med nedhängande, stiliserade löv, målade i omväxlande grönt och gulvitt. Under denna finns gröna, skulpterade takkonsoler, monterade på ett profilerat listverk i vitt och mossgrönt. Under takkonsolerna är bland annat en bred, dekormålad bård i gula, gulbruna och gröna nyanser. Bårdens nedre parti består av en pärlstavsfris och dess övre del av stiliserade växtrankor i jugendstil. Rankorna uppdelas genom nedsänkta, kvadratiska fält med rosetter. I södra och östra delen av långhuset finns en rak, grå golvlist. Väggen mot läktarunderbyggnad i norr utgörs av vitmålade byggskivor med enkelt ramverk.Vägg mot läktarunderbyggnad i väster utgörs av gråvitmålade träfiberplattor.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Samtliga innerdörrar är nya, rektangulära och klädda med speglar, målade i tre grå nyanser. Två höga dörrar med vardera fyra kvadratiska speglar leder ut till vapenhus i väster. En enkel dörr med två stora rektangulära speglar och en smal spegel emellan leder till sakristia i öster. Dörrbladen indelas i tre speglar, målade i tre olika grå toner. Dörren mot läktarunderbyggnad i norr utgörs av en svängdörr med rosettprydda mässingsknoppar. Dess dörrblad har vardera tre kvadratiska speglar. Dörrarna till korsarmarna sitter båda i rektangulära nischer, vilka i sin tur omges av var sin mycket hög, rundbågig nisch/portal.
FÖNSTER - Långhuset har två fönster på vardera sida om korsarmarna. De rundbågiga fönstren har gråmålade innerbågar med fem lufter. Den övre är halvrund, övriga rektangulära. Dessa är genom blyspröjsar uppdelade till smårutor med s.k. antikglas. Fönstren sitter i utåt konande, djupa putsade fönstersmygar.
TAK - Taket är ett öppet tredingstak, av längsgående brädor. Det ljusblå taket har synliga bjälkar , som uppdelar det i rektanglar - två rader i mitten och en rad utmed väggarna. Runt de bildade rektanglarna sitter smala, profilerade och ljusgröna lister. Se även under rubriken vägg ovan.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - En läktarunderbyggnad från 1954-1955 innehåller tre rum, skiljda åt genom väggar och innerdörrar. I mittdelen, är en korridor - tidigare norra delen av långhusets mittgång. Väggarna har borstad, vit puts. Två dörrar mot öster och en mot norr är målade i tre grå nyanser och försedda med vardra två speglar. Bakom dörren i nordöst går läktartrappan upp. Mellan dörrarna är träpilastrar/pelare. Rummet i väster är ett samtalsrum/konfirmandrum med vägg som korridoren. Det östra rummet är garderob och har väggar av byggplattor. Båda rummen har golv och fönster som i långhuset samt tak av vitmålade, längsgående brädor. Under läktaren fanns tidigare bänkar. Dörren mot vapenhuset är en pardörr från tidigt 1900-tal. Dörren har litet, ovalt handtag av mässing och är placerad i en rektangulär nisch. Dörrbladen har vardera tre speglar, målade i tre grå nyanser.
KOR - Koret är tresidigt avslutat i söder. Det skiljs från långhuset genom en höjd nivå. Vid sydväggen är altaret placerat och på vardera sida en nummertavla. I östra delen av koret står ett piano från första hälften av 1900-talet och i den västra dopfunt samt en manshög Kristusskulptur. I koret finns även två svartmålade raka stolar i barockmodell från 1700-talet samt en matta i blå, röda och ljusgröna färger. Mattan är komponerad av S. Frössling och K. Åsling och vävd 1957.
GOLV - Det upphöjda korgolvet består av ett parkettgolv från 1955 med längsgående lameller. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt. Även här ligger parkett. En ytterligare upphöjning av golvnivån är under och runt altaret, där ett golv av slipad och polerad kalksten placerats.
VÄGG - Väggen har samma beläggning som långhusväggen. Korväggen är tresidig. FÖNSTER - Koret har ett fönster i väster och ett i öster. Sydfönstret är förbyggt av altartavlan. Fönstren har samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Taket utgör en fortsättning på långhusets tredingstak.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1950-talet består av en slipad och polerad kalkstensskiva, som vilar på ett murat och putsat underrede av tegel.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är består av fyra kvarter, uppdelade genom en bred mittgång samt en tvärgång. De breda bänkarna står en bit ifrån ytterväggarna, så att sidogångar bildas. De södra bänkkvarteren innehåller åtta bänkar och de norra sex bänkar. Bänkar har borttagits i norr. Bänkinredningen har dörrar mot mittgången, men är öppen mot sidogångarna. De gråmålade dörrarna samt skärmarna i norr och söder har rektangulära speglar. Spegelramar samt profilerade sarger upp - och nedtill är målade i mörkare grått. I övrigt är bänkarna målade i engelskt rött. Bänkarna är möjligen från 1800-talets mitt och flyttade från kyrkans föregångare. De är troligen ombyggda, avkortade mot sidogångarna och ommålade, senast 1955.
PREDIKSTOL - Den runda predikstolen i rokoko, är troligen delvis från 1700-talet. Den gråmålade korgen har speglar med förgylld akantusdekor i relief samt ovanför dessa en förgylld pärlstavsbård och en akantusbård. Mellan speglarna finns skulpturer av evangelisterna och Kristus med förgyllda mantlar och respektive attribut. Predikstolens nederdel från sent 1800-tal har en vulst med förgyllda kanter samt ett skulpterat, nedhängande klot. Fot saknas.
Predikstolen har även ett kupolformigt, uppåt konande, runt ljudtak. Det gråmålade ljudtaket har förgyllda lister och kröns upptill av ett förgyllt klot med en ängel. Ängeln bär ett palmblad samt spira. Från kanten hänger ned skulpterade girlander samt druvklasar. Trappan från 1955 leder upp från söder. Den profilerade handledaren har gråmålad skärm med speglar, omgivna av förgyllda ramar.
ORGEL - Nuvarande orgelverk installerades 1966. Det har 15 stämmor och två manualer.Orgelverket föregicks av en orgel med åttastämmigt orgelverk, byggt av E.A Setterqvist i Örebro. Orgelfasaden, den ursprungliga från 1875, grupperar piporna genom gråmålade korintiska pilastrar med guldfärgade kannelyrer. Fasaden pryds av profilerade och förgyllda krönlister samt skulpterade växtrankor och urnor. Det överskjutande mittpartiet har en snidad palmettbård samt överst en skulpterad urna.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två stycken grå, fyrsidiga pelare. Läktaren har utskjutande, halvrunt mittparti/balkong. Det grå läktarbröstet består av ett helt skrank med rektangulära speglar i mörkare grått. Speglarna har enkla, guldfärgade ramar.Läktarbröstet har profilerade sarger upp - och nedtill. Via en trappa i långhusets läktarunderbyggnad når man läktaren, som har tre gradänger.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan är en oljemålning av B Hamrin. Den placerades i kyrkan 1955. Målningen, i grå och brun färgskala med röda inslag, föreställer Jesus som välsignar barnen. Målningen täcker södra korfönstrets fönstersmyg, förutom nedre delen där en playwoodskiva placerats.
Vid korets västra sida står sedan 1980-talet en vit Kristusskulptur av gips efter Thorvaldsens original. Den nästan manshöga skulpturen på ett kubiskt podium stod före 1955 på altaret. Ett mörkrött tyg satt då framför korfönstret.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen består av ett gråmålat skrank med tätt sittande, gråmelerade speglar samt brunmålade ramar. Under armstödet är en list av utsågade, gråmålade ornament med en smal, guldfärgad list under. Det djupa knäfallet är, liksom armstödet stoppat och klätt med grårandigt ylletyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten med uttömningshål har cylindrisk, nedåt konande cuppa och en uppåt konande fot. Funten är av sandsten och saknar dekor.
NUMMERTAVLA - Kyrkan har två fristående, vita nummertavlor från 1800-talet. De vilar på pelare med guldfärgade kannelyrer. Pelarna är fästa i fyrsidiga underreden med guldfärgade ramar och snidade rosetter. Tavelramarna har delvis guldfärgade lister och kröns av tandsnitt samt skulpterade karnisbågar samt lyra i guldfärg.
ÖVRIGT - I långhuset hänger tre elektrifierade mässingsljuskronor utmed varje långsida och på läktaren två stycken. I koret är en kristallkrona från ca 1800 med nedhängande prismor och girlander. Kyrkan äger även tio lampetter och två ljusarmar.
ÖVRIGT - I långhuset hänger tre elektrifierade mässingsljuskronor utmed varje långsida och på läktaren två stycken. I koret är en kristallkrona från ca 1800 med nedhängande prismor och girlander. Kyrkan äger även tio ljusplåtar och två ljusarmar.
VAPENHUS I TORNET - Här förvaras på västsidan en omålad, rikt järnbeslagen kista med dubbla lås. På en nyckelskylt är ristat "ABS" och smitt och monterat "1688" .
GOLV - Golvet består av rektangulära kalkstenar
VÄGG - Väggen har vit, borstad puts. Upptill avgränsas väggen av en gulbrun taklist. PORT - Porten i norr består av en hög pardörr från början av 1900-talet. Vardera dörrblad har fyra kvadratiska spegelfyllningar, målade i tre grå nyanser. Ett av dörrbladen har ovalt, litet mässingshandtag. Porten har ett halvrunt ljusinsläpp i form av rosettfönster och är placerad i en rundbågig nisch.
FÖNSTER - Ett fönster i öster och ett i väster är placerade i utåt konande, rundbågiga nischer. De rundbågade innerbågarna har tre lufter, uppdelade i smårutor genom profilerade, gråmålade spröjsar.
TAK - Taket utgörs av vita, breda, tvärgående brädor.
VAPENHUS I VÄSTER - Vapenhuset i västra korsarmen har tak av omålade brädor. Det används som förråd. I övrigt har det samma utformning som norra vapenhuset.
SAKRISTIA - Utmed norra väggen av sakristian står ett litet altare av granitskivor. I östra fönsternischen är en ca en meter hög, röd Kristusskulptur av gips från 1885. Här finns även ett rektangulärt 1800-talsbord.
Utmed sakristians södra vägg finns höga, vitmålade förvaringsskåp. Väster om dessa leder en dörr, via ett litet vindfång, ut till ett litet toalettutrymme i öster och till ytterdörren mot söder. Samtliga dörrar är gråmålade med tre speglar. I sakristian finns en krona av malm från 1800-talets mitt, den så kallade "vargakronan".
GOLV - Golvet är gjort av röda lertegelstenar.
VÄGG - De vitmålade väggarna är putsade och borstade. De avslutas upptill av en rödbrun taklist. FÖNSTER - Fönstren är smala, rundbågade och spröjsade i smårutor med blyspröjsar. De gråmålade fönstren sitter i utåt konande, vita fönstersmygar och har fönsterbrädor av slipad och polerad kalksten.
TAK - I taket sitter rektangulära gråmålade, tvärgående brädor.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Via en halvtrappa från läktaren når man vidare. Golv och tak på våning 2, 3 och 4 utgörs av grå träplankor och väggen täcks av borstad, vit puts. Höga, rundbågiga fönster i öster och väster når från våning 2 till 3. Under taket finns på våning 2 gula schablonmålningar i ett stiliserat växtmönster. Här förvaras en brandspruta. På våning 3 finns ett rosettfönster mot norr. På våning 4 är de fyra dubbla ljudluckorna placerade liksom två klockor. Den ena är gjuten 1738, medan den andra är medeltida. Våning 5 utgör lanterninvåning.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 05
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kors - På kula, Portal, Sakristia - Öster, Takryttare, Torn - Norr, Vapenhus - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Varola kyrka föregicks av en medeltidskyrka ett litet stycke väster om nuvarande. Från denna kyrka återstår en dopfunt. 1827 beslutades att en ny och större kyrka skulle byggas. En kyrka i Karl Johanstil med plats för 600 personer invigdes 1842 på den plats där Varola skola idag står. På grund av dåliga markförhållanden sprack murarna efter tio år och man lyckades aldrig komma tillrätta med grundproblemen. 1864 byggdes därför ännu en kyrka, den nuvarande, på en allmänning. Ritningarna var gjorda av Överintendentämbetet. Gustav Andersson och Johan Larsson, Lanna i Varola var byggmästare. De gamla bänkarna flyttades med från Karl Johan - kyrkan liksom predikstolen från 1700-talet. Predikstolen är troligen ombyggd under 1800-talet. 1875 fick kyrkan en orgel, byggd av EA Zetterqvist i Örebro. Fasaden ritades av Stenhammar.
1948 anlades kyrkogården runt kyrkan enligt Vilhelm Gustavssons, Skövde, förslag. 1954 -1955 skedde en större renovering. Anders Ekman, Skövde, var arkitekt, Evald Johansson, Varola, byggmästare och Alvar Johansson, Stenstorp, målarmästare. Långhuset förkortades genom att bänkar borttogs och en läktarunderbyggnad byggdes och inreddes. En ny predikstolstrappa byggdes och predikstolen konserverades. Ett nytt altare av en slipad kalkstensskiva och putsat tegel byggdes istället för ett äldre träaltare. Parkettgolv inlades i koret. En ny altartavla av Bengt Hamrén uppsattes och fönstren försågs med antikglas. Thorvaldsens Kristus ställdes undan på vinden. En gammal torntrappa ersattes av en ny. Ett tak i vapenhuset höjdes för att frilägga fönster. Det tidigare gulvita trätaket fick sin nuvarande blå färg och de tidigare brungröna bänkarna målades i rött. Elektrisk uppvärmning med bänkvärme installerades. De elektriska arbetena leddes av Sigurd Lindén, Skara. Fasaden omputsades.
1966 skaffade man nytt orgelverk, tillverkat vid Nordfors och co, Lidköping. Adolf Niklasson lämnade in förslag på ny orgelfasad, men församlingen tilläts inte av Riksantikvarieämbetet att bygga en ny sådan. 1974 skedde underhållsarbeten i exteriören. 1992 upptäcktes rötskador i tornet. 1997 målades fönster och korfönstret reparerades av Per-Erik Lerkström. 2000 - 2001 utfördes åter en del underhållsarbeten. Fasaden fick ny spritputs, fönster lagades och målades, skiffertaket omlades, yttertrappor lagades bl.a.
Inventeringsår 2022
Varola 9:1, Varola kyrka
Varola nuvarande kyrka uppfördes 1864 av två lokala byggmästare, Johannes Larsson och Gustaf Andersson från Lanna, efter ritningar från Överintendentsämbetet. Den medeltida kyrkan vid den gamla kyrkplatsen vid ån Ösan hade drygt tjugo år tidigare ersatts av en kyrkobyggnad i Karl Johanstil, som uppfördes på den nuvarande skoltomten och invigdes 1842. På grund av dåliga markförhållanden sprack murarna efter tio år och man lyckades aldrig komma tillrätta med grundproblemen. 1864 byggdes därför ännu en kyrka, den nuvarande, på en allmänning i kyrkbyn. Exteriören, med inslag av olika nystilar, utgör en god representant för en välbevarad kyrka från 1800-talets andra hälft. Den långa och breda, nord - sydligt placerade kyrkan består av långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i söder, ett smalare torn med lanternin i norr samt korsarmar åt öster och väster. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade fönster- och dörromfattningar samt hörnlisener. Såväl långhuset som korsarmar har skiffertäckt sadeltak, medan lanterninen och torntaket är klädda med kopparplåt. Portarna består av gråmålade pardörrar och fönstren är rundbågiga.
År 1100-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1700-1799 Fast inredning - predikstol
År 1842 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byggdes ursprungligen för en äldre kyrka.
År 1864 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, vapenhus, torn.
Byggmästare: Gustaf Andersson, Varola
Byggmästare: Johan Larsson, Lanna Varola
År 1864 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1875 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1954-1955 Konservatorsarbeten
År 1954-1955 Underhåll - omputsning
Hantverkare - Målare: Alvar Johansson, Stenstorp
Arkitekt: Anders Ekman
Byggmästare: Evald Johansson, Varola
År 1954-1955 Fast inredning - altare
År 1954-1955 Specifika inventarier - altartavla
Ny
Arkitekt: Anders Ekman
År 1954 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Bengt Hamrén
År 1954-1955 Underhåll - målningsarbete, interiör
Målning bänkar, tak mm
Hantverkare - Målare: Alvar Johansson, Stenstorp
År 1966 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nyanskaffning
År 1997-1998 Underhåll - fönster
Målning fönster
År 1997-1998 Fast inredning - glasmålning
Lagning
Konstnär: Per-Erik Lerkström
År 2000-2001 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertak, återanvändning av befintligt skiffer.
Nya nockplåtar samt plåtanslutning vid torn.
År 2000-2001 Underhåll - fönster
Lagning och ommålning av fönster.
År 2000-2001 Underhåll - Omputsning, exteriör
Omputsning av långhusfasaden.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin