Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Västra Gerums kyrka har ett öppet och framträdande läge i odlingslandskapet. I anslutning till kyrkan ligger ett sockenmagasin från 1700-talet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en kallmurad stenmur och av en trädrad. Huvudingången utgörs av en smidesgrind mellan stenstolpar. De nyare gravvårdarna i norr indelas genom häckar i kvarter. På kyrkogården finns två stenkors från 1600-1700-talet, några vårdar med stenram samt en grupp med tio enhetliga gravvårdar över släkten Kuylenstierna, Stora Kålltorp.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING -Av den tidigmedeltida gråstenskyrkan är såväl västtornet som en stor del av långhuset bevarat. Det ålderdomliga, uppåt avsmalnande tornet kännetecknas sin spånklädda spira. Vid 1700-talets mitt förlängdes koret åt öster samt breddades och en sakristia uppfördes i norr. Trots 1700-talskoret och senare förstorade fönster, har kyrkan bibehållit sin medeltida karaktär. I tornets sydfasad är inmurat en runsten och i korets sydfasad en sten med latinsk, senmedeltida text.
Kyrkans lugna och harmoniska interiör, med ojämna och karaktärsskapande murar, präglas av kontinuerliga förändringar under senmedeltiden och framåt i tiden. Dopfunten och en kyrkklocka är medeltida liksom väggarnas på 1950-talet framtagna fragment av dekormålning. Predikstolen och altaruppsatsen, den senare renoverad och återinsatt i kyrkorummet 1910, är från sent 1600-tal. 1700-talet representeras av det plana trätaket och troligen av fönstrens draperimålningar. Altarringen och den anpassade, slutna bänkinredningen tillkom vid Axel Forsséns renovering 1950, då även tornets bottenvåning inlemmades i kyrkorummet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans markerade läge i närheten av sockenmagasinet
-Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett omistligt kulturarv. -Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
-Fasadens runsten och sten med latinsk inskription
-Interiörens prägel av olika tiders förändringar
-Väggarnas senmedeltida kalkmålningar, tillskrivna Mäster Amund
-Bevarade draperimålningar
-Bevarad inredning från medeltid - 1900-tal
-Takens spån- och skiffertäckning
-Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, grusgångar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
VÄSTRA GERUMS KYRKA - Kyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med fullbrett rakt avslutat kor i öster, smalare västtorn samt en sakristia norr om koret. Tornet är något avsmalnande uppåt.
FASAD -Västra Gerums kyrka är byggd av gråsten/granit och i de nyare, östra delarna sandsten kombinerat med tegel. Kyrkans fasader är grå och spritputsade. Under takfoten är en profilerad trätaklist. I tornets sydfasad är en inmurad runsten av granit, som tidigare legat på en grav på kyrkogården. Inskriptionen lyder: "ALLE LADE DENNA STEN EFTER ÖDA, SIN HUSTRU...MYCKET GOD".Under det västra av sydfasadens fönster finns två ristade lodräta linjer, som markerar en igensatt port. Mellan sydsidans två östligaste långhus - korfönster är en annan vertikal ristning, som markerar gränsen mellan kyrkans äldre del i väster och den tillbyggda delen i väster. I sydfasaden, intill kyrkans sydöstra hörn, är en liten, rund, oputsad sten med inristade latinska bokstäver. Texten lyder "Gud förbarma dig över oss" och sägs möjligen ha samband med en massgrav från 1300-talet. I korets östfasad är ett igenmurat, halvrunt, högt placerat fönster. Tornet har ojämna murar och smalnar av något uppåt.
PORT - Västporten från 1850 utgörs av en svart, rektangulär enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren har vegetativt utformade smidesbeslag och en ålderdomlig dragring och nyckelskylt av smide, troligen senmedeltid. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch. Sakristians port i östfasaden utgörs av en nyare dörr av breda, vertikala bräder. I övre delen är en liten, kvadratisk glasruta.
FÖNSTER - I norra fasaden finns två och i söder tre rundbågiga, gråbruna fönster. Fönstrens nedre del indelas genom mittpost i två lufter med vardera sex rutor och den övre delen består av två lufter med vardera fyra rutor. I tornets bottenvåning finns i norr respektive söder ett något mindre fönster med tvärpost. Under fönstren finns fönsterbleck av kopparplåt. I tornets västfasad är, i andra våningen, en rektangulär, vertikal glugg med fönster. Tornet har i varje väderstreck en liten, kvadratisk ljudglugg med svarta luckor. I långhusets södra respektive norra takfall är ett litet takfönster. Sakristian har mot norr ett brunt, rundbågigt fönster med mittpost och indelat i smårutor.
TAK - Långhuset har ett skiffertäckt sadeltak, som är valmat över koret. Tornet har ett mycket högt och smalt torntak med träspån och kröns av en flöjel med tupp av koppar. Sakristian har ett valmat, skiffertäckt sadeltak.
VÄSTRA GERUMS KYRKA - Kyrkan består av ett litet och mörkt långhus, fullbrett och lika högt, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt vapenhus i tornets bottenvåning. Mellan torn och långhus är en kraftig mur med en arkadbåge, men dörr saknas. På varje sida av triumfbågen är en utbyggd bänk i brösthöjd. Kyrkan har till stor del behållit sin medeltida prägel.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en bred mittgång. I kyrkans sydvästra hörn står en mindre orgel med spelbordet mot öster. Orgeln ingår i det slutna bänkkvarteret på sydsidan. Bänkarna når på nordsidan ända intill den mur som skiljer långhus från vapenhus.
GOLV - Mittgångens golv består av fyra gravhällar från 1600-1700-talet. Över dessa ligger en röd gångmatta. Bänkarna är placerade på ett ca 15 cm högt övergolv av längsgående , omålade bräder.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitkalkade. Det östligaste fönsterparet omges av draperimålningar från 1700-talets mitt i rött och blått med gula snoddar. På västra delen av kyrkans väggar finns rester av senmedeltida figurativa muralmålningar, troligen utförda på 1490-talet av mäster Amund. Dessa är samlade i två horisontella partier, avskiljda av två linjer. På båda sidor indelas det nedre fältet genom en slags spetsvinklade arkitektoniska bågar med figurmotiv. I söder syns två män i senmedeltida klädsel med korta särkar, stora mössor, den östra med påfågel (högmodet) och den västra med penningpåse(girigheten). Över dessa finns inskriftsband och en enhörning. Väster om männen är två personer som omfamnar varandra (okyskheten). På västra väggens nedre fält syns en bebådelsescen. På nordväggens nedre fält skildras (från väster) Marias och Elisabeths möte, Kristi födelse, konungarnas tillbedjan och Jesu frambärande i templet. I det övre fältet på nordsidan syns från väster en krönt kvinnofigur i en medaljong och Annas och Joakims möte i Gyllene porten i medaljong. På väggarnas nedre parti finns spår av ett band med äldre draperimålning, möjligen 1700-tal. Samtliga målningar är utförda i röda toner.
Väster om långhusets östligaste nordfönster är en rundbågig nisch med oregelbunden form. I denna hänger en minnestavla över Charlotta Hamilton 1815 - 1822. Väggen avslutas upptill av en rödmarmorerad , bred, profilerad taklist.
Utmed bänkkvarteren är slät träbröstpanel, målad i samma ljusbruna färg som bänkarnas insidor. DÖRR - Mellan långhus och vapenhus är en bred och låg rundbågad muröppning, putsad och kalkad. FÖNSTER -Långhuset har på varje långsida två rundbågiga, breda och låga, vitmålade fönster. Innanfönstret har korspost. Den nedre, högre partiet består av två lufter med vardera sex rutor med träspröjs och det övre rundade partiet av två lufter med vardera fyra mindre rutor. Fönstren är placerade i segmentbågade, utåt konande smygar, putsade och kalkade.
KOR -Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat invid östra korväggen liksom den femsidiga altarringen. Altaruppsatsen vilar på altaret. Vid varje sida av altaret är en enkel piedestal med en låg sjuarmad malmljusstake. På sydväggen hänger en utåt vinklad nummertavla. Utmed nordväggen står en predikstol med trappa från öster. Öster om trappan är en dörr till sakristian. I korets sydöstra hörn är en järnbeslagen kista och framför denna en dopfunt. Utmed södra bänkskärmen står två sentida ekstolar av "munkstolstyp".
GOLV - Korgolvet utgörs av kvadratiska, grovt hyvlade kalkstenar. Framför altarringen ligger en enkel, gråmönstrad yllematta. Innanför altarringen ligger ett ca en dm högt övergolv av tvärgående oljade ? bräder.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitkalkad. Runt sydsidans fönster är en likadan draperimålning som i långhuset. Väster om denna hänger en oljemålning, troligen tidigt 1700-tal, av Johan Aureller d.y., föreställande Kristus som håller upp högra handen i en välsignande gest och i vänstra handen håller han en glob med kors.
DÖRR - Sakristidörren är en kraftig, mörkt brun segmentbågad ekdörr, troligen nytillverkad, men med en äldre nyckelskylt och ornamenterad dragbygel av smide.
FÖNSTER - I sydväggen är ett likadant fönster som i långhuset.
TAK - Taket är en fortsättning på långhusets spegelvalv.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret, troligen tillverkat 1950, är ett enkelt arbete av trä.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av ett slutet kvarter på varje sida. Södra kvarteret innehåller åtta bänkar och det norra innehåller 11 bänkar. Bänkkvarteren avgränsas mot koret genom gråådrade skärmar med utsparade speglar, marmorerade i blått, grått och vitt. Ryggarna är svagt lutande. Bänkarnas insidor samt ytterväggarnas bröstpanel är målade i ljust brunt. Överliggarna är mörkt grå. Gavlarnas utsidor är målade i grå ådring med brunmarmorerade speglar. Bänkdörrarna är försedda med speglar i grå och blå marmoreringar. De nytillverkade bänkarna är numrerade framifrån.
PREDIKSTOL - Den polygonala, röda predikstolen är indelad i fält genom joniska, förgyllda kolonnetter, som vilar på socklar med silverfärgade, snidade maskaroner. Mellan socklarna finns blå fält med frukter i relief. I varje fält är en arkadbåge i relief, omgiven av akantusreliefer samt överst av ett skulpterat änglahuvud. I varje fält är en skulpterad figur. Predikstolens övre sarg är profilerad samt har underst en spegel med respektive figurs namn i vitt på brun botten: St Johannes, Salvator Mundi, St Petrus och St Paulus. Predikstolen vilar på en fullbred, murad och vitkalkad sockel, till största delen troligen nytillverkad.
Trappan har raka, grå trästeg samt mot söder ett nytillverkat spegelförsett skrank i bland annat orange, grått och brunt.
Över predikstolen är ett polygonalt ljudtak med profilerad kant och med ett skulpterat änglahuvud i varje hörn. Utmed kanten finns på ovansidan uppskjutande medaljonger, inramade av bland annat två änglar i profil. Takets undersida är rödmålat, försett med tre målade vapensköldar samt en målad medaljong med en ängel över. Medaljongen har en inskription bland annat..." Carl Ericson Soop denna predikstohl låtit giordt och til Guds ähra förährat är 1678". Ljudtaket har troligen delvis nyare bemålning.
ORGEL - Orgeln från 1992 har sex stämmor, fördelade på en manual och pedal. Orgeln är tillverkad av Smedmans orgelbyggeri AB, Lidköping. Piporna är indelade i tre närmast rundbågiga fält. Den grå fasaden pryds överst av enkla röda vegetativa reliefer och har ett profilerat krön i rött och guld.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av en enkelt målad, mörk korsfästelsescen. Korset med Kristus avbildas mot en bakgrund i form av några låga hus och en nästan brun himmel. Korset har en inskriptionstavla överst.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1700-talets slut består av en våning. Altartavlan omges på varje sida av två förgyllda kolonnetter. Mellan kolonnettparet i norr är en skulptur av evangelisten Markus och i söder Lukas. Figurerna står på ornerade, gröna konsoler med tulpaner i relief och över varje figur är ett änglahuvud.
De gröna flyglarna avbildar evangelisten Matteus i norr och Johannes i söder. Båda står på konsoler, har röda klädnader och betraktas ovanifrån av var sitt änglahuvud. Det skulpterade, närmast rundbågiga, gröna krönet innehåller en oval tavla med bibelcitat, inramad av akantus samt överst svarvade balustrar.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen från 1950 består i väster, norr och söder av profilsvarvade, ljusblå balusterdockor. De två övriga sidorna är har var sin rektangulär spegel, marmorerad i blått på vit botten. Träarmstödet samt underliggarna har en ådrad dekor i träkulör. Knäfallet är stoppat och klätt med gulrandigt ylletyg.
DOPFUNT -Den medeltida dopfunten av sandsten har en kalkformad, odekorerad cuppa samt en något vidare uppåt konande, rund fot med en vulst.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan, troligen från 1950, är vit, rektangulär och omges av en profilerad ram i grått och ljusblått. På överstycket är ett snidat, genombrutet akantusornament. Vid varje sida är en ljushållare av mässing. Tavlan är fäst i väggen och kan vinklas utåt.
VAPENHUS - Vapenhusets västra parti är genom skärmväggar med tre infällda dörrar avskilda till ett vindfång i mitten, elcentral norr om denna och trapprum i söder. Framför torntrappan är en trätrappa med två steg. Vapenhusets nuvarande inredning tillkom 1950.
GOLV - Golvet består av nyare, hyvlade kalkstenar. I mittgången fortsätter långhusets gångmatta. VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. De avslutas upptill av en smal, rödmålad taklist och nedtill av en brunmålad, smal golvlist. På kapprummets östvägg hänger klädkrokar. Skärmväggen mot väster är en slät, gråmålad brädvägg. Mot nordväggen är rest en liljesten, möjligen av granit, samt en mindre sten med inskriptioner till minne av förmälningen mellan ryttmästare Måns Kijl och Carin Larsdotter Hård 1604?. På sydväggen hänger en rektangulär gravhäll med inskriptioner över Nils Kjellbom, död 1746.
PORT/DÖRR - Den rektangulära innerdörren är en grå pardörr med tre grå speglar , den översta betydligt högre. Porten är en rektangulär, kraftig ekdörr ,svart med järnbeslag och ett kraftigt stocklås. Vindfånget är murat, men har ett innertak av slät, grå panel.
FÖNSTER- Mot norr respektive söder är ett rundbågat fönster, vitmålat och placerat i en djup, putsad och vitmålad smyg. Innanfönstret indelas genom träspröjs i fyra rutor nedtill och två upptill.
TAK - Taket är tunnvälvt och vitkalkat.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen ett trappsteg lägre än koret. Utmed östväggen står ett träaltare från 1951. Söder om detta är en port med innerdörr och litet vindfång. I norr är ett fönster. Utmed västväggen är i mitten ett ståndskåp från 1700-talet med två dörrar, var och en med två speglar. Skåpet har senare målning och marmoreringar i blått. På varje sida av ståndskåpet är ett skåp med släta, grå dörrar, troligen 1950-tal.
GOLV - Golvet täcks av grå kalksten med en stor, blåmönstrad yllematta.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
PORT/DÖRRAR - Dörr till koret är placerad i en rundbågig nisch samt försedd med lås innanför plåtkåpa. Dörren mot öster är en grå, sentida spegeldörr. Vindfånget är murat och putsat, golvet av tegel. Porten från 1850 är gråmålad men har ett äldre stocklås.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret är placerat i en djup, rektangulär smyg, putsad på sidorna men med träskiva som fönsterbänk och slätpanel på ovansidan. Fönstret har ett innanfönster av omålat trä samt utanför detta ett vitmålat järngaller med järnringar i kryssen - troligen 1700-tal.
TAK - Taket är tunnvälvt och putsat, samt vitmålat.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Härifrån leder en trappa utmed västmuren till våning 2. Trappan är en rak, brun trätrappa. Våning 2 har golv och tak av trä. Mot väster är en rektangulär, vertikal glugg. Väggarna är murar av invändigt oputsad natursten. En rak, öppen trätrappa leder till våning 3. Golv och tak är av trä och murarna som ovan. I varje väderstreck är en kvadratisk glugg med bruna luckor. Här hänger de två klockorna. Storklockan är, enligt minuskelinskriptioner, gjuten till Sankta Annas ära 1505 av klockgjutaren Bosse Jacobsson i Stockholm. Lillklockan av 1200-talstyp saknar inskription.
Fasadkulör (2004): Grå
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Tupp
Inventeringsår 2001
Byggnadshistorik
VÄSTRA GERUMS KYRKA - Västra Gerums kyrka uppfördes under tidig medeltid, möjligen som en "Annakyrka". Den ursprungliga kyrkan hade i öster ett smalare, rakt kor samt möjligen absid. Rester av koret påträffades vid utgrävningar 1950. Av denna kyrka återstår såväl tornet som huvuddelen av långhuset. Även dopfunten är bevarad från denna tid. Från senmedeltid finns en lillklocka och den dragring och den nyckelskylt som nu sitter på västporten. Under senmedeltid valvslogs troligen kyrkan och försågs med dekormålning av mäster Amund. Fragment av målningarna är framtagna och bevarade. Möjligen ombyggdes och förhöjdes samtidigt torntaket. Nuvarande predikstol donerades 1678 till kyrkan och från ungefär samma tid är altaruppsatsen. Kyrktaket "spånades" 1689 - 1690 och ett vapenhus byggdes i söder 1694. 1710 byggdes en västportal.
1740 revs det gamla koret, kyrkan förlängdes åt öster och nuvarande, bredare kor uppbyggdes av sandsten och tegel. Valven ersattes av ett innertak av trä och läktare byggdes. Altaruppsats och predikstol restaurerades. Byggmästare var, enligt ett sockenstämmoprotokoll, Måns Håkansson. Troligen tillkom de delvis ännu bevarade draperimålningarna kring fönstren. Sakristian byggdes 1755. 1760 reparerades västra porten och innertaket dekormålades med "spridda moln". Ännu omkring 1830 fanns på kyrkogården en stiglucka. 1840-1850 utbyttes långhusets takspån mot skiffer. Altaruppsatsen utbyttes mot ett förgyllt träkors och ett halvcirkelformat fönster upptogs i öster. En altarring tillverkades lokalt omkring 1870.
Vid arkitekt Fredrik Falkenbergs renovering 1909-1910 insattes nya bänkar (ritade av Falkenberg) och nytt trägolv under bänkarna inlades. Takpanelen lagades. Tak och väggar målades. Predikstolen konserverades av artisten Wilhelm Pettersson, Stockholm. Denne renoverade och återinsatte den gamla altaruppsatsen, vars olika delar förvarades i vapenhuset, sakristian och på vinden. Det halvrunda korfönstret igensattes. Vapenhuset i söder revs. 1930 inskaffades en orgel från Hammarberg, Göteborg. Kyrkogården utvidgades troligen mot norr, varvid en äldre stenmur revs. Arkitekt Sten Branzell gjorde 1932 ett förslag till inre renovering, som dock aldrig blev genomförd. Uppvärmning med varmluft diskuterades, men man behöll tills vidare kaminen i norr. 1940 konserverades altaruppsatsen, predikstolen, ljudtaket av konservator Sven Gustafsson, Göteborg.
En större renovering 1950 - 1951 leddes av Axel Forssén. Grunden förstärktes, sprickor lagades. Kyrkans murar omputsades utvändigt. Sakristians plåttak utbyttes mot skiffer. Mellanväggen mellan tornet och långhuset upptogs, vindfång byggdes golven justerades och läktaren revs. Innertaket isolerades och en skorsten togs bort. Vapenhuset välvdes. En port togs upp i sakristian, som även försågs med ett altare. Mittgången breddades och koret utökades något mot väster. Kyrkan fick ny bänkinredning och ny altarring. Kyrkan målades ut- och invändigt. Elvärme installerades, enligt Sigurd Lidéns upprättade program. Olle Hellström framtog de under arbetet upptäckta väggmålningarna. Orgeln renoverads genom Nordfors och co, Lidköping. Olle Hellström konserverade altaruppsats och predikstol 1958-1959. En redskapsbod i nordöst, ritad av Edgar Haasum, uppfördes 1966. 1971 omputsades och kalkades fasaden. Kyrkogården utvidgades 1994. Samma år inköptes en ny orgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
År 1650-1699 Fast inredning - altaruppsats
År 1678 Fast inredning - predikstol
År 1740 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
År 1840-1850 Underhåll - takomläggning
Långhusets takspån utbyts mot skiffer.
År 1909-1910 Fast inredning - bänkinredning
År 1909-1910 Konservatorsarbeten
Predikstol och altaruppsats.
Konstnär - Dekormålare: Wilhelm Pettersson
År 1930 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1940 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol.
Konservator: Sven Gustafsson
År 1950-1951 Teknisk installation - el
Elvärme.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1950-1951 Konservatorsarbeten
Framtagning av nyupptäckta väggmålningar.
Konservator: Olle Hellström
År 1950-1951 Underhåll - exteriör
Grundförstärkning, omputsning. Målning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1958-1959 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol.
Konservator: Olle Hellström
År 1971 Underhåll - omputsning
År 1992 Fast inredning - orgel
År 2008 Underhåll
Tjärning av spåntak på torntak.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin