Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kvänums kyrka ligger tillsammans med en mindre by på ett skogsklätt impediment i Varaslättens fullåkersbygd, något söder om det f.d. stationssamhället Kvänum. Till miljön hör en prästgård.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har tre tydliga årsringar, varav den senaste från 1953 har bårhus och minneslund. Kyrkogården omges av en kallmur med grindstolpar och järngrindar. Den sydvästra har tjänat som förebild för de övriga. En lindallé ger karaktär åt anläggningen.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Salkyrkan från 1867 är ritad av Axel Nyström och har en välbevarad eklektisk exteriör med ursprungliga fönster. Det fullbreda raka koret har sakristia i öster. Interiören bär en mer renodlat nyklassicistisk prägel. Detta märks väl i altarets rundbågade nisch. Stramheten är relativt ostörd och ursprunglig inredning är bevarad i form av altarring, predikstol, bänkinredning och läktare, även om de båda sista ombyggdes vid Adolf Niklassons renovering 1948. En ny altarprydnad skars vid detta tillfälle och en läktarunderbyggnad tillkom, vilken sedan utvidgats. I vapenhuset förvaras den gamla kyrkans läktarbröst och tidigmedeltida dopfuntscuppa.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är uppförd på ny plats och bildar tillsammans med prästgård en mindre kyrkomiljö. - Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för 1800-talets eklektiska sockenkyrkor, med såväl ursprungliga fönster som portar.
- Skiffertaket är ett regionalt särdrag.
- Interiörens huvudsakliga prägel av byggnadstidens nyklassicistiska ideal. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Bröstning, lillklocka och medeltida dopfunt från gamla kyrkan.
- Kyrkogården har en klart urskiljbar äldre och yngre del, kallmurar, grindar med stolpar och bårhus.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Korutsprång, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
KVÄNUMS KYRKA - Den eklekticistiska salkyrkan från 1867 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i nordost. Bakom detta är en lägre och smalare sakristia, likaså rak. I sydväst är ett torn som rider på långhusgaveln.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg något utkragande sockel av gnejs. Fasaden är slätputsad och vitkalkad. I västgaveln är på var sida om tornet en rund blindering med omfattning av gult tegel. Östgaveln har tempelkrön genom det att takfoten från långsidorna fortsätter horisontalt. I krönets mitt är en rund blindering med kors och omfattning av gult tegel. Kring portarna är utkragningar med vimperger. I dessa krön är enkla korsblinderingar. Alla blinderingar har kopparavtäckning. Under tornets ljusgluggar är - utom i öster - rektangulära kalkstenshällar med förgyllda inskriptioner: byggnadsåret på sidorna och ÄRA WARE GUD på fronten. Dessa sitter i samma gula tegelomfattning som gluggarna. Klockvåningen är något smalare än övriga tornet, den lilla avsatsen har stenavtäckning. De rundbågade ljudgluggarna sitter i par och har raka sentida luckor med kopparbeklädnad. Gluggarna sitter i gemensamma rundbågade omfattningar av gult tegel med blinderingar i rött. Över de uppskjutande ljudgluggarna är rundbågade frontoner.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är ursprungliga och rundbågade. Foder, bågar och spröjs är av trä med grå bemålning. Smygarna följer fönstrens form. Kring bågarna är utkragande omfattningar av gult tegel. De sluttande solbänkarna är avtäckta med kopparplåt. Långhusfönstren har nio, delvis öppningsbara, lufter med blåsta glasrutor. Dessa är rektangulära utom i krönet. Flera av lufterna har beslag. Sakristians fönster har enkel luft med åtta blåsta glasrutor. Dessa saknar tegelomfattning. I tornets bottenvåning är höga och smala fönster med tre lufter, vilka har fyra rutor var. I tornets mellanvåning är i varje sida - utom öster - tre smala fönster med enkla lufter och tre rutor. Dessa saknar tegelomfattning. Portarnas överljus utgörs av lunetter med enkla lufter och tre glasrutor.
PORT - Väst- och mittport har en identisk utformning. De är ursprungliga raka pardörrar med kopparbeklädnad från 1948 och överljus. De rundbågade smygarna har profilerade språng och bågen kantas av en gul tegelomfattning. Framför portarna är kalkstenstrappor från 1948 med järnräcken. Mittporten har även en rullstolsramp från 1977 av kalksten åt väster. Sakristian har en rak port från 1948.
TAK - Långhus och kor täcks av ett gemensamt flackt sadeltak med skiffer. Sakristians tak är valmat och har samma taktäckning. Takfötterna av trä har en rundad profil och är vitmålade. Portarnas vimperger täcks av kopparplåt och har karnisformade takfötter av vitmålat trä. Det fyrsidiga torntaket utgörs av en flack huv med sluten lanternin. På dennas sidor är utkragande rundlar med krönande förgyllda klot. Spiran avslutas med ett kopparkors. Hela torntaket är klätt med kopparplåt. Takfoten består av en rundstav i gult tegel och ett hålkäl i rött. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
KVÄNUMS KYRKA - Axel Nyströms salkyrka från 1867 består av ett långhus med fullbrett rakslutet kor i nordost (väderstrecken anges nedan som om det låg rakt i öster) och bakom detta en sakristia. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören har behållit en stor del av sin ursprungliga nyklassicism och enkelhet. Färgsättningen är ljus med vitt, grått och guld. Alla portar och dörrar har helfranska fyllningar med bemålning i grå nyanser.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittport med vindfång i murens bredd. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav mittporten ingår i den ena. I väster är en orgelläktare med underbyggnad, vilket skymmer den västligaste fönsteraxeln. Bänkkvarteren indelas av en mittgång med tvärgång till mittporten, samt sidogångar. Över kvarteren hänger fyra mässingskronor och över läktaren hänger två smärre. I sydväst står ett golvur från 1700-talet. I det nordvästra hörnet är en manöverstation.
GOLV - I mitt- och tvärgången är ursprungliga och fint nötta kalkstenshällar. I bänkkvarteren och sidogångarna är golvet något högre och utgörs av brädor med mörk fernissa, sannolikt från 1948.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vita. Läktarunderbyggnadens vägg är klädd med vit glasfiberväv. Mellan fönstren sitter mässingslampetter. I nordväst är två tavlor med Herdaminne och byggnadshistorik. Under fönstren sitter radiatorer.
PORT - Till läktarunderbyggnaden är en rak parställd balansdörr från 1948. Mittporten är en rak pardörr i samma utförande och från samma tid. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren härrör från 1948. De har åtta rektangulära lufter (rundade i krönpartiet). I dessa sitter åtta färgade antikglas med blyspröjs. Foder och bågar är av gråmålat trä. De rundbågade smygarna har sluttande gråmålade fönsterbänkar, i vilka är kondensrännor. Uppsamlarna av plåt sitter i nischer i väggen under. På fönsterbänkarna är även smidda ljusstakar som anbringats i kondenshålen. I det norra mittfönstret står den ursprungliga altarprydnaden. Mittportens överljus utgörs av en lunett med enkel öppningsbar luft från 1948. denna har 16 rutor av färgat antikglas i blyspröjs.
TAK - Det ursprungliga tunnvalvet är klätt med gråblått målade brädor. Över läktaren är skenor med gråa strålkastare. Taklisten har nedtill hålkäl och upptill karnisform. På väggen är längs taklisten en fris med förgyllda kannelyrer.
KOR - Det rakslutna koret har på ömse sidor om altaret dörrar till sakristian och korbänkar. I norr är predikstolen och framför denna ett svart piano, samt en ambo med grå lasyr. I söder är dopfunten, ett slätputsat dopaltare från 1948 med kalkstensskiva, ljusbärare i smide och en kororgel.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg högre än långhuset och är belagt med rektangulära polerade kalkstensplattor från 1948.
VÄGG - Som långhus. Taklisten och frisen fortsätter horisontalt på östväggen så att en stickbågad fronton bildas, denna är målad i gråblått. Bakom altaruppsatsen är en rundbågad nisch med hjälmvalv, en s.k. exedra. Kring denna är en ursprunglig arkitektonisk uppbyggnad av trä. Den utgörs av pilastrar som bär en rundbåge. Taklisten bildar bågens gesims och smyckas av förgyllda palmetter. Detta ramverk är målat i gråa nyanser med förgyllda lister. Förebild är sannolikt det murade arrangemanget i Edsvära kyrka. Norr och söder om sakristiedörrarna hänger nummertavlorna. Över dopaltaret hänger en textil med treenighetsmotiv.
INNERDÖRRAR - De raka dörrarna är från 1948 och har profilerade foder med ljust grågrön bemålning. FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret står på en halvrundel tre trapsteg högre än korgolvet. Altaret från 1948 är murat, slätputsat och gråmålat. Skivan är av polerad kalksten.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av ett krucifix skuret 1948 av Thorolf Engström. Kristusfiguren är obehandlad och sitter på ett kors av ek.
ALTARRING - Den ursprungliga halvrunda altarringen står ett litet stycke från väggen. Dess grindar är igensatta. Ringen utgörs av en balustrad med smäckert svarvade dockor. Den är målad i vitt, grått och guld. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rosa tyg.
BÄNKINREDNING - Den sannolikt ursprungliga öppna bänkinredningen utgörs av 14 rader i söder och 16 i norr. Mot kor och tvärgång är skärmar med kvadratiska halvfranska fyllningar, varav de mot koret är från 1948. De lutande ryggarna har utanpåliggande fyllningar från 1948. På baksidan är bok- och fotstöd. Under sitsarna är radiatorer. De raka gavlarna har stående halvfranska fyllningar och fasade krön. Fyllningarna har en blågrå lasyr samt förgyllda lister. I övrigt är gavlar och skärmar gråmålade. Invändigt bär bänkarna en brun lasyr. De ursprungliga korbänkarna utgörs av en rad i norr och en i söder. De har skärmar och förlängdes 1948 då de även fick dörrar med samma fyllningar. Bemålningen är i ljusgråa toner.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga runda predikstolen har ljudtak och trappa åt öster. På korgen är stående fyllningar med skurna listverk. Mellan dessa är räfflade halvkolonnetter med korintiska kapitäl. Dessa bär upp en likaså räfflad arkitrav, samt en gesims med bladrelief. Bokstödet är utformat som en uppslagen bok. Korgens bladformade bas vilar på en kort räfflad kolonn. Trappan har ett räcke med svarvade dockor, vilket avslutas med en kolonnformad post som kröns av en knopp. Från det runda ljudtaket svävar en vit duva. Takets nederkant har en rikt skuren bladrelief. Det flacka rundade krönet avslutas med ett treklöverkors. Predikstolens bemålning går i vitt och gråa nyanser med inslag av blått och grönt. Dekoren är förgylld.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 17 stämmor. Den är byggd av Th. Frobenius & Sønner 1953 i Lyngby, Danmark. Spelbordet är inbyggt i fasaden från 1904, vilken utgörs av ett rundbågat mittfält, med två flankerande fält av samma slag fast mindre. Fälten har i bågarnas trepassformade masverk. Mellan fälten är räfflade pilastrar. Entablementen är horisontala. Mittfältet har lyrkrön och i vinkeln mot de lägre är voluter. På sidorna står brinnande urnor. Bemålningen är grå med förgylld dekor.
KORORGEL - Orgeln har en manual, pedal och tre stämmor. Den är byggd av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping år 1980. Formen påminner om ett piano. Mot långhuset är en liggande genombrytning med svarvade dockor, vilka anspelar på altarringen. Fodralets gråmålade fyllningar ansluter till dörrarnas utförande.
LÄKTARE - Läktaren bärs av pelare, vilka till stor del ingår i läktarunderbyggnaden. I långhuset är fyra fristående pelare som bär läktarens utkragning från 1948. De sex pelarna i underbyggnadens vägg har mer karaktär av pilastrar. Utkragningen upptar större delen av läktarbröstet. Mellan detta och väggen är svängda sidor. Bröstet pryds av liggande helfranska fyllningar som infattar rundlar. Gesimsen har en räfflad fris. Bröst och pelare är målade i gråa nyanser, listerna är förgyllda. Överst på bröstet är ett järnräcke. Trappan från 1948 och golvet är belagda med heltäckningsmatta. Läktaren har två gradänger med lösa stolar. Mot orgeln är ett enkelt spjälräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i sandsten består av två delar. En rund medeltida fot med s.k. attisk bas, samt en rund cuppa från 1928. Denna är ritad av J. Thorenberg och huggen av bröderna Lindqvist i Marum. Längs cuppans liv är en palmettbård som begränsas av repstavar och på den skrånande undersidan är sicksackornamentik med blad och palmetter emellan. Den är klart inspirerad av tidigmedeltida dopfuntar.
ÄLDRE DOPFUNT - Av den ursprungliga sandstenscuppan återstår bara hälften. Den är rund och har skrånande undersida. Dess dekor av kvastpalmetter begränsas med repstavar. Uttömingshålet och dess hemmahörande i Skalundaskolan placerar den i sent 1100-tal.
NUMMERTAVLA - De ursprungliga nummertavlorna har tidigare suttit på korbänkarnas skärmar. De är rektangulära och gråmålade. Tavlorna kröns av tempelgavlar med förgyllda lyrkrön, samt bärs av konsoler. Även listerna är förgyllda. På sidorna sitter små ljusarmar i nyrokoko.
URSPRUNGLIG ALTARPRYDNAD - Den ursprungliga altarprydnaden utgörs av ett ljust målat träkors med mantel och törnekrona.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är fönster. I det nordöstra hörnet står den gamla dopfunten. I det sydöstra står ett bokbord av standardmodell.
GOLV - Golvet är belagt med slipade röda och gråa kalkstenshällar från 1948. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Längs golvet är en bröstning i form av den gamla kyrkans gråmarmorerade läktarbröst från 1700-talet.
PORT - Ytterporten är en ursprunglig rak pardörr, med samtida handtag och lås. Porten sitter i en rundbågad smyg med överljus. Långhusporten är likaså en ursprunglig rak pardörr, fast med glasad övre hälft. Den sitter i en rundbågad smyg.
FÖNSTER - De höga och smala fönstren har innanfönster från 1948 med två lufter. De nedre har åtta rutor av antikglas i träspröjs, och de övre fyra. De rundbågade smygarna har brant sluttande fönsterbänkar av polerad kalksten från samma år. I dessa sitter smidesljusstakar. Ytterportens överljus utgörs av en lunett med enkel luft från 1948. I denna är 16 färgade antikglas i blyspröjs.
TAK - Takets flacka tunnvalv är klätt med grågrönt laserad slätspont och härrör från 1948. Från detta hänger en kristallkrona.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian nås från koret via två vinklade gångar. I den södra finns ett tvättrum från 1948 med handfat. I norr är även en ingång med vindfång från 1948. I öster är två fönster som flankerar ett bönealtare. I väster är ett enkelt skrivbord.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är klädda med grönmålad glasfiberväv. I väster hänger två oljemålningar av Sven Linderoth från 1895, vilka skildrar Nattvarden och Kristi dop.
INNERDÖRR - De raka gråmålade dörrarna från 1948 har profilerade lister längs kanterna. PORT - Porten har samma utförande som dörrarna.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren från 1948 har enkel öppningsbar luft med åtta rutor i träspröjs. I var och en av dessa är fyra kvadratiska färgade antikglas i blyspröjs. De rundbågade smygarna har plana fönsterbänkar av polerad kalksten från samma år.
TAK - Det plana brädtaket från 1948 (?) har en grön betsning. Från detta hänger en kristallkrona. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden är i sin nuvarande form från 1977. I norr är en öppen yta som kapprum, innanför denna en elcentral, båda från 1948. Mot långhuset är ett förråd med vask och städkrubb. I den lilla gången till detta utrymme är skåp för textilförvaring från 1968. All skåpsinredning har släta gråa luckor och är inbyggda i väggen. I söder är läktartrappan från 1948 och ett samlingsrum. Under trappan är en skrubb.
GOLV - Golven är belagda med heltäckningsmatta, utom i förråd och skrudkammare där det är linoleum. VÄGG - Väggarna är klädda med vitmålad glasfiberväv. I skrubben under trappan är väggarnas dekormåleri från 1890-talet bevarat. Dessa utgörs av liggande fält som skiljs från en bröstning av en meanderbård.
INNERDÖRRAR - Till skrudkammare, samlingsrum och elcentral är raka dörrar. Den sistnämnda har samma utförande som sakristians dörrar.
TAK - I mittgång och kapprum är det ursprungliga gråmålade brädtaket. I övriga utrymmen är smutsvit glasfiberväv. TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Mellanvåningen är uppdelad i två plan med ett lågt förråd nedtill. Här förvaras bl.a. rester av den ursprungliga altaruppsatsens omfattning. I öster är en djup stickbågad smyg till läktaren med en ursprunglig rak pardörr, med halvfranska fyllningar och beige färg. Själva våningen har golv av obehandlade brädor. Väggarna är slätputsade och omålade. På alla sidor utom den östra är tre smala fönster. I östväggen är en gipslucka till vinden. I taket är ursprungliga bjälkar och två kristallkronor. I öster är en sentida trappa av obehandlat trä. I rummet förvaras den gamla kyrkans port med fiskbenspanel, ett trasigt gravkors och del av en sten med inskription som minner om kyrkans tillbyggnad på längden under 1700-talet. Till nästa våning är en gipslucka.
VÅNING 3 - I våningen tre hänger klockorna. Golv, vägg och tak är som ovan. Storklockan är gjuten av C A Norling i Jönköping år 1867. Lillklockan är gjuten 1725 och kommer från Norra Vånga. Upp till huven är en stege.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes på ny plats 1867 efter ritningar av arkitekt Per Axel Nyström. Bygget hade planerats sedan 1850-talet då gamla kyrkans bristfälliga tak hade orsakat stora skador. 1890 genomgick kyrkan en inre renovering och försågs med målade fält och bårder samt kamin. Först 1904 fick kyrkan en orgel, byggd av C A Härngren och med fasad ritad av Th. Thorén. 1928 skedde en ny renovering, varvid den medeltida dopfunten kompletterades.
1948 skedde en större renovering efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Exteriörens puts lagades och avfärgades. Nya yttertrappor höggs och ytterportarna kläddes med kopparplåt. Kaminerna revs bort och ersattes av elvärme samtidigt som belysningen elektrifierades. Innanfönster med antikglas och blyspröjs insattes. I vapenhuset revs läktartrappan, taket ersattes av ett tunnvalv som visade hela fönstren och nytt golv lades in. Under läktarens bakre del byggdes ny trappa och kapprum samt städskrubb. Läktaren utvidgades för att rymma kör, men bröstet bibehölls med vissa justeringar. Korets trägolv ersattes av kalkstensplattor och utökades samtidigt åt väster, varvid en bänkrad borttogs. Till följd av höjning av långhusgolvet så utbyttes portarna. Bänkarnas ryggar fick lutning och utanpåliggande fyllningar. Nya skärmar gjordes mot koret i likhet med tvärgångens. Altarringen öppnades på mitten och kläddes i övrigt med plywood. Ett nytt altare murades och ett dopaltare anordnades. Sakristidörrarnas tempelgavlar togs bort. Sakristian fick nya dörrar, vindfång och tvättrum. Interiören ommålades i sin helhet, varvid 1890-talets dekor övermålades. Det planerade nya orgelverket dröjde till 1953 emedan man tidigare ej hade velat spara den ursprungliga fasaden.
1968 togs ytterligare två bänkrader bort under läktaren för bygge av textilskåpsinredning efter ritningar av arkitekt Edgar Haasum. 1977 var det ånyo dags för en stor renovering, denna gång med Torsten Thorén som arkitekt. Detta bestod främst i utvidgningen av Niklassons läktarunderbyggnad med förråd och samlingssal. Altarringen återställdes i sitt ursprungliga skick. Innertaket isolerades och interiören ommålades. Vid mittporten byggdes en rullstolsramp. 1980 införskaffades en kororgel. 2000 visade sig torntakets plåttäckning vara skadad, vilket hade lett till röta i korset och takstolen. Även tegelgesimserna uppvisade skador. Detta åtgärdades.
År 1150-1250 Specifika inventarier - dopfunt
Tillhör Haraldus skola. Endast foten bevarad.
År 1725 Specifika inventarier - kyrkklocka
Inköpt från Norra Vånga.
År 1867 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: C. A. Norling, Jönköping
År 1890 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1890 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1890 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målade fält och bårder.
År 1904 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
Arkitekt: Thor Thorén
År 1928 Specifika inventarier - dopfunt
Cuppa till medeltida fot.
Konstnär: F Thorenberg
År 1948 Fast inredning - port
Nya långhusportar.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Fast inredning - altaruppsats
Krucifix av trä.
Konstnär: Thorolf Engström
År 1948 Fast inredning - altare
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Teknisk installation
Kaminen ersätts av elvärme. Tvättrum ordnas i sakristia.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1948 Underhåll - målningsarbete
Avfärgning av exteriör och interiör, övermålning av sistnämndas dekor från 1890.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1953 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Theodor Frobenius
År 1968 Specifika inventarier - textilskåp
Ordnas under läktare, varvid två bänkrader slopas.
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1977 Ändring - tilläggsisolering
Arkitekt: Thorsten Thorén
År 1977 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Thorsten Thorén
År 1977 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Rullstolsramp
Arkitekt: Thorsten Thorén
År 1980 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 2000-2002 Underhåll - stomme
Reparation av rötskadad trästomme till tornöverbyggnad.
År 2000-2002 Underhåll - exteriör
Renovering av tornöverbyggnad:
Puts- och tegelskador åtgärdade. Ny plåtavtäckning. Översyn skiffertäckning. Nya lanterninväggar. Nygjorda dekorkulor.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Henricson, Olof, Stora Wånga, 1978..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Nyström,Axel:Arkitekt"; "Bergström,Fredrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin