Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Baltaks kyrka ligger på en ny kyrkplats vid Tidans uppodlade dalgång. I anslutning finns viss egnahemsbebyggelse från 1900-talets förra hälft.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den rektangulära kyrkogården omges av kallmur med jordvall och trädrad på insidan. I väster är smidesgrind och granitstolpar. I öster är en klart avskild utvidgning som länkas samman med den äldre delen via två parallella gångar med trädrad. Dessa understryker anläggningens symmetri och axialitet, vilket även betonas av bårhuset och förrådet i väster som är symmetriskt placerade med likartad utformning. De 1937 uppförda byggnaderna ansluter i sin utformning till kyrkan. Flera gravkvarter har stenramar och grusade ytor.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Stockholmsarkitekten Georg A Nilssons kyrka från 1917 är med sin oförändrade exteriör ett gott exempel på nationalromantik. Inner- och ytterväggarnas slammade tegelytor är en del av byggnadstidens materialrealism. Dessa och absiden ger associationer till medeltid medan det spåntäckta torntakets former har drag av barock. Det höga branta sadeltaket i kombination med de låga långsidorna och strävpelarna får kyrkan att verka växa upp ur marken. Interiören är ett väl sammanhållet exempel på nationalromantik med trepassformat tak och triumfbåge, murad predikstol och altare samt kraftfulla ljuskronor i smide. Från byggnadstiden härrör vidare läktare, bänkinredning och orgelfasad samt flertalet dörrar och fönster. Fönstren bär glasmålningar i jugend. I det djupt belägna korfönstret sitter en glasmosaik från Adolf Niklassons renovering 1952, vilken är ett blickfång i kyrkorummet. Altarrelief, dopfunt och ljudtak är harmoniska tillskott från samma år. I korets innerväggar finns tre inmurade stenskulpturer från den nu rivna romanska sockenkyrkan.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans föga förändrade exteriör är ett gott exempel på nationalromantik. - Taktäckning av enkupigt lertegel och kluvna spån.
- Interiören speglar, trots vissa ändringar, ännu nationalromantiken och bildar tillsammans med bevarad inredning en helhet.
- De konstnärliga tillskotten från 1952 års renovering.
- Medeltida stenskulptur från den gamla sockenkyrkan.
- Kyrkogårdens symmetri, stenmur, trädrader, smidesgrind, bårhus, uthus och stenramsgravar.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den nationalromantiska kyrkan ligger med koret åt öster i den västra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna anlades 1900 och utvidgades 1917 och omges av en kallmur av gråsten med jordvall på insidan och en rad av lönnar. Ingången ligger centralt i väster och kantas av två fyrkantiga granitstolpar med klot och smidd pargrind. Allt är från början av 1900-talet. I det nordvästra hörnet av kyrkogården är ett förråd och i motsvarande sydvästra hörn ett likartat bårhus. Från grinden löper en rak asfalterad gång som delar sig framför kyrkan och fortsätter som två raka gångar österut, kantade av gamla lönnar. De binder samman kyrkogården med dess senaste utvidgning från 1958 i öster. Denna har ingång i söder via två grindstolpar av vitt fasadtegel med smidd pargrind. Kyrkogårdens gravar ligger i nord-sydliga rader. Särskilt i sydost finns flera kvarter med enbart stenramar och grusytor. Två gravar har järnstaket. Några få grusgångar i vinkel mot de asfalterade finns kvar.
Inventeringsår 2003
FÖRSAMLING 1995 - BALTAK
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 328, år 1900: 718, år 1995: 705
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Baltaks gamla kyrka, belägen vid Tidans västra strand, övergavs 1839. Därefter lät man tillsammans med Agnetorps församling uppföra ny kyrka i Tidaholm (se TIDAHOLMS KYRKA). Ny begravningsplats i Baltak togs i bruk omkring år 1900, c:a 700 meter öster om Tidan. Den nya kyrkan, påbörjad 1916, har ett fritt läge i odlingslandskapet. Det är drygt 1 km mellan Baltaks gamla kyrkplats och den nya kyrkan. Ett bårhus och en redskapsbod i kyrkogårdens hörn flankerar kyrkan. De uppfördes 1937-39 av byggmästarna G. W. Ljunge och Eric Johansson från Tidaholm, i en till kyrkan anknytande form.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (BALTAKS KYRKORUIN). Enligt äldre avbildningar bestod den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft, av långhus och smalare absidkor. En tillbyggnad i väster omtalas i kyrkans arkivalier som ett delvis nedmonterat västtorn. Ett lösfynd av en mittkolonnett tyder på att västtornet haft ljudöppning av romansk typ. Enligt uppgift i inventeringsprotokollet 1829, ATA, skall kyrkan varit välvd och utsmyckad med målningar, troligen från senmedeltiden. Från kyrkan återstår ett flertal fragment av byggnadsskulptur, nu i Baltaks nya kyrka. Kyrkan raserades 1839. Utgrävd 1934-35.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1916-17 efter ritningar av arkitekt Georg Alfred Nilsson. Kyrkan består av långhus, smalare kor i öster med altaret placerat i en utbyggd tresidig absid, sakristia vid korets nordsida samt ett indraget torn i väster. Smärre utbyggnad söder om koret, efter restaureringen 1949-52 en period använd som dopkapell.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan refererar såväl i sin yttre som inre form till äldre kyrkoarkitektur. Långhuset har ett djupt neddraget sadeltak, i likhet med de låga strävpelarna täckt med tegel. Murarna är slammade i en ljusockra ton. Den nära nog trekantiga västfasaden kröns av ett lågt gaveltorn och en spånklädd tornavslutning med hög spira. Ingång i väster. Kyrkorummet har vita tegelväggar och belyses av breda rundbågiga fönster. Det ljusgrå trävalvets klöverbladsform möter även i triumfbågen. Höga avtrappade rundbågar inramar det smala korfönstret. Såsom altarskrank fungerar två murar som vinkelrätt sträcker sig ut från altarväggen. Den mörkgröna bänkinredningen är sluten. En rad nytillskott till kyrkorummet, främst i koret, medförde Adolf Niklassons restaurering 1949-52; bland annat en ny glasmålning av Simon Sörman till korfönstret och en snidad skulpturgrupp av Arvid Bryth till altaret. I korväggen murades tre medeltida skulpturer från Baltaks rivna kyrka in. Niklassons dopfunt ansluter med sin kantiga, nedåt avtrappade form till predikstolen. Läktaren försågs med en spjälvägg på ömse sidor om orgelfasaden.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
REFERENSER:
Malmström, K: Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom Svenska kyrkan 1860-1930. 1991.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin