Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Skallmeja kyrka ligger väl synlig på medeltida kyrkplats invid ån Dofsan. Den lilla kyrkbyn, med bland annat en före detta skola, omges av milsvitt odlingslandskap.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en jämn, kallmurad stenmur av huggna block och av en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar mellan stenstolpar. Bland gravbeståndet från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal finns en vård i form av en järnurna och en sten utformad som bokrulle. Anläggningen innehåller även ett kvarter med grusgravar, omgärdade av stenramar, ett stenkors från 1600 - eller 1700-tal samt grusgångar. Kyrkogården utvidgades 1952 mot söder. Mellan det yngre och det äldre området finns en terrass.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan uppfördes 1868 som ersättning för en medeltidskyrka på samma plats. Byggnaden är en representant för 1800-talets eklektiska salkyrkor. Ett karakteristiskt drag är det spetsiga det spetsiga gaveltornet. Under takfoten är en geometrisk gesims och i den rakt avslutade östra korets gavelröste ett rundfönster. Skiffertaket tillkom vid Anders Rolands renovering 1913.
Interiören har bibehållit sin klassiserande prägel genom bevarat flackt tunnvalv, altarring, predikstol och läktare samt en arkitektoniskt uppbyggd altaruppsats som innesluter ett förgyllt mantelkors. Bänkarna från ca 1900. Färgsättningen är från 1968. Från den föregående kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, ett triumfkrucifix, några senmedeltida skulpturer, en altaruppsats från 1700-talet och de två kyrkklockorna, varav en medeltida.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrka och kyrkogård är belägna på medeltida kyrkplats i en mindre kyrkby. - Kyrkans välbevarade eklektiska exteriör
- Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
-Fönstrens diagonala spröjsning
- Interiörens klassiserande prägel
- Den välbevarade inredningen med mantelkors från 1868
- Medeltida dopfunt, triumfkrucifix, skulpturer och kyrkklocka från den äldre kyrkan. - 1700-talets altaruppsats
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, grusgångar, grusgravar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Indraget, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
SKALLMEJA KYRKA - Skallmeja kyrka består av ett stort långhus, fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och ett murat gaveltorn i öster, ridande på långhuset. Kyrkans vita, enkla fasad med geometriskt dekorerad taklist, representerar de nyklassicistiska idealen som rådde under sent 1800-tal.
FASAD -Kyrkans fasader är spritputsade och vitkalkade med slätputsade omfattningar och hörnkedjor på såväl långhus som torn. Sakristian saknar slätputsade hörnkedjor. Under långhusets takfot finns, på alla sidor, en profilerad taklist och under denna en tandsnittsbård i relief. I västfasaden är, på vardera sida av porten, ett brett, slätputsat vertikalt band. Vid västportens vardera sida hänger en lykta. En lykta hänger även över sakrsitans port och en över sydporten, mellan dörrbladet och överfönstret. Tornet har på varje sida en spetsvinklad fronton. Under frontonernas respektive takfot finns en profilerad taklist och härunder en tandsnittsbård i relief. I varje fronton finns ett inpressat latinskt kors.
Sockeln är överallt murad av oputsade sandstensblock, avfasade upptill och med små gluggar. PORT - Huvudingången i långhusets västfasad utgörs av en rektangulär, kopparbeslagen dörr. Denna är, tillsammans med ett ljusinsläpp (se fönster) placerad i en hög, rundbågig, putsad och vitkalkad nisch. Framför porten är en stentrappa med två steg. Mellan dörren och ljusinsläppet är en stentavla med inpressad inskription i guld: "Till Guds ära 1868". I söder är en likadan port samt ett ljusinsläpp, placerade i en rundbågig nisch.
Sakristian har mot väster en nyare, rektangulär, kopparbeslagen port. Framför porten är en granittrappa med tre steg, avsats och handledare vid båda sidor.
FÖNSTER - Långhuset har i sydfasaden sex, höga rundbågiga fönster, tre på varje sida av sydporten. I nordfasaden finns sex likadana fönster och i ösra korfasaden tre stycken. De vitmålade fönstren är spröjsade i 3x6 rutor, i sin tur med krysslagda spröjsar. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer och har fönsterbleck av kopparplåt. Västporten omges vid varje sida av ett smalare fönster med fem rutor, placerade över varandra i en rundbågig nisch och med fönsterbleck av koppar. I läktarvåningen finns mot väster två runda, vitmålade fönster spröjsade tillkors. Fönstren sitter i runda nischer med fönsterbleck av kopparplåt under. I östra gavelröstet är ett vitmålat, runt rosettfönster. Sakristian har i öster ett rundbågigt fönster, något mindre men annars likt långhusfönstren.
Västportens ljusinsläpp utgörs av ett rundbågigt fönster, indelat i kvadratiska rutor nederst och med lunettspröjsning överst. Sydportens överfönster är ett lunettfönster.
I tornets fyra, rundbågiga gluggar sitter bruna gluggar samt underst solbänkar av kalksten. TAK - Långhuset har ett högt och brant sadeltak med skiffer. Även sakristian har skiffertäckt sadeltak. Långhusets östra gavelspets kröns av ett ringkors. I långhustaket är mot norr och i sakristians tak mot väster ett litet, kvadratiskt takfönster. Torntaket täcks av kopparplåt och kröns av ett ringkors av koppar. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
SKALLMEJA KYRKA - Kyrkan består av ett brett och högt, ljust långhus med östra delen inredd till kor, vidbyggd sakristia norr om koret och vapenhus väster om långhuset. Södra delen av vapenhuset är, genom en vägg, avskiljt till trapprum. Det enkla, nyklassicistiska kyrkorummet, med stora, rundbågiga fönsteröppningar och grått, tunnvälvt trätak, kännetecknas av ljus och rymd.
LÅNGHUS - Förutom dörren till vapenhuset i väster finns en port med litet vindfång (byggt 1913) mitt i sydväggen. Långhuset är indelat genom en bred mittgång och genom tvärgångar i såväl norr som söder. Över långhusets västra del finns en bred läktare. De tre bänkraderna näst längst västerut avlägsnades 1993. I norra tvärgången står en sentida ljusglob. Också här avlägsnades bänkar 1993.
GOLV - Golvet i hela utgörs kyrkorummet utgörs av längsgående, troligen lackade golvbräder. I gångarna ligger härpå en klistrad gulbrun gångmatta från 1968, troligen av jute.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitmålade. Närmast taket finns, utmed långväggarna, en murad och putsad, vit reliefbård med tandsnittsornament. Långsidornas väggar avslutas upptill, över tandsnittsfrisen, med en profilerad, bred, grå taklist, på vilken grå, enkelt skulpterade, grå konsoler vilar. På väggarna hänger fem mässingslampetter och på västväggen, på vardera sidan av mittgången, en åttkantig spegel. På nordväggen , närmast koret, hänger ett stort krucifix - se nedan. Krucifixet förvarades en tid på vinden, men återinsattes troligen 1947.
Utmed bänkarna är en slät, ljusblå bröstpanel med mörkare blå överliggare.
PORT/DÖRRAR Såväl ingången till vapenhuset som den till vindfånget framför sydporten utgörs av höga, rektangulära, grårosa pardörrar. Dörrarna pryds av nedsänkta, kvadratiska speglar i ljusare grå färg. De är placerade i liv med väggen och försedda med horisontella mässingshandtag, troligen från 1914 början. Över dörren i sydväggen är en profilerad träspegel samt överst ett ljusinsläpp- se fönster. Vindfånget har väggar av pärlspont, brädgolv samt ett välvt och putsat tak. Den gråmålade porten, har fyra kvadratiska speglar med profilerade lister. Över porten är en profilerad träspegel och ett likadant ljusinsläpp som över innerdörren.
FÖNSTER -Långhuset har på norra långsidan fyra rundbågiga fönster och på sydsidan tre stycken. De vita innerbågarna är genom profilerade träspröjsar indelade i mindre, rektangulära rutor (6x3 stycken). Fönstren är placerade i djupa, utåt konande putsade och vitmålade smygar. Utmed nederkanten på varje fönster sitter sedan 1913 en liten plåtränna för kondensfukt. Rännorna mynnar ut i plåtlådor, nedsänkta i de inåt lutande fönsterbänkarna. Över sydporten och dess innerdörr är ett halvrunt, vitt och lunettspröjsat fönster - det yttre ursprungligt och det inre troligen 1993.
TAK - Taket utgörs av ett flackt tunnvalv med pärlspontade, släta och gråmålade bräder. Ca 15 cm närmast ytterväggarna är taket vinklat utåt och stöttas här av konsoler - se vägg. Taket under läktaren är av bred, vitmålad pärlspont. Över mittången hänger tre elektrifierade mässingsljuskoronor. Två av dessa är i empirmodell, medan kronan närmast koret troligen är från 1800-talets senare del. Armarna pryds av mässingslöv och ett fåtal nedhängande prismor. Under läktaren hänger, på varje sida av mittgången, en svarvad ljuskrona från 1700-talet. Den södra och större av dessa är märkt 1722.
KOR -Koret är lika högt och brett som långhuset samt rakt avslutat i öster. Det avgränsas från långhuset genom ett trappsteg och genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Den höga altaruppsatsen är placerad mot korets östvägg och direkt mot denna står altaret. En halvrund, mycket vid altarring står ca en meter från korväggen. Innanför altarringen, på vardera sidan av altaret, står en hög, sjuarmad malmljusstake. Innanför altarringen hänger även en nummertavla på varje sida av altaruppsatsen. På sydväggen hänger ett dopaltare (troligen tillkommet 1947) i form av en smal kalkstensskiva från 1968 och över denna hänger en äldre altaruppsats. En dopfunt står framför dopaltaret. Utmed korets nordvägg står predikstolen med trappa från öster. Öster omdopfunten finns en ingång till sakristian. Framför predikstolen finns ett piano. I koret finns även fem vita rokokostolar, varav fyra nytillverkade. Över predikstolen hänger en skulptur av Kristus som smärtoman och öster härom en av Moses, sannolikt senmedeltida.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, likadana golvbräder som i långhuset. Innanför altarringen ligger en grå heltäckningsmatta. Närmast altaret är golvet ytterligare upphöjt och även här täckt av heltäckningsmatta. Framför altaret ligger en stor yllematta, vävd i geometriska mönster i bland annat blått och brunt. Mattan är märkt "KP" (Kerstin Persson, Ateljé Tre Bäckar, Varnhem). I korets nordvästra hörn är en golvlucka med två järnhandtag.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitmålad. Östväggen upptas till stor del av den höga altaruppsatsen med fronton, tillkomna vid kyrkans byggnadstid. Östväggen är på grund av takets välvning rundbågigt. Utmed välvningen finns en profilerad trälist, målad som taket, och under denna en murad och putsad tandsnittsfris. I höjd med långhusets övre väggavslutning finns ytterligare en profilerad taklist , dock gråmålad, och en putsad och vitmålad tandsnittsbård. Den profilerade listen följer den arkitektoniska altaruppsatsens fronton i en spetsvinkel och kommer på så sätt att utgöra ram/krön till densamma.
DÖRR - Den rektangulära dörren till sakristian är rosa med tre grå speglar. Den är placerad i en hög, rundbågig nisch. I tympanonfältet är en skulptur av Moses - se nedan.
FÖNSTER - I koret finns ett fönster på nordsidan, två i söder och ett på varje sida av altaruppsatsen i öster. Fönstren har likadan utformning som långhusfönstren. I östfönstren finns horisontellt uppbyggda kalkstensskivor och på var och en av dessa står en mässingsljusstake med glasprismor.
TAK - Det tunnvälvda trätaket är en forsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret utgörs av en träskiva, vilande på ett ljust grått träunderrede från 1968. Underredet har nedsänkta speglar i ljust rosa och omges av utanpåliggande, smala och förgyllda lister. På altaret står ett mindre träkrucifix.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är möjligen från 1868 och består av två kvarter på varje sida. Bänkarna är öppna mot mittgången, men slutna mot ytterväggarna. De östra kvarteren innehåller åtta bänkar och de västliga sex bänkar förutom en bänk utmed västväggen på varje sida. Bänkkvarteren avgränsas mot koret och mot tvärgångarna genom mellanblå skärmar med stora, nedsänkta, ljusare blå speglar.
Bänkarna är målade i ljusblått med blå gavlar och överliggare. Ryggarna av horisontell pärlspont är nästan raka. Gavlarnas övre del, i höjd med ryggarna, är smalare. Gavlarna pryds av en nedsänkt oval spegel upptill och två nedtill. Gavlarna är placerade på en grå, kraftig tvärslå utmed golvet.
PREDIKSTOL - Den polygonala, grå, predikstolen, troligen samtida med kyrkan, är indelad i blågröna , nedsänkta spegelfält. Speglarna har dekor i form av utanpåliggande, förgylld, snidad akantusornamentik. De mörkare grå sargerna är profilerad. Den undre sargen avslutas nedtill en list med kontursågade enkla palmetter. Den nedåt avsmalnande predikstolen vilar på en åttasidig, nedtill profilerad, gråmålad fot. Den raka trappan har höga steg, täckta av grå heltäckningsmatta. Det grå trappräcket är profilerat, och under räcket är ett grått skrank med nedsänkta, blågröna spegelfält.
Predikstolen har ett samtida, åttkantigt, gråmålat ljudtak med profilerade sidor. Ovansidan är uppdragen till en spets med avslutande kula. Kanten pryds av en blågrön spegel med utanpåliggande, snidad akantusornamentik samt nederst av en profilsågad fris. På den ljusblå undersidan är ett förgyllt, utanpåliggande strålknippe?
ORGEL - Den klassicistiska, ljusgrå orgelfasaden, består av tre rektangulära fält, det mellersta obetydligt högre. Mittältet genombryts av en rundbåge och de övriga av rektangulära öppningar med delvis synliga pipor. Mellan dessa finns små, mörkgrå reliefpilastrar med joniska, förgyllda kapitäl. Pilastrarna vilar på en tandsnittsfris i relief. Över piporna finns strödda förgyllda ornament samt en uppskjutande, skulpterad, förgylld lyra mellan två oljelampor(?).
Orgelns spelbord är vänt mot väster. Orgeln, från Nordfors och co, Lidköping, har sju stämmor, fördelade på en manual och pedalstämma. Det pneumatiska orgelverket är från 1925.
LÄKTARE -Läktaren, som troligen är från 1868, vilar på sex fyrsidiga ljusblå pilastrar med ljust rosa blinderingar. Fyra av pilastrarna är placerade under läktarbröstet. De två mellersta av dessa och de två övriga pilastrarna är fästa i bänkar, närmast mittgången
Läktarbröstet utgörs av ett ljusgrått skrank med mörkare grå, profilerade sarger samt rik, genombruten, lövsågad ornamentik. Den närmast spetsmönstrade, utanpåliggande växtornamentiken är målad i en rosa ton. Den är placerad i två grupper med sex kvadratiska speglar samt i smala band nederst. Grupperna uppdelas genom pilastrar. Över mittgången är ett rektangulärt fält med förgylld ornamentik av en lyra samt akantus.
Läktaren har omålat brädgolv. Norr om orgeln finns fyra gradänger med fem bänkar (samma utformning som långhusbänkarna), och söder om orgeln tre gradänger med tre bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av ett förgyllt kors från 1868. Över korset hänger sen snidad, vit mantel med förgyllda fransar och en förgylld törnekrona.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av en arkitektonikiskt uppbyggd, rumshög tempelgavel. Den profilerade, upptill spetsvinklade gaveln är målad i olika grå toner med några förgyllda lister. I mitten är en rundbågig nisch, där ett kors är placerat - se ovan.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - I altaruppsatsens mitt är ett rektangulärt fält med en skulpterad, utanpåliggande calvariegrupp. Mariorna är delvis rödklädda och bakgrunden är målad som en himmel med ett moln. Calvariegruppen omges vid varje sida av en pilastrer med snidad bladdekor i grönt. På varje pilaster är en oval med bibelcitat. Flyglarna utgörs av rikt skulpterad akantus, krönt av en snidad palmettspira vid varje sida. Altaruppsatsens krön utgörs av en smal gavel, på denna ett skulpterat lamm och vid varje sida en halvliggande ängel. På sockeln är en ljus, rektangulär spegel med ett skulpterat änglahuvud. Altaruppsatsen är från 1736.
ALTARRING - Altarringen från 1868 utgörs av ett halvrunt, vitt skrank med mörkgrå, profilerade sarger. Altarringens dekor utgörs av enkla nedsänkta speglar i en ljust rosa ton. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gult ylletyg.
DOPFUNT -Den medeltida dopfunten av sandsten har odekorerad, kalkformad cuppa och en bredare, uppåt avsmalnande fot. Invändigt är cuppan lagad med puts, men troligen har ett uttömningshål funnits.
NUMMERTAVLA - De vita, rektangulära nummertavlorna, troigen från 1868, har grå profilerade ramar med kulstav upptill, konsoler samt krön med medaljonger innanför snidad akantus.
KRUCIFIX - Korset är gulbrunt med snidade små halvcirklar runt den grönmålade kanten. Den något böjde Kristusfiguren har korslagda ben blont hår och skägg, törnekrona och rött höftskynke. Krucifixet är från 1300-talet, men färgerna troligen senare, möjligen från 1934.
SKULPTURER - Kristus som smärtoman bär höftskynke och törnekrona. Han håller upp vänstra handen i en välsignade gest och högra handen på kroppen. I händerna finns spikhål. Skulpturen har målning i dämpade färger, möjligen ursprunglig. Moses står på två stenar och håller lagtavlan till höger om sig. Båda skulpturerna är ca en meter höga och senmedeltida.
VAPENHUS - Södra delen av vapenhuset är, genom en mellanvägg med grå spegeldörr, avdelad till trapprum. Utmed trapphusets sydvägg är en nedtill svängd trappa med uppgång från norr. Trappan har gråmålade steg och grå handledare. Utmed östväggen står en grå kista. I denna fanns, enligt Ragnar Sigsjös besöksprotokoll 1992, 9 medeltida skulpturer. Kistan öppnades inte i samband med denna inventering. Norra delen av vapenhuset är inredd till ekonomiutrymme. Utmed såväl väst - som östväggen här är finns städutrymmen bakom grå skärmväggar med släta grå dörrar.
GOLV - Golvet består av nyare av kalkstenar med en grå gångmatta. I norra delen av vapenhuset ligger äldre kalkstenar. Mot norr är ett fönster av samma utformning som långhusfönstren.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. På nordväggen sitter en rektangulär kalksten från 1936 till minne över församlingsbor.
PORT/DÖRRAR - Porten är en hög, grå pardörr med fyra kvadratiska speglar i varje dörrblad. Porten är placerad i en rektangulär nisch. En slät, grå spegeldörr leder från vapenhusets mellersta del till trapprummet i söder.
FÖNSTER- I norr respektive söder är ett enkelt, rundbågigt fönster. Fönstren är genom träspröjs indelade i 6x3 rutor. I varje ruta är ett kryss av smala spröjsar. Mot väster, finns två betydligt smalare fönster med fem rutor, placerade över varandra. Ett av dessa (norr om porten) är dolt inifrån.
TAK - Taket utgörs av grå pärlspontspanel.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen ett trappsteg under korgolvet. Utmed nordväggen står ett textilskåp med spegeldörrar från troligen från 1968. Mot öster är ett fönster och framför detta ett vitt nytillverkat rokokobord. I rummet finns även en rokokostol, troligen från tiden. Mot väster finns en port.
GOLV - Golvet täcks av lackade bräder.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade med en bred, profilerad taklist.
DÖRRAR - Porten är grå, kvadratisk spegeldörr, placerad i en rektangulär nisch. Dörren är av nyare tillverkning, med grå speglar och rosa ramar. Kordörren är sannolikt från ca 1913 och har ett ovalt dörrvred. Den är placerad i en rektangulär, djupnisch med bred och hög tröskel av kalksten.
FÖNSTER - Det rundbågiga fönstret, mindre än långhusfönstren men annars lika, är placerat i en rundbågig nisch. TAK - Taket är av vita skivor.
VIND ÖVER VAPENHUSET - Vapenhusets vind nås via en trappa i dess södra del. Andra våningen är belägen väster om läktaren och genom två mellanväggar med grå spegeldörrar avdelad till ett rum i söder, ett i norr och ett i mitten. Rummen har omålade trägolv, putsade vita väggar och grått pärlspontstak. Det södra och det norra rummet har mot väster ett runt fönster med spröjsar lagda till stjärna. I det södra rummet går även upp en rak torntrappa med omålade steg. Mittrummet har mot väster ett rundbågigt fönster, indelat i kvadratiska rutor nederst och med lunettspröjsning överst. Mot läktaren väster är en rektangulär, grå spegeldörr med glasad överdel, indelad i smårutor. Dörren har en rundbågig omfattning med speglar nederst och spröjsat glas upptill.
TORN - Tornet är ett gaveltorn över vapenhuset.
TORNVÅNING -
Första tornvåningen har putsade, vita väggar, trätak och trägolv. I väster är ett runt fönster i en djup nisch. Här finns en del äldre allmogeföremål, bland annat en rad järnskodda träspadar. En rak, öppen trappa leder till klockvåningen med två klockor. En av dessa är medeltida och en klocka är tillverkad av Eric Näsman, Skara, 1725. Rummet har putsade, vita väggar, golv och tak av trä. I varje väderstreck är en rundbågig glugg med luckor. Mellan klockvåningen och våningen över skall, enligt Ragnar Sigsjös besöksprotokoll från 1992, vara inmurat ett romanskt fönster och en del av en liljesten. Våningen besöktes inte vid denna inventering.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 02
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
SKALLMEJA KYRKA - Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka av sten på samma plats. Denna hade, enligt en inventering 1828, torn och sakristia. Från föregångaren har bevarats en tidigmedeltida dopfunt, åtta senmedeltida helgonbilder, ett trumfkrucifix (möjligen tidigt 1300-tal) en skulptur av Kristus som smärtoman, en altaruppsats från 1736, en medeltida kyrkklocka och en tillverkad av Eric Näsman 1725. Vid 1918 års inventering förvarades skulpturerna på vinden. En madonnaskulptur finns på Västergötlands museum. Nuvarande kyrka uppfördes 1868, troligen med helt nytt material och på helt ny grund. Från byggnadstiden har troligen bevarats såväl predikstol och altaruppsats som bänkiredning och läktare. I samband med underhållsåtgärder, troligen genomförda 1913, utbyttes takteglet mot skiffer. I första hand hade församlingen önskat eternittak, men detta godkändes uppenbarligen inte av Byggnadsstyrelsen. Troligen uppsattes samtidigt innerdörrar till sydporten och västporten, (vindfång) och fönster tätades, isolerande sågspån lades över långhustaket och kyrkan ommålades invändigt. Man ansökte även om att i koret få uppsätta altaruppsats, krucifix mm från gamla kyrkan, men detta godkändes inte. Nuvarande, pneumatiska orgel inköptes 1925 från Nordfors och co, Lidköping. Tanken om återinsättande av de äldre inventarierna i kyrkorummet övergavs inte. 1934 uppdrogs åt kyrkmålare KJR Johansson, Skövde att göra en skiss på hur dessa kunde exponeras i kyrkorummet. I förslaget ingick igensättning av det mellersta korfönstret. Förslaget godkändes inte, utan istället förordades att altaruppsatsen skulle uppsättas på södra långhusväggen. Altaruppsatsen restaurerades 1937 av KJR Johansson. 1943 gjorde Adolf Niklasson en ny utredning angående placering av de äldre inventarierna. Troligen genomfördes 1947 en renovering innefattande värmeledning, invändig målning, invändigt igensättande av ett korfönster samt omplacering av inventarierna. Program för de elektriska installationerna var gjort av Adolf Niklasson. Altaruppsatsen uppsattes på den södra långhusväggen. Kyrkogården utvidgades 1952 åt söder. Eventuellt uppsattes en redskapsbod.
Vid arkitekt Lars Rune Bengtssons renovering 1968 täcktes portarna med kopparplåt istället för med järnplåt som tidigare. Dopaltaret utbyttes mot ett nytt, ny gångmatta inlades och kyrkan fick sin nuvarande färgsättning. Bänkgolvet lackades, det förhöjda korgolvet utvidgades och altaruppsatsen försåg med ett underrede. Ett fönster i sakristian igenmurades, och denna fick även nytt innertak, nya skåp och nytt altare. I vapenhuset lades nytt kalkstensgolv och byggdes en torrtoalett. Klockringningen automatiserades 1971. Utbyte av elsystemet skedde troligen genomfördes troligen 1993. Strålvärme under bänkarna insattes. De tre näst västligaste bänkarna under läktaren avlägsnades troligen liksom bänkar i norra bänkkvarterets tvärarm. Fasadarbeten i form av omputsning utfördes, troligen 1999, av bland andra Zälles byggservice.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1736 Fast inredning - altaruppsats
År 1868 Fast inredning - läktare
År 1868 Fast inredning - bänkinredning
År 1868 Fast inredning - altaruppsats
År 1868 Fast inredning - altarring
År 1913 Underhåll - takomläggning
Takets tegel utbts mot skiffer. Årtalet något osäkert.
År 1925 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1947 Teknisk installation - värme
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1993 Teknisk installation - el
Utbyte av befintligt elsystem.
År 1993 Fast inredning - bänkinredning
Borttagning av bänkar i väster och norr.
År 1999 Underhåll - omputsning
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin