Motivering (skydd): KYRKOMILJÖ - Våmbs kyrka har ett högt och markerat läge ovanför Våmbs by på Billingens östra sluttning. KYRKOANLÄGGNING - Kyrkogården inramas av stenmur samt trädrad. I anläggningen ingår grusgångar, ett flertal buxbomshäckar samt smidesgrindar med stenstolpar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Våmbs absidkyrka uppfördes av kalksten under tidig medeltid. Västtornet, med dubbelvälvda torngluggar, är sannolikt från cirka 1200. Kryssvalven är troligen senmedeltida. 1897-1898, då kyrkan var mycket förfallen, genomfördes en omfattande renovering, som bl.a. innefattade grundförstärkning. Ett vapenhus i söder revs och putsen avlägsnades från fasaden. Exteriören är mycket välbevarad. Bevarad ursprunglig form och volym ger kyrkan en stark autenticitet.
Även interiören har bibehållit sin romanska karaktär. Från medeltiden är bevarat en liljesten, en dopfunt med reliefdekor, ett triumfkrucifix från ca 1200, en madonnaskulptur från ca 1200, en madonnaskulptur från 1400-talet, altarets skulpterade calvariegrupp samt en 1300-talsskulptur föreställande Johannes döparen. Den rikt skulpterade predikstolen är från 1773. I samband med Axel Forsséns renovering 1922-1923 omplacerades flera skulpturer och nytt altare murades. 1944-1945 insattes genom Axel Forssén nuvarande altarring och bänkar och vapenhusets valv ommurades.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkan har ett högt och framträdande läge.
- Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt omistligt kulturarv. - Medeltida murverk från medeltiden utgör ett omistligt historiskt dokument. - Bevarad medeltida plan.
- Bevarade träskulpturer och dopfunt från medeltiden.
- Predikstol från 1700-talet.
- Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, trädrad samt grusgångar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2002)
VÅMBS KYRKA - Våmbs lilla medeltida kyrka består av rektangulärt långhus, i öster ett lägre och smalare, rakt avslutat kor, halvrund, lägre och smalare absid samt västtorn. Kyrkan uppfördes under tidig medeltid, västtornet troligen ca 1200. Exteriören och planen är mycket välbevarad.
FASAD - Fasaden består av oputsade kalkstenar i jämna skiftningar. Fogarna har ristade markeringar. Fönster och dörrar är har omfattningar i form av kantställda kalkstenar. Tornets nederdel har kantkedja av större gråstenar i väster. I norr och söder har tornet en gesims av två lager tunna kalkstensskivor i höjd med långhusets takutsprång. Under gesimserna blir tornet något bredare.
PORT - Kyrkans huvudingång i väster består av en rundbågad dörr av svartlaserade, horisontella brädor. Dörren, från 1900-talets mitt, har smidda, vegetativt utformade järnbeslag, rombisk nyckelskylt och dragring av järn. Dörren är placerad i en rundbågad nisch. Framför porten är en tresidig kalkstenstrappa med två steg plus avsats och på båda sidor järnräcken utmed fasaden. En senmedeltida dörr i västra delen av sydfasaden har järnbeslagen framsida. Breda, horisontella järnband är fästa omlott med dekorativa nitar. Dörren har dragring och rombisk nyckelskylt med hjärtformade spetsar. Dörren är placerad i rundbågad nisch med en kalksten framför.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhus /kor två smala, rundbågiga fönster mot söder och två mot norr. Ytterbågarna är indelade i smårutor genom blyspröjsar. De är placerade i rundbågiga nischer med sluttande solbänkar av kalksten. Absiden har i öster ett mindre fönster med nedre delen spröjsad i kvadratiska rutor medan övre delen har strålformad spröjsning. I tornet finns mycket smala och små rektangulära, treluftiga fönster, placerade i djupa nischer - två i norr, två i väster och tre i söder. De fyra medeltida ljudgluggarna är dubbelvälvda. På varje sida finns två rundbågade öppningar, åtskiljda av skulpterad mittkolonnett med tärningskapitäl. Varje gluggpar är i sin tur placerat i en rundbågad nisch med solbänk av kalksten.
TAK - Såväl långhuset som kor och absid har spåntäckt sadeltak, varav absidtaket är valmat mot öster. Tornet kröns av ett järnkors med smidda dekorativa detaljer.
VÅMBS KYRKA - Kyrkan består invändigt av långhus kor med absid och vapenhus inrymt i tornets nederdel. En triumfbåge skiljer långhus från kor. Huvudingången är i väster, men en äldre ingång i söder är bevarad. Kyrkan har bevarade medeltida murar med kryssvalv, ålderdomliga fönsteröppningar samt medeltida inventarier.
LÅNGHUS - Det korta långhuset är uppdelat genom bänkarnas placering med en mittgång. Orgeln är placerad utmed norra delen av västväggen med spelbord mot öster. På sydsidan står tre rader stolar i västligaste partiet. Ovanför triumfbågen hänger ett krucifix, på norra delen av gaveln en madonna, på södra nummertavla samt på sydväggen en Johannesskulptur.
GOLV - Golvet utgörs av rektangulära, hyvlade kalkstensplattor. Under bänkarna är golvet förhöjt och utgörs av längsgående plankor, målade med gulbrun oljefärg.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avlutas nertill av ca 30 cm hög och 20 cm bred sockel av kalkstenar, överst täckta av ett cementlager. Väggarna bryts av två pelare mitt i långhuset. Under taket sitter i västgaveln en ventil.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - I västra delen av långhusets sydsida sitter en rundbågad, kraftig medeltida ekdörr med stocklås, försett med järnbeslag. Dörren är placerad i en rundbågig nisch. Den rundbågiga, nytillverkade dörren till vapenhuset är målad i gulbrunt och har fyllning av tre utsparade speglar med blå marmoreringar. Framför dörren ligger i vapenhuset en bred avsats av kalksten förutom tröskel.
FÖNSTER - Långhuset har ett högt och smalt, rundbågigt fönster i östra delen av varje långsida. Innerbågarna av omålad ek består av två lufter. Fönstren är placerade i utåt konande fönstersmygar, målade och putsade som väggarna. Fönsterbrädena består av konformade, utåt lutande kalkstenskivor.
TAK - Det slätputsade, vitmålade taket består av två kryssvalv.
KOR - Det ovanligt grunda koret ligger på en något högre nivå än långhuset och absiden på ytterligare något högre nivå. En triumf - valvbåge skiljer kor från absid, där altaret är placerat. Altarringen är belägen under bågen, predikstolen framför ett fönster på korets sydsida och dopfunten på nordsidan. Muren i vid triumfbågens sidor är mot väster något tjockare nedtill. Mellan den tjocka och tunna delen bildas en avsats, där en madonnaskulptur är placerad på nordsidan. På golvet ligger en matta från 1956. Mattan, som har geometriska mönster i främst grå och blå toner, är komponerad av Valborg Caesar
GOLV - Korgolvet består, liksom absidgolv, av rektangulära, hyvlade kalkstenar. VÄGG - Väggen är slätputsad och vitmålad.
FÖNSTER - Koret har i söder ett fönster med samma utseende och placering som långhusfönstren. I absiden är ett litet, rundbågat västfönster av omålad ek. Innerbågen är ospröjsad.
TAK - Taket är i koret tunnvälvt och i absiden hjälmvälvt.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret består av en slipad kalkstensskiva med murat och putsat framstycke. Gavlar saknas. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen i långhuset består av två kvarter, uppdelade genom en mittgång. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. På varje sida finns fem bänkar. Bänkinredningen är sluten och har förhöjt, gulbrunt trägolv. Väggskärmar, sitsar och ryggbrickor är målade i laserande rödbrun färg. Överst är en grå, profilerad sarg. Gavlar och bokbräden är ådrade i gulbrun färg. Gavlarna har utsparade, rektangulära speglar med blå ådring. Bänkradernas framstycken är sedan 1996 gjorda som lådor för textilförvaring.
PREDIKSTOL - Predikstolen i provinsiell rokoko är tillverkad 1773. Den polygona predikstolen har i varje hörn en vit skulpterad kolonn med akantuskapitäl i guld och blått. På varje sida är en upptill vinklad mörkare blå spegel med en skulpterad, vitklädd kvinna med guldfärgade bårder. Kvinnorna har symboliska attribut och symboliserar, från öster räknat, tron, ( ett barn) hoppet, (en duva) kärleken (kors och vinkalk) och rättrådigheten (förbundna ögon, spik och svärd) Under varje figur är en vit textavla med dygdens namn samt under "rättrådigheten" även "Anno 1773 JF". Korgen har profilerad, blåmarmorerad sarg upp - och nedtill. På den övre sargen är snidade, vita löv och på den nedre samt på bokstödet anemoner. Under sargen hänger skulpterade snäck - och bladrankor i vitt och guld Predikstolen saknar fot men under det konande mittpartiet är en profilsvarvad gul knopp.
Det plana, femkantiga ljudtaket har profilerad vit - och blåmarmorerad sarg med snidade akantusblad i hörnen . Ovanpå sargen är skulpterade medaljonger i blått med guldfärgade, växtornerade ramar. Under sargen finns nedhängande festonger i blått, vit och guld. Trappan leder upp från öster.
ORGEL - Orgeln från 1996 är byggd av Walter Thur Orgelbyggen, Torshälla. Den har tio stämmor, fördelade på två manualer. Fasaden är ådrad i grått. Piporna är grupperade i bl.a. två runda sidopilastrar och en vinklad mittpilaster. Krönet är brutet och profilerat liksom pilastrarnas bas. Under krönlisterna har orgeln snidade, genombrutna växtornament i guldfärg. På södra sidan är orgeln prydd med likadana speglar som bänkgavlarna.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan består av en skulpterad calvariegrupp, del av altarskåp från 1400-talet. Bilden skildrar korsnedtagningen med en stege lutad mot det svarta korset, Maria och Josef av Arimateas t.v. om Kristus och en tjänare t.h. På marken är en skalle.
ALTARRING - Altarringen från 1946 utgörs av ett rakt, genombrutet skrank. Den är placerad under valvbågen framför absiden med öppningen i söder. Altarringen har dekor i form av en spegel vid varje sida och häremellan av profilsvarvade balusterdockor. Färgen går i gulbrunt med blå marmoreringar. Knäfallet är stoppat och klätt med blått tyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten, troligen 1200-tal, har uttömningshål. Cuppan är cylindrisk och nedtill konande. Mellan två horisontella repstavar är en bred palmettbård i relief. På en sida av bården är ett litet ansikte och på den motsatta en djurkropp - häst? Den uppåt konande, fyrsidiga foten har en inhuggen båge på varje sida.
NUMMERTAVLA - Den svarta nummertavlan är rektangulär med vinklad överdel. Den har sex nedsänkta, svarta speglar den översta med en grå målad lyra. Kyrkan har två fristående nummertavlor. Tavlorna är svarta med genombruten ram med guldfärgad lyra och bladslingor i grönt. De har profilsågad fot, ådrad som korbänkarna.
SITTANDE MADONNASKULPTUR - En sittande, omålad madonnaskulptur med ett stelt sittande Jesusbarn är från 1200-talets mitt. Madonnan är placerad på gaveln mellan kor och absid.
STÅENDE MADONNASKULPTUR - En stående madonna vid triumfbågens norra anfang är rikt målad med röd dräkt och blå mantel. Madonnan är skildrad som himladrottning med stjärnkrona och månskära under fötterna. Denna senromanska Maria bär Kristusbarnet på vänsterarmen och dateras till 1250-1349.
JOHANNESSKULPTUR - En skulptur från 1300-talet, föreställande Johannes döparen, saknar spår av bemålning. Skulpturen uppvisar den typiska gotiska kurvan.
TRIUMFKRUCIFIX - Det tidigmedeltida triumfkrucifixet (1100-1249) skildrar en mager, lidande Kristus med törnekrona och spikar i händer och fötter. Skulpturen av ek är tunt målad med ljus färg, hår och skägg med mörk färg.
KLOCKA - En ringklocka med inskription "ANNO 1744" hänger på sydsidan av triumfbågen. VAPENHUS - Vapenhuset i väster utgörs av tornets underbyggnad. I vapenhusets nordöstra del finns ett cylindriskt , murat, putsat och vitmålat trapphus. I trapphuset går en murad spiraltrappa. Väster om trapphuset samt utmed sydväggen är fristående skåp för böcker mm. Mitt på denna vägg hänger en svart minnestavla från 1790 med inskriptioner angående kyrkans historia.
GOLV - Golvet består av rektangulära, hyvlade kalkstenar
VÄGG - Väggen är vit och slätputsad. I västra delen av sydväggen, fastsatt med järnklamrar, är en liljesten med reliefmotiv samt väster om denna en gravsten med inskriptioner från 1782. Nedre delen av sydväggen, i höjd med fönstrets nederdel, vinklar ut och blir något tjockare.
PORT /DÖRR - Den rundbågade porten består av en ny dörr med fyllning av vertikala, svartlaserade brädor. Låset täcks av en kåpa av svart järnplåt. Dörren är placerad i en rundbågig nisch. Framför dörren är en avsats av kalksten. På trapphusets sydsida är en rektangulär nisch med en slät, gråmålad dörr.
FÖNSTER - På sydsidan är en mycket liten och smal, rektangulär fönsteröppning med ett fönster. Innerbågen av omålat trä har två lufter. Den är placerad i en utåt starkt konande fönstersmyg, putsad och målad som väggarna. På västra delen av trapphuset är en kvadratisk nisch med ett litet fönster. I nischen är en kanonkula, som danskar skall ha skjutet på kyrkan på 1500-talet.
TAK - Det tunnvälvda taket är slätputsat och vitmålat.
TORN
TORNVÅNINGAR - Våning 1 utgörs av vapenhus. Via en spiraltrappa inhuggen i muren når man vidare. Över trappan är ett trävalv och i muren är ristat:" Detta valv lades 1994. På våning 2 finns textilskåp, stolar mm. Tak och vägg är slätputsade och vitmålade. I östväggen är en ventil. Golvet utgörs av oputsade kalkstenar. I norr, söder respektive väster är ett smalt, rektangulärt fönster placerat i en konande fönstersmyg. En trätrappa leder vidare. Våning tre används som förråd för bl.a. stolar. Golv och tak utgörs av träplankor. Väggen består av oputsade kalkstenar. Fönster: Se våning 2. På våning 4 förvaras klockan med Fredrik I´s spegelmonogram. Klockan är gjuten 1733 i Malmö av Andrea Wetterholz och bär inskription. Golv, vägg: Se våning 3. Taket av kalksten är tunt putsat och har en trälucka i mitten. I varje väderstreck är en dubbelvälvd ljudglugg. Gluggarna har på insidan dubbla svarta , rektangulära luckor av trä.
Fasadkulör (2002): Grå
Antal våningar (2002): 01, 04
Byggnadsdel (2002): Absid - Öster, Kors, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Våmbs kyrka uppfördes under tidig medeltid, troligen under slutet av 1100-talet. Tornet är något senare, troligen från cirka 1200. Kryssvalven är troligen senmedeltida. Från ca 1200 stammar kyrkans dopfunt samt en liljesten. De bevarade träskulpturerna stammar från 1200, - 1300- respektive 1400-talet. I Peringskiölds Momenta från 1670-talet har kyrkans torn sadeltak. 1773 fick kyrkan sin predikstol. Kyrkan renoverades 1790 och putsades invändigt samt fick takmålningar i form av nät och bandbågar. Vid 1800-talets slut var kyrkan mycket förfallen. En insamling ledde 1897-1898 till att kyrkan kunde upprustas. Murar lagades och förstärktes med järn, väggar lagades och grunden förstärktes. Man tog bort en läktare i väster samt den gamla predikstolen. Bänkar byttes ut mot stolar. Väggarna invändigt vitkalkades, förutom nedre partiet, där murverket blottades. Ett vapenhus i söder revs och ett nytt vapenhus inreddes i tornet. I exteriören blottades de tidigare putsade murarna.
1923 - 1924 genomfördes en restaurering under ledning av Axel Forssén. Ett orgelpodium byggdes i sydväst. Altaret ommurades. Ny dörr insattes mellan vapenhus och långhus. Den gamla predikstolen insattes åter. Kyrkogården planerades. 1932 installerades ångvärme. Axel Forssén ledde även en restaurering 1944-1946. Invändigt putsades nu väggarna och i vapenhus slogs ett tunnvalv. Tidigare hade vapenhuset täckts av ett lågt trätak. Nya bänkar från Törlings snickerifabrik, altarring och nya innanfönster insattes. Kyrkogården utvidgades åt norr och elektricitet installerades. Ny orgel från O Hammarberg kom 1952 och under 1950-talet bekämpades skadeinsekter. 1960 rengjordes och bättringsmålades interiören av KJR Johansson. 1974 utvidgades kyrkogården motväster. Gångarna i öst - västlig riktning förlängdes och murar kompletterades. Troligen ombyggdes samtidigt nuvarande ekonomibyggnad. 1996 ordnades textilförvaring i de främsta bänkskärmarna samt i tornrummet. En ny orgel från Walter Thur Orglebyggen AB installerades. 2000 rengjordes och konserverades predikstol och medeltida skulpturer. 2001 utbyttes takspånen och nya vindskivor, och nockbrädor uppsattes.
År 1100-1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid, torn.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1450-1499 Fast inredning - altaruppsats
År 1923 Fast inredning - altare
Arkitekt: Axel Forssén
År 1944 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Axel Forssén
År 1945 Fast inredning - altarring
År 1996 Specifika inventarier - textilskåp
År 1996 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Valter Thür
År 2000 Konservatorsarbeten
Träskulpturer, predikstol.
Konservator: Anders Darwall
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin