Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kyrkan är centralt placerad vid huvudgatan i Herrljunga och utgör ett dominerande inslag i stadsbilden. Kyrkan ligger mellan järnvägsstationen och gamla skolan, det stråk kring vilket stationssamhället utvecklades på 1800-talets mitt. Det angränsande församlingshemmet från 1967 (ombyggt 1993) har en tidstypisk utformning med betongfasader med frilagd ballast.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1865 och har en gängse parkkaraktär för tiden. Kvartersindelning saknas dock och gångsystemet är inte symmetriskt och delvis asfalterat. Södra grindpartiet är intakt. I väster står en rad med pyramidekar som utgör ett miljöskapande inslag och är tidsbärare, då de signalerar en trolig utvidgning under 1900-talets andra fjärdedel. I nordväst är en ekonomibyggnad med bårhus uppförd 1950 med vissa karaktärsfulla detaljer som små gluggar, fasadkors och en vinkelbruten port (snarlik Hudenes ekonomibyggnad).
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Herrljunga och Tarsleds gemensamma kyrka från 1865 ritades av arkitekt Abraham Pettersson. Kyrkans intakta eklektiska exteriör har nyklassicistiska drag i uppbyggnad, lanternin, centrerad sydport och rundbågade fasadöppningar med nyromanskt flersprångiga öppningar medan nygotiken representeras genom en höjdsträvan med uppskjutande hörnpilastrar och nockprydnad samt spetsiga småtorn. Kyrkportarna förmedlar upplevelsevärden av ålder. Även om byggnadskroppen är bevarad, med sakristia tillbyggd 1938, präglas interiören av 1900-talets ombyggnader. Tongivande i kyrkorummet är tak och bänkar tillkomna 1938, då den hittills största renoveringen genomfördes av arkitekt Allan Berglund. Inventarier från kyrkans båda medeltida föregångare installerades då såväl i kyrkorummet som på ursprungliga inventarier, och därmed fördes element in med medeltidens och barockens formspråk. Orgelfasaden från 1880 uppvisar emellertid en tydlig nyklassicism harmonierande med ursprunget. De gedigna väggarmaturerna i art décostil är sällsynta. Fönstersmygarnas dekormålning har berövats sitt sammanhang men utgör ett dekorativt inslag. De dubbla uppsättningarna av dopfuntar och altaruppsatser vittnar om sammanslagningen av två socknars kyrkor, en vanlig företeelse vid tiden, vilket ger ett samhällshistoriskt värde.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan och kyrkogården utgör ett dominerande inslag i stadsbilden där varje förändring påverkar densamma.
- Kyrkogårdens grindar, trädrader inklusive pyramidekarna, murvallar och
grusgångar.
- Kyrkans intakta exteriör och kyrkportarna.
- Ursprunglig inredning och inventarier samt orgelfasaden.
- Korvalvet.
Inventeringsår (1996)
Byggnadsdel (1996): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
Herrljunga kyrka är en kraftfull, stor byggnad med brett fyravåningstorn i väster indelat i tre sektioner, något lägre och smalare rakt avslutat kor i öster med vidbyggd liten sakristia i vinkeln åt norr. Mitt på sydsidan finns en portal som bryter takfoten. Tornet har en smal lanternin med kort takspira. Kyrkan är eklektisk med dels nyklassicistiskt rundbågade fasadöppningar, lanternin och centrerad sydport, dels en gotisk höjdsträvan i utkragande hörnpilastrar och nockprydnad, alla med spetsiga robusta småtorn samt nyromanskt flersprångiga öppningar. Exteriören är sammantaget ovanligt artikulerad för byggnadstiden då även kraftiga gesimser också finns.
FASAD - Stengrunden är murad, låg, oputsad och något utkragande. Sakristians grund är av cement. Fasadöppningarna är stora med slätputsade omfattningar och två- eller tresprångiga. Torn- och långhusfasaderna är spritputsade och vitkalkade med slätputsade kraftiga hörnpilastrar, på långhuset blir de tresidiga över takfoten och försedda med plåtslagna, kantiga spetsade småtorn. På gavlarna, i höjd med takgesimsen, sitter på pilastrarna ursprungliga metallkors med kantställd ruta i mitten. Koret är helt spritputsat och färgat mörkare beige. En putsad list med raka språng, takgesims på långhuset och plåtavtäckt kransgesims på tornet, famnar pilastrarna på två sidor. Runtom, utom på östra korfasaden, löper även en slätputsad smal, kantig list i höjd med portalernas överkant. Kortaket går i liv med östfasaden utan någon som helst list. Tornets hörnpilastrar bryter kransgesimsen och fortsätter på andra våningen men slutar med en sluttande plåtavtäckning i höjd med ljudluckorna på tredje våningen. Denna tornets övre del är alltså något smalare och hörnen är avfasade med rak överkant och svängd underkant. På var sida finns rundbågade ljudluckor med tjärade parluckor med fyra tvärslåar och ventil åt öster samt tittglugg. Solbänkarna är plåtskodda och under dem sitter glesa tandsnitt. Över ljudluckorna och korfönstret sitter en utskjutande smal, slät putsad båge. Sakristian har utvändig källarnedgång längs norra sidan med en lång cementtrappa och smidesräcke. Över tornporten sitter en släthuggen halvmånsformad sten som anger kyrkans byggår, 1865 under Carl XV:s regering.
FÖNSTER - Långhuset har fyra likadana stora nioluftsfönster åt söder och fem åt norr i grunda tvåsprångiga smygar och branta solbänkar av kalksten. Yttre språnget är konkavt. Fönstrens gultonade antikglas indelas av två stående och två liggande poster samt tunna träspröjsar. Snickerierna är målade i en nött blågrön linoljefärg. Mittluften nedtill kan öppnas. Korfönstret i öster är likadant men har endast en ytterbåge med gammalt klarglas och innanför syns en murad tegelvägg. Dess grunda solbänk är mycket brant och täcks av kopparplåt. Korfönstret åt söder och tornets fönster åt norr och söder i bottenplanet har sex spröjsade lufter med en mittpost och två tvärposter. I norra tornfönstret sitter en vitmålad skorsten av järn. Lunetten över syddörren har tre spröjsade lufter med stående poster. På tornets andra våning finns åt norr och söder respektive två rektangulära smala höga enluftsfönster med klarglas spröjsat till tio rutor i likformade öppningar, målade i grönare färg. Åt väster sitter ett runt fönster på tornets andra våning spröjsat från mitten i åtta tårtbitar med plåtbleck nedtill. Sakristian har ett kopplat, öppningsbart, ospröjsat rektangulärt tvåluftsfönster åt norr med mittpost, klarglas och gjuten målad solbänk av betong. Ett tvålufts källarfönster sitter åt öster i en markgrop med ventil i ena luften.
PORT - Västporten sitter i en fyrsprångig rundbågad portal med ett litet rundbågat tympanon. Innersta dörrsmygen har profileringar i övre hörnen och en vit klotformad lampa över dörren. Pardörren har rak överkant och två sannolikt ursprungliga dörrblad av stående nötta bräder som varit tjärade. Kraftiga smidda gångjärnsbeslag pryder dörren av det slag som var vanligt kring sekelskiftet 1900, så de kan vara sekundära liksom det spolformade metallvredet med beslag. Trappan består av två flacka stenhällar av röd kalksten med små platåer på sidorna. Nederst i portalen sitter sentida slipade röda stenskivor. Spensliga smidesräcken finns. Sydporten har en utkragande slätputsad portal. I höjd med fasadlisten blir den smalare och når vinkelbruten och frontespisliknande över takfoten och kröns av ett småtorn i takfallet, allt plåtskott på översidorna. I denna övre del sitter på fasaden ett utkratsat förgyllt kors. Den rundbågade, flersprångiga öppningen har ett stort fönster upptill med brant stor solbänk av kopparplåt. Pardörren är likadan som och samtida med västporten, fast med låsbeslaget uppåt runt ett uppochnedvänt nyckelhål. Trappan liknar den i väster men består av två grovhuggna röda kalkstenshällar och två nyare, mer finhuggna hällar. En reversibel metallramp är anbringad mot trappan. Sakristians dörr åt öster är enkel med rak överkant och enlufts överljus i grund smyg med slätputsad omfattning. Dörren är av 1960-talstyp med liggande fräst panel och rakt metallvred. Den har röd kalkstenstrappa med två skivor. Källardörrens släta träfiberskiva är kraftigt flagnad.
TAK - Långhus och kor har sadeltak med tvåkupigt betongtegel och kopparslagna kanter. Långhuset har ett förhöjt parti på östnocken med plåttorn likt hörntornen. På korets östnock sitter ett kopparkors. Snörasskydd är anbringade på långsidorna. Sakristians valmade takfall är kopparklädda i storplåtsformat med förskjutna hakfalsar och är försedda med en ventilhuv. Tornet har upp till lanterninen ett brant pyramidtak med en kraftig och kantig takgesims i tre slätputsade, lika breda språng. Den kopparklädda lanterninen har tornur åt fyra håll från 1923 med tvåsprångiga nischer under och fasade sidor som svängs ut nedtill. Det lilla torntaket högst upp följer lanterninens form och kröns av ett plåtkors på förgylld kula. Hängrännor och stuprör är av koppar.
Herrljunga kyrka är en stor och bred men dunkel salkyrka med färgade antikglas i tjocka fönsterbågar. Altaret med altaruppsats utgör i öster ett naturligt blickfång i ett rakt avslutat korutsprång dit en trappa leder i ett rundbågat korvalv. Östra delen av långhuset framför bänkskärmarna har tagits i anspråk för ett utvidgat kor. Golvet där har samma nivå som långhuset och bänkarna. Sakristian nås genom en dörr i koret i norr. Torn med vapenhus finns i väster. Interiören präglas av 1900-talets ombyggnader. Allt är målat i harmonierande beige och milt gröna nyanser samt nötbrunt i bänkarnas innandöme.
LÅNGHUS - Det stora långhuset har en centrerad sydport dit en tvärgång leder. Där är en ljusbärare placerad. I väster är tre bänkar borttagna på var sida för kapphängare i söder och ett snidat träepitafium med växtslingor från 1708, i norr för ett ljus- och ljudmanöverbord. Vid vapenhusdörrens norra sida står en av kyrkans två medeltida dopfuntar liksom en gammal kollektbössa på smidesställ. På norrväggen hänger en minnestavla om sammanslagningen av kyrkorna i skuren träram med växtrankor. På norra väggen i långhuset hänger en gammal altartavla som enligt uppgifterna från renoveringen 1938 är från Herrljunga medeltida kyrka.
GOLV - Lackat trägolv, sannolikt ursprungligt.
VÄGG - Slätputsade med rätskiva, avfärgade i beige ton och grön kalkfärg i fönstersmygarna som har målade brunmarmorerade fält och en cirkel i hjässan med olika kristna symboler mot blå himmel, troligen från 1938. Grön organisk färg på fönsterbänken. Sydportens nisch runt ett litet lunettfönster över dörren är likadant målad. Nischens botten utgörs av spröjsat glas som släpper ned ljuset till vindfånget under. På taket är en medeltida madonna av trä placerad. Mellan dörr och nisch är en smal, liggande rektangulär helfransk fyllning utan text. Mellan fönstren sitter ovanliga mässingsarmaturer med karaktär av art déco, troligen från 1938. De är formade som en trefönstergrupp med stearinljus i nischerna på sidan och en frostad glasfront med liksidigt kors i mitten. Flikiga strutar pryder över- och undersidan.
PORT - Svängpardörr i väster, troligen från 1938, med fem halvfranska fyllningar i profilerat laserat ramverk med svartkantade marmorerade dekorplattor med urnupna hörn. Små runda bakelittrycken sitter på utskjutande vitmetallfästen. Anslagsytorna är sammetsklädda. Slät målad karm. Vindfånget har korkimiterande plastmatta, putsade väggar och likadan dörr med rakt metallvred till vapenhuset. Sydporten har dubbla dörrar och vindfånget har målat brädgolv, spröjsat glastak i åtta rutor och putsade väggar. Innerdörren är likadan som den till vapenhuset. Ytterdörren är ursprunglig och av stående beigt oljemålade bräder med kraftiga tvärslåar som har ett stort antal oregelbundet satta fyrkantiga bultar till de utvändiga smidesbeslagen, rektangulär låskåpa med spolformat vred, låskläpp samt en utskjutande nyckelhylsa.
FÖNSTER - Rundbågade stora öppningar och fönster, fyra i norr och tre i söder, med nio småspröjsade lufter med olikfärgade antikglas, varav en öppningsbar i underkant med ovanliga hakar. Fönstret indelas av två stående och två liggande poster med bredare lufter i den lodräta mittspalten med tolv rutor mot åtta på sidorna, i bågen sex respektive fyra. Kraftiga poster, karmar och spröjsar är täckmålade med oljefärg i olivgrön nyans. På fönsterbänkarna står ljusstakar fasthakade i karmen eller på träsocklar.
TAK - Ett treklövervälvt tak från 1938 av beigegrå målade träfiberskivor med taklist och lister mellan välvningarna i mörkare nyans, profilerad med välvning. Kristall- och mässingskronor hänger från taket.
KOR - Koret har två delar: en fullbred stor del i långhusets östra del med rak vägg och tre trappsteg upp i det rundbågade valvet till korutsprånget som har välvt tak. Där står altaruppsatsen och i södra väggen är ett fönster. I den lägre delen står predikstolen nära bänkskärmen i norr med lång rak trappa i fönstret och mittemot är ett fönster åt söder där en dopfunt står. Det sydöstra hörnet upptas av en kororgel och utmed sydväggen står travade stolar för kören. Dörren till sakristian är i nordöstra hörnet. Nummertavlor är fästade på väggen på var sida om valvet.
GOLV - Täckmålat äldre trägolv (skavd färg) med patinerat trä under. En lång kormatta med abstrakta mönster i pastellfärger sträcker sig även upp i trappan. Mattan har årtalen 1865, 1938 och 1948 angivna, då större händelser skett i kyrkans historia, och är märkt "HK SF" (Herrljunga Kyrkliga Syförening). Två likadana men mindre kormattor i starkare färger ligger i nedre koret märkta "AÖ", sannolikt signaturen för Agda Österbergs ateljé.
VÄGG - Som långhus. Det rundbågade valvet till korutsprånget är tresprångigt i lika breda, flacka språng med smala räcken monterade. Väggarna är bruna i korutsprånget.
PORT - Nej
INNERDÖRR - Sakristidörren från 1938 är enkel med fyra liggande fyllningar, utformade som övriga dörrar, märkligt metallvred och täckmålat slätt foder.
FÖNSTER - De två fönstren i nedre koret är som långhusets. Korutsprångets fasta fönster har sex lufter med olikfärgade glas och plan fönsterbänk.
TAK - Som långhus i nedre koret, tunnvälvt lägre tak i korutsprånget, mörkare gråmålat men med likadan taklist.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är smalt, rektangulärt och står med altaruppsats vid östväggen, där det placerades 1938 och sannolikt tillverkades det samma år. Det är gjort av träfiberskivor med släta sidor marmorerade i mörkt olivgrönt.
ALTARUPPSATS - Ett robust barockverk, troligen tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal, som kommer från Tarsleds gamla kyrka och placerades här 1938 då originaltavlan flyttades till kyrkoarkivet. Pjäsen har en arkitektonisk uppbyggnad med fem horisontala indelningar och står med postament på altaret. Ovanligt nog är inga akantussniderier anbringade utan form och listverk framträder tydligt. Underst är en predella och däröver en kvadratisk altartavla med en snidad kalvariegrupp och änglar upptill i hörnen infällda i en tjock mörk ram. Tavlan flankeras av spiralvridna korintiska, svarta kolonnettpar med snidade växtrankor och mellan varje par står mycket små skulpturer av evangelisterna Markus och Johannes. Sidorna pryds av broskornament med liten piedestal nedtill där stora skulpturer av Moses och troligen Paulus står. På entablementet finns ett svart fält utan text och snidade änglaansikten sitter på korta pilastrar över kolonnetterna. Över det hela är ett långt utskjutande plant listverk med de små evangelistskulpturerna av Matteus och Lukas. Överstycket består av ett parti med utsvängda sidor nedtill prydda av reliefskurna akantusrankor och överst en fronton med bruten överdel. Nederdelens mitt pryds av en välskuren medaljong med Världshärskaren i lagerkrans med girlander och fruktklasar mot flammande bakgrund. Frontonen kröns av en basunängel sittande på en knopp som bryter frontonspetsen och på sidorna ligger änglar med palmkvistar, tympanon pryds av ett stort änglaansikte. Överstycket och altartavlans bakgrund är blå, övrig stomme röd med gröna växtdekorer och livkläden utom på altartavlans figurer som har vita och förgyllda livkläden. Övriga förgyllningar är mycket sparsamma. Ansiktena är påfallande trinda och stirrande.
ALTARRING - Altarringen fick nuvarande utformning 1938 och är femsidig med bred täckt barriär och öppningar mot altaret. Barriären har liggande rektangulära fyllningar, brutna av en cirkel på mitten, marmorerade skickligt i brunt i täckmålat ramverk. Armstöd och knäfall på låg målad träsockel är stoppade och klädda.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är från 1938 och öppen med 18 rader i norr, fem i sydöst och tio i sydväst. Gavlarna är rektangulära med en smal, rektangulär marmorerad helfransk fyllning. Ryggarna har sex liggande rektangulära fyllningar och sitsarna är stoppade och klädda med brunorange manchester, bänkvärmare under. Bokbräden och smidda krokar finns men ej fotbräda. Skärmarna har stående rektangulära marmorerade fyllningar av kryssfaner i ram. Innandömet är brunlaserat, övrigt är täckmålat i grågröna toner.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga predikstolen omarbetades 1938 och har en stor femsidig korg samt åttasidigt ljudtak. Mellan tak och korg är ett ryggstycke. Korgen har raka sidor som 1938 ändrades från vinkelbruten dekor (även på taket) till rundbågade fyllningar av träfiberskivor. Från den gamla kyrkans predikstol hämtades skulpturer av evangelisterna och Jesus stående på konsoler. Hörnen är försedda med skurna rosettgirlander med änglahuvuden upptill och nedtill sitter frukter. Utsmyckningen har en gipsliknande materialkaraktär. Korgen kragar ut kraftigt nedtill likt en kjol med glesa, förgyllda kannelyrer och kantiga profiler mot ett ursprungligt flackt, s-svängt underrede mot foten. Trappan har fem rundbågade grunda sentida fyllningar mellan smala lister och en slät täckmålad handledare i mörkare färg.
Taket är kort, kantat av sirliga festonger, med kupigt undertak dekorerat med en målad sol och en hängande duva, Anden. Ovanpå sitter äldre kartuscher, sannolikt anbringade 1938, med små medaljonger med varsitt ord av "Helig Helig Herren Sebaoth" i förgylld lagerkrans med sirligt akantussnideri runt (plan överkant troligen en anpassning efter dåvarande kyrkas tak). Ryggstycket har målat draperi och en medeltida madonna monterad där 1938. Korgen, utom nederdelen, och taket hålls i milt bruna och gröna nyanser med beige, röda och gröna sniderier, medan trappbarriären och korgens fyllningar, nederdel och underrede har blågröna toner lik takets.
ORGEL - Orgelverket är från 1973, tillverkat vid Nordfors orgelbyggeri i Lidköping, med klassiserande fasad från kyrkans första orgel från 1880. Fasaden har tre sektioner, vinkelbruten i mitten, plana på sidorna. Mittsektionen delas av en pilaster krönt av en kantställd, dekorerad ruta som tillsammans formar två vinkelbrutna öppningar för piporna. Sektionens sidor är utformade som kraftiga pilastrar med fyllningar på framsidan. Sidosektionernas öppningar har rundade hörn och svagt antydda pilastrar på sidorna. Smala kraftigt blåmarmorerade lister sitter upptill medan listverket nedtill är kraftigt med smala räfflor. Lister och skaftringar är förgyllda. Urnor av empirkaraktär står på hörnen och på ovankanterna finns även förgyllda akantusdekorer. Orgelhuset är målat gråbrunt med blåmarmorerade listverk och pilastrar. Spelbordet är infällt.
LÄKTARE - Läktaren stöds av fyra pelare vid mittgången engagerade i bänkarna och ytterligare två i framkant vid var långsida. Pelarna är fyrkantiga med kantfasningar, skaftring och profilerat kapitäl, täckmålade med oljefärg. Undertaket är sannolikt från 1938 av rollade träfiberskivor med bjälkar mellan pelarna och plafondarmatur av glas och metall. Bröstningen är rak med kantfasade pilastrar över de fyra stöttepelarna i framkanten. Nedtill är ett mycket kraftigt men enkelt utformat listverk. Fyllningarna är liggande rektangulära och ljust marmorerade i bruna lister i det olivgröna ramverket. I mitten är en cirkel med målad ängel lik fönstrens dekor. På brämet finns ett sentida skyddsräcke av gulmetall.
Läktaren har sex mattklädda gradänger på norrsidan med lösa stolar och en bänk längs västväggen samt räcke för fönstret. Sydsidan har fem gråmålade trägradänger med bänkar och längs västväggen står garderober. Bänkarna är som långhusets. En grind in till spelbordet finns i söder. Art décoarmatur i mässing, troligen från 1938, sitter på väggen. Läktarbröstningens insida är klädd med liggande täckmålad pärlspånt.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Kyrkan har två medeltida sandstensdopfuntar från Tarsleds och Herrljugna gamla kyrkor. Här är ej utrett vilken som är vilken. Båda har uttömningshål och de är därför sannolikt tillverkade före 1200-talets mitt. Vid dörren i väster står en funt med kalkform, hög rund skrånad cuppa utan synliga dekorer. Foten är välvd och hög med tre etagehuggna ränder mitt på samt en inhuggen nedtill. I koret står en mycket fint huggen funt med rosettliknande liljor i böljande linje med inhuggna märken, bokstäver och tecken här och var, såsom "AHG", "A", lilja, kors mm. Repvulster är huggna upp- och nedtill men överkanten släthuggen. Skålen täcks av ett mässingsfat från 1940-talet. Foten är rund, bredare än cuppan, och har en kraftig repvulst.
NUMMERTAVLA - Tillkom sannolikt 1938. Stora ljusa kryssfanertavlor med välvda målade ramar och figursågat blått krön med förgylld palmett i mitten.
KORORGEL - Lådform av omålat trä, kraftig med trä- och metallpipor, helt öppen front upptill, bockformad pall. GAMLA ALTARTAVLAN - Tavlan kommer från Herrljunga gamla kyrka och placerades i kyrkorummet 1938. Tavlan är rektangulär utan sidodekorer med en kvadratisk golgatascen med korintiska marmorerade pilastrar på var sida. Tunna listverk finns över och under. Predellan har ett textat bibelord och flankeras av fruktklasar. Över tavlan är ett slätt parti med en ängel och på ovansidan står små evangelistskulpturer avbildande Lukas och Markus. Mellan dem finns ett överstycke med snidad medaljong föreställande den triumferande Kristus på en kista buren av män som vänder ryggen åt betraktaren. De är klädda i dräkter med skärp/gördel och kubbliknande hattar (Ett likadant medaljongmotiv har altartavlan i Fölene kyrka.) Medaljongen kröns av ett stort änglahuvud. Runtom sitter livfullt snidad akantusdekor, inramad upptill av liggande keruber på de sluttande lister.
VAPENHUS - Ett smalt, rektangulärt utrymme med ytterdörr i väster, entré till långhuset i öster, läktartrappor upp på båda sidor vid fönstren med toalett under den norra trappan och en nisch under den södra. Trapporna svänger upp- och nedtill och har mattklädda plansteg i målade vangstycken och runda lackade björkledstänger. Räckena har fyrkantiga mäklare täckmålade i grått med fasade sidor och jugendformad flack välvning upptill. Räcket har fem fyllningar med molnliknande dekormålning i blått i profilerat ramverk och mot handledaren, som är skålad på sidorna, sitter en profilerad list.
GOLV - Gamla kalkstenshällar.
VÄGG - Slätputsade och avfärgade med vit kc-färg troligen. Västporten sitter i ytterliv och östporten i innerliv. Träfiberväggarna till toaletten är vitmålade.
Noterat: Omfattande flagning i fönstersmygarna.
PORT - Västporten är en nästan takhög sannolikt ursprunglig pardörr av gråmålade (oljefärg, flagnad, ingen annan färg under) pärlspåntade bräder med kraftiga tvärslåar och ett stort antal oregelbundet satta fyrkantiga bultar till de utvändiga beslagen med spolformat mässingsvred med nyckelhålet nedåt samt ett nyare lås under. Stagjärn finns.
INNERDÖRR - Svängpardörr troligen från 1938 med fem halvfranska fyllningar i profilerat laserat ramverk, med karamelliknande marmorerade dekorplattor med svarta kanter. Små runda bakelittrycken sitter på utskjutande vitmetallfästen. Anslagsytorna är sammetsklädda.
FÖNSTER - Fasta rundbågade sexluftsfönster i djupa smygar med endast ytterbågar och spröjsade glas i profilerade poster, en mittpost och två tvärposter.
TAK - Plant tak som kan vara ursprungligt av pärlspåntade bräder av olika bredd målade blågröna.
SAKRISTIA - Långsträckt rektangulärt rum med ytterdörr i öster, dörr till koret i väster och fönster åt norr med bord framför. I sydväggen är en rektangulär nisch med slipat rött kalkstensaltare och stoppat, klätt knäfall. Toalett finns i nordöstra hörnet och en garderob i nordvästra hörnet.
GOLV - Brun heltäckningsmatta och målad fotlist.
VÄGG - Slätputsade och målade med organisk beige färg. Sydnischen är blå med målade vinstockar på sidorna och liksidigt kors i hjässan.
PORT - Dubbeldörr där vindfånget har putsade vita väggar. Ytterdörren är en modern slät trädörr med liggande, enlufts överljus med endast ytterbåge. Innerdörren har fyra liggande fyllningar lik övriga dörrar från 1938.
INNERDÖRR - Dörren till koret från 1938 sitter i en djup smyg och är enkel med fyra liggande fyllningar och ett cigarrformat ovanligt metallvred och täckmålat slätt foder. Toalettdörren är likadan men smalare.
FÖNSTER - Ett kopplat tvåluftsfönster med mittpost och blyspröjsade olikfärgade antikglas i 15 rutor från 1960-talet i en något vidgad smyg med fönsterbräda av samma sten som altaret. Snickerierna är täckmålade. En gammal träskulptur är fästad på mittposten.
TAK - Plant gråmålat putsat tak med målad stjärna i mitten och en välvd, röd taklist med svart list över och under.
TORN -
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Rum mellan torn- och läktardörrarna. Läktardörren i öster är enkel med fem likadana fyllningar som östra vapenhusdörren och cigarrformat vred som sakristidörren. Golvet är mattklätt liksom trappan. Taket är likadant som i vapenhuset av pärlspåntade bräder med en gammal plåtarmatur med blyinfattat glas. Räckena vid trapploppen har rektangulära öppningar i profilerat ramverk som fortsätter på västväggen med tre målade fyllningar lika trappräckenas. Torndörren i väster är slät och gråmålad med elcentral innanför och öppen trätrappa upp längs norrväggen.
VÅNING 3 - Förråd med avskärmande trägaller till trappan. Här förvaras diverse gamla föremål såsom katafalk, skulpturer och delar från äldre predikstolar och altartavlor mm. Obehandlat trägolv, vitfärgade putsade väggar och trätak. Trappa upp längs östväggen.
VÅNING 4 - Klockvåning med två klockor, storklockan från medeltiden från Tarsleds gamla kyrka och lillklockan från 1894. Väggarna putsades enligt anteckning på väggen 1970, sannolikt med kc-puts.
Noterat: Fuktskador.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01, 04, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2003): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Historiken är begränsad eftersom arkivmaterialet i Antikvarisk-Topografiska Arkivet ej var tillgängligt. Herrljunga och Tarsleds gemensamma kyrka invigdes på julafton 1865 och ritades av arkitekt Abraham Pettersson. Byggmästare var den då välkände August Ingemarson, inflyttad från Skaraborg till Altorp i Herrljunga. Målningsarbetet utfördes av G. J. A. Tilander från Tidaholm. Den enda större utvändiga förändringen hittills är tillbyggnaden av en sakristia 1938, men en ombyggnad projekteras för närvarande (2003).
Kyrkan fick en nyklassicistisk utformning med en viss nygotisk höjdsträvan i hörnpelare och småtorn. Sakristian placerades ursprungligen i det utbyggda koret bakom ett skrank, som brukligt var vid den tiden. Det kors som satt på skranket placerades 1957 på den äldsta kyrkplatsen vid prästgården och virades med svarta och vita band till begravningarna. Innertaket var ett tredingstak med synliga bjälkar med saxband, vilket inte hörde till det nyklassiska idealet. Altartavlan föreställde Leonardo da Vincis "Nattvarden", målad av Herrljungamästaren Carl Reimer. Under korfönstret var sakristians ytterdörr. Från långhuset nåddes sakristian symmetriskt genom två dörrar på ömse sidor om altaret. Nummertavlorna satt över respektive dörr och över valvbågen i koret stod ett språkband ur Psaltaren. Korväggen var dekormålad och i höjd med altarringen fanns en dekorlist, därunder var väggen mörkt färgad. Bänkarna var av parkmodell med en endast bräda i ryggen. Det fanns även korbänkar. Två stora runda järnkaminer på granithällar värmde kyrkorummet. En medeltida kyrkklocka överfördes från Tarlseds kyrka. Första orgeln installerades inte förrän 1880. 1894 göts lillklockan. 1918 invigdes ett nytt orgelverk. Läktartrappornas räcken och kyrkportarnas smidesdekorer har en utformning som tyder på att de skulle kunna ha tillkommit vid samma tid eller något tidigare. Tornur med urtavlor tillkom 1923.
1938 genomfördes en genomgripande renovering då en ny sakristia byggdes från koret åt norr, ritad av arkitekt Allan Berglund. Lågtrycksånga ersatte kaminerna med värmepanna i den nya sakristians källare. Nytt innertak i klöverform av masonit byggdes och dolde det gamla. Nya bänkar installerades. Altarområdet flyttades ut till korslutet där såväl korfönstret som dörren utifrån murades igen. Altarrundeln minskades. Språkbandet i koret målades över. Äldre inventarier konserverades. De bevarade altartavlorna från de båda rivna föregångarna återtogs. Kyrkans ursprungliga altartavla flyttades till kyrkoarkivet och ersattes med den från Tarsleds kyrka och vid dopfunten placerades altartavlan från Herrljunga gamla kyrka. Skurna evangelister sattes i fält runt predikstolen. En medeltida madonnabild sattes upp vid predikstolen och ännu en över södra porten.
Tornuren var tagna ur bruk mellan 1956 och 1969. Sistnämnda år lades kopparplåt på torntak och småtorn. Ett foto från 1960-talet visar att korbänkarna då fanns kvar, vilka idag är avlägsnade. 1973 invigdes ett nytt orgelverk, tillverkat av Nordfors i Lidköping efter förslag av domkyrkoorganisten Allan Haglund, Skara.
Kyrkan står nu 2003 inför en genomgripande renovering för att möta "dagens behov och krav på flexibilitet, tillgänglighet och närhet". Man vill ha en bättre förbindelse med läktaren och ett kyrkorum med bättre kontakt mellan förrättningsaltare och kyrkobesökare, samt handikappanpassning. Lämpligare textilförvaring behövs liksom ett samlingsrum. Enligt ett förslag tas bänkarna under läktaren i väster bort för samlingsrum med pentry i söder (vikvägg till långhuset) och ny läktartrappa samt kyrktorg toalett. Dessutom tillkommer en tillbyggnad från vapenhuset åt norr med toalett. Ny yttertrappa och ramp tillkommer. Sakristian får ny textilförvaring. Korpartiet skall ändras och det finns två huvudsakliga förslag och i båda avlägsnas kortrappan. Förslaget innebär också att altaret står kvar i koret kompletterat med ett mobilt altare, östfönstret öppnas igen och knäfallet blir mobilt. Bänkar tas bort i öster och ersätts med stolar, dopfunten görs flyttbar.
År 1100-1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
Tarsleds
År 1150-1250 Specifika inventarier - dopfunt
Två stycken.
År 1865 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn
Arkitekt: Abraham Rafael Ulric Pettersson
Byggmästare: August Ingemarsson
Hantverkare - Målare: G J A Tilander
År 1865 Specifika inventarier - altartavla
Kopia av da Vincis "Nattvarden".
Konstnär: Carl Reimer
År 1880 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1894 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklocka
År 1918 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1923 Specifika inventarier - tornur
År 1937-1938 Nybyggnad
År 1938 Konservatorsarbeten
De gamla kyrkornas altartavlor, skulpturer m.m. konserveras och uppställs. Äldre evangelistskulpturer sätts på predikstol. På ljudtaket monteras äldre kartuscher.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1938 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga i källare till sakristia.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1938 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiör ommålning. Språkbandet i koret målas över.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1938 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekor i fönstersmygar.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1938 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Allan Berglund
År 1956 Teknisk installation - el
Automatisk lucköppning.
År 1969 Underhåll - takomläggning
Torn och fialer beläggs med kopparplåt.
År 1973 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 2005 Teknisk installation - el
Ny elinstallation, nya bänkvärmare
År 2005 Specifika inventarier - textilskåp
Nytillverkning av textilskåp
År 2005 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av bänkar och innerväggar
År 2005 Konservatorsarbeten
Konservering nav predikstol och två altaruppsatser
År 2005 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Handikappramp vid västra entrén
År 2005 Fast inredning - altare
Nytillverkning av huvudaltare, sidoaltare samt mobilt altare
År 2005 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ombyggnad av rum under läktaren med skåp och pentry, borttagning av fem bänkrader, ny trappa till läktaren, byggande av fasta körgradänger och en s.k airstage i koret, ny altarring.
År 2005 Ändring - påbyggnad
Ändring - påbyggnad - En tillbyggnad har uppförts inrymmande handikappwc, wc och städutrymmen på vapenhusets norra sida.
År 2005 Underhåll - exteriör
Omputsning, avfärgning med kalkfärg, ny markbeläggning runt entrén och på gångar, ny port med dörrautomatik i väster, korfönster öppnas upp samt utvidgas neråt, ommål ning av fönster, ljudluckor, portar
År 2005 Fast inredning - glasmålning
Ny altartavla i form av ett konstverk i glas.
Konstnär - Glaskonstnär: Anna Eggert
Antikvarisk-topografiska arkivet.
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Tunerstedt, Josef (1973) "Herrljunga kyrka invigdes på julafton år 1865". Särtryck ur "Helgedomar"..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin