Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Marums kyrka har ett naturskönt läge på gränsen mellan skogs- och odlingsbygd, omfluten av ån Flian. Kyrkan ligger i en mindre kyrkby med bland annat före detta skola och klockarebostad. Närbelägna Simmatorps gods har genom sina ägare satt sin prägel på kyrkan under århundradenas lopp.
KYRKOANLÄGGNINGEN -Kyrkogården inramas på tre sidor av en kallmurad stenmur med smidesgrindar mellan stenstolpar. På kyrkogården finns även grusgångar, en gravtumba, några gravvårdar med stenram och järnstaket samt en gotisk fönsteromfattning.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Av Marums tidigmedeltida kyrka återstår större delen av långhuset, uppfört av finhuggna sandstenskvadrar. I sydfasaden har bevarats en medeltida, romansk sandstensportal med järnbeslagen port. Det uppåt avsmalnande trätornet i väster uppfördes troligen vid 1700-talets början. Sannolikt utgörs tornet av en före detta fristående klockstapel. 1785 förlängdes kyrkan i öster med nuvarande, fullbreda kor. Den murade sakristian öster om koret är från 1864.
En inre, romansk sandstensportal i väster, en madonnaskulptur, dopfunt, en kyrkklocka och två bräder med ristade, romanska ornament är medeltida. Tretton takstolar över långhuset har genom dendrokronologi daterats till 1114-1117. På långhusväggarna kan skönjas senmedeltida målade fragment, bland annat en ängel. Delar av altaruppsatsen, två apostlaskulpturer av trä och gravhällar är från omkring 1700. Bevarad dekormålning, bland annat i form av draperier runt långhusväggarna, tillkom troligen under 1700-talet. Bänkar och predikstol år från 1933.
Det mörka kyrkorummet med plant trätak, bukiga, dekormålade väggar och bevarad äldre inredning ger kyrkan stark autenticitet. En viss del av denna tillkom möjligen vid Allan Berglunds renovering 1933, då 1800- talets tillskott utbyttes mot äldre inredning. Samtidigt revs en läktare och ny predikstol i äldre stil tillverkades.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge i en mindre kyrkomiljö invid Flian
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
-Två medeltida romanska sandstensportaler
-Bevarade tidigmedeltida takstolar.
-Kyrkans trätorn, vilket sannolikt utgörs en tidigare klockstapel
-Bevarad medeltida inredning och senmedeltida fragmentariska kalkmålningar
- Altaruppsats, skulpturer och gravhällar från ca 1700
-Bevarade dekormålningar
-Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, grusgångar, äldre gravvårdar och gotiska fönsteromfattning.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
MARUMS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor i öster, smalare och lägre, rakt avslutad sakristia i öster och ett smalare trätorn i väster. Tornet är uppåt avsmalnande. Det uppfördes troligen vid 1700-talets början.
FASAD - Långhuset är uppfört av finhuggna sandstenskvadrar, sakristian av "gråsten". Långhusets och sakristians fasader är spritputsade och avfärgade i gulvitt. De har en låg, finhuggen sockel av sandstenskvadrar, byggd i två avsatser. Under takfoten finns en profilerad taklist, troligen av trä. Fönster och västport har slätputsade omfattningar. Tornet är klätt med gulvit locklistpanel. Under ljudluckorna finns en gesims i form av en trälist. Tornet vilar på en smalare "sockel"/grund av kraftiga granitblock.
PORT - Västporten från 1933 utgörs av en brun, rektangulär dörr med fodret placerat i horisontellt sicksackmönster. Porten är placerad i en grund nisch och framför finns en granittrappa med tre trappsteg och en avsats. På fasaden finns en trähandledare söder om porten. Kyrkan har en romansk portal i västra delen av långhusfasaden. Den rundbågiga portalen av är murad av oputsade, finhuggna sandstenskvadrar. Porten är klädd med horisontella järnlameller och försedd med smidd dragring och rombisk. Framför ligger en kalksten.Sakristians östport från 1933 är rektangulär, brunmålad och klädd med rombmönstrat foder. Omfattningen är slätputsad och framför porten är en granitsten.
FÖNSTER - Långhus - kor har på varje sida tre rundbågiga, smala och brunmålade fönster med tvärpost. Fönstren är från 1930-talet. De två lufterna indelas genom träspröjs i sex smårutor vardera. Fönstren, placerade i grunda nischer, har nyare solbänkar av granit samt slätputsade omfattningar. På sakristian finns ett mindre, rundbågigt fönster i norr och ett i söder. Dessa, indelade i sex rutor genom träspröjs, har solbänkar av granit samt slätputsade omfattningar. I öster, över sakristians port, är ett högt placerat smalt och högt, brunmålat och rundbågigt fönster. Tornet har i norr, söder och väster vardera två, rundbågiga, parvis placerade gluggar med bruna jalusiluckor.
TAK - Såväl långhus - kor som sakristia har branta sadeltak, sedan 1933 täckta med ekspån. Dessförinnan låg tegel på taken. Sakristian hade före 1933 ett pulpettak. På korets östra gavelspets är en plåtbeslagen skorsten. Tornet har ett högt, spåntäckt torntak, krönt av ett kors av kopparrör. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
MARUMS KYRKA - Marums kyrka består av ett litet rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia öster om koret samt ett smalare vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS -Långhuset är indelat genom mittgång. I sydväst är en portal och framför denna en tvärgång. I nordvästra hörnet står en orgel, som ingår i det slutna bänkkvarteret och inramas av skärmar. Utmed västväggen, söder om vapenhusdörren står en bänk av samma slag som långhusbänkarna. I kyrkorummets nordöstra hörn är predikstolen placerad.
GOLV - Golvet i mittgången och gången framför sydporten består av nyare? hyvlade kalkstenar. Bänkkvarteren har ett ca en dm högt undergolv av obehandlade, smala, länggående furubräder. I gångarna ligger en brunröd gångmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i ljus ton. Utmed bänkarna finns en ljusbrun träpanel med mörkare överliggare. Ovanför bänkarna, till en höjd av ca 180 cm över golvet finns i norr, söder och väster en draperimålning i grå och bruna färger. Draperierna är fästade med ringar vid en rund stång och tillkom troligen under 1700-talet. Över draperierna syns i norr och söder fragment av målningar i samma färger. I söder skymtar en ängel, som av Viola Hernfjell dateras till 1100-talets mitt. En stor rundel anses av Hernfjell höra till övermålningar gjorda på 1400-talet. I väster, närmast söder om vapenhusdörren är en målad figur i form av en spelman i brunröda kläder. Mannen är ca 40 cm hög och står på "gardinstången". Bakom orgeln, på västra delen av nordväggen finns en djävulsfigur i samma höjd och storlek. Såväl spelmannen som djävulen tillkom troligen på 1700-talet.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mot vapenhuset består av en rektangulär ekdörr med långa, smidda beslag från 1930-talet. Virke till dörren togs från tornets ekstockar vid en renovering. Dörren är placerad inuti en djup, rundbågig, betydligt högre nisch som är putsad. Väggytorna inuti nischen är av oputsad sandsten, förutom i övre delen av tympanonfältet. I sydporten sitter en rundbågig, mycket kraftig furudörr med smidda beslag och stocklås från medeltiden. Den är placerad i en djup, romansk portal av oputsade, finhuggna sandstenskvadrar. Även dörrens omfattning är oputsad.
FÖNSTER - Långhuset har två smalare gråmålade fönster på varje sida. Fönstren har horisontell tvärpost. Varje luft indelas i vardera sex smårutor med glas, troligen från 1932. Fönstren är placerade i rundbågiga, putsade grå smygar som konar utåt.
TAK - Taket är ett äldre plant brädtak målat i ljust gråblått. Takbräderna är av olika bredd och konformade. Taket inramas av en bred, horisontell list/käl av samma material, något skrånande mot väggarna och målat i en mörkare blågrå färg.
Över mittgången hänger en ljuskrona med lövformade glasprismor samt väster om denna två nyare mässingskronor av barocktyp från 1930-talet.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom en bänkskärm på varje sida. Altaret är placerat mot östväggen med den altarringen en knapp meter från väggen. På altaret vilar en altaruppsats. Golvet innanför altarringen är ytterligare förhöjt. På norra sidan av altaret är en dörr till sakristian i östväggen. Över denna och på motsvarande plats i söder hänger en nummertavla. I korets sydöstra hörn står en järnbeslagen kista och framför denna en dopfunt. Väster om korfönstren hänger i söder en madonna och i norr två evangelistskulpturer. På nordsidan går en trappa upp till predikstolen från öster.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade, nyare kalkstensplattor. Även det upphöjda golvet närmast altaret är av kalksten. Innanför altaret ligger en grå heltäckningsmatta. Framför altaret ligger en yllematta med geometriska, vävda mönster i blått och grått. Mattan är märkt MV.
VÄGG - Korväggen är slätputsad och grå. Väster om korfönstren står på varje sida en mycket stor gravhäll. Sydsidans gravhäll pryds av reliefer i form av en man till häst. Hällen är tillägnad Arvid August Boström, adlad Strömhielm 1719, död på Simmatorp 1767. Gravhällen i norr innehåller ett inhuget krucifix inom en oval bland annat. I västväggen, söder om altaret, är en igenmurad dörr i form av en hög, rektangulär nisch.
DÖRR - Dörren till sakristian är grå, rektangulär med fyra nedsänkta speglar och metallhandtag, troligen 1930-talet.
FÖNSTER - Koret har ett i norr respektive söder ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret har ett murat och putsat underrede och skiva i form av en kalksten. Altarskivan är från 1780-talet, medan underredet är från 1930-talet.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av ett slutet kvarter på varje sida. Det södra kvarteret innehåller tio bänkar och det norra kvarteret nio bänkar. Bänkinredningen från 1930-talet är målad i ljust brunt på insidan. Ryggarna pryds av rektangulära, nedsänkta speglar. I norr är den främsta bänken avkortad närmast predikstolen. Bänkskärmarna är ådrade i gråbrunt med en överliggare i grått. Dörrarna är enkelt marmorerade i grågrönt, och i varje dörr finns två kvadratiska nedsänkta speglar. Dörrarna är numrerade framifrån. Skärmarna närmast koret är försedda med två större speglar med samma dekormålning.
PREDIKSTOL -Den blå polygonala, engelskt röda predikstolen från 1933 indelas i fält genom en spiralvriden svart kolonnett med korintiska, guldfärgade kapitäl. I varje fält är en svart spegel med guldfärgad ram samt en skulptur föreställande en av evangelisterna. Figurerna är huvudsakligen träfärgade. Kolonnetterna vilar på fyrsidiga socklar. Mellan dessa finns svarta speglar med respektive evangelistnamn. Det raka underredet är grått med enkla blå marmoreringar. Trappan har raka steg med grå heltäckningsmatta samt mot söder en rödmålad skärm med försänkta speglar som är marmorerade i grönrött och försedda med guldfärgade speglar
ORGEL - Orgeln, från 1956 har sex stämmor, fördelade på en manual och pedal. Den är tillverkad av Nordfors och Co, Lidköping. Det korta spelbordet är vänt mot öster. Fasaden är nedtill spegelförsedd och gråmålad. Piporna är uppdelade i tre fält.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av ett snidat barockkrucifix (1780-tal) framför en brun arkadbåge i relief. Inuti bågen är en polykrom, rundbågad målning över Jerusalem, liksom arkadbågen tillkommen på 1930-talet.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på båda sidor av en spiralsvarvad kolonn med silverfärgade vinrankor och korintiska kapitäl. Flyglarna består av skulpterade akantus i grått och guld. Altaruppsatsens krön utgörs av en svart, oval tavla med målat bibelcitat, omgiven av skulpterade akantusornament. Krönet är placerat på ett engelskt rött, brutet fundament med grå tandsnittsbård. På den engelskt röda basen är en oval röd texttavla med skulpterad ram (bladhölster) och inskription med bland annat "1698". Altaruppsatsen är restaurerad och kompletterad på 1930-talet.
ALTARRING - Den tresdiga altarringen med raka kortsidor och svängd långsida består av en hel, gråmålad skärm. På varje sida är en stor, utsparad spegel i mörkare grått. Knäfall och armstöd är klädda med grått ylletyg. Altarringen fick nuvarande utformning 1933.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av sandsten har cylindrisk cuppa med reliefmotiv i form av akantus, en duva samt två drakar inramade av repstav upptill och nedtill. Foten är nedåt konande och profilerad. Dopfunten utgjorde under en period fot till predikstolen, men togs åter i bruk på 1930-talet.
SKULPTURER - Madonnan från 1300-talet är skuren av ek. Madonnan sitter på en bänk och håller Jesusbarnet. Maria har krona med rutmönster, vågigt hår och mantel. Skulpturen är placerad i ett sentida skåp, med en bevarad, medeltida genombruten baldakin.
Två skulpturer, troligen sent 1600-tal, har troligen suttit på kyrkans äldsta predikstol. De två evangelistsymbolerna, Lukas med en oxe respektive Markus med ett lejon, har draperade kläder.
NUMMERTAVLA - Långhusets nummertavlor är svarta med spetsvinklade ramar rött och grönt. Tavlorna är gjorda på 1930-talet efter äldre förebilder.
VAPENHUS - Utmed sydväggen står ett bokbord. Utmed nordväggen leder en torntrappa upp från väster. Trappan har grå, smala steg och mot söder en gles spaljé. Framför trappan står en bänk med samma utformning som långhusbänkarna. Vapenhuset inreddes 1933, då även portalen mot långhuset återupptogs.
GOLV - Golvet utgörs av grå kalkstenar. Ovanpå golvet ligger en röd gångmatta. VÄGG - Östväggen utgörs av oputsade sandstenskvadrar. Väggarna mot väster, norr och söder är klädda med slät, grå brädpanel. I sydväggen är två meterbreda infällda nischer. I varje nisch hänger en likadan vapensköld. Sköldarna, som avbildar en riddare med rustning, kröns av en hjälm. De är tillägnade ätten Hufvudskott.
PORT - Den rektangulära, nyare dörren är träfärgad och dekorerad genom fyra kvadratiska, vertikalt placerade speglar. Dörren är placerad i en rektangulär nisch.
DÖRR - Dörren till långhuset är placerad i en rundbågad, romansk portal av finhuggna sandstenskvadrar. Över dörröppningen finns ett enkelt tympanonfält.
FÖNSTER - I norr är ett litet, rektangulärt gråmålat fönster, placerat i en nisch. TAK - Det plana taket består av ett slätt, rödmålat brädtak med en smal gråmålad ram. SAKRISTIA - Sakristian öster om koret är betydligt lägre och smalare än koret. Mitt på västväggen finns en murstock. Söder om murstocken finns ett rumshögt, grått skåp med höga spegeldörrar från tidigt 1900-tal. I rummets nordöstra hörn finns ett likadant skåp och mitt i östväggen en nyare port. Utmed västväggen, norr om murstocken, står ett bord samt två stolar av senbarocktyp.
GOLV - Golvet består av smala, grå bräder.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och gråvita.
PORT - Porten är grå och gjord av vertikala bräder. Dörren har ett ljusinsläpp i form av ett fönster med tre små rutor
FÖNSTER - I norr respektive söder är ett rundbågigt, grått fönster, indelat i smårutor genom blyspröjs. Fönstren är placerade i djupa, konande smygar. I det norra fönstret finns fönsterbänk av en polerad kalksten. På bänken, som fungerar som altare, står ett mindre krucifix.
TAK - I taket sitter smala, grå bräder.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2 har golv av smala plankor. Taket är av trä. Över trappan sitter en bredare och två smalare bräder med inristade runor. Väggarna har en konstruktion av korslagda träbjälkar med smala bräder utanpå. De är spikade med trädymlingar. Östväggen är uppbyggd av murade, finhuggna sandstenskvadrar. På våningen står en del äldre föremål, bland annat en flöjel från 1853. En liknande, rak trätrappa leder till våning 3, som har samma konstruktion (dock trävägg även i öster). I norr, söder och väster finns vardera två parvis placerade ljudgluggar med jalusiluckor. På våningen hänger två klockor, varav lillklockan är tidigmedeltida och storklockan senmedeltida.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
MARUMS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Utgrävningar på 1930-talet visade att den första kyrkan hade rakt avslutat, smalare kor i öster. Från denna tid stammar västra delen av det nuvarande långhuset, dopfunten, en madonnaskulptur, en järnbeslagen port, lillklockan och bräder med ristade ornament, nu på en tornvåning. Över långhuset finns 13 medeltida takstolar. Virket i takstolarna daterades 1990 med hjälp av dendrokronologi till 1114-1117. På södra långhusväggen finns fragment av en 1100-talsmålning (ängel) och övermålning (en stor rundel) från 1400-talet. Från senare delen av medeltiden finns även en gotisk fönsteröppning, nu på kyrkogården.
Altaruppsatsen, delvis bevarad, tillkom 1698. Från samma tid är två evangelistskulpturer. Troligen uppfördes tornet ungefär vid 1700-talets början. Det utgörs sannolikt av en före detta klockstapel, som flyttades intill västgaveln. 1783-1785 revs det gamla koret, kyrkan förlängdes i öster och nuvarande kor uppfördes. Fönstren förstorades. Vid samma tid fick kyrkan ett nytt altare (delvis bevarat), ny predikstol, krucifix (bevarat) mm. Eventuellt tillkom de delvis ännu bevarade målningarna med draperier, en spelman och en djävul. 1830 byggdes en sakristia av trä. Vid samma tid byggdes en nu borttagen läktare. Vid mitten av 1800-talet reparerades tornet och fönsteröppningarna förstorades och fick nya glas. En predikstol införskaffades ungefär vid denna tidpunkt. Den medeltida dopfunten fick fungera som fot till predikstolen! 1861 revs vapenhuset. 1862 -1864 revs den gamla träsakristian och ett ny, av sten, uppfördes i öster. 1871 inköptes ett orgelharmonium. Läktaren utvidgades för att ge plats åt detta. 1874 ombyggdes altaret, och 1878 sågs yttertaket över och interiören vitmålades med oljefärg. 1932-1933 skedde en renovering enligt förslag av arkitekt Allan Berglund. Syftet var att återge kyrkan sin medeltida karaktär. Skulptör Axel Andersson, Morup kompletterade gamla altaruppsatsen och denna återinsattes. Ny predikstol och nya bänkar, enligt Allan Berglunds ritning, tillverkades. Den gamla dopfunten placerades i koret. Nytt underrede gjordes till det gamla altaret. Fönsteröppningarna gjordes rundbågiga istället för rektangulära och dubbla fönster insattes. Tornet renoverades och i bottenvåningen inreddes vapenhus med ny port. Mellan vapenhuset och kyrkorummet återupptogs en romansk portal och en ny ekdörr insattes. Sakristian fick ny port. Läktaren avlägsnades. Sakristian fick nytt tak, sadeltak istället för pulpettak. Kyrkans tegeltak utbyttes mot spån. Väggmålningarna konserverades av SO Svensson, Göteborg. Madonnan och apostlafigurerna konserverades genom Olle Hellström, Skara, och flyttades från sakristian till kyrkorummet. Altarringen, som tidigare varit genombruten, ombyggdes. Ett pannrum med ny panna inreddes i sakristian. Kyrkan återinvigdes 1933. S Lidéns förslag till elektrisk värme och belysning godkändes 1947. En orgel från Nordfors och co, Lidköping, inköptes 1956. Samtidigt inlämnade konservator Olle Hellström förslag till ommålning och till konservering av madonnan och apostlafigurerna. 1978 revs troligen en mellanvägg i sakristian, som tidigare inrymt ett pannrum.
Kyrkans fasad renoverades 1992. Värmefolier monterades under bänkarna.
År 1680-1730 Nybyggnad
Troligen av en ombyggd klockstapel.
År 1698 Fast inredning - altaruppsats
Delvis bevarad.
År 1783-1785 Fast inredning - altare
Delvis bevarat.
År 1871 Fast inredning - läktare
Vidgas för att få plats med nytt orgelharmonium.
År 1874-1878 Underhåll
Altaret ombyggs, ommålning, yttartaket överses.
År 1932-1933 Fast inredning - bänkinredning
Ny
Arkitekt: Allan Berglund
År 1932-1933 Fast inredning - altarring
Ombyggs.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1932-1933 Fast inredning - predikstol
Ny.
Arkitekt: Allan Berglund
Konservator: Olle Hellström
År 1932-1933 Konservatorsarbeten
Väggmålnngar och träskulpturer.
År 1947 Teknisk installation - el
Elektrisk värme och belysning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1956 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1956 Konservatorsarbeten
Träskulpturerna.
Konservator: Olle Hellström
År 1956 Underhåll - målningsarbete
Interiören.
Konservator: Olle Hellström
År 1992 Teknisk installation - värme
Värmefolier under bänkarna.
År 1992 Underhåll - omputsning
Fasadrenovering.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin