Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Bjärklunda kyrka är belägen på en ås utmed landsvägen mellan Skara och Falköping. Kyrkan och kyrkogården utgör, tillsammans med en före detta skola, två före detta prästgårdar samt närbelägna godsen Dagsnäs och Trästena, en kyrko - godsmiljö från sent 1700-tal - tidigt 1900-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den stora kyrkogården, som sluttar mot öster och norr, omges av en jämn, kallmurad stenmur samt omväxlande av en granhäck och en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar mellan stenstolpar. I söder och öster indelas kyrkogården genom ett system av grusgångar i tydliga kvarter. Många av gravvårdarna är från 1800-talet och inramas av stenram, gjutjärnsstaket eller buxbom. Här finns även enstaka grusgravar och, i anslutning till koret, familjen Ekbergs gravkammare, Linné-lärjungen Peter Hernqvists grav samt en vård över Per Tham på Dagsnäs gård, död 1820. Kyrkogården utvidgades troligen 1934.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan uppfördes 1781 av oputsade sandstenskvadrar, delvis hämtade från Bjärka och Härlunda då nyligen rivna medeltidskyrkor. Dagsnäs gård och dess ägare har haft stort inflytande i bygden och spelade stor roll vid uppförandet av kyrkan. Kyrkan, som har rundbågiga fönsteröppningar och i öster ett rundat kor med rak östvägg, är gemensam för Bjärka och Härlunda socknar. Nordsidans spritputsade sakristia tillkom 1859 och det oputsade, tornet av granit, krönt av hjälmformad huv och öppen, fyrsidig lanternin, uppfördes 1862. Tornet är ritat av Ludvig Hawerman. Utmed tornets västfasad finns två gravhällar från 1600-talet.
Från de föregående kyrkorna har överflyttats och bevarats en liljesten, en medeltida dopfunt med reliefer, två dopfuntscuppor samt ett läktarbröst med apostlamålningar från 1726. En altaruppsats (nu placerad på långhusväggen), ett huvudbanér och möjligen bänkinredningen (delvis ombyggd på 1930-talet) är från 1700-talet. Altarring och predikstol tillkom troligen på 1860-talet. Kyrkorummet domineras emellertid av den nuvarande altarprydnaden från 1881, en tidstypisk, klassiserande calvariegrupp, skulpterad i nästan naturlig storlek. Östväggen täcks av en bakgrundsmålning föreställande Jerusalem, gjord av målarmästare Lidgren, Lidköping, 1891. Det plana trätakets kälade, breda taklist pryds av akantusornamentik, troligen tillkommen vid Axel Forsséns renovering 1932.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan och närliggande prästgårdar och skolbyggnader utgör en samlad kyrkomiljö med högt och markerat läge i landskapet.
- Kyrkan speglar de sockensammanslagningar som kännetecknar 1700-talets senare del. -Kyrkan representerar en av stiftets fåtaliga 1700-talskyrkor.
-Kyrkan innehåller stenmaterial från två medeltidkyrkor
-Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag.
-Interiörens och inredningens prägel av två tidsskikt, 1700-tal samt sent 1800-tal -Medeltida inredning och en liljesten från kyrkans föregångare visar på en lång kontinuitet -Det målade läktarbröstet från 1700-talet
-skulpturgrupp och altarmålning från sent 1800-tal
-Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, grusgångar, buxbomshäckar, gravkammare och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
BJÄRKLUNDA KYRKA - Bjärklunda kyrka består av ett rektangulärt långhus, ett något smalare kor i öster, ett smalare torn med lanternin i väster och sakristia norr om koret.
Koret är rundat, men avslutas ändå genom en rak vägg mot öster. Lanterninen är fyrsidig med avskurna hörn. Sakristian är senare tillbyggd. Kyrkan präglas av byggnadstidens gustavianska stilideal.
FASAD - Kyrkans långhus och kor är murade av oputsade sandstenskvadrar. Runt alla fönster finns omfattningar i form av kantställda stenar. Nordsidans långhus - och korfasader är murade av ojämnare stenar. Långhuset har en oputsad sockel av huggna naturstenar av olika storlek, med gluggar försedda med järnluckor. På långhusets västfasad finns en inmurad gravhäll från 1649 norr om tornet och en större gravhäll söder om tornet. På sidorna av västportalen sitter en lykta. Tornets alla sidor är murade av oputsad , kvaderstenshuggen granit. Tornet har en jämn, skrånande, oputsad granitsockel.
Sakristian av granit är spritputsad och vitmålad med slätputsade hörnkedjor och dörr- och fönsteromfattningar. Den är försedd med en hög, oputsad granitsockel. I östra korväggen är en stor inmurad inskriptionstavla angående kyrkans uppbyggnad under Gustav III år 1781 . Kyrkan har på alla sidor en grå, profilerad trälist under takfoten. I tornets andra våning finns i väster en inmurad stenplatta med inskriptionen "1862" inpressat. Under korets sydöstra fönster tyder stenarnas form på att här titigare funnits en port. Lanterninen är klädd med kopparplåt.
PORT - Västra porten utgörs av en rektangulär, gråmålad pardörr, klädd med horisontella bräder. Dörren omges av en murad portal från 1862 med breda pilastrar som uppbär en rundbåge. Rundbågen pryds överst av arkadbågar och skulpterade franska liljor. Över dörren är ett rundbågat ljusinsläpp. Framför porten ligger en sandstenstrappa med två steg och en avsats. På varje sida är en kort handledare på fasaden.
Den rektangulära sydporten av 1700-talstyp (troligen ursprunglig) är klädd med svart kopparplåt och placerad i liv med fasaden. Över porten är en rektangulär, gråmålad träplatta och härovan är ett halvrunt fönster (se nedan) i liv med fasaden. I väster har sakristian en enkeldörr av gråmålade, vertikala bräder. Framför porten är en trappa med tre granitsteg och en avsats samt med handledare mot norr. Sakristian har mot väster en gråmålad källardörr från 1932, klädd med vertikala bräder. En kalkstenstrappa leder ned till dörren från norr.
FÖNSTER - Kyrkans långhus har i norr tre och i söder två gråvitmålade, rundbågade fönster. Fönstren är placerade i liv med fasaden, har omfattning av kantställda stenar samt fönsterbleck av plåt. De är indelade i vardera sex lufter. Koret har mot sydöst respektive nordöst ett likadant fönster. I östra korväggen, över inskriptionstavlan, är ett halvrunt fönster med mittpost. Sakristian har mot norr ett kvadratiskt, gråvitt fönster. Fönstret är placerat i liv med fasaden. På sakristians norra sida är även ett grått källarfönster med mittpost. Tornets bottenvåning har mot norr respektive söder ett smalare fönster, indelat i sex lufter. I andra tornvåningen finns i samma fasader ett mindre fönster med kvadratiska smårutor. Tornet har i varje väderstreck en rundbågig glugg med bruna jalusiluckor. Över västporten är ett rundbågigt fönster med lunettspröjs och glas i blått och grönt bland annat. Över sydporten är ett rundbågigt fönster med omfattning av kantställda stenar. Lanterninen har på varje sida en rundbågig glugg/öppning.
TAK - Kyrkan har av ett skiffertäckt sadeltak, valmat över koret. Tornet har en rundad, hjälmformad huv med plåt samt en öppen, fyrsidig lanternin. Plåten omlades troligen 1959. Lanterninen har profilerat huvtak och kröns av ett kopparkors på kula. Sakristian har sadeltak med skiffer samt en hög, oputsad tegelskorsten. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
BJÄRKLUNDA KYRKA - Kyrkan består av ett brett, rektangulärt långhus, ett något smalare kor i öster samt en sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning. Under sakristian är en källare. Koret har rundade sidor, men östra väggen är rak.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång samt i söder genom en tvärgång. Bänkarna slutar i väster ca två meter från väggen. I sydvästra hörnet finns ett stort ståndskåp och ett bokbord och i nordvästra hörnet en klädställning. Förutom dörren mot vapenhuset finns i söder en port med vindfång och innerdörr. Över långhusets västra del finns en bred läktare. I långhusets nordöstra del är predikstolen placerad.
GOLV - I mittgången och i tvärgången är ett kalkstensgolv med inmurade gravhällar. Över golvet ligger här en röd heltäckningsmatta. I väster, bakom bänkkvarteren, är ett nyare golv av oljade tvärgående bräder samt två röda "orientaliska" mattor. Bänkarna har ett ca en dm högt undergolv av tvärgående, obehandlade bräder.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill av en grå, profilerad taklist - se även tak. Utmed bänkkvarteren är en bröstpanel av trä, målad som bänkarna, det vill säga i engelskt rött och med grå överliggare På varje långvägg sitter en ljuslampett av barockmodell i mässing. På sydväggen, öster om porten, hänger en oljemålning i främst grått med motiv från yttersta domen, troligen 1700-tal. Kristus skiljer människorna åt och de drabbas av olika öden. Mitt på nordväggen är ett rikt snidat huvudbanér. Banéret är överst smyckat med två hjälmar, varur den ena stiger ett lejon och till vänster med en stor, snidad häst.
DÖRRAR - Dörren mot vapenhuset i väster utgörs av en rektangulär, gråmålad pardörr med metallhandtag från ca 1940-talet. Varje dörrblad pryds av två högre och i mitten en lägre, utsparad spegel med profilerad kant och grå marmoreringar av sent datum. Dörren sitter i en grund, rektangulär nisch. I söder, i liv med innerväggen, är en likadan dörr mot sydportens vindfång. Porten är en hög, grå pardörr med två högre och häremellan en lägre spegel samt metallhandtag. Över porten är ett ljusinsläpp.
FÖNSTER -Långhuset har på nordsidan tre och på sydsidan två rundbågiga fönster, genom korsposter indelade i sex lufter. Varje luft indelas genom blyspröjs i smårutor med antikglas. Fönstren är placerade i djupa, utåt något konande smygar, putsade och vitmålade. Ljusinsläppet över sydporten är ett lägre rundbågat fönster med mittpost och blyspröjs med antikglas. Det är placerat i en djup smyg.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett vitmålat, plant tak av slät panel. Runt taket är en bred kälning, dekorerat med grå akantusornamentik på rosa botten, troligen från 1932. Mitt på varje långsida är en gråmålad medaljong med motiv i ljusare grått: I norr två änglar med en duva mellan sig och i söder två likadana änglar som håller en bägare med ett kors. Över taket är i långhuset tre målade kronfästen i form av grå stjärnor på en röd, vågig cirkel. I varje kronfäste hänger en ljuskrona, den östligaste av mässing i barockmodell, den mellersta med glasprismor i empirmodell och den västligaste med nedhängande löv i senempirstil.
KOR -Koret är sedan 2004 något förstorat mot väster genom borttagande av bänkar. Den nyare delen av koret är fullbrett, medan den ursprungliga delen är ca en halv meter smalare vid varje sida. Koret avgränsas mot långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat mot den raka östväggen och på altaret är altaruppsatsen, i form av fristående skulpturer i nästan mänsklig storlek, placerade. Korväggen i öster har täckts helt av en målning. Den halvrunda altarringen av samma bredd som korets östra del, är placerad mot östra korväggen. På varje sida av altaret är en nummertavla fastmonterad på altarringens armstöd. Utmed korets vardera långsida står en kort bänk med ett äldre element under. Sydväst om denna står ett enkelt dopaltare av orange tyg, uppklistrat på skivor, och framför står en dopfunt. Över dopaltaret hänger en äldre altaruppsats. Under denna hänger normalt en medeltida madonnaskulptur, vilken dock var undanställd vid inventeringen. I nordväst är ingången till sakristian samt närmast långhuset trappan till predikstolen. Vid sydsidan, öster om korbänken står en dopfunt från sent 1800-tal.
GOLV - Korgolvet utgörs i västra, nyare delen på ca 2 meter, av tvärgående, breda furubräder av sent datum. Övriga korgolvet utgörs av gamla, längsgående, obehandlade bräder. Innanför koret är golvet ytterligare ett trappsteg förhöjt. Närmast framför altaret är dessutom ett lågt, rektangulärt övergolv med avskurna hörn. Golvet innanför altaret är av äldre golvbräder.
På korgolvet ligger en stor yllematta, vävd i geometriska, mönster i bland annat rött och gult och märkt "KP" (Kerstina Persson, Ateljé Tre Bäckar).
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitmålad och avlutas upptill av en grå profilerad list. Östväggen täcks nästan helt av en altarmålning, men nederst är en grå, målad "bröstpanel".
DÖRR - Dörren till sakristian är rektangulär, grå och har fyra rektangulära utsparade speglar i grå marmoreringar - troligen ca 1950-tal. Den är placerad i en grund nisch.
FÖNSTER - I korets sydvägg och i absidens syd- och nordvägg finns ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. Varje fönster har omfattning i form av en spetsbågig takribba. Över dörren till sakristian är ett ljusinsläpp av samma utformning som övre delen av de övriga fönstren.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. I takets kälning är, mot öster över altaret, en grå målad medaljong med ett korslamm och inskriptionen "SI GUDS LAMM".
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret utgörs av en grå träskiva med rektangulärt, murat underrede med fasade hörn. BÄNKINREDNING - Långhuset har ett slutet bänkkvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret består av 16 mycket långa bänkar i norra kvarteret, 6 i det sydöstra och 8 i det sydvästra. Bänkarna avgränsas mot koret och mot tvärgången genom grå bänkskärmar med stora, rektangulära speglar. Speglarna är utsparade med profilerade ramar och marmorerade i starkt gult. Ryggarnas framsidor och sitsarna är målade i engelskt rött och överliggarna samt ryggarnas baksidor grå. Dörrar och gavlar är grå. Varje dörr har en spegel med gul marmorering. Bänkarna låses med järnreglar. Bänkarna är troligen de ursprungliga från 1700-talet, men ombyggdes på 1930-talet. De grå korbänkarna är korta, slutna och på skärmarna dekor i form av kvadratiska speglar med grå marmoreringar. Bänkarna är försedda med fotstöd.
PREDIKSTOL - Den polygonala, grågröna predikstolen, troligen från ca 1860-talet, indelas i fält genom grönmarmorerade kolonnetter. I varje fält är en arkadbåge i relief. Innanför bågen är predikstolen marmorerad i engelskt rött. Sargen upptill och nedtill är profilerad och grönmarmorerad och längst ned är predikstolen avsmalnande med grönmarmorerade voluter. Fot saknas. Predikstolen är fäst mot ett ljusgrönt träskrank. Trappan från öster har grå, raka steg. Under handledare mot söder är ett ljusgrönt skrank med speglar marmorerade i ljusare grönt. Ljudtaket är åttkantigt, har grönmarmorerad kant med skulpterade, nedhängande "tofsar". Undersidan är blåmålad.
ORGEL - Piporna indelas i tre fält genom grå, blinderade pilastrar. Mittfältet är rundbågat och något högre än de upptill raka sidofälten. Mittfältet pryds av en trepasslist i övre delen. Vid varje sida kröns fasaden av en skulpterad "oljelampa" med låga. Fasaden är från 1972. Orgelverket från 1970 har 11 stämmor, fördelade på två manualer och pedal.
LÄKTARE -Läktaren vilar på fyra fyrsidiga, gråmålade och kannelerade pelare utmed mittgången. Läktarbröstet är gråmålat med skurna dekorlister i form av arkadbågar nedtill och pärlstavar och tandsnitt överst. Läktarbröstet pryds av rikt snidade ljusgrå arkadbågar med målade porträtt, grupperade två och två. Porträtten avbildar Kristus, Johannes döparen och 10 apostlar. Under varje porträtt är ett målat språkband med respektive namn i svart på vit botten. På läktarbröstet mittdel, under porträtten, är målat "Anno 1726 regementz fältskäraren Christian Mathias Biren låtit måhla denne läktare med egen bekostnad (?)". Läktarens golv, söder om orgeln, är av smala, längsgående bräder med två gradänger med tre korta grå bänkar med ryggbricka. Norr om orgeln är en grå heltäckningsmatta. Här finns en liten, järnbeslagen kista och ett skåp. I väggen mot tornrummet i väster är en murad valvbåge.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan är målad över hela östväggen och utgörs av en landskapsbild med Jerusalem, med berg och palmer. Bilden omges av en grå, profilerad målad ram. Målningen är gjord 1891 av målarmästare Lidgren, Lidköping.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1881 utgörs av en friskulpterad calvariegrupp, placerad på altaret, med figurerna i nästan naturlig storlek. Figurerna är helt vitklädda. Ett krucifix i bildens mitt är uppställt mot väggen. Vid norra sidan är en stående bild av Maria med dok. I mitten är den andra Maria sittande barhuvad med en oljeflaska och i söder står Johannes. På mittfiguren är skirvet "Si Guds Lamb" och på den södra "1881". Var och en av figurerna har i nedre delen en liten, handskriven inskription med "Mayrische k. "Hof Kunstanstalt Munchen".
ÄLDRE ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen består av en rektangulär oljemålning i mörka färger, av den första nattvarden. Tavlan, är, enligt Boken om ärlunda-Bjärka del 2, målad 1732 för Bjärka gamla kyrka av Gustav Klefbom, Skara. Den omges av en rikt snidad svart ram med förgylld akantus. Vid östra flygeln är en snidad Matteus med en bok och i väster Petrus med nyckel. Överst och nederst är svarta medaljonger med snidade, silverfärgade ramar och bibelcitat i silver. Uppsatsen är troligen från 1700-talet.
ALTARRING - Den runda altarringen, troligen från ca 1860-talet, utgörs av brunmålade, svarvade balusterdockor med förgyllda lister. De bär upp ett armstöd, vars nedre del är brunmålad med förgyllda reliefrosor. Överliggaren av armstödet samt knäfallet är stoppade och klädda med gult ylletyg.
MEDELTIDA DOPFUNT -Den medeltida sandstensdopfunten har en närmast kvadratisk cuppa med reliefdekor. Överst är en bård, på tre sidor med geometrisk dekor: kedjor, grekiska kors respektive akantus, på den fjärde med en drake. Under draken är ett lejon(?) i relief. Funten vilar på en smalare, rund fot med fyrsidig, profilerad fotplatta. Funten har uttömningshål. I vapenhuset finns ytterligare två medeltida dopfuntscuppor.
DOPFUNT FRÅN 1800-TALET - En 1800-talsfunt utgörs av en liten profilsvarad mittpelare, som uppbär en mycket liten, skålformad cuppa. Pelarfoten vilar på en rund fotplatta med tre svarvade, höga fötter.
MADONNA
NUMMERTAVLA - De vita, rektangulära nummertavlorna har genombrutna, förgyllda ramar av akantus och vilar på en grå kolonnett, fäst i altarringen. Troligen 1900-tal.
VAPENHUS - Utmed sydväggen står en grå, rygglös bänk. Utmed nordväggen går en läktartrappa med grå spaljé mot söder. Trappan har grå, inbyggda steg och grå handledare. Den är svängd nedtill med uppgång i sydväst. Under trappan står ett bokbord och på vardera sidan om detta en medeltida dopfuntscuppa.
GOLV - Golvet består av kalkstenar. I mittgången ligger en röd gångmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Mot öster, söder om långhusdörren, står en liljesten, sprucken i två delar. Stenen har tidigare stått på Härlunda ödekyrkogård.
DÖRR/PORT- Porten utgörs av en grå, hög rektangulär pardörr med beslag, lås och ovalt vred från 1800-talet. Långhusdörren är placerad i en högre, rundbågig nisch med överfönster - se fönster.
FÖNSTER- I söder och norr är vardera ett, grått, högt och smalt rundbågigt fönster med 6 lufter, i sin tur indelade genom blyspröjs. Över porten är ett lunettfönster med glas i starkt blått, rött och grönt mm.
TAK - Taket är klätt med vitmålad byggplatta.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen två trappsteg under korgolvet. Utmed sydväggen, på båda sidor om långhusdörren, står skåp med spegeldörrar, troligen från 1988. Mot norr är ett fönster. I väster är ett port och innanför denna ett litet vindfång med innerdörr.
GOLV - Golvet täcks av en röd heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
PORT/DÖRRAR - Den rektangulära spegeldörren är gråmarmorerad och placerad i liv med väggen. Porten har samma utförande. Dörren till kyrkorummet har fyra speglar och är placerad i en djup, rektangulär nisch. Den är troligen från 1800-talet.
FÖNSTER - Det kvadratiska, vitmålade fönstret är indelat i smårutor genom blyspröjs. TAK - Taket är klätt med vit, smal slätpanel.
TORN - .
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av ett tornrum väster om läktaren. Golvet är av grå, breda plankor, väggen är vitputsad och taket består av vit byggskiva. Ovanpå golvet ligger blå gångmattor. Mot läktaren i öster är en grågrön, rektangulär spegeldörr i en djup, segmentbågad nisch. Mot öster är två släta, grå dörrar. Den norra leder till en städskrubb och den södra till torntrappan. En rak trätrappa med omålade steg leder till våning 3. Våning 3 har golv av smala bräder, putsade, grå väggar, trätak och små, rundbågiga fönster mot norr och söder. En rak, öppen trätrappa leder till våning 4, som har trägolv- och tak, putsade väggar och fyra rundbågiga gluggar. Här hänger två klockor från någon av de äldre kyrkorna, varav en troligen är medeltida.
Fasadkulör (2004): Grå
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kors - På kula, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
BJÄRKLUNDA KYRKA - Bjärklunda kyrka uppfördes gemensamt för Bjärka och Härlunda församlingar 1781. Den ersatte då två nu rivna medeltidskyrkor, belägna på annan plats. Byggnationen föregicks av diskussioner om kyrkans läge. Enligt en skröna spände Per Tham på Dagsnäs sina oxar framför ett lass med sten och där oxarna stannade skulle kyrkan byggas. Visst material från de gamla kyrkorna återanvändes. De apostlamålningar från 1726 som finns i Bjärklunda kyrkas läktarbröst hämtades från Härlunda medeltidskyrka. En före detta altaruppsats, nu på långhusväggen och ett huvudbanér är troligen också från 1700-talet, möjligen även bänkdörrar. En liljesten kommer från Härlunda kyrkplats. Från föregångarna är även bevarat en medeltida dopfunt och två medeltida dopfuntscuppor.
1840 omlades kyrkans tak och 1848 skedde, enligt en tidningsartikel, invändig renovering. Sakristian uppfördes 1859 och tornet 1862. Båda är ritade av Ludvig Hawerman. Den första sakristian var belägen i korets östra parti, bakom altaruppsatsen. Altarring och predikstol. är troligen från ca 1860-talet. Kyrkans första orgel var byggd 1872 av EA Setterquist, Örebro. Kamin till sakristian och kyrkorummet anskaffades 1877. Nuvarande altaruppsättning är från 1881 och kormålningarna av målarmästare Lidgren, Lidköping från 1891.
Renoveringsarbeten genomfördes 1913, enligt förslag av JP Wahlbäck. Bland annat uppsattes ny takpanel och interiören målades i vitt och guld. 1929 insattes nya fönster av samma utformning som de gamla. 1932 skedde en renovering under ledning av arkitekt Axel Forssén. Uppvärmningen moderniserades, troligen med lågtrycksånga. En äldre ingång till sakristian igensattes och en ny upptogs på västväggen. Nya trägolv inlades under bänkarna och bänkarna ombyggdes med bibehållande av de gamla bänkdörrarna. Troligen tillkom takliste med akantusdekor. Den medeltida dopfunten placerades i koret. Väggar och tak mm lagades, rengjordes och fick ny, ljus färgsättning. Fernissa avlägsnades från läktarbröstets målningar genom KJR Johansson. Denne konserverade även altaruppsatsen och korväggens målningar. 1934 godkändes ett förslag till utvidgning av kyrkogården. Torntakets plåt utbyttes troligen 1959. 1964 ommålades genom målarmästare Allan Steiner, Lidköping, hela kyrkrummet i liknande färger. Såväl 1966 som 1968 skedde bekämpning av strimmig trägnagare genom Anticimex. Ett nytt orgelverk inköptes 1970 från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, men den gamla orgelfasaden behölls. 1974 inlämnades ett förslag till renoverings- och underhållsarbeten, innefattande omläggning av skiffertaket, plåtarbeten, reparation av fönster, isolering och nya bjälklag i tornet. 1979? gjordes fönstren öppningsbara och fönstren ommålades. På grund av spjälkning ansöktes 1986 om tillstånd för konservator Alf Hedman att få konservera korväggens målning. 1988 inlämnades förslag till textilskåp genom Carlson och Olson arkitektkontor, Skara. Peter Hernqvists gravvård konserverades 1993. 1997 fick församlingen tillstånd att flytta en liljesten från Härlunda ödekyrkogård till vapenhuset. 1998 fick man tillstånd att putsa och ommåla vapenhuset invändigt. 2004 koret utvidgades koret något mot väster och bänkar avlägsnades i långhusets östra del.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
En dopfunt i koret och två cuppor i vapenhuset.
År 1700-1799 Fast inredning - altaruppsats
Nu på långhusväggen.
År 1726 Fast inredning - läktare
Läktarbröst från föregående kyrka i Bjärka eller Härlunda.
År 1840 Underhåll - takomläggning
År 1848 Underhåll - interiör
År 1850-1870 Fast inredning - predikstol
År 1872 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Gustaf Adolf Setterquist
År 1881 Fast inredning - altaruppsats
År 1932 Teknisk installation - värme
Troligen lågtrycksånga.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1932 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Ny ingång i sakristian och igenmurning av den gamla ingången. Nya trägolv under bänkarna, framtagande av en medeltid dopfunten i koret, ny färgsättning mm.
Arkitekt: Axel Forssén
Konstnär: K J R Johansson
År 1932 Konservatorsarbeten
Fernissa avlägsnas från läktarbröstet. Konservering av altaruppsats och kormålningar.
Konstnär: K J R Johansson
År 1964 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
År 1970 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1974 Underhåll
Takomläggning, plåtarbeten, reparation av fönster, isolering och nya bjälklag i tornet.
År 1986 Konservatorsarbeten
Kormålningar.
Konservator: Alf Hedman
År 2004 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Koret utökat mot väster. Borttagning av bänkar i öster.
Hantverkare - Snickare: Anders Dahlborg
År 2006 Underhåll
Pannskorsten borttagen i samband med byte av värmesystem.
Översyn av isolering på vind.
Arkitekt: Yvonne Lilja
År 2006 Teknisk installation - värme
Byte av värmeanläggning:
Borrning för bergvärme. Installation av värmepump i befintligt pannrum, nya rör och radiatorer.
Hantverkare - Snickare: Anders Dahlborg
Arkitekt: Yvonne Lilja
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Westman,Sven:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin