Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Skärvs kyrka är högt och naturskönt belägen på medeltida kyrkplats invid Bysjön och omges av en kyrkby med bland annat före detta skola och hembygdsgård.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en jämn, kallmurad stenmur och delvis av en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar. Kyrkogården, som 1923 anpassats till terrängen genom terrasseringar och trappor, indelas genom grusgångar i kvarter. Flera äldre gravvårdar omgärdas av stenram, järnstaket eller järnkedja och utgörs av monumentala stenar eller järnkors, bland annat vårdarna över. Sofie von Knorring och över landshövding Carl Siggesson Rosenduva. Närheten till Axevalla hed speglas genom flera militärgravar.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Skärvs nuvarande kyrka från 1788 är troligen delvis byggd på den föregående medeltidskyrkans grundmurar och med material från såväl gamla kyrkan som från den närbelägna senmedeltida borgen Axevalla hus. Byggnationen leddes av byggmästare Sven Westman, Skärv. Kyrkan har exteriört behållit mycket av sin ursprungliga, gustavianska karaktär med rundat östkor, spetsbågiga fönster, sakristia öster om koret, mansardtak och karnisformad tornhuv med plåtklädd, fyrsidig lanternin.
Den lätta och ljusa interiören med välvt trätak fick sin nuvarande, klassicerande karaktär vid en renovering 1909, då bland annat altaret, den öppna bänkinredningen, predikstolen, den genombrutna altarringen och den arkitektoniskt uppbyggda altaruppsatsen tillkom. Altartavlan i jugend målades 1914 av Louise af Geijerstam. Orgelfasaden är från 1877, medan dopfunten av kalksten tillverkades 1935. Från den äldre kyrkan har bevarats en vapensköld från 1600-talet, två porträttgravhällar från 1600-talet respektive 1700-talet och två altartavlor från 1700-talet, nu förvarade på långhusväggen,
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan ligger på medeltida kyrkplats
-Kyrkans läge i en kyrkomiljö invid Bysjön
-Kyrkans exteriör representerar de i stiftet ovanliga gustavianska kyrkorna -Interiörens och inredningens huvudsakliga prägel av 1909 års renovering
-Bevarad inredning från 1600-talet och 1700-talet
-Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, grusgångar, terrasser och äldre gravvårdar
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
SKÄRVS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, fullbrett, rundat kor i öster, lägre och smalare, kvadratisk sakristia öster om koret och ett smalare torn med lanternin i väster. Det mot söder och norr rundade koret har emellertid en rak vägg i öster, där sakristian ansluter. Den slutna lanterninen är fyrsidig med avfasade hörn. Kyrkan har en gustaviansk karaktär med brutet tak och hjälmformad tornhuv med lanternin.
FASAD -Kyrkan är uppförd av kalksten och natursten. Fasaden är slätputsad och vitkalkad med gråmålad "sockel" i samma nivå. Fasaderna avslutas upptill genom profilerade, vita taklister. I en nisch över västporten är en rektangulär kalksten med inskription angående kyrkans tillkomst/nybyggnad 1788, då S Westman var byggmästare.
Den fyrsidiga lanterninen med avfasade hörn har fasad av kopparplåt. I varje väderstreck är ett rektangulärt blindfönster av ljusare plåt.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den utgörs av en nyare, rektangulär pardörr. Dörren är brunmålad med svängt metallhandtag och många små, rektangulära, vertikala gröna speglar. Dörren är placerad i en djup, rektangulär nisch. Framför är en trappa med två granitsteg. Sakristian har mot norr en port i form av en nyare, rektangulär dörr med grå, vertikal panel. Dörren är placerad i en grund, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Långhuset har i norr respektive söder tre större fönster och koret ett likadant i sydöst och ett i nordöst. De grönmålade, spetsbågiga fönstren är indelade i vardera sex lufter. Fönstren är placerade i spetsbågiga nischer med lutande solbänkar av kalksten. I första tornvåningens syd- och nordfasad finns vardera ett likadant fönster. I samma fasader finns på andra tornvåningen vardera ett lågt, segmentbågat, grönmålat fönster indelat i två lufter genom mittpost. Sakristians kvadratiska, grönmålade östfönster är indelat i två lufter genom mittpost. Tornet har i varje väster, söder och norr en rundbågig ljudglugg med gröna jalusiluckor. I öster finns en mycket låg, rundbågig glugg.
TAK - Långhuset har ett brutet sadeltak, som är valmat över koret. Över sakristian är ett valmat sadeltak. Tornet och även lanterninen har hjälmformad huv. Lanterninen kröns av en kopparkula med kopparkors. Samtliga tak täcks av kopparplåt i storplåtsformat.
SKÄRVS KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett stort och ljust långhus, fullbrett, rundat kor i öster, sakristia öster om koret och vapenhus i tornets bottenvåning. Mellan vapenhus och kyrkorum är ett vindfång.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en bred mittgång . Över västra partiet av långhuset är en läktare. Under denna finns på båda sidor rumshöga, vita skåp med släta dörrar. Skåpen är från 1978. Under norra delen av läktaren står en vinklad kapphängare av omålat trä, en liten, svart och rikt järnbeslagen kista med myntinkast samt en ljusglob av smide. Under läktaren saknas bänkar, men i öster når bänkarna ända fram till koret. Vid läktarens sydsida är ett kyrktorg med två runda furubord från ca 1980 och tillhörande stolar.
GOLV - Golvet utgörs i gångarna av diagonalt lagda, nyare, kvadratiska kalkstenar. Under bänkarna är ett golv av smala, längsgående, lackade bräder i samma nivå. Under de fem sydöstligaste bänkarna är istället ett brunmålat cementgolv.
VÄGG - Väggarna är jämnt slätputsade och målade i vitt. På större delen av nordsidan från golvet och till fönstrens undre kant, (från västväggen till ca en meter väster om det främsta fönstret) är väggen utbyggd ca två dm. Utmed bänkarna är en bröstpanel av grå, vertikal smal träspont. Panelen anses vara rester av den äldre kyrkan (riven 1785). Väggarna avlutas upptill av en bred, grå, profilerad taklist med kraftig hålkäl. Västväggen är helt förbyggd av ca en halv meter djupa, höga skåp för textiler mm, från ca 1980. Under läktaren , ca två meter på norra respektive södra sidan har kvarlämnats en äldre, grå och grövre puts.
På nordsidan, mellan de två östligaste fönstren, hänger en oljemålning , del till en äldre altaruppsats föreställande Jesus i Betania. Den mörka målningen, troligen från 1700-talet, hängde över altaret från 1800-talets början till 1860. På motsvarande plats på sydsidan är en annan oljemålning som tillört samma altarprydnad. Den föreställer "ecce homo" med en naken Kristus sittande på en bänk. På sydsidan framför läktaren är ett mindre anvapen över Carl Siggesson Rosendufva, Skålltorp, död 1653. Detta är utsågat och målat, men ej skulpterat.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset samt dörren till vindfånget här innanför utgörs båda av segmentbågade, blå pardörrar. Varje dörrblad pryds av två höga, närmast ovala nedsänkta speglar och häremellan en smal spegel. Speglarna är i ljusare blått. Den inre dörren har dragbyglar av metall samt tygskoning utmed inre långsidorna. Den yttre har mässingshandtag, troligen sent 1900-tal.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida tre större, spetsbågiga, gråmålade fönster, indelade i sex lufter genom mittpost och två tvärposter. Dessa indelas i sin tur i smårutor genom blyspröjs med ofärgat antikglas. Fönstren har små hakar och är troligen från 1909. De är placerade i spetsbågiga , utåt konande smygar med lutande fönsterbänkar, putsade och målade som väggarna.
TAK - Över kyrkorummet är ett segmentvälvt trätak av vita, smala längsgående långa bräder. Två vita bjälkar inramar mittspegeln. Valvets släta bräder är av olika bredd och vitmålade. Över mittgången hänger två elektriska ljuskronor av mässing i barockmodell. Den västligaste är troligen från 1678 medan den nya är tillverkad på 1900-talet. Taket under läktaren består av vit byggskiva med påklistrad vit väv.
KOR - Koret har en rundad avslutning i öster. Korets invändiga östra del är ca 1,5 meter bredare än den västligaste delen. Detta tyder på att koret är senare utökat ca 2,5 meter mot väster. Ca en meter från östväggen står den höga altaruppsatsen och altaret är placerat intill denna. Den halvrunda altarringen är även denna placerad någon meter från östväggen. Innanför altarringen är ett litet ytterligare förhöjt golv framför altaret. Vid varje sida av altarringen är en fristående nummertavla. På sydväggen finns en inmurad gravhäll med porträtt, vapensköldar och inskriptioner i relief. Öster härom är en smideslampett från 1600-talet på väggen. I korets nordvästra del är en predikstol med trappa från öster. I koret finns även ett piano samt två nygjorda fyrsidiga piedestaler med lampetter funna på vinden 1997. Bakom altaruppsatsen är en dörr till sakristian. Vid sydväggen finns ett fristående, T-format dopaltare med kors från 1978. Såväl altaret som tillhörande kors är av omålat lövträ. Framför står en dopfunt.
GOLV - Korgolvet utgörs av obehandlade, längsgående smala furubräder. På golvet ligger en matta vävd i geometriska mångfärgade mönster. Mattan är märkt "AÖ" (Agda Österberg). Vid korets norra sida finns i golvet en liten lucka med järnring.
VÄGG - Väggen är slätputsad, vitmålad samt försedd med liknande taklist som långhuset. DÖRR - Dörren till sakristian är rektangulär (ca 1960) och blå med fyra närmast ovala speglar. FÖNSTER - Koret har på mot nordöst och sydöst vardera ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket och är följer den rundade östavslutningen. En ljuskrona i empirstil är troligen från 1800-talet.
FAST INREDNING
ALTARE - Det långa, vitmålade träaltaret från 1909 pryds av nedsänkta speglar med avskurna hörn - tre på framsidan och en på varje gavel. Speglarnas kanter är guldfärgade. Dopaltaret består av en smal skiva av päronträ, uppburen av en smal, omålad benställning. Materialet kommer från Skålltorp. Altarkrucifixet är troligen tillverkat 1936.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning från 1909 består av ett kvarter på varje långsida. Varje kvarter innehåller 13 vitmålade bänkar. Mot ytterväggarna är en bröstpanel - se långhusvägg. De två västligaste bänkarna är vända mot väster istället för öster. Mot koret är vita bänkskärmar med nedsänkta, kvadratiska speglar i samma färg. De vita bänkgavlarna är nedtill svängda och breda och upptill, utmed ryggen, smalare och raka med tresidigt krön. Gavlarna pryds av bland annat fem förgyllda kannelyrer samt överst en enkelt snidad och förgylld växt i jugendstil. De svagt lutande ryggarna pryds på båda sidor av kvadratiska speglar.
PREDIKSTOL - Den vita, polygonala predikstolen indelas i fält genom kannelerade ramar med nedsänkta speglar. I varje spegel är en rektangulär, ytterligare nedsänkt spegel med avskurna hörn och förgylld kant. Predikstolen har rikt profilerade sarger upptill och nedtill. Den vilar på en åttkantig, vit, rikt profilerad fot med kannelyrer. Dessa är vita, medan de övre kannelyrerna är förgyllda. Den raka trappan har inbyggda, lackade steg och en barriär med profilerade stolpar mot kyrkorummet. Hörnstolpen är fyrsidig, spegelprydd och avlsutas med en kraftig knopp. Predikstolen är från 1909.
ORGEL - Den grå orgelfasaden indelas genom profilerade pilastrar med förgyllda lister i tre rektangulära fält. Fälten har profilerade och delvis förgyllda överstycken, avslutade genom genombrutna, skulpterade och förgyllda ornament med akantus samt i mitten en lyra. Orgelns spelbord är vänt mot söder. Den har 13 stämmor; två manualer och pedal. Fasaden återstår av 1877 års pneumatiska orgel, byggd av Salomon Molander och co, Göteborg. Den ursprugnliga orgeln hade en manual och 6 stämmor (ännu bevarade), som påbyggdes 1939 med en andra manual och självständiga stämmor i pedalen. Den pneumatisk påbyggnaden gjordes av Th Frobenius och sönner.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två par pelare utmed mittgången. De gråvita pelarna är fyrsidiga. Det raka, ljusgrå läktarbröstet består av ett skrank, indelat i tre fält genom två enkla pilastrar. Varje fält pryds av rektangulära speglar med vita ramar, förgyllda ramlister och i mitten ett grått, närmast ovalt fält. Läktargolvet består av smala, tvärgående bräder. Vid norra sidan finns fyra gradänger med fyra bänkar av samma typ som i långhuset. Golvet lutar mot öster i höjd med gradängerna. Vid sydsidan finns tre gradänger, en bänk och stolar. Även här lutar golvet i väster.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - den rundbågiga altartavlan i jugend är en oljemålning av Louise af Geijerstam 1914. Den avbildar "Jesus vid Galileiska havet" i ljusa, skira färger. Kristus omges av en mandorla. Nederst står "DET ÄR HERREN i guld mellan två kors inskrivna i ovaler.
ALTARUPPSATS - Den mycket höga uppsatsen från 1909 utgörs av ett vitt, ca två meter brett skrank med rundbågigt, högt mittparti och något lägre, rakt avslutade flyglar. Altartavlan omges på varje sida av två pilastrar med förgyllda ramar. Det rikt profilerade, rundade krönet har i mitten ett delvis förgyllt änglahuvud och kröns av ett kors med förgyllda strålar, formade till en kvadrat. Flyglarna har vardera en spegel med målad blomdekor på väv i vitt och grönt på blå botten. Ovanpå det raka överstycket är på varje sida snidad akantusdekor i guld samt en svarvad oljelampa.
ALTARRING -Den rundade altarringen från 1909 består av en balustrad av uppåt konande, profilerade balusterdockor. Dockorna pryds nedtill av förgyllda kannelyrer. De indelas i fält genom rektangulära och delvis förgyllda gavlar. De avslutas mot långsidorna av kraftiga fyrsidiga stolpar med speglar. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med brunt tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av kalksten är tillverkad 1935. Den har vid, skålformad cuppa, profilerad cylindrisk, smalare fot med repstav samt en profilerad fyrsidig fotplatta.
NUMMERTAVLA - De två svarta, rektangulära nummertavlorna omges av vita, upptill vinklade ramar. De står på fyrsidiga, blinderade, ca 1,5 meter höga speglar. Tavlorna är troligen från 1909.
VAPENHUS - Utmed såväl norra som södra väggen är en trappa med uppgång från mittgången. Trapporna är svängda nedtill och har lackade inbyggda steg samt handledare med balustrad/spaljé. Under norra trappan är ett bokbord. Utmed sydväggen står dessutom en ryggförsedd bänk av trä med gröna gjutjärnsramar. En dörr leder till läktaren i öster.
GOLV - Golvet består av rektangulära, äldre kalkstenar. Utmed norra och södra väggen är flera inmurade gravhällar.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i rosa. Mot östväggen, norr om långhusdörren är en porträttgravsten över landshövding Rosendufvas syster och mor, död 1639. Söder om långhusdörren är en rundbågad gravhäll med reliefinskriptioner över regementskvartermästaren av Västgöta kavalleri, Pähr Börgieson Reuterholm, död 1712.
PORT - Porten i väster är en nyare, rektangulär, blåmålad pardörr med metallhandtag. Dörren pryds av många små nedsänkta speglar i ljusblått och är placerad i en grund, rektangulär nisch. Till läktaren leder en rektangulär spegeldörr i två blå nyanser.
FÖNSTER - På varje långsida är ett likadant fönster som i kyrkorummet.
TAK - Taket består av vit pärlspont.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen ett trappsteg högre än koret. Innanför dörren är, utmed västväggen, höga släta grå skåp från ca 1930. Utmed sydväggen är ett enkelt träaltare och i nordväggen är en dörr till ett vindfång med port. Utmed östväggen står ett skrivbord med stol. I rummet finns även en stol av tidig 1800-talsmodell.
GOLV - På golvet av brun cement ligger en röd gångmatta.
VÄGG - Väggen är putsad och målad i ljust rosa. Den avslutas upptill av en profilerad, vit taklist. DÖRRAR - Dörren till vindfånget är en 1800-talsdörr med kammarlås. Den är mörkblå med ljusblå speglar. Porten är en slät, grå dörr från ca 1950.
FÖNSTER - Ett kvadratiskt, grått fönster mot öster från ca 1900 har mittpost och indelas i smårutor genom blyspröjs. Fönstret är placerat i en djup, kvadratisk smyg.
TAK - Taket är klätt med vit textilväv.
TORN - Våning 2 är belägen över vapenhuset och väster om läktaren. På golvet ligger lackade, smala bräder och i taket är vit pärlspont. Väggarna är putsade och målade i rosa. En trappa utmed västväggen leder via en lucka till våning 3. Trappan från 1909 har raka, inbyggda omålade trästeg och en handledare av trä. Våningen indelas genom en vägg av kraftig träpanel i två rum. En infälld dörr med handsmidda beslag leder till det inre, norra tornrummet. Här förvaras bland annat dörrar, en järnbeslagen kista, äldre böcker, spadar mm. Väggarna i båda rummen är murade av natursten och oputsade. Golv och tak består av plankor. I norr och söder är vardera ett lågt segmentbågat, rödbrunt fönster från 1909. Det indelas genom en mittpost med blyspröjs och saknar innerbåge. Fönstren sitter i mycket djupa, oputsade nischer. En öppen rak trätrappa leder vidare till våning 4. Klockvåningen är i höjd med långhusvinden, som kan iakttagas genom en rundbågig öppning i muren. Väggarna är av oputsad natursten, golv och tak av plankor. I väster, norr och söder är en rundbågig glugg med jalusiluckor. Storklockan är försedd med inskriptioner; "Carl Siggesson Rosendufva JHS Anno 1662". Lillklockan är gjuten 1847.
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Rundat, Kor - Öster, Sidokapell - Öster
Inventeringsår 2001
SKÄRVS KYRKA - En kyrka uppfördes under 1100-talet på nuvarande kyrkplats i Skärv. Enligt Peringskiöds Monument hade kyrkan rektangulärt långhus med torn, kor med absid i öster, vapenhus i söder, ett gravkapell med barockspira i väster och en liknande utbyggnad söder om koret. Kyrkan ägde från 1600-talets mitt en orgel med fyra stämmor. Från den gamla kyrkan är bevarat en lampett av järn och troligen delar av nordmuren. 1785 beslutades om uppförandet av en ny kyrka. Kyrkan började byggas 1787, troligen delvis på den gamla grunden, och färdigställdes 1788. Byggnationen leddes av byggmästare Sven Westman från Stora Munkabo i Skärv. Byggmaterial från närbelägna Axevalla Hus och från den äldre kyrkan lär ha används. Enligt 1828 års inventarieförteckning hade kyrkan vid denna tid spåntak, marmorerad inredning, och två altartavlor från 1700-talet. Altartavlorna var placerade över altaret till 1860 och är ännu bevarade (idag på långhusets nord- respektive sydvägg). 1860 - 1909 tjänstgjorde ett kors som altarprydnad. 1877 inköptes en till stor del ännu bevarad orgel, byggd av Salomon Molander och co, Göteborg. Vid en renovering 1909, då golvet sänktes, observerades under golvet ett gravkor med elva kistor. Vid samma tillfälle insattes nya fönster med innanfönster. Ljudluckorna och murarna lagades, rengjordes och putsades in- och utvändigt. Dörrarna målades och ny kamin insattes. Nuvarande läktartrappor, predikstol, altaruppsats, altarring, altare och öppna bänkinredning i jugend tillkom. Byggmästare var PJ Pettersson. Den äldre predikstolen förvaras möjligen på Västergötlands museum.
Nuvarande altartavla, målad av Louise af Geijerstam, Skövde, skänktes till kyrkan 1914. 1921 tycks församlingen ha sålt en medeltida dopfunt. 1923 godkändes Axel Forsséns förslag till planering av kyrkogården med terrasser, gångar och trappor.
1933 återinvigdes Skärvs kyrka efter underhållsarbeten som innefattade lagning och kalkning av ytter- och innerväggar samt ommålning av innertaket. Murarmästare Ericsson, Varnhem, var entreprenör. Dopfunten, ritad av Ragnar Hjort, är från 1935. Orgelverket ombyggdes 1939 av Th Frobenius o sönner, Danmark. Ingenjör E Drefelts, Skövde, förslag till installation av elektrisk värme, belysning och orgelfläkt inlämnades och godkändes 1949. 1971 upprättades ett förslag till utvändig renovering av byggmästare N Hagman. Enligt förslaget skulle fasaden avlägsnas från puts, omputsas med "kalkcement" och målas. Portar, fönster mm skulle ommålas. En omfattande inre renovering genomfördes 1978. Putsen bättrades, fönster målades, kyrkan isolerades och kyrkorummet ommålades med latexfärg. Bänkarna fick en rosa nyans. Ett dopaltare med kors placerades i koret. Tre bänkrader på varje sida avlägsnades i väster. 1999 fick församlingen tillstånd att reparera den gamla orgeln. Samma år ommålades kyrkorummets tak, väggar, bänkar, altare, predikstol, läktarpelare mm. Vid färgsättningen tog man hänsyn till det tidiga 1900-talets ideal.
År 1700-1799 Specifika inventarier - altartavla
Två altartavlor, nu hängande på långhusvägg.
År 1877 Fast inredning - orgel
Till stor del bevarad.
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1909 Fast inredning - predikstol
År 1909 Fast inredning - bänkinredning
År 1909 Fast inredning - altare
År 1909 Fast inredning - altaruppsats
År 1909 Fast inredning - altarring
År 1914 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Louise af Geijerstam
År 1933 Underhåll
Lagning och ommålning av ytter- och innerväggar. Målning innertak.
År 1935 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Ragnar Hjorth
År 1939 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad.
År 1949 Teknisk installation - el
År 1971 Underhåll - exteriör
Omputsing, målning av dörrar mm. Något osäkert årtal.
År 1978 Fast inredning - altare
Dopaltare.
År 1978 Underhåll - interiör
Målning, bättring av puts, isolering. Tre bänkar på varje sida avlägsnade.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Westman,Sven:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin